Byggledning
PRODUKTION
Bengt Hansson Stefan Olander Anne Landin Radhlinah Aulin Mats Persson Urban Persson
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38853 ISBN 978-91-44-10573-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild och kapitelintroduktionsbild: bernatets photo/shutterstock.com Printed by BALTO print, Lithuania 2017
3
INNEHÅLL
Förord 11 Läsanvisning 13 1 PRODUK TIONSPROCESSEN 15
1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6
Övergripande beskrivning av processen 17 Produktionsanpassning 18 Övergripande beskrivning av entreprenörens produktionsprocess 19 Beställarens styrning av produktionsprocessen 23 Samhällets styrning av produktionsprocessen 24 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 25
2 ALLMÄNNA PRODUK TIONSFÖRUTSÄT TNINGAR 27
2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14
Allmänt 29 Efterfrågan – byggmarknaden 31 Rörelsekapital för byggverksamhet 43 Personalförsörjning 44 Materialförsörjning 47 Maskinförsörjning 48 Specialentreprenörer/underentreprenörer 48 Klassificering av samhällsbyggande – SNI-koder 50 Anskaffningskulturen 50 Skatteregler vid byggande 51 Osund konkurrens – svart verksamhet 53 Personalliggare och kontrollbesök 53 Svensk byggindustri i ett internationellt perspektiv 54 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 56
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
4
I nnehåll
3 ENTREPRENADFÖRETAGETS ORGANISATION OCH VERKSAMHETSSYSTEM 59
3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10
Allmänna krav på organisationen 61 Entreprenadföretagets verksamhetssystem 62 Entreprenadföretagets organisation 67 Produktionsprocessens aktörer 71 Entreprenadföretagets organisation för säkerhet 74 Entreprenadföretagets organisation för kvalitetssäkring 85 Entreprenadföretagets organisation för miljöledning 88 Entreprenadföretagens organisation för riskanalys 95 Etik och socialt ansvarstagande i entreprenadföretag 96 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 101
4 PRODUK TIONSANPASSNING 105
4.1 4.2 4.3
Vikten av produktionsanpassning 107 Faktorer som påverkar produktionsanpassningen 110 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 113
5 ANBUDSPROCESSEN 115
5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12
Beställarens styrning av anbudsprocessen 117 Entreprenadföretagets affärsidé och anbudsgivning 136 Entreprenadföretagets marknadsinriktade åtgärder och ackvisition 136 Entreprenadföretagets styrning av anbudsprocessen 142 Konkurrensutsatt anbudsförfarande 165 Anbudets upplägg 168 Beställning, avtal och orderbekräftelse 172 Beställarens utvärdering 172 Uppföljning och erfarenhetsåterföring 173 Kartellbildning 174 Muta och bestickning 177 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 178
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
5
I nnehåll
6 PROJEK TSPECIFIK A FÖRUTSÄT TNINGAR 181
6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8
Allmänt 183 Samverkande aktörer 183 Projektspecifika förutsättningar vid utförandeentreprenad 184 Säkerhet i entreprenadföreskrifterna 188 Kvalitetssäkring i entreprenadföreskrifterna 191 Miljöledning i entreprenadföreskrifterna 193 Projektspecifika förutsättningar och industrialisering 193 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 194
7 FÖRBEREDELSEPROCESSEN 197
7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11 7.12 7.13 7.14 7.15 7.16 7.17 7.18 7.19 7.20 7.21 7.22
Produktionsprogram 199 Organisation 206 Uppdraget 209 Ekonomisk styrning av entreprenaden 217 Planering och styrning av tider 253 Resursplanering 263 Inköps- och materialleveransplan 274 Plan för upphandling av underentreprenader 274 Arbetsplatsdispositionsplan (APD) 275 Planering för god arbetsmiljö 280 Säkerhet på byggarbetsplatsen 317 Kvalitetsplan 318 Miljöplan 322 Övriga åtgärder före byggstart 325 Riskhantering 328 Intressenthantering och kommunikationsplan 332 Teknisk planering och metodval 339 Arbetsberedning och arbetsinstruktion 344 Uppföljning av produktionsprogrammet 360 Fastställande av produktionsprogrammet 361 Förberedelseprocessen – en sammanfattning 363 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 364
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
6
I nnehåll
8 MATERIALANSK AFFNINGSPROCESSEN 369
8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11 8.12 8.13
Allmänt 371 Flödesekonomi – supply chain management 372 Materialadministrationsprocessen 372 Organisation av inköpsarbetet 374 Val av inköpsstrategi 376 Planering av inköp och upphandling av underentreprenader 378 Förfrågan och avtalsvillkor 382 Säkerhet i materialhanteringsprocessen 393 Kvalitetssäkring av materialleveransprocessen 398 Miljöledning av materialhanteringsprocessen 400 Inköp av material med montage 407 Beställning 407 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 407
9 PROCESSEN FÖR ANSK AFFNING AV UNDERENTREPRENADER 411
9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.8 9.9 9.10 9.11 9.12 9.13 9.14
Allmänt 413 Anskaffnings- och upphandlingsstrategi 416 Utökad samverkan och partnering 419 Organisation för upphandling och styrning av underentreprenad 420 Upphandlings- och styrprocessen 420 Förfrågan och val av underentreprenör 424 Bedömning av offert och val av underentreprenör 428 Entreprenadföreskrifter 428 Riskanalys 436 Beställning 436 Kvalitetssäkring av underentreprenader 437 Miljöledning av underentreprenader 438 Upphandling av underentreprenader som totalentreprenad 439 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 439
10 GENOMFÖRANDEPROCESSEN 443
10.1 10.2 10.3 10.4
Styrning av genomförandet 445 Beställarens styrning 448 Samhällets styrning 449 Startmöte och byggmöte 452 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
7
I nnehåll
10.5 10.6 10.7 10.8 10.9 10.10 10.11 10.12 10.13 10.14 10.15 10.16 10.17 10.18
Etableringsfasen 458 Ekonomistyrning under genomförandet 461 Tidsstyrning under genomförandet 470 Maskinadministration under genomförandet 486 Materialadministration under genomförandet 486 Personalstyrning 489 Säkerhet i produktionen 489 Kvalitetssäkring under genomförandet 491 Miljöledning under genomförandet 495 Teknisk styrning 496 Kommunikation och intressenthantering under genomförandet 497 Kontroller, förbesiktningar och funktionsprovningar 498 Driftstörningar och systematisk störningsjakt 500 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 503
11 ÖVERLÄMNINGSPROCESSEN 505
11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7 11.8 11.9 11.10 11.11 11.12 11.13 11.14 11.15 11.16 11.17 11.18
ktiviteter omedelbart innan entreprenaden överlämnas 507 A Förekommande besiktningar 509 Förbesiktning 510 Slutbesiktning 510 Produktionsanpassad eller fortlöpande besiktning 517 Garantibesiktning 518 Särskild besiktning 519 Efterbesiktning 519 Överbesiktning 519 Kvalitetsstyrt godkännande 520 Miljöfrågor i överlämningsskedet 523 Slutbesked och slutsamråd 524 Avetablering 526 Övriga besiktningar 526 Fel i entreprenad 527 Avhjälpande av fel 529 Projektavslutning 530 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 530
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
8
I nnehåll
12 GARANTI- OCH ANSVARSPROCESSEN 535
12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6 12.7 12.8 12.9
Ansvar under garanti- och ansvarsperioden 537 Organisation för garantiarbeten 537 Ekonomi under garanti- och ansvarsperioden 538 Personsäkerhet under garanti- och ansvarsprocessen 539 Kvalitetssäkring av garanti- och ansvarsprocessen 540 Miljöledning av garanti- och ansvarsprocessen 541 Garantitidens längd 541 Garantibesiktning 542 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 542
13 PROCESSEN FÖR ERFARENHETSÅTERFÖRING OCH KUNSK APSUPPBYGGNAD 547
13.1 13.2 13.3 13.4
Lärande – en process med förhinder 549 Åtgärder som stödjer kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring 551 Tvister och avvikelserapportering som system för att bygga upp kunskap 552 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 552
14 PRODUK TIONSTEKNIK 555
14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6 14.7 14.8 14.9 14.10 14.11 14.12
al av produktionsmetod och produktionsteknik – beställarens V styrning 557 Strukturellt metodval 557 Val av produktionsmetod och produktionsteknik 558 Val av produktionsteknik påverkar säkerheten och tvärtom 559 Kvalitetssystemets bidrag till utveckling av produktionstekniken 560 Miljöledningssystemets bidrag till utveckling av produktionstekniken 561 Anläggningsteknik 561 Grundläggningsteknik 566 Stombyggnadsteknik 568 Takbyggnadsteknik 573 Stomkompletteringsteknik 573 Installationsteknik 574
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
9
I nnehåll
14.13 14.14
Minimering av klimatpåverkan 574 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 577
15 EFFEK TIVISERINGSÅTGÄRDER 579
15.1 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6 15.7 15.8
Förutsättningar för effektiviseringsarbete 581 Verksamhetssystem för effektivisering 582 Effektivisering av utförandet 586 Utveckling mot bättre arbetsmiljö 587 Kvalitetssystemets bidrag till effektivare produktion 587 Miljöledningssystemets bidrag till effektivare produktion 588 Effektivisering genom effektivare kommunikation 588 Konsument- och beställarpräglade kommentarer 589
Sakregister 593
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
11
FÖRORD
Det har under många år funnits behov av ett modernt läromedel för ämnet byggledning (construction management). För att täcka en del av det efterfrågade behovet togs boken Byggledning – projektering, med tillhörande övningsbok och övningsmaterial, fram. Detta material kom ut våren 2015. Nästa steg i läromedelsutvecklingen resulterade i denna bok, Byggledning – produktion med tillhörande övningsbok och övningsmaterial, som täcker behovet av kunskaper om byggproduktion. Vi är övertygade om att dessa båda läromedel kommer att bidra till förbättrad utbildning inom ämnet byggledning och då särskilt om byggproduktion. Boken bygger på de mångåriga erfarenheter och kunskaper som vi skaffat oss som lärare och forskare vid i första hand avdelningen Byggproduktion, LTH, samt under vår tid som anställda inom bygg- och fastighetssektorn. Därtill har många personer som vi kommit i kontakt med i olika sammanhang delat med sig av sina erfarenheter från produktionsprocessen, vilket även detta bidragit till bokens utformning. Tack till alla som bidragit! De flesta av de fall som redovisas i form av exempel i boken har anonymiserats. Skulle du som läsare händelsevis känna igen ett fall eller en situation så beror det antagligen på att det finns många likartade fall. Det behöver alltså inte nödvändigtvis innebära att det rör sig om just det fall som du tycker dig känna igen. Omvärlden – och därmed förutsättningarna för detta läromedel – förändras ständigt, vilket innebär att detta läromedel inte är hugget i sten utan ständigt måste förändras. Det skulle därför glädja oss mycket om du som läsare håller dig uppdaterad via vår webbplats där vi kommer att fylla på med kompletterande material av olika slag. Du är självklart också välkommen att kontakta oss författare via e-post (se s. 14). Med förhoppning om en givande läsning och mycket lärande för en effektivare byggprocess! Författarna
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
13
L Ä S A N V ISN I N G
Denna bok ingår som en del av ett läromedelspaket som omfattar böckerna Byggledning – projektering, Byggledning – produktion och Byggledning – förvaltning samt tillhörande övningsmaterial. Förklaringar av de flesta begrepp som förekommer inom området projektering och produktion har samlats i slutet av boken Byggledning – projektering. Bäst behållning av boken Byggledning – produktion erhålls om boken Byggledning – projektering läses först, eftersom projekteringens processer ligger före produktionsprocessen. I dessa läroböcker lämnas endast undantagsvis referenser och källhänvisningar i löpande text. I slutet av varje kapitel finns under rubriken ”Mer att läsa” förslag på litteratur och länkar för den som vill fördjupa sina kunskaper inom något område. Bland dessa förslag finns även källor och referenser till respektive kapitel. Boken är i första hand skriven för dig som ska verka i bygg- och fastighetssektorn. I slutet av varje kapitel finns kommentarer som riktar sig till konsumenter eller beställare som endast är eller ska vara aktiva under en kortare period inom bygg- och fastighetssektorn. Dispositionen av boken Byggledning – produktion redovisas i figuren.
Översiktlig beskrivning av bokens innehåll, kapitel 1–15.
8. Materialanskaffningsprocessen
4. Produktionsanpassning
5. Anbudsprocessen
7. Förberedelseprocessen
10. Genomförandeprocessen
11. Överlämningsprocessen
12. Garanti- och ansvarsprocessen
9. Processen för anskaffning av underentreprenader 13. Processen för erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad Förutsättningar för byggentreprenaden 2. Allmänna produktionsförutsättningar 3. Entreprenadföretagets organisation och verksamhetssystem 6. Projektspecifika förutsättningar
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Processer och teknik 1. Produktionsprocessen 14. Produktionsteknik 15. Effektiviseringsåtgärder
14
Läsanvisning
Kapitel 1 ger en övergripande beskrivning av produktionsprocessen vid genomförande av ett byggprojekt. De allmänna produktionsförutsättningarna redovisas i kapitel 2 och de specifika förutsättningarna för det enskilda projektet behandlas i kapitel 6. Den kanske viktigaste specifika förutsättningen för att kunna genomföra ett byggprojekt utgörs av entreprenadföretagets organisation och verksamhetssystem. Den produktionsteknik som väljs av entreprenören eller föreskrivs i handlingarna har stor påverkan på produktionsprocessen och behandlas i kapitel 14. Vid en utförande entreprenad har entreprenören begränsad frihet att välja produktionsteknik. I kapitel 15 diskuteras tänkbara strategier för att effektivisera produktionsteknik och -process. Det som projekteras måste vara utförbart, d.v.s. produktionsanpassas. Dessa frågor behandlas i kapitel 4. Entreprenadverksamheten baseras i huvudsak på en inledande process där entreprenören lämnat ett anbud. Den för entreprenadföretagen viktiga anbudsprocessen behandlas i kapitel 5. Förberedelseprocessen inför produktionen behandlas i kapitel 7. Processerna för anskaffning av material och underentreprenader beskrivs i två separata kapitel, 8 respektive 9. Genomförandeprocessen beskrivs i kapitel 10. Procedurerna vid överlämning av den ofta komplicerade byggnaden eller anläggningen kräver ett särskilt kapitel (11). Entreprenörens ansvar för den överlämnade byggnaden/anläggningen ligger även kvar under garanti- och ansvarstiden, om än i varierande grad. Hanteringen av processerna under ansvarstiden kräver emellertid en helt annan insats av entreprenören än genomförandet (12). Erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad är en nödvändig process för att utveckla verksamheten. Denna process behandlas i kapitel 13. Till skillnad från boken Byggledning – projektering är upplägget i denna bok process orienterat och följer de större byggföretagens verksamhetsbeskrivningar. Det betyder att avsnitt som kvalitetssäkring, miljöledning och säkerhet inte behandlas i separata kapitel, såsom det gjordes i Byggledning – projektering, utan i mindre avsnitt under respektive delprocess. Begreppsmässigt inkluderar vi i ordet ”byggnad” även ordet ”anläggning”, om inget annat anges. Ordet ”byggprocess” innefattar på motsvarande sätt även ordet ”anläggningsprocess”. Det förekommer skillnader i processen för uppförande av byggnad respektive anläggning. I många fall kan det dock vara större skillnader mellan olika husbyggnadsprojekt än mellan ett husbyggnads- och ett anläggningsprojekt. Övningar, mallar och referensmaterial återfinns separat, dels i en övningsbok och dels på läromedlets webbplats (se nedan). Trevlig läsning! Författarna Extramaterial till boken nås via www.studentlitteratur.se/38853 E-post till författarna: info@byggledning.eu © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
PRODUK TIONSPROCESSEN
Följande behandlas i detta kapitel:
en övergripande beskrivning av produktionsprocessen korta beskrivningar av produktionsprocessens delprocesser några viktiga beslutspunkter i produktionsprocessen en övergripande beskrivning av beställarens och samhällets styrning av produktionsprocessen.
K APITEL
1
1
1.1
Övergripande beskrivning av processen
Byggprocessens huvudaktiviteter är projekterings-, produktions- och förvaltningsprocessen. Mer neutralt kan de tre processerna i huvudsak beskrivas med begreppen produktbestämning, produktframtagning och produktanvändning, se figur 1.1. Med produktbestämning menas den process under vilken kraven på den behövda byggnaden eller anläggningen bestäms när det gäller funktion, utformning och estetik. Produktbestämningsskedet omfattar i huvudsak projekteringsprocessen, men även upprättandet av de bygghandlingar som krävs för att kunna genomföra produktionen brukar – särskilt vid utförandeentreprenad – vanligen ses som en del av projekteringen eftersom arbetet utförs av projektörerna. Projekteringsprocessen behandlas utförligt i boken Byggledning – projektering. Av figur 1.1 framgår att det förekommer att exempelvis projekteringen inte är avslutad innan arbetet med produktframtagningen påbörjas. Produktbestämningsfasen avslutas med en ekonomisk ram (budget) för projektet, en teknisk funktionsbeskrivning av den tänkta byggnadens/anläggningens utformning och en tidplan för leverans av byggnaden/anläggningen samt en bestämning av den livslängd för vilken byggnaden/anläggningen ska projekteras och byggas. Vid upphandling på utförandeentreprenad behövs bygghandlingar för att kunna lämna anbud på fast pris och det är därför upprättandet av bygghandlingar ingår i projekteringsprocessen vid utförandeentreprenad.
Projekteringsprocessen
Produktionsprocessen
Förvaltningsprocessen
Produktbestämning Produktframtagning
FIGUR 1.1
Produktanvändning
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
En principiell beskrivning av byggprocessens olika delskeden.
18
K API TEL 1
Produktionsprocessen
UTFÖRANDEENTREPRENAD
Entreprenad eller del av entreprenad där beställaren svarar för projektering och entreprenören svarar för utförande.
Med produktframtagning menas byggande baserat på resultatet av produktbestämningen. Framtagande av bygghandlingar och allt det arbete som utförs på bygg arbetsplatsen fram till överlämnandet av en färdig byggnad eller anläggning ingår i produktframtagningen. Med produktanvändning menas nyttjande och förvaltning av byggnaden eller anläggningen under dess hela livslängd. Klara gränser mellan olika steg i byggprocessen och tydligt formulerade ansvarsgränser minskar risken för tvister mellan aktörerna i processen. Men även om det är viktigt att se till att det finns klara gränser i ansvar mellan olika aktörer och steg i processen så är detta inget hinder för att inhämta kunskap från andra aktörer och processer. Erfarenheter och information från produktanvändningen ökar möjligheterna att bestämma rätt produkt. Det är därför viktigt att det finns en återkoppling för produktanvändning (förvaltningen) in i produktbestämningen. Det krävs även en återkoppling mellan produktframtagning och produktbestämning. 1.2
Produktionsanpassning
Beställare, konsulter och arkitekter som utformar det tidsmässiga, ekonomiska och tekniska målet för ett byggprojekt (byggnaden eller anläggningen) har normalt en begränsad aktuell kunskap om produktionsteknik och produktionsprocess. För att säkerställa en säker och rationell process behöver därför handlingarna produktionsanpassas. Produktionsanpassningen kan omfatta såväl övergripande aspekter som utformning av detaljföreskrifter. Dessa frågor behandlas i kapitel 4. Eftersom ansvaret för att en produktionsanpassning av handlingarna görs ligger hos projektörerna, medan de största kunskaperna om produktion finns hos entreprenören, finns det tyvärr en uppenbar risk att produktionsanpassningen blir otillräckligt utförd. I denna bok har produktionsanpassning fått ett eget kapitel för att markera hur viktigt det är att beställare och projektörer ser till att projekteringen kompletteras med en produktionsanpassning.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
KAPITEL 1
1.3
P rod uktionsprocessen
vergripande beskrivning av Ö entreprenörens produktionsprocess
1.3.1 Allmänt
Produktionsprocessens utseende varierar med ansvarsformen. Vid utförande entreprenad ligger större delen av projekteringsprocessen före produktionsprocessen. Projekteringsprocessen innehåller i bästa fall en process under vilket det görs en produktionsanpassning av projekteringsresultatet. Härmed menas att det resultat som projektörerna tagit fram modifieras så att det blir utförbart och att bygghandlingarna skapar förutsättningar för en rationell produktion. Produktionsprocessen vid en utförandeentreprenad innehåller i princip följande delprocesser som efter projekteringsarbetet i huvudsak styrs av entreprenören: • anbudsprocessen • förberedelseprocessen • genomförandeprocessen • överlämningsprocessen • garanti- och ansvarsprocessen. Processerna redovisas i figur 1.2. Parallellt med den entreprenörstyrda produktions processen finns beställarens styrning av produktionen. Den är inte inlagd i figuren utan beskrivs i avsnitt 1.4. Vid en utförandeentreprenad görs en första produktionsanpassning under ledning av beställaren och beställarens konsult. Vid en totalentreprenad görs vanligen hela produktionsanpassningen under ledning av totalentreprenören. Beställarens projektering avslutas med ramhandlingar, d.v.s. en beskrivning av beställarens översiktliga krav på produktionsresultatet. TOTALENTREPRENAD
Entreprenad eller del av entreprenad där entreprenören svarar för projektering och utförande.
Uppföljning och erfarenhetsåterföring sker i varierande grad mellan delprocesserna och i varierande omfattning i olika företag. Erfarenhetsåterföringen har åskådliggjorts i figur 1.2 med ett antal pilar men i själva verket finns det många fler delprocesser innehållande erfarenhetsåterföring. Innehållet i de olika processerna beskrivs utförligare i separata kommande avsnitt. De flesta processerna börjar och avslutas med en tydlig beslutspunkt. Exempelvis startar anbudsprocessen med att företaget bestämmer sig för att ta fram ett anbud och avslutas med att företaget bestämmer sig för att lämna framtaget anbud till beställaren. Produktionsprocessen vid en totalentreprenad har ett annat utseende. Här tillkommer projekteringsprocesser under både anbuds- och förberedelseskedet, se exempelvis © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
19
20
K API TEL 1
FIGUR 1.2
Produktionsprocessens principiella uppbyggnad av delprocesser vid utförandeentreprenad exklusive den produktionsanpassning av handlingarna som görs i samband med projekteringen. Några förekommande erfarenhetsutbyten har ritats in. De röda punkterna representerar väsentliga beslutspunkter. Aktiviteternas och delprocessernas längd kan variera kraftigt mellan olika projekt.
Anbudsprocessen
Förberedelseprocessen
Genomförandeprocessen
Produktionsprocessen
Överlämningsprocessen
Garanti- och ansvarsprocessen
Erfarenhetsåterföring
figur 3.6. Den största skillnaden är att förberedelseprocessen utökas med en stor del av projekteringsprocessen. En annan viktig skillnad är att överlämningen omfattar kontroll av byggnadens funktion, vilket i praktiken kräver provdrift och kontroll under varierande klimatförhållanden (sommar- och vinterfall). De olika processerna förekommer i alla byggande organisationer men kan namnges på olika sätt. Förberedelseprocessen kallas ibland för planeringsprocess eller produktionsprogramskede. Genomförandeprocessen kallas även byggstyrningsskede, driftskede eller produktionsstyrningsskede. I denna bok kommer vi dock genomgående att använda begreppen förberedelseprocess och genomförandeprocess. Förutom ovan behandlade processer som är projektrelaterade har företagen verksamhets- och ledningssystem med processer som styr företagets verksamhet inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö, ekonomistyrning, kommunikation m.m. 1.3.2
Anbudsprocessen
Entreprenörens anbudsprocess startar vanligen med ett beslut om att ta fram ett anbud och avslutas med att anbudet lämnas. Utifrån entreprenörens perspektiv inleds ett byggprojekt med ett skede där entreprenören på ett eller annat sätt försöker få ett bygguppdrag. Utifrån beställarens perspektiv sker en upphandling av den önskade byggtjänsten. Under denna delprocess engagerar sig entreprenören i syfte att ta fram anbud. Samtidigt med anbudsräknandet bedriver entreprenören ett allmänt ackvisitionsarbete (se avsnitt 5.3.4), även om tyngdpunkten i processen ligger på att producera anbud. Vid totalentreprenad måste vanligen förberedelsearbetet innehålla en förenklad projekteringsprocess. Processen avslutas med beslut om att lämna anbud. Mer om anbudsskedet i kapitel 5. 1.3.3
Förberedelseprocessen
När entreprenör fått beställningen startar förberedelseprocessen. Processen avslutas med beslut om att bygga efter en fastställd plan eller ett produktionsprogram. Som en del av produktframtagningen måste en planering av genomförandeprocessen göras så att resurshanteringen blir så effektiv som möjligt. Förberedelseprocessens omfattning och utformning varierar med ansvars- och © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
KAPITEL 1
21
P rod uktionsprocessen
ersättningsform. Vid totalentreprenad måste vanligen förberedelsearbetet innehålla en projekteringsprocess som är mer eller mindre omfattande. Förberedelseprocessen behandlas i kapitel 7. 1.3.4
Genomförandeprocessen
Processen startar med ett beslut att genomföra arbetet i enlighet med fastställd plan eller upprättat produktionsprogram och avslutas med start av överlämningsprocessen. Processens övriga moment omfattar resursanskaffning och etablering av byggplats samt byggdriftsberedning, planering, arbetsledning, byggnadstillverkning, resursvård, uppföljning, ekonomiska åtgärder och byggplatsens avrustning. Genomförandeprocessen påverkas särskilt av graden av industrialisering och val av ansvarsform. Graden av industrialisering – eller om man så vill graden av prefabricering – påverkar framför allt materialinköp och planering av arbetsmoment. Principen blir att om en del arbetsmoment flyttas från arbetsplatsen till en tillverkningsindustri så medför detta en högre kostnad för material, men förhoppningsvis uppvägs denna kostnad av ett mer effektivt arbete på plats. Exempel kan vara skillnaden mellan att platsgjuta en vägg och köpa en prefabricerad vägg. Valet av ansvarsform påverkar framför allt genom att det vid totalentreprenad ges fler frihetsgrader för entreprenören att själv välja arbetsmetoder och material. 1.3.5
Överlämningsprocessen
Processen startar med entreprenörens anmälan att entreprenaden är färdig för slutbesiktning och avslutas med att byggnaden och anläggningen är driftsatt och beställaren tagit över ansvaret för driften. Överlämningsprocessen påverkas av vald ansvarsform. Vid totalentreprenad är funktionsprovningen normalt mer omfattande än vid utförandeentreprenad och i praktiken måste funktionsprovning utföras även vid en annan tidpunkt än den då beställaren tar byggnaden i anspråk.
Anbudsprocessen
Förberedelseprocessen
Förenklad projektering
Projektering
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
Genomförandeprocessen
Överlämningsprocessen
Funktionskontroll
Garanti- och ansvarsprocessen
FIGUR 1.3 Produktionsprocessens principiella uppbyggnad av delprocesser vid totalentreprenad exklusive produktionsanpassningen. Förekommande erfarenhetsutbyten har inte lagts in i figuren. De röda punkterna representerar viktiga beslutspunkter eller händelser. Aktiviteternas längd motsvaras inte av den tid de tar i en normal process.
22
K API TEL 1
1.3.6
Produktionsprocessen
Garanti- och ansvarsprocessen
Efter slutbesiktningen tar beställaren i de flesta fall över ansvaret för byggnaden och nyttjar levererad byggnad. Garanti- och ansvarsprocessen startar samtidigt och avslutas då entreprenörens ansvarstid (10 år) löper ut. Under garantitiden har entreprenören ansvar för fel som uppstår och som inte orsakats av felaktig drift eller skötsel av beställarens organisation. Entreprenören styr eller påverkar inte denna process i nämnvärd omfattning. Med hjälp av de drift- och underhållsinstruktioner som entreprenören överlämnar styrs beställaren att underhålla och använda byggnaden och anläggningen på rätt sätt. Normalt lämnar entreprenören speciella garantier för vissa produkter såsom isolerrutor och pappskikt som kan avse en period som är längre än avtalad garantitid för resten av projektet. Entreprenörens praktiska insatser under garanti- och ansvarstiden inskränker sig normalt till åtgärdande av de fel som beställaren anmäler. 1.3.7
Erfarenhetsåterförings- och kunskapsuppbyggnadsprocessen
I entreprenadföretagens beskrivning av deras verksamhetssystem lyfts sällan systemen för erfarenhet- och kunskapsuppbyggnad fram. Under pågående produktion är det lätt att processer för erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad prioriteras ned. Långsiktigt är det dock viktigt att det finns en kunskapsutveckling hos de anställda och att organisationen utvecklas så att en effektivare och framgångsrikare produktionsprocess erhålls vid nästa entreprenad. Utformningen av systemet för erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad varierar med ansvarsformen och formen för anskaffning. I figur 1.2 har några tänkbara eller förekommande erfarenhetsutbyten mellan olika delprocesser ritats in. Det innebär en utmaning för entreprenören att se till att det finns ett fungerande system för kunskapsuppbyggnad inom företaget även om nästan all verksamhet är projektorienterad, det vill säga en unik organisation byggs upp och avvecklas för varje enskilt byggprojekt. 1.3.8
Stödprocesser och övriga processer
Förutom de projektrelaterade processerna som redovisats i figur 1.2 finns ett antal stödprocesser ingående i byggföretagens verksamhetssystem. Det är processer och delsystem för kvalitetssäkring, miljöledning, ekonomistyrning och information. Dessa delsystem och stödprocesser presenteras i kapitel 3. Stödprocessen kvalitetssäkring finns representerad i varje delprocess av de projektrelaterade processerna. Stödprocesserna och delsystemen är väsentliga för en effektiv produktionsstyrning och utveckling av företaget.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
KAPITEL 1
1.3.9
P rod uktionsprocessen
Flödeseffektivitet
Entreprenörens process från anbud och under hela den tid då entreprenören har ansvar kan ses som ett flöde som behöver göras så effektivt som möjligt. Företagens verksamhetssystem har som mål att uppnå allt effektivare flöden, bland annat med hjälp av konceptet lean. Lean har behandlats i Byggledning – projektering och kommer här att återkomma inom olika områden. Vissa fundamentala förutsättningar styr entreprenörens process mot fokus på effektiv resursförbrukning. Genom att minimera resursförbrukningen när beställarens behov uppfylls erhålls maximal vinst. Om entreprenören tvingas att göra egna val på grund av oklara handlingar styrs entreprenören i vanligt förekommande avtal mot lägsta resursförbrukning. Entreprenören har fokus på kontroll och styrning av resurseffektiviteten, ett mått på hur en resurs utnyttjas i relation till en specifik tidsperiod. Detta ska ställas mot fokus på flödeseffektiviteten, det vill säga det värde som förädlas av en organisation under en tidsperiod. 1.4
Beställarens styrning av produktionsprocessen
Beställaren ger i förfrågningsunderlaget förutsättningar för anbudsprocessen och i beställningen ges förutsättningar för förberedelsearbetet, genomförandet och överlämningen samt för entreprenörens garanti- och ansvarsåtaganden. Beställarens behov av styrning av delprocesserna beror på vald ansvars- och ersättningsform och val av strategi för styrning av entreprenaden. Beställaren kan välja att inte engagera sig i processen och nöja sig med en form av mottagningskontroll vid övertagande av produkten, i form av en slutbesiktning, eller välja en fullständig kontroll av hela produktionsprocessen in i minsta detalj. De styrinstrument som beställaren har till sitt förfogande förutom själva beställningen är exempelvis följande: • startmöte • beställarens kontrollant • byggmöte • beställning av ändrings-, tilläggs- eller avgående arbeten • kvalitets- och miljöledningssystem • kontroller inom ramen för den av byggnadsnämnden fastställda kontrollplanen • kontroller som föreskrivs i handlingarna och då särskilt konstruktionshandlingar och enligt eventuellt miljöcertifieringssystem • slutbesiktning • garantibesiktning.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
23
24
K API TEL 1
Produktionsprocessen
Beställaren är projektägare och styr byggprocessen, vilket entreprenören har att förhålla sig till. Beställarens styråtgärder kan sträva mot exempelvis ökat kundfokus eller ökad flödeseffektivitet, i syfte att uppnå en så hög resurseffektivitet som möjligt. 1.5
Samhällets styrning av produktionsprocessen
Samhällets direkta styrning av produktionsprocesserna beskrivs här i korthet. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till kapitel 7 i Byggledning – projektering. I allmänhet krävs bygglov eller motsvarande för bygg -och anläggningsprojekt och dessutom ett startbesked innan produktionen får starta. Det betraktas som fackmässigt beteende av entreprenören att kontrollera att beställaren fått startbesked. Finns ett startbesked så finns normalt även en fastställd kontrollplan. Av denna framgår vilken dokumentation som entreprenören förväntas producera till beställaren. Detta bör i sig även framgå av entreprenadavtalet. Om beställaren låter arbetet sätta igång innan startbesked utfärdats riskerar beställaren att få betala en betydande byggsanktionsavgift. ALLTFÖR TIDIG BYGGSTART KOSTADE
En byggherre/beställare fick bygglov för utbyggnad av bostad om 12 kvm och uppförande av ett garage om 50 kvm. Beställaren beordrade anlitad entreprenör att påbörja arbetet utan att informera utsedd kontrollansvarig och utan att invänta tekniskt samråd och startbesked. När betongplattan var gjuten upptäcktes att arbetet påbörjats utan startbesked. Arbetet stoppades. Efter det att erforderliga handlingar (konstruktionshandlingar, kontrollplan m.m.) lämnats in och det tekniska samrådet genomförts meddelades startbesked. I ett separat beslut fastställde byggnadsnämnden en påföljdsavgift om 25 000 kr på grund av att byggnadsarbete påbörjats utan startbesked.
Under genomförandet ska en representant för byggnadsnämnden (byggnadsinspektör) tillsammans med kontrollansvarig enligt PBL göra ett arbetsplatsbesök. Detta besök omfattar bland annat en tillsyn av att entreprenören gjort de kontroller som krävts fram till tidpunkten för arbetsplatsbesöket. Ett protokollfört slutsamråd ska genomföras under ledning av en representant för byggnadsnämnden (byggnadsinspektör) tillsammans med den kontrollansvarige och byggherren. Är alla krav enligt den fastställda kontrollplanen uppfyllda måste byggnadsnämnden utfärda ett slutbesked. När beställaren fått detta beslut kan byggnaden tas i bruk. Tas byggnaden i bruk utan att slutbesked utfärdats riskerar beställaren att få betala en betydande avgift.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
KAPITEL 1
P rod uktionsprocessen
De flesta beställare vill flytta in så snart byggnaden är klar. Mot denna bakgrund bör tidpunkterna för genomförandet av slutsamråd och slutbesiktning samordnas. Samhällets process har som helhet svag flödeseffektivitet. För själva bygglovsprocessen har den maximala handläggningstiden begränsats i PBL. För planprocessen är flödeseffektivitet i de flesta kommuner extremt svag. I praktiken har beställaren svårt att påverka processen, se exempel i rutan. ÄNDRAD BYGGHÖJD K V SADELBOMMEN – EN KOMMUNAL BOM
En fastighetsägare hyrde ut lokaler åt en tryckeriverksamhet. Lokalerna behövde dock snarast byggas ut om hyresgästen och verksamheten skulle kunna vara kvar. En del av utbyggnaden uppfyllde gällande bestämmelser i detaljplanen, men för en annan del behövde tillåten bygghöjd enligt gällande detaljplan snarast möjligt ändras från 6 meter till 9 meter. Under planändringsarbete beviljas och behandlas inga bygglov. Eftersom det var brådskande skaffades först bygglov på den del där det inte behövdes någon planändring, vilket tog tio veckor. Planändringsarbetet uppgavs ta maximalt sju månader. Förutsättningarna för planändringsarbetet var följande: Det fanns redan byggnader med den önskade höjden inom kvarteret. Kvarteret ingick i ett rent industribyggnadsområde. Berörda grannar var positiva till förändringen. Kostnaderna 100 000 kr hade betalts i förväg. När väl planändringen var klar så skulle en bygglovsprocess starta som beräknades ta tio veckor. Det hade inte dykt upp något som stört processen. Den totala processtiden för detta ärende blev 16 månader. Planändringen beräknades kräva 65 timmars insats av planarkitekter. Bortsett från bygglovsavgiften, och förutsatt att det antagligen inte krävs mer än 65 timmars insats, blir flödeseffektiviteten utifrån beställarens perspektiv: 65 arbetstimmar/2 816 arbetstimmar = 2 %. Flödeseffektiviteten definieras som antalet arbetade timmar i förhållande till den totala hanteringstiden.
Planprocessen har vanligen den lägsta flödeseffektiviteten. En orsak kan vara brist på processledning och då särskilt ekonomiska styrmedel. Andra orsaker kan vara ineffektiv politisk styrning. 1.6
Konsument- och beställarpräglade kommentarer
En beställare eller konsument som intervenerar på något sätt i en beställd produktionsprocess, genom att exempelvis lämna kompletterande instruktioner under pågående process, stör delprocesserna. Entreprenören måste i första hand göra om förberedelsearbetet för de moment som blivit ändrade på grund av nya instruktioner. Det betyder att konsument och beställare har mycket att vinna på att inte komma med förändringsförslag under pågående genomförande. Det är därför extra viktigt att gå igenom projektet före anbudsräkning och innan beställning lämnas.
© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r
25
Böckerna i den här serien är skrivna av en författargrupp med mångårig erfarenhet som lärare och forskare vid Lunds universitet samt som konsulter inom bygg- och fastighetssektorn.
Byggledning PRODUKTION Produktion av bygg- och anläggningsprojekt är ofta tekniskt komplext. Det krävs därför att många personer med specialistkompetens samverkar. Alla medverkande i produktionsprocessen behöver vissa grundläggande kunskaper för att uppställda tekniska, ekonomiska och tidsmässiga mål ska kunna nås, samtidigt som de krav som ställs på kvalitet, miljö och arbetsmiljö uppfylls. Den här boken ger dig denna grundläggande kunskap och vägledning – men jobbet görs där ute, i verkligheten! Byggledning – produktion är andra boken i ett samlat paket med läroböcker och övningsböcker i ämnet byggledning. Tillsammans med Byggledning – projektering och Byggledning – förvaltning täcker den in de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna leda byggprocessen på ett effektivt sätt mot beställarens mål. Böckerna riktar sig till dig som ska verka i bygg- och fastighetssektorn och till dig som redan är verksam i byggprocessen och behöver fräscha upp dina kunskaper. Övningsböckerna innehåller dels faktamässiga uppgifter som besvaras med hjälp av respektive lärobok, dels utvecklande uppgifter där lösningen får sökas i vidare kontexter samt tillämpade uppgifter som baseras på konkreta byggprojekt. Art.nr 38853
studentlitteratur.se