9789140688446

Svensk forskning om l채sning och l채sundervisning

Michael Tengberg & Christina Olin-Scheller (red.)

Författarpresentation Ulla Damber är lektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogiskt arbete­ vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Hennes forsknings­intresse är riktat mot arbetet med elevers och förskolebarns läs- och skrivutveckling.

Barns möten med skönlitteratur, andraspråkselevers litteracitetsutveckling samt critical literacy utgör också aktuella forskningsintressen.

Katarina Elam är docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot estetik och undervisar på lärarprogrammet vid Högskolan Väst. I sin forskning utgår hon primärt från ett kroppsligt perspektiv och ett vidgat estetikbegrepp i olika under­sökningar av estetisk erfarenhet. Hennes senaste publikation utreder processen att bli betraktare av dans och den samverkan mellan kroppslig medvetenhet och begreppsliggörande som framträder där. I hennes senaste större forskningsprojekt, ”LOK: läsning och kroppslighet”, tillsammans med Olle Widhe från Högskolan Väst, behandlas meningsskapandets kroppsliga grund.

Annette Ewald är fil. dr och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskningsintresse rör svenskämnets och läs- och skrivundervisningens traditioner, särskilt hur dessa reproduceras inom skolinstitutionens ramar. Ewald arbetar för närvarande med projekten ”Barns läsning och lärares didaktiska val” och ”Möjliga läsgemenskaper i skolan – ett utvecklingsprojekt”.

Caroline Graeske är fil. dr i litteraturvetenskap och lektor vid Luleå tekniska universitet. För närvarande driver hon projektet ”Fiktionernas flerfaldighet.

Om läromedel, läsarter och didaktisk design” som syftar till att synliggöra vilka läsarter som efterfrågas i gymnasieskolans läroböcker i svenska. Inom ramen för projektet diskuteras även hur tydliga lässtrategier kan bidra till ökad läsförståelse.

Maritha Johansson är doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskämnets didaktik vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och franska. I sitt avhandlingsarbete genomför hon en

komparativ studie av svenska och franska gymnasieelevers läsning av skön­ litterär text. Hennes forskningsintressen handlar om litterär socialisation i olika nationella undervisningskontexter och dess konsekvenser för läsningen av skönlitterära texter.

Marie-Helene Klementsson är doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskämnets didaktik vid Linköpings universitet. Hon har en fil.mag. i barn- och ungdomslitteratur och är legitimerad högstadie- och gymnasielärare i svenska och engelska med mer än 15 års undervisningserfarenhet. I sin forskning undersöker hon de egna elevernas icke lärarledda litteratursamtal i grupp.

Hennes kapitel i den här boken utgår ifrån ett kapitel i hennes kommande avhandling.

Helena Krantz, fil. lic. i specialpedagogik, arbetar som tal- och specialpedagog inom Järfälla Barn- och elevhälsa och har en lång erfarenhet av utredningar, förebyggande arbete och fortbildning av personal. Hon intresserar sig i sin forskning för relationen mellan tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling. I licentiatavhandlingen Barns tidiga läsutveckling analyserar hon utveckling från förskoleklass till årskurs 1.

Stefan Lundström är fil. dr i svenska med didaktisk inriktning och lektor vid Luleå tekniska universitet. Han är för närvarande projektledare för forskningsprojektet ”Fiktion och lärande i nya medielandskap”, vilket bland annat studerar hur ungdomar använder berättande i olika medieformer under sin fritid och i skolan.

Petra Magnusson disputerade i oktober 2014 vid Malmö högskola med avhandlingen Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Efter att ha genomgått Lärarlyftets forskarskola vid Lunds universitet och Malmö högskola och därefter fortsatt med doktorandstudier arbetar hon nu som lektor i svenska i Kristianstads kommun. Hennes huvudinriktning är språk- och läsutvecklande undervisning.

Bengt-Göran Martinsson är professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot kunskapsbildning och didaktik vid Linköpings universitet. Han också varit verksam som gästprofessor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Huvuddelen av Martinssons forskning rör kunskapsbildning och didaktiska traditioner inom den svenska skolans litteraturundervisning.

Jan Nilsson är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid lärarutbildningen (Lärande och samhälle), Malmö högskola. Han har ett särskilt intresse för frå-

gor som rör litteraturdidaktik och ämnesövergripande tematisk litteraturläsning. Nilsson har bland annat skrivit boken Tematisk undervisning (2007) och, tillsammans med Ulla Damber och Camilla Ohlsson, Litteraturläsning i förskolan (2013).

Skans Kersti Nilsson är fil. dr i litteraturvetenskap och universitetslektor i biblio­ teks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Hon medverkar dels i forskningsprojektet ”Fiktionsläsningen i internetsamhället” (VR:s diarienr 421-2010-1379), som bland annat studerar litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering, dels i forsknings­ projektet ”E-bokens inflytande på ett litet språkområde”, i vilket e-bokens effek­ter på den svenska bokmarknaden studeras. Båda projekten finansieras av Vetenskapsrådet.

Olle Nordberg är fil. lic. och doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han ägnar sig i huvudsak åt empirisk läsforskning med ett litteraturdidaktiskt perspektiv. Nordberg har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och har en rik erfarenhet från att arbeta praktiskt med tonåringars fiktions­ läsning. Våren 2014 lade han fram licentiatsavhandlingen Nöjesläsare och analytiska texttolkningar: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar.

Christina Olin-Scheller är fil. dr i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintresse är barns och ungas läsande, skrivande och identitetsskapande i det nya medielandskapet och i boken­ Författande fans beskriver hon informella lärandemiljöer i relation till fanfiction.

Hon studerar också hur barn och unga i glesbygd använder medier för lärande och utveckling. I en pågående interventionsstudie arbetar hon tillsammans med Tengberg med frågor om hur svenskundervisningen kan utveckla elevers avancerade läs- och tolkningsförmåga i relation till skönlitteratur och argumenterande text.

Torsten Pettersson är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

I sin forskning har han studerat dels tolknings- och fiktionsteori (bl.a. i Dolda principer, 2002), dels författare som Joseph Conrad, Rainer Maria Rilke, Richard Wagner, Eyvind Johnson, Hjalmar Gullberg och Edith Södergran. Sedan 2010 har han främst ägnat sig åt läsarstudier inom VR-projektet ”Fiktionsläsningen i internetsamhället” (VR:s diarienr 421-2010-1379). Som skönlitterär författare har han gett ut både diktsamlingar och romaner, senast den historiska romanen Hitlers fiender (2013).

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om läsning i vid bemärkelse och om skolans läsundervisning.

I ett pågående forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, studerar Tengberg tillsammans med Olin-Scheller effekterna av strukturerad läsundervisning i högstadiet. Ett särskilt fokus riktas i projektet mot betydelsen av explicit under­visning i lässtrategier både för skönlitterära och för argumenterande texter. I ett annat pågående forskningsprojekt undersöker Tengberg utgångspunkterna och instrumenten för att mäta och bedöma läsförmåga inom ramen för det svenska skolsystemet.

Pia Visén (f.d. Anderson), fil. lic., arbetar som gymnasielärare i Ovanåkers kommun och är doktorand vid institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Licentiatuppsatsen Textuell makt (2011) handlade om hur fem elever på gymnasiets samhällsprogram samtalade och skrev om texter de läste i undervisningen. Hennes pågående avhandlingsprojekt handlar om hur läsning av ämnesspecifika texter på gymnasiets industriprogram kan stöttas genom textsamtal.

Maria Wennerström Wohrne är fil. dr i litteraturvetenskap och disputerade 2003 vid Uppsala universitet på avhandlingen Att översätta världen: Kommunikation och subversivt ärende i Henri Michaux’ Voyage en Grande Garabagne. Sedan 2011 är hon verksam inom det VR-finansierade forskningsprojektet ”Fiktionsläsningen i internetsamhället” (VR:s diarienr 421-2010-1379). Vid sidan av Henri Michaux’ författarskap har hon även ägnat studier åt Katarina Frostensons poesi. Hon är sedan 2009 verksam som pedagogisk utvecklare vid avdelningen för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik vid Uppsala universitet.

Olle Widhe är docent i litteraturvetenskap och undervisar på lärarprogrammet vid Högskolan Väst. Hans vetenskapliga intresse rör det mångdimensionella förhållandet mellan text och läsning. I sin senaste bok, Dö din hund! Krig, lek och läsning i svensk barnboksutgivning under 200 år (2015), undersöker han hur barnböcker tematiserar lek och läsning under moderniteten, men också hur deras tilltal och pedagogiska uppgift förändras över tid. I sitt senaste större forskningsprojekt, ”LOK: läsning och kroppslighet”, tillsammans med Katarina Elam från Högskolan Väst, behandlas meningsskapandets kroppsliga grund.

Innehåll

Inledning 9 Michael Tengberg

DEL 1 SKOLANS LÄSPRAKTIKER

1. Högläsning med förskolebarn – disciplinerande eller frigörande?

Ulla Damber & Jan Nilsson

15

2. T idiga språkliga och kognitiva förmågors betydelse för senare läsutveckling Helena Krantz

27

3. M ellan svets och svenska – textsamtal kring ämnesspecifika texter på ett yrkesförberedande gymnasieprogram Pia Visén

39

4. Icke lärarledda litteratursamtal i grupp Marie-Helene Klementsson

55

5. Ett multiliteracies-perspektiv på läsutvecklingsarbete Petra Magnusson

69

6. Näsa för att läsa och känsla för att glänsa Caroline Graeske & Stefan Lundström

83

DEL 2 LÄSARES LÄSNING OCH SPECIFIKA TOLKNINGSPRAKTIKER

7. S amspelet mellan tolkning och självreflektion i unga vuxnas läsning av skönlitteratur 97 Maria Wennerström Wohrne 8. Myt och verklighet om svenska 18-åringars fiktionsläsande 111 Olle Nordberg 9. I nternetgenerationens syn på fiktionsläsning – samtal mellan unga vuxna i fokusgrupper Skans Kersti Nilsson

129

10. Att lära sig något av det som inte är sant – 72 gymnasisters inställning till fiktionellt och dokumentärt berättande Torsten Pettersson

143

11. Att bygga upp en förståelse – några aspekter på meningsskapande i svenska och franska gymnasieelevers läsning av en skönlitterär text Maritha Johansson

157

DEL 3 TEORETISKA OCH SYSTEMÖVERGRIPANDE PERSPEKTIV PÅ LÄSNING OCH LÄSUNDERVISNING

12. Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv Katarina Elam & Olle Widhe

171

13. Litteraturdidaktiska utmaningar och dilemman i systemskiftenas tid Annette Ewald

183

14. Läspanikens anatomi – barns och ungdomars läsning och mediebruk i ett historiskt perspektiv Bengt-Göran Martinsson

197

Inledning Michael Tengberg I samma ögonblick som dina ögon möter de små svarta krumelurerna på den här boksidan sker något alldeles ofantligt märkvärdigt i din hjärna. Krumelurerna upphör omedelbart att vara godtyckligt snirkliga och registreras som regel­bundenheter vi kallar bokstäver och ord. Inom loppet av ett par hundra millisekunder aktiveras hjärnceller i flera områden i hjärnan, bland annat områden som specifikt relaterar till de företeelser om vilka texten berättar. Det komplex av processer som initieras när blicken börjar följa texten blir på några ögonblick oöverskådligt, även för våra mest avancerade teoretiska modeller om hjärnans funktion.

Så kan vi glänta på dörren till det mysterium som kallas läsandets konst, möjligheten att via historisk inskription vinna kunskap om händelser, tänkesätt och sammanhang långt bortom de erfarenheter vi förmår göra med våra egna sinnen. Före Gutenberg var läskunnighet något sällsynt. Genom kyrkolagen 1686 blev Sverige det första landet i Europa som lagstiftade om allmän läskunnighet. Kravet på att varje individ själv skulle kunna tillgodogöra sig Guds ord blev utgångspunkt för nationens snabba alfabetisering. Skola och bildnings­ rörelser har vidare spelat en enormt viktig roll för att bidra till läskunnigheten i Sverige. Vi blev i hög utsträckning ett läsande folk, något som lade grunden inte bara för möjligheterna till en liberal ordning där var och en via utbildning kunde bli sin egen lyckas smed, utan även för demokratin, för samförstånds­ kulturen över klassgränserna liksom för en stark litterär kultur.

Mot en sådan bakgrund går det att förstå hur sjunkande PISA-resultat i läsförståelse vidrör något mycket djupare hos svensken än bara en allmän tävlingsinstinkt gentemot grannländerna. Inte heller handlar det i första hand om oro för en framtida sviktande nationell konkurrenskraft. Snarare utgör tecknen på sjunkande läsförståelse bland unga ett varsel om att vårt samhälle kan vara på väg att förändras i grunden på ett sätt som vi kanske inte kunde föreställa oss. Om det skrivna språket inte längre förmår uppfylla grundläggande uppgifter – såsom allmän spridning av information, berättelser och därigenom gemensamma kulturella och sociala referensramar – kan viktiga länkar mellan grupper, generationer och individer komma att brytas.

9

Michael Tengberg Uppkomsten av skriftkulturen har haft en avgörande historisk betydelse, inte bara för de sätt på vilka vi interagerar inom kultur och samhällsliv utan också för den enskilda människans tänkande och för hennes sätt att skapa sig en uppfattning om sin värld. Det gäller inte minst textens betydelse för hur den mänskliga hjärnan använder minnet. I det slags samhälle vi lever i dag är läsandets nödvändighet ovedersäglig. Man kan förvisso räkna med att de variationer som internationella jämförelser indikerat under loppet av ett par decennier är sammankopplade med samhälleliga och kulturella förändringar vad gäller medie­vanor, synen på utbildning, arbete och ekonomi, liksom förhållandet mellan individ och kollektiv. Samtidigt är det inte siffrorna i tabellerna som är av reellt intresse eller som har giltiga implikationer för forskningen och utbildningen på området. Vad som i stället är av huvudsakligt intresse är de potentiella konsekvenserna av att färre unga i landet i dag förmår tillgodogöra sig det explicita innehållet i en text, än mindre tolka textens innebörd. Vad får det för betydelse för unga generationers kunskapsinhämtning i vid mening, eller för möjligheterna att i framtiden kommunicera via större textmängder på det sätt vi gör i dag? Och hur kan forskningen om läsning och läsundervisning bidra med relevanta kunskaper om hur dessa samhälleliga och kulturella utmaningar ska hanteras?

I oktober 2013 samlades drygt 60 forskare, doktorander och lärare till ett symposium för läsforskning vid Karlstads universitet. Symposiet arrangerades av Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) och syftade till att fungera som en nationell mötesplats för forskare med inriktning mot läsning, läsutveckling och läsundervisning. Denna forskningsgren utgör ett litet och brokigt fält i Sverige. Studier bedrivs inom ämnen som pedagogik, psykologi, lingvistik, didaktik, handikappvetenskap, neurovetenskap, litteraturvetenskap, en rad språkvetenskaper med mera. Det finns således både förutsättningar för och behov av arenor för ett samlat och kreativt utbyte mellan de olika forskare som ägnar sig åt studier av läsning. Inom vissa forskningsgrenar är den internationella utväxlingen av ny teori och nya forskningsmetoder stor, vilket kanske gör behovet mindre av nationella arenor för dialog. Samtidigt finns det samhälleliga och kulturella dimensioner som gör det angeläget att också mötas bland svenska forskare på området. För didaktiskt inriktade forskare finns redan konferenser på teman som textforskning, svenskämnesdidaktik, literacy och liknande, men under de senaste åren har sådana sammanhang fått en tyngdpunktsförskjutning till förmån för skrivforskningen. Utan att på något vis ställa läs- och skrivforskning mot varandra ville vi med detta symposium bereda ett särskilt tillfälle för att diskutera forskning om läsning, läsutveckling och läsundervisning.

Inget talar för att frågor om läsning eller mer vetenskapligt baserad kunskap om läsning och läsundervisning skulle vara mindre angelägna ur ett kulturellt perspektiv eller ett samhällsperspektiv i dag än de varit tidigare. Tvärtom ser vi ett ökat medialt och politiskt intresse för unga människors benägenhet och 10

Inledning förmåga att läsa olika typer av texter. Elevers läsförmåga och skolans undervisning om läsning är starkt uppmärksammad, inte minst genom de internationella mätningar som med jämna intervall publiceras och som också får konsekvenser för den pågående utvecklingen av det svenska utbildningssystemet. Vi har dessutom sett en snabb förändring och utvidgning av den internationella forskningen om läsupplevelser, såsom kroppsliga, performativa och transformativa erfarenheter. Likaså har studiet av angränsande estetiska erfarenheter, såsom film och spel, bidragit till en vitalisering av forskningsfältet. Den metodiska och teoretiska utvecklingen på området som helhet går både mot en ökad specialisering och mot ett ökat utbyte med andra discipliner.

Av dessa skäl har vi uppfattat det som angeläget att skapa gemensamma forum­ för svenska forskare som delar intresse för frågor om läsning, läsutveckling och läsundervisning. Symposium för läsforskning var ett försök att åstadkomma detta och bjöd in forskare från olika discipliner i syfte att mötas och dela med sig av erfarenheter och idéer om såväl pågående som framtida forskningsprojekt.

Denna bok utgör ett resultat av symposiet och består av 14 kapitel som vart och ett visar upp exempel på svensk forskning om läsning och läsundervisning. Bilden som ges av forskningsfältet kan naturligtvis inte sägas vara representativ, men ger ändå en antydan om den bredd som kännetecknar området.

Boken består av tre sektioner som representerar delar av de olika sorters forskning om läsning och läsundervisning som bedrivs i Sverige i dag. Den första sektionen omfattar studier av skolans läspraktiker. I dessa studier får vi följa lärares och elevers möten och arbete med texter av olika slag. Kapitlen behandlar såväl de allra yngsta barnens läsning, i förskolan och i skolår 1, som läspraktiker på olika program i gymnasieskolan. Den andra sektionen består av studier av läsares läsning och specifika tolkningspraktiker. Även här utgörs informantgrupperna av elever i skolan, men intresset riktas mer specifikt mot hur elever uppfattar och tolkar framför allt novelltexter. Metodvalen är här oftare kvantitativa och baseras bland annat på enkätdata som samlats in efter läsningen. De flesta av studierna i de två första sektionerna utgår alltså från empiriska undersökningar. Den tredje sektionen däremot består av mer system­ övergripande studier, det vill säga studier som med lite mer distans till den empiriska realiteten i klassrummen eller hos läsarna försöker förstå och beskriva aspekter av det större sammanhang som läsandet och läsundervisningen i Sverige utgör.

Sammantaget tror vi att boken fyller en viktig funktion när det gäller att sätta den svenska läsforskningen på kartan. Här finns exempel på studier som knyter an till en lång tradition inom både svensk och internationell läsdidaktisk forskning och som på det viset bidrar till en viktig kontinuitet i det vetenskapliga bygget. Här finns också exempel på studier som ger sig ut på delvis nya forskningsområden och därigenom pekar mot framtidens utmaningar.

11

DEL 1

SKOLANS LÄSPRAKTIKER

1 Högläsning med förskolebarn – disciplinerande eller frigörande?

Ulla Damber & Jan Nilsson Att socialisera barnen till läsare och skrivare är en viktig uppgift för förskolans personal. Enligt en undersökning baserad på ett representativt urval med 1000-talet intervjuer har den tid föräldrar ägnar åt högläsning för sina barn mer än halverats under de senaste trettio åren (Larsson, 2012). Därför ter det sig än viktigare att förskolans och skolans insatser motverkar de skilda villkor för barns skolframgång som hemmiljön kan innebära (Samuelsson m.fl., 2005; Lundberg, 2006).

Såväl nationellt som internationellt befäster studier hur barn från välutbildade familjer gynnas i skolans värld, mycket beroende på sina språkliga resurser (Bernstein, 2000; Fredrickson & Petrides, 2008; Skolverket, 2009). De för Sveriges del sjunkande PISA-resultaten, i kombination med minskad utbildningsmässig likvärdighet, aktualiserar läsningens roll i samtliga utbildningssammanhang (jfr OECD, 2013). Att redan i förskolan få möjlighet att höra ett rikt och varierat språk, att ha god tillgång till böcker och få delta i samtal där barnet blir lyssnat till men också ges rikliga tillfällen att uttrycka sig, har betydelse såväl för senare skolgång som för identitetsutvecklingen (Wolf, 2008).

I dagens samhälle kommunicerar vi oupphörligt i ett spektrum av olika medier, vilket även speglas av det faktum att New Literacies existerar i pluralform, där kommunikation via sociala medier, sms och liknande också inkluderas i literacy-begreppet (New London Group, 1996). I New Literacies skiftas fokus från de tekniska aspekterna av läs- och skrivutvecklingen sedd som en linjär utvecklingsprocess, till synen på litteracitet som en mångfald av uttryck, inbäddade i sociala praktiker där elevernas meningsskapande påverkas av normer och värden i kontexten för meningsskapandet. Att kunna läsa och skriva är en grundförutsättning för deltagande i kommunikationen, oavsett vilket medium det gäller. I detta kapitel används begreppet litteracitet som en översättning av det engelska begreppet literacy, där läsningen medför deltagande i en social praktik. Läsning, litteracitet och skriftspråksbruk kommer i den följande texten att användas synonymt (se Barton, 2007).

15

Ulla Damber & Jan Nilsson Litteraturläsning har en given plats i förskolan, som lustupplevelse och som ett sätt att erbjuda barnen kunskap om världen, människors relationer och andras livsvillkor. Samtidigt ger läsningen möjligheter att utforska språket, skriftspråket och fiktionens värld. Outforskade världar öppnas och när barnen lever sig in i fiktionen och knyter an till sina egna erfarenheter och kunskaper växer individen och världen (Langer, 1995). De meningsskapande processerna stimulerar barnens tänkande. Interaktionen och upplevelserna i barngruppen påverkar möjligheterna att se på världen och sig själv utifrån olika perspektiv (Vasquez, 2009). Litteraturläsning är också en viktig aspekt av det som ibland kallas barns emergent literacy. Begreppet indikerar att barn möter litteracitet i en social praktik, en social språkmiljö karaktäriserad av barnens samspel med och spontana utforskande av text genom exempelvis lekskrivande och låtsasläsning, innan den formella läsinlärningen startar. Här handlar det om skriftrelaterade aktiviteter i det dagliga livet, kopplade till språkutveckling och kommunikativ kompetens (Sulzby & Teale, 1991; Barton, 1994; Fast, 2008; Liberg m.fl., 2012).

Förskolans socialisation av barnen till läsare och skrivare kan således vara avgörande för hur förberedda barnen kommer att vara för sin senare litteracitetsutveckling (Burchinal m.fl., 2011).

I detta kapitel belyses och diskuteras högläsning och hur stimulerande språkmiljöer kan skapas. I sådana sociala praktiker deltar barnen aktivt i en läsande och skrivande gemenskap, där barn och vuxna interagerar i sitt menings­ skapande kopplat till läs- och skrivaktiviteter. Ett linjärt synsätt på litteracitetsutveckling utmanas genom att meningsskapandet ses som en förutsättning för barnens utforskande av skriftspråket, ett utforskande där skrivandets och läsandets funktion också kopplas till barnens intresse för språkets form (jfr Freebody & Luke, 2003). Framför allt riktas i ett sådant förhållningssätt intresset mot tematiskt arbete och de förutsättningar för språkaktiviteter som arbets­ sättet kan generera när tematisk förväntan skapas (Nilsson, 2007). Tematisk förväntan uppstår bland barnen/eleverna när den pedagogiska verksamheten utformas så att den utgör en sammanhållen kunskapskontext, där innehållet i verksamheten hänger samman och har en tydlig innehållslig logik.

Teoretiskt ramverk Meningsskapandet bildar, enligt vårt synsätt, den grundval på vilken läs- och skrivaktiviteterna vilar. Framför allt när det gäller läsinlärning är det, enligt Barton (1994), viktigt att beakta att den inte enbart handlar om att tillägna sig en färdighet, utan ”involves knowing, bringing knowledge to a text” (s. 83).

Enligt Street (1995) är varje individs läs- och skrivhistoria unik. Läsarens tidigare erfarenheter av världen, attityder och kulturen i den omgivande miljön påverkar tillika utfallet av meningsskapandet. Eftersom såväl språk och identi16

1. Högläsning med förskolebarn – disciplinerande … tet som kultur ses som dynamiska möjliggörs olika konstruktioner av mening (a.a.). Det Street benämner ett ideologiskt synsätt på litteracitet kan kopplas till Malmgrens (1996) beskrivning av lärare där en helhetssyn på barnet dominerar och där lärandet är erfarenhetsbaserat. Förutom att läsa orden handlar det också om att förstå världen.

Ett annat dominerande synsätt på läs- och skrivinlärning karaktäriseras av ett autonomt synsätt på litteracitet (Street, 1995). Fokus på färdigheter, som korrespondensen mellan fonem och bokstav, avkodning och språklekar där läsning kan definieras med hjälp av formeln Läsning = Avkodning x Förståelse, L = A x F (Gough & Tunmer, 1986) dominerar ofta verksamheten. Med andra ord fokuseras den tekniska sidan av läsprocessen – färdighetsaspekterna – medan meningsskapandet, läsintresset och sociala aspekter av läsningen ges underordnad tyngd (se Malmgren, 1996; Liberg m.fl., 2012; Säljö, 2013). Spänningen mellan olika synsätt på hur litteracitet implementeras i förskolan är belagd såväl nationellt som internationellt (Fast, 2008; Hall, 2013). Å ena sidan är litteracitet något barn möter i en social praktik, dominerad av barnens spontana utforskande av text i den sociala språkmiljö där barnen utvecklar emergent literacy (Sulzby & Teale, 1991; Fast, 2008; Liberg m.fl., 2012). Å andra sidan dominerar läsfärdighetsperspektiv med lingvistiskt snarare än socialt fokus, där kunskapen om bokstavsljud och bokstäver ges företräde (se Lundberg, 2006).

Vi använder Freebody och Lukes (2003) modell för att betrakta verksam­ heten. Denna modell beskriver avkodning, textdeltagande, textanvändning och kritisk analys av text som samspelande praktiker stadda i parallell utveckling, ömsesidigt beroende av varandra, för att belysa komplexiteten i läsutvecklingen. Modellen ger utrymme för att beakta såväl färdighetstillägnande som deltagande i en social praktik sedda i ett kontinuum av olika komplementära aspekter. Vi är medvetna om färdighetsaspekternas betydelse, men riktar i detta kapitel vårt intresse främst mot kvaliteter i läsningen som överskrider de domäner som omfattas av ekvationen L = A x F. Detta för att undersöka engage­ mang, aktivt deltagande och spontant intresse för läsaktiviteter.

Tidigare forskning Såväl för den muntliga språkutvecklingen som för litteracitetsutvecklingen är miljön en avgörande faktor, i hemmet som i förskolan. Sénéchal (2006) påvisar kopplingar mellan föräldrars sagoboksläsande, barns ordförråd i förskoleåldern och frekvensen av elevers nöjesläsande i mellanstadieåren. Läsförståelsen i årskurs 4 kan enligt Sénéchal indirekt länkas till tidig exponering av barn­ litteratur. Eftersom automatiseringen av läsningen, läsflytet, handlar mycket om mängden läst text, framstår därför läsintresse som en viktig faktor för senare läsframgång.

17

3 Mellan svets och svenska – textsamtal kring ämnesspecifika texter på ett yrkesförberedande gymnasieprogram Pia Visén Läsning på gymnasiets yrkesprogram innefattar såväl sakprosa som skönlitteratur. Den ämnesspecifika sakprosan ställer höga krav på eleven då texten kan ha ett komplext innehåll med fackspråkliga drag av olika slag, såväl när det gäller verbalspråkliga ordval och strukturer som i användningen av illustrationer, diagram, grafer med mera (se t.ex. Danielsson & Selander, 2014). Att hantera olika slags texter kan vara avgörande för att elever ska nå kunskapskraven i olika ämnen, men också för att utvecklas som läsare och kunna delta i arbete, studier och samhällsliv efter gymnasiet.

Läsningen av ämnesspecifik sakprosa kan dock innebära svårigheter för vissa elever som därför kan behöva stöd. I dag förespråkas, delvis utifrån olika perspektiv, textsamtal som ett sätt att stötta elevers läsning (Rojas-Drummond & Mercer, 2003; Danielsson, 2011; Danielsson & Selander, 2014). Det här kapitlet presenterar resultat från en undersökning av textsamtal i klassrum där lärare i olika ämnen har uttryckt att samtalen syftar till att stötta elevernas läsning av specifika texter. Exemplen i kapitlet är hämtade ur ett större material där elever i olika ämnen diskuterar ämnesspecifika texter.

Syfte Kapitlets syfte är att utifrån några exempel ur textsamtal diskutera samtalen utifrån ett par aspekter vilka kan möjliggöra läsutveckling. Om samtalen ger möjlighet att förhålla sig till texters innehåll ur flera perspektiv och om sam­ talen har tydliga och utvecklade samband med texten, kan detta ge möjlighet till ökad förståelse av texten. Därför diskuteras dels hur olika förhållningssätt till texternas innehåll och struktur uttrycks i samtalet, dels hur språkliga samband skapas mellan text och samtal när textens innehåll lyfts fram och utvecklas i samtalet.

39

Pia Visén

Metod och material Två huvudsakliga analysverktyg används. För att visa vilka förhållningssätt till textens innehåll som uttrycks i textsamtalen görs analyser av den textrörlighet (Liberg m.fl., 2012) som framträder i samtalet. Textrörlighetsbegreppet vill fånga ”vad det innebär att vara deltagare och medskapare i texter” (Liberg m.fl., 2012:66) och beskrivs närmare nedan. För att visa hur samband mellan text och textsamtal konstrueras, analyseras lexikal och konjunktiv kohesion och hur aktivitetssekvenser utreder textens fält (Eggins, 2004; Martin & Rose, 2007).

Lexikal kohesion innebär att taxonomiska och förväntade relationer upprättas, exempelvis repetitioner, synonymer eller meronymier. Konjunktiv kohesion innebär att olika delar av text och textsamtal organiseras logiskt i relation till varandra genom explicita eller implicita konjunktioner. Aktivitetssekvenser beskriver hur textens fält utreds genom serier av företeelser. Analysmetoderna beskrivs närmare nedan.

I kapitlet lyfts exempel ur tre textsamtal fram. Textsamtalen sker med tre olika lärare i ämnena träteknik, svetsteknik och svenska, i en klass i åk 1 på gymnasiets industritekniska program. Materialinsamlingen skedde genom att lärarna kontaktade mig vid sådana tillfällen då de skulle ha textsamtal vars uttalade syfte var att stötta elevernas läsning av de ämnesspecifika texterna.

Textsamtalen dokumenterades genom fältanteckningar, ljudupptagning och videofilmning och transkriberades därefter.

Textrörlighet Begreppet textrörlighet arbetades fram inom projektet ”Elevers möten med skolans textvärldar” (af Geijerstam, 2006; Folkeryd, 2006; Folkeryd m.fl., 2006). Idén om textrörlighet bygger på receptionsinriktad, social-interaktionistisk forskning och forskning med fokus på skolans värld. Textrörlighet delas, som nämnts ovan, in i tre typer vilka innebär att läsaren förhåller sig till texten på olika sätt. Det första förhållningssättet, textbaserad textrörlighet, har fokus på textens innehåll, att exempelvis sammanfatta, fylla i tomrum och kritisera budskap. Det andra förhållningssättet, associativ textrörlighet, fokuserar på att koppla textens innehåll till egen erfarenhet och tidigare kunskap, medan det tredje, interaktiv textrörlighet, berör sändar- och mottagarperspektiv på textens innehåll och struktur och funktionen av genretypiska drag (Liberg m.fl., 2012). Textrörlighetsbegreppet utarbetades först för att användas på ett intervjumaterial med riktade textfrågor. Intervjumaterial skiljer sig avsevärt från material baserat på samtal och den ursprungliga modellen fångade därför inte den textrörlighet som framträdde i denna undersöknings material.

Nedan presenteras därför en textrörlighetsmodell som bygger på Liberg med 40

3. Mellan svets och svenska – textsamtal kring … flera (2012:67–70) och som sedan vidareutvecklats av Hallesson & Visén (u.a. se exv. Anderson & Hallesson 2013) för analys av de textsamtal vi undersöker i våra respektive avhandlingar.5 Modellen visar textrörlighetstyperna och dessas olika dimensioner och grader.

Textbaserad textrörlighet I denna textrörlighetstyp rör sig textsamtalet kring texten på ord-, sats- eller heltextnivå. Textbaserad rörlighet innebär att läsaren kommenterar textens innehåll och struktur på en ytlig och/eller djup nivå.

Tabell 3.1 Redovisar modell över sju dimensioner av textbaserad rörlighet. (Efter Liberg m.fl. 2012, bearbetad av Hallesson & Visén.)

Dimension

LÅG

MEDEL

HÖG

1.

Ger ett kort, textbundet svar

Ger ett i viss grad självständigt svar

Ger ett självständigt och utvecklat svar

2.

Utnyttjar i låg grad texten för ordförståelse

Utnyttjar i viss grad texten för ordförståelse

Utnyttjar i hög grad texten för ordförståelse

3.

Sammanfattar i låg grad texten/aktuellt textstycke

Sammanfattar i viss grad texten/aktuellt textstycke, eller endast del av den/det

Sammanfattar texten/ aktuellt textstycke i sin helhet

4.

Drar i låg grad ut huvudpunkter ur texten

Drar i viss grad ut huvudpunkter ur texten

Drar i hög grad ut huvudpunkter ur texten

5.

Fyller i låg grad ut tomrum i texten

Fyller i viss grad ut tomrum i texten

Fyller i hög grad ut tomrum i texten

6.

Generaliserar eller abstraherar i låg grad utifrån huvudpunkter i texten

Generaliserar eller abstraherar i viss grad utifrån huvudpunkter i texten

Generaliserar eller abstraherar i hög grad utifrån huvudpunkter i texten

7.

Ger i låg grad med utgångspunkt i texten uttryck för åsikter om den på ett självständigt sätt, dvs. granskar den kritiskt och motiverar, t.ex. innehållsstruktur och budskap

Ger i viss grad med utgångspunkt i texten uttryck för åsikter om den på ett självständigt sätt, dvs. granskar den kritiskt och motiverar, t.ex. innehållsstruktur och budskap

Ger i hög grad med utgångspunkt i texten uttryck för åsikter om den på ett självständigt sätt, dvs. granskar den kritiskt och motiverar, t.ex. innehållsstruktur och budskap

5 För närmare beskrivning av modifieringar hänvisas till Hallesson & Visén (u.a.).

41

Pia Visén Då ett enstaka ord plockas ur texten innebär det textrörlighet i dimension 1 låg grad, medan då en övergripande idé generaliseras ur texten innebär det dimension 6. Ett yttrande i dimension 7 kräver något ytterligare av läsaren än ett yttrande i dimension 1 och kan även innebära att övriga dimensioner bearbetats.

För att kritiskt diskutera textens budskap kan det exempelvis krävas att texten först sammanfattas och att huvudpunkter extraheras.

Associativ textrörlighet Textrörlighetstypen innebär en rörlighet utåt, att läsaren med utgångspunkt i texten associerar till egna upplevelser och tankar och till kunskap som hämtats någon annanstans än i texten. Detta innebär att läsaren står med det ena benet i texten och det andra i den egna erfarenhetsvärlden.

Tabell 3.2 Redovisar modell över tre dimensioner av associativ rörlighet. (Efter Liberg, 2012, bearbetad av Hallesson & Visén.)

Dimension

LÅG

MEDEL

HÖG

8.

Associerar i låg grad till personliga erfarenheter

Associerar i viss grad till personliga erfarenheter

Associerar i hög grad till personliga erfarenheter

9.

Associerar i låg grad till specialiserad kunskap

Associerar i viss grad till specialiserad kunskap

Associerar i hög grad till specialiserad kunskap

10.

Associerar i låg grad till andra texter

Associerar i viss grad till andra texter

Associerar i hög grad till andra texter

Personliga erfarenheter inkluderar vardagskunskaper såsom allt från bullbak till resonemang knutna till känslomässiga erfarenheter. Alla dimensioner är topikbundna, det vill säga tar tydligt avstamp i den aktuella texten. Specialiserad kunskap inkluderar faktakunskaper av olika slag. ”Andra texter” ska här förstås, utifrån ett vidgat textperspektiv, som såväl pappersbaserade texter, som filmer med mera.

Interaktiv textrörlighet Interaktiv textrörlighet innebär att mottagare och sammanhang kring texten diskuteras. Det innebär att distansera sig från texten och fundera över vem som ska läsa den och varför samt vad författaren vill med texten.

42

DEL 2

LÄSARES LÄSNING OCH SPECIFIKA TOLKNINGSPRAKTIKER

7 Samspelet mellan tolkning och självreflektion i unga vuxnas läsning av skönlitteratur Maria Wennerström Wohrne Att studiet av litteratur, vid sidan av språk, har en central position inom svenskämnet motiveras i Gy 11 med att skönlitteratur tillåter människan att lära ”känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”. Följaktligen framhålls det att undervisningen bland annat ska ”leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur /…/ som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar” (Skolverket, 2011).

Den berikande läsupplevelsen tycks mig med andra ord förutsätta att läsaren besitter vad Örjan Torell benämner literary transfer-kompetens, vilket innebär att ”läsarens personliga liv och erfarenhetsvärld” förs in i texttolkningen (Torell, 2002:86). De två övriga delkompetenser som ingår i Torells definition av litterär kompetens är ”konstitutionell kompetens” som innebär ”förmågan, och det djupt mänskliga behovet att skapa fiktion”, och ”performanskompetens” som syftar på den ”konventionsstyrda förmågan att analysera och uttala sig om litterära texter” (Torell, 2002:83f.). I läroplanen står det uttryckligen att eleverna i under­visningen ska ”få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen” (Skolverket, 2011). Jag tolkar den här formuleringen som att undervisningen syftar till att bland annat just stärka elevernas ”literary transfer-kompetens”. Det blir då intressant att undersöka hur väl läroplanens formuleringar svarar mot verkligheten: Värderar faktiskt dagens gymnasieelever fiktions­läsning som en ”källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter”?

Att döma av den senaste PISA-undersökningen publicerad 2013 har pojkars kapacitet försämrats i jämförelse med flickors de senaste åren. Därtill framgår det av resultaten att ”likvärdigheten” – skolans förmåga att ”erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever oavsett social bakgrund och ekonomiska möjlig97

Maria Wennerström Wohrne heter” – sedan den föregående PISA-undersökningen 2009 har försämrats i Sverige med läsförståelse och naturvetenskap ”i fokus” (Skolverket, 2014). Den nya gymnasiereformen har vidare inneburit en halvering av svenskundervisningen för elever som går yrkes­förberedande program (Graeske, 2013:56). Det framstår då som synnerligen angeläget att granska manliga yrkeselevers förmedlade attityder till fiktions­läsning, och deras läskapacitet, liksom att ställa dessa resultat mot svensk­undervisningens mål. Detta med anledning av både PISA-resultatet 2013 och gymnasiereformen 2011.

Syfte och metod Mot den här bakgrunden har jag, inom ramen för projektet ”Fiktionsläsningen i internetsamhället”, genomfört en studie av uttryckliga responser på ett konkret textexempel, formulerade av unga vuxna som studerar första året på gymnasieskolan.15 Närmare bestämt har jag granskat 52 svarsenkäter ifyllda av elever vid eltekniskt, byggtekniskt och estetiskt program efter att de har läst Cora Sandels novell ”Konsten att mörda” (ur Vårt krångliga liv från 1960): • Eltekniskt program åk 1, 20 respondenter (0 flickor, 17 pojkar, 3 utan angivet kön) • Byggtekniskt program åk 1, 20 respondenter (0 flickor, 19 pojkar, 1 utan angivet kön) • Estetiskt program åk 1, 12 respondenter (8 flickor, 4 pojkar) Enkäten består av både flervalsfrågor och öppna frågor, varav de förra har formulerats i enlighet med Likertskalan och tillåter respondenterna att, genom att ta ställning till ett antal flervalsalternativ, ange i vilken utsträckning de instämmer eller inte.16 Ett urval frågor rör respondenternas reaktioner på och tolkningar av Sandels novell, medan andra rör deras inställning till fiktionsläsning och deras medievanor. Efter samtliga frågor ges utrymme för fritt formulerade svar och kommentarer.

Studien undersöker huruvida respondenterna värderar Cora Sandels novell ”Konsten att mörda” som en ”källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter”. I syfte att besvara denna frågeställning kommer jag att 15 Det VR-finansierade projektet ”Fiktionsläsningen i internetsamhället” (VR:s diarienr 421-2010-1379), ingår i Vetenskapsrådets fiktionssatsning ”Människans behov och bruk av fiktion”. Övriga två medarbetare inom projektet är Torsten Pettersson, Uppsala universitet och Skans Kersti Nilsson, Högskolan i Borås (se båda i denna bok).

16 Likertskala är en ”attitydskala utarbetad av den amerikanske socialpsykologen Rensis Likert”. (Nationalencyklopedin, band 12 (Höganäs 1993:288).

98

7. Samspelet mellan tolkning och självreflektion … uppehålla mig vid respondenternas svar på de frågor i enkäten som jag bedömer ger dem tydligast tillfälle att visa prov på literary transfer-kompetens. Indirekt kan dessa enkätsvar även förmedla information rörande respondenternas eventuella performanskompetens och jag kommer i förekommande fall även att diskutera sådana exempel.

Av samtliga respondenter utgörs 15 procent av flickor, 77 procent av pojkar och 8 procent av respondenter som inte har angett kön. Urvalet inkluderar därmed en bredd av olika elever. Inte desto mindre består en majoritet av respondenterna av pojkar från yrkesorienterade program, då två av tre klasser kan betecknas som yrkesförberedande, vilket sannolikt har påverkat enkätresultaten.

Val av skönlitterär text Med hänvisning till Lisa Zunshine skriver Yvonne Leffler, i artikeln ”Fiktiva berättelser utvecklar oss till människor”, att fiktiva berättelser tränar ”människans perspektivseende, förmågan att se en händelse från olika synvinklar”(Leffler, 2013:114). Sandels novell ”Konsten att mörda” erbjuder, enligt min uppfattning, i hög grad en sådan träning. Detta då den har en komplex form och ett mångbottnat språk som tillåter olika tolkningar. Mer precist har den en intrikat berättarstruktur, vilken förutsätter att läsaren förmår att betrakta novellens centrala händelse från olika karaktärers horisonter.

Vidare gestaltas här en moralisk och existentiell problematik rörande skuld och ansvar, som är möjlig att förstå mot bakgrund av den skildrade kulturella och historiska kontexten, det vill säga Bretagne på 1920-talet.17 Denna moraliska problematik låter sig dock även relateras till respondenternas samtid och omvärld (jfr Billing, 2002:78).18 Det är möjligt att utifrån texten till exempel associera till en aktuell fråga som hedersrelaterat våld, men också till än mer allmänmänskliga och tidlösa dilemman.

Sammanfattningsvis kan Sandels novell, med tanke på den formella kompositionen och det avstånd i tid och rum som åtskiljer innehållet från nutida läsare, antas erbjuda respondenterna både möjligheter och svårigheter. Att sätta den i händerna på dessa unga vuxna måste därför betraktas som ett experiment med osäkert utfall. Såväl rikhaltiga som tunna resultat kan dock förmedla väsent­lig information angående såväl attityder till fiktionslitteratur och läsning, som läskompetens.

17 Att novellen utspelar sig i Bretagne, Grand Sables, år 1920, står angivet som en vinjett under titeln.

18 I avhandlingen ”Hvad er sannhet?” Studier i Cora Sandels novellistik ger AnnaCarin Billling exempel på tolkningar av novellen som just placeras mellan olika moralsystem och normsystem. (Billing, 2002:78.)

99

Maria Wennerström Wohrne

”Konsten att mörda” som gestaltning av läs- och tolkningsakten Den litteratursyn som implicit förmedlas i Gy 11 överensstämmer med Martha Nussbaums betraktelse över skönlitteraturens egenart i Love’s Knowledge. Här betonar även hon länkarna mellan det inom- och det utomlitterära planet. Hon skriver: ”It [literature] speaks about us, about our lives and choices and emotions /…/ it does not simply (as history does) record that this or that event happened; it searches for patterns of possibility – of choice, and circumstance, and the interaction between choice and circumstance” (Nussbaum, 1992:171). Cora Sandels novell är då mycket tacksam att utgå från, om man önskar undersöka huruvida läsaren verkligen företar ett sådant sökande efter ”patterns of possibility – of choice, and circumstance”, i både texten och det egna livet, och hur det här sökandet i så fall tar sig uttryck. Innan jag presenterar de empiriska resultaten ska jag därför redogöra för min tolkning av novellen som en gestaltning av läs- och tolkningsakten.19 ”Konsten att mörda” har alltså en narratologisk struktur som inkluderar flera olika berättarnivåer. Här ryms en extradiegetisk jag-berättare på ett första berättarplan, Madame, samt en intradiegetisk jag-berättare på ett andra plan, Francine (jfr Genette, 1983:55ff., passim). Inom ramen för berättelsen har Francine rollen som hembiträde i Madames hem. Dessa båda kvinnor tillhör således olika samhällsklasser. Med undantag för en del tillbakablickar består den fem sidor långa texten av ett återgivet samtal mellan jag-berättaren/­Madame och hembiträdet Francine. Tidigare på dagen har Francine varit ledig för att närvara vid begravningen av sin kusin, Germaine, och det är bakgrunden till den här unga kvinnans död som samtalet kretsar kring. Francines fåordiga och ofta kryptiska svar på Madames frågor utgör metadiegesen i texten. Den döda Germaine saknar av naturliga skäl en egen röst i berättelsen (jfr Genette, 1983:61ff., passim).

Det är först efter hand som Madame inser att Germaine inte har dött en naturlig död utan har tagit livet av sig, och först mot slutet av novellen som hon anar att Germaine har pressats till detta av sin omgivning, varför det skulle kunna betraktas som en form av mord. Germaine tycks ha drivits till att hänga sig därför att hon i omgivningens ögon hade råkat i olycka och därmed utgjorde en belastning och skam för sina närmaste. Hon var, vid sin död, för andra gången gravid utan att vara gift och det antyds att en äldre man hade tvingat sig på henne. Hennes föräldrar hyste sedan tidigare hennes första barn, 19 Även Billing framhäver koncentrationen ”på berättarakten” i texten och beskriver formen ”för berättandet och berättarstrukturen” som ”viktiga komponenter i novellens betydelse” (Billing, 2002:81).

100

7. Samspelet mellan tolkning och självreflektion … och när hon åter blev gravid klargjorde de att de inte var beredda att ta sig an också hennes andra. Hennes mor förefaller indirekt ha uppmuntrat henne till självmord. Novellen beskriver med andra ord inledningsvis vad man skulle kunna kalla för en oreflekterad tolkning (Madame förutsätter till en början att Germaine har dött en naturlig död), men den tolkningen överges gradvis för en mer insiktsfull och nyanserad – och omskakande – sådan, då Madame genom sin hushållerska får reda på mer om vad som egentligen har skett.

Den förståelseprocess som beskrivs i novellen påminner starkt om Judith Langers definition av begreppet föreställningsvärld, nämligen ”den sammanlagda förståelse som en läsare har vid en viss tidpunkt, resultatet av den pågående processen mellan jaget och texten” (Langer, 2005:30). Genom Sandels text reviderar Madame löpande sin bild av den döda Germaine – i ljuset av den information som hembiträdet Francine successivt förser henne med – och hennes föreställningsvärld förändras därmed kontinuerligt genom novellen. ”Konsten att mörda” låter sig alltså läsas som en gestaltning av den skön­ litterära läsakten och jag-berättarens/Madames roll inom texten motsvarar därmed läsarens roll utanför texten. Men det är inte bara genom att tolka Francines verbala yttranden som berättaren strävar efter att nå en djupare förståelse.

Dessutom är detta ”jag” (Madame) mycket uppmärksam på Francines tonfall, mimik och gester. Man skulle därmed kunna säga att jag-berättaren under samtalets gång avläser – noga registrerar och reflekterar över – sin samtalspartner Francines ordlösa språk, vilket ytterligare förstärker intrycket av att jagberättaren utgör en läsare; hon läser så att säga sitt hembiträde mellan raderna.

Resultat Mot bakgrund av denna analys av texten som gestaltning av läs- och tolkningsakten låter sig alltså receptionsstudiens frågeställning formuleras: I vilken utsträck­ning har respondenterna varit villiga och/eller förmått att följa jag-berättaren Madame i spåren, det vill säga engagerat sig i och på ett djupare plan förmått att tolka novellen och därigenom visat prov på literary transfer-­kompetens och performanskompetens? I syfte att besvara dessa frågor kommer jag utifrån ett urval av enkätresultaten att granska: respondenternas motiv till att läsa fiktionslitteratur (under rubriken ”Varför läser du fiktionslitteratur?”); deras grad av identifikation med novellens fiktiva karaktärer och inlevelseförmåga i dess situationer och miljöer (under rubriken ”Känner du igen dig?”); samt deras förmåga att i fria svar och kommentarer formulera sina reaktioner på och tolkningar av novellen (under rubriken ”Att sätta ord på sin tolkning”). Avslutningsvis kommer jag att uppehålla mig vid respondenternas benägenhet att resonera kring alternativa förhållningssätt till såväl den inom- som den utomlitterära verkligheten (under rubriken ”Skulle det kunna vara annorlunda?”).

101

Svensk forskning om läsning och läsundervisning Michael Tengberg & Christina Olin-Scheller (red.)

Under de senaste åren har elevers läsning och skolans läsundervisning diskuterats flitigt, man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga. Men vad kännetecknar egentligen elevers möten och arbete med texter i skolan? Hur tolkar och förstår unga läsare exempelvis en novell och hur ser de själva på sin läsning?

I svensk forskning om läsning och läsundervisning bidrar 17 svenska läsforskare med analyser av både skolans läspraktiker och unga läsares läsning och tolkning. De diskuterar även de pågående trenderna och tänkandet om läsning inom ramen för utbildningssystemet.

I bokens olika kapitel diskuteras arbetet med texter och elevers läsning, från de allra yngsta barnen i förskolan till gymnasiet. De teoretiska och metodologiska perspektiven skiftar. I några kapitel synliggörs till exempel spänningsfältet mellan läsning som teknisk färdighet och läsning som socialt och kulturellt deltagande. Andra kapitel tar upp läsarens dialog med texten och i vad mån textperspektiv och läsares förförståelse harmonierar. I bakgrunden för flera av analyserna finns också de förändrade modaliteter och teknologier för kommunikation och berättande som vår tid präglas av. Här prövas såväl nya begreppsliga inramningar av skolan och läsandet som kritiska perspektiv på styrdokument och undervisningspraktiker.

Boken erbjuder en fördjupning av en rad aktuella frågeställningar om läsning och läsundervisning.

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Finnur Magnússon är docent och lektor i social omsorg med inriktning äldreområdet vid enheten för socialt arbete vid Malmö högskola.

Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

ISBN 978-91-40-68844-6

9 789140 688446