9789140689061

INGER CLEL AND HELÉN HURTIGH

balans.

INGER CLEL AND HELÉN HURTIGH

Konteringsnyckel

DEBET

KREDIT

ökar

minskar

Balans är ett inspirerande och aktuellt läromedel, som tydliggör din kunskapsresa i företagsekonomi och hjälper dig att se vad du behöver göra och kunna för att nå kursens olika kunskapsnivåer.

E GET KAPITAL OCH SKULDER

Grundidén till Balans Företagsekonomi 1 utgår från en struktur som speglar centralt innehåll i kursplanen Företagsekonomi 1. Läromedlet är uppdelat i åtta block, som vart och ett inleds med ett uppslag som visar:

• vilken del av centralt innehåll som behandlas

DEBET

KREDIT ökar

• vilka kapitel som ingår i blocket Till faktaboken finns en övningsbok, som utgår från samma grundstruktur som faktabokens. Genom tre olika nivåer – grönt, blått och svart – klargörs hur dina färdigheter och kunskaper i ämnet utvecklas.

INTÄKTER DEBET

KREDIT

minskar

ökar

Balans passar dig som läser företagsekonomi på gymnasieskolan eller går på en annan grundläggande utbildning i företagsekonomi, företagande eller entreprenörskap.

Boken är också intressant för dig som vill fördjupa dig i ämnet på egen hand.

Det finns också möjlighet att arbeta med Balans helt digitalt genom den interaktiva boken där fakta och övningar finns i en och samma bok: KOSTNADER

Balans Företagsekonomi 1 interaktiv elevbok

DEBET

KREDIT

För lärare finns Balans Företagsekonomi 1 interaktiv lärarbok. Läs mer om interaktiva böcker på gleerups.se.

ökar

minskar

Inger Cleland är civilekonom och gymnasielärare i företagsekonomi. Förutom lång erfarenhet av dessa yrken har hon under många år arbetat med läromedelsutveckling. Det är Ingers idé och struktur som ligger till grund för Balans Företagsekonomi 1 där hon är huvudförfattare.

balans.

FÖRETAGSEKONOMI 1

FÖRE TAGSEKONOMI 1

minskar

balans.

TILLGÅNG

Ordet balans ger associationer till balans i räkenskaperna men också till vikten av ett långsiktigt förhållningssätt. I Balans Företagsekonomi 1, som är en grundläggande kurs, lär du dig att starta och driva företag.

Det handlar om allt från entreprenörskap och hållbar utveckling till bokföring och marknadsföring.

Helén Hurtigh är legitimerad lärare i företagsekonomi för gymnasie- och vuxenutbildning.

Efter många års undervisning i gymnasieskolan är hon nu verksam inom vuxenutbildningen.

Helén är en erfaren författare av läromedel i företagsekonomi och har tidigare givit ut titlar inom ämnet.

ISBN 978-91-40-68906-1

INGER CLEL AND 9

789140 689061

HELÉN HURTIGH

FAK TA

Innehåll block 1. Företag i samhället

block 2. Från affärsidé till företag

1. ENTREPRENÖRER OCH FÖRETAG

4. AFFÄRSIDÉN OCH ANDRA IDÉER

Vad är en entreprenör?_____________________________________ 10

Affärsidéer

Vad är ett företag?___________________________________________ 14

____________________________________________________

36

En hållbar affärsidé__________________________________________ 40 Testa din affärsidé___________________________________________ 40

2. FÖRETAG, SAMHÄLLE OCH NYTTA Ekonomiska och politiska förändringar__________________ 18 Vad är ekonomi ?_____________________________________________ 21

Verksamhetsidéer

___________________________________________

43

5. FINANSIERING

Det ekonomiska kretsloppet_______________________________ 22

Ekonomiska förutsättningar________________________________ 46

Företagens villkor____________________________________________ 23

Om lån

Samhällsnytta________________________________________________ 24

Amortering_____________________________________________________ 47 Ränta

_________________________________________________________

__________________________________________________________

46 48

3. FÖRETAG OCH SAMHÄLLSANSVAR

Lån med säkerhet____________________________________________ 50

Företagens ansvar___________________________________________ 26

Balansbudget inför starten_________________________________ 53

Företagens intressenter____________________________________ 30

6. FÖRETAGSFORMER Verksamheter_________________________________________________ 56 Fem företagsformer__________________________________________ 57 Ideella föreningar och stiftelser___________________________ 60 Franchising____________________________________________________ 62

7. REGISTRERA FÖRETAGET Vem får starta eget?

________________________________________

64

Vad ska företaget heta?____________________________________ 66 Firmatecknare ________________________________________________ 67 Registrering

___________________________________________________

68

8. FÖRETAGET OCH FUNKTIONER Alla dessa företag____________________________________________ 72 Arbetsuppgifter i företag____________________________________ 76 Funktioner_____________________________________________________ 78

9. FRÅN VISION TILL ORGANISATION Vision, mål och strategi_____________________________________ 80 Organisera – varför och hur?_______________________________ 82 Ett företag som omorganiserats__________________________ 84 Fler organisationsmodeller_________________________________ 88

4

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

INNEH ÅLL

block 3. Kalkyl

block 4. Budget

10. EKONOMISKA GRUNDBEGREPP

13. RESULTATBUDGET

Grundläggande begrepp____________________________________ 92

Resultatbudget – intäkter och kostnader_______________ 120

Inbetalning och utbetalning________________________________ 92

Utfall och avvikelser________________________________________ 123

Inkomst och intäkt___________________________________________ 94 Utgift och kostnad___________________________________________ 96

14. LIKVIDITETSBUDGET

Vad är resultat?____________________________________________ 100

Likviditetsbudget – inbetalningar och utbetalningar___ 126 Skillnader mellan budgetar________________________________ 130

11. BERÄKNA PRIS – EN PRODUKT Faktorer som påverkar priset_____________________________ 102 Divisionskalkyl i handelsföretag__________________________ 103 Divisionskalkyl i tjänsteföretag__________________________ 106 Konkurrenter och kunder

_________________________________

106

Moms_________________________________________________________ 108

12. BERÄKNA PRIS – FLERA PRODUKTER Påläggskalkyl_______________________________________________ 112 Pålägg – i kronor och procent_____________________________ 114 Marginal – i kronor och procent_________________________ 116

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

5

INNEH ÅLL

block 5. Bokföring

block 6. Bokslut

15. DUBBEL BOKFÖRING

20. BOKFÖRING OCH BOKSLUT

Redovisning__________________________________________________ 134

Räkenskapsår________________________________________________ 188

Bokföring – affärshändelser och verifikationer________ 136

Verifikationslista och huvudbok__________________________ 189

Dubbel bokföring____________________________________________ 138

Om bokslut___________________________________________________ 192

Bokför – i tidsordning och på konton____________________ 142

21. BOKSLUT – ETT EXEMPEL

16. ATT BOKFÖRA

Avstämningar ________________________________________________ 196

Löpande bokföring__________________________________________ 144

Ett bokslut____________________________________________________ 197

Resultat och balans________________________________________ 150

Från affärshändelse till bokslut__________________________ 198

Utgående och ingående balans __________________________ 151

17. OM KONTERING OCH BOKFÖRING Från affärshändelse till bokföring________________________ 152 Bokföring – om rutinen inte följs Kontoplan

________________________

157

____________________________________________________ 158

18. BOKFÖR VARUFÖRSÄLJNING OCH VARUINKÖP Betalningar___________________________________________________ 162 Moms__________________________________________________________ 163 Varuförsäljning ______________________________________________ 165 Varuinköp_____________________________________________________ 169 Reklamationer

______________________________________________

172

19. BOKFÖR FLER AFFÄRSHÄNDELSER Bokföringen visar resultat och ekonomisk ställning__ 176 Lån och räntor_______________________________________________ 177 Fler inköp_____________________________________________________ 180 Löner__________________________________________________________ 182

6

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

INNEH ÅLL

block 7. Marknadsföring

block 8. Projekt

22. PÅ MARKNADEN

26. PROJEKTET

Vad är marknadsföring?___________________________________ 210

Enkla företagsekonomiska projekt_______________________ 252

Marknad______________________________________________________ 211 Målgrupp______________________________________________________ 214

27. ATT GENOMFÖRA PROJEKTET

Konkurrenter_________________________________________________ 215

Vad innehåller en projektplan?___________________________ 254

Mål och strategi_____________________________________________ 216

Arbetsprocessen____________________________________________ 256 Källkritik_______________________________________________________ 259

23. MARKNADSFÖRARENS VERKTYG

Loggbok_______________________________________________________ 260

Konkurrensmedel – 5 P____________________________________ 218

Handledning__________________________________________________ 261

Marknadsmix_________________________________________________ 226 Digitalisering och marknadsföring_______________________ 227

24. ARBETA MED MARKNADSFÖRING

28. ATT SLUTFÖRA PROJEKTET Redovisa och presentera__________________________________ 262 Redovisa skriftligt___________________________________________ 263

Att kommunicera____________________________________________ 230

Presentera muntligt_________________________________________ 266

Marknadsföring i förändring_______________________________ 232

Utvärdera projektet_________________________________________ 267

Hållbar marknadsföring____________________________________ 233

Bedömning av projektet

___________________________________ 267

Marknadsföringslagen______________________________________ 235 Konkurrenslagen____________________________________________ 236 Fler begränsningar vid marknadsföring_________________ 237

25. SAMLA INFORMATION OCH ANALYSERA Marknadsinformation_______________________________________ 240

övrigt

Marknadsundersökning____________________________________ 241

Ämnesplan – Företagsekonomi

Skrivbordsundersökning___________________________________ 242

Kunskapskrav – Företagsekonomi 1 ____________________ 270

__________________________ 268

Fältundersökning____________________________________________ 243

Register_______________________________________________________ 272

SWOT-analys_________________________________________________ 246

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

7

BLOCK BLOCK

1. Företag i samhället 2. F rån affärsidé till företag 3. Kalkyl 4. Budget 5. Bokföring 6. Bokslut 7. Marknadsföring 8. Projekt

CENTRALT INNEHÅLL * * CENTR ALT INNEHÅLL

Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhälls­ nytta och samhälls­ansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.

Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärs­idéns utformning och betydelse.

Grundläggande företags­ ekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.

Grundläggande budgeterings­ former, bok­föring och bokslut.

Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknads­föring.

Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företags­ ekonomiska projekt.

* Ur Skolverkets ämnesplan Företagsekonomi, kurs Företagsekonomi 1.

8

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

block 1. Företag i samhället K APITEL

1. E ntreprenörer och företag 2. F öretag, samhälle och nytta 3. F öretag och samhälls­ ansvar

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

9

BLOC K 1. FÖRE TAG I SA MH ÄLLE T

KAP ITEL

1. E ntreprenörer och företag 2. F öretag, samhälle och nytta 3. F öretag och samhälls­ ansvar

1. Entreprenörer och företag Du har säkert hört det många gånger – Sverige behöver entreprenörer. Men vad är utmärkande för en entreprenör? Är en entreprenör detsamma som en företagare? Och hur definieras ett företag?

Vad är en entreprenör?

En entreprenör beskrivs ofta som en person som är kreativ, har stark vilja och förmåga att ta egna initiativ. Dessutom kan hen förverkliga sina idéer. Om man slår upp ordet entreprenör i en uppslagsbok, beskrivs en entreprenör som någon som utvecklar en ny produkt och/eller startar ett nytt företag utifrån en idé.

En entreprenör är alltså en driftig person som löser problem och har förmåga att genomföra förändringar. Många entreprenörer tror sig också ha en förmåga att göra affärer och startar därför företag. Då kallas de för företagsentreprenörer.

ENTREPRENÖRER OCH IDÉER

Varje dag använder du varor och tjänster som har skapats och drivits fram av entreprenörer. De har utvecklat många produkter – utifrån en eller flera idéer. Det är allt från bläck- och stiftpennor till läsplattor och mobiltelefoner.

Den allra första telefonen gick det endast att ringa på. Därefter har det funnits många uppfinnare och entreprenörer som har intresserat sig för telefonen. De har förstått att den skulle kunna användas på flera olika sätt. Deras arbete har lett fram till de smarta telefoner som finns idag och som du, förutom att ringa på, även kan använda när du exempelvis vill surfa eller filma.

ENTREPRENÖRER OCH FÖRETAGARE

Är en företagare samma sak som en entreprenör? Nej, inte alltid. Lee och Lou driver ett företag som heter EkoByrå. De erbjuder tjänster, som exempelvis ekonomisk rådgivning, till andra företag. Lee och Lou är inte entreprenörer. Däremot är de företagare som är viktiga för Sverige, eftersom de bland annat skapar sysselsättning, som i sin tur ger skatteintäkter till staten. De flesta företagare är inte entreprenörer.

10 6

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

Petra Wadstöm är en svensk uppfinnare, entreprenör och företagare.

Hennes mest kända uppfinning är den portabla vattenrenaren Solvatten. Den renar vatten – enbart med hjälp av solen.

Vattenrenaren används dag­ligen av ungefär 200 000 människor.

De var tidigare beroende av skogen, för att få den energi som behövs för att kunna laga mat.

De behöver inte längre koka sitt vatten för att få det rent. Detta innebär att miljöpåverkan minskar.

Bilden är tagen i Turkana, Kenya.

VEM BLIR ENTREPRENÖR?

När man söker fakta om entreprenörer från förr är det lättast att hitta manliga sådana. Varför? Det beror bland annat på att kvinnor i Sverige historiskt sett inte har haft samma möjligheter som män. Det var exempelvis först i mitten på 1800-talet som kvinnorna fick tillstånd att driva företag – förutsatt att de var ogifta. I dag är det fortfarande fler män än kvinnor som driver företag. Däremot ökar kvinnornas företagande i Sverige betydligt snabbare än männens.

Vem som blir entreprenör beror till stor del på personliga egenskaper, miljö och/eller uppväxtförhållanden. Men det kan även vara tillfälligheter som spelar in. En person som har blivit arbetslös, kan till exempel vilja starta och driva ett eget företag för att kunna försörja sig. En annan person kanske väljer att vara sin egen, för att inte behöva vara anställd och inte behöva ingå i en organisation där friheten kan upplevas som begränsad.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

11

BLOC K 1. FÖRE TAG I SA MH ÄLLE T

MER OM ERICSSONS FÖRSTA TELEFON

Makarna Ericsson tog för 150 år sedan fram en egen telefon. Då var telefonen en nymodighet. Sedan dess har den utvecklats till dagens smarta telefon. ”Ericsson är idag Sveriges största exportföretag, och ett av världens främsta telekombolag. Men det började i liten skala i en 13 kvadratmeter stor lokal på Drottninggatan i Stockholm. Telefonen var då, år 1876, en nymodighet. Lars Magnus Ericsson hade tillsammans med kompanjonen Carl Johan Andersson öppnat en mekanisk verkstad. Där började man så småningom att laga telefoner och sedan tillverka en egen variant.

Efter många experiment, där både Lars Magnus och Hilda deltog, kunde man år 1881 presentera en mikrotelefonapparat. En apparat man fick patent på.

12

Samma år levererade företaget sitt första centralväxelbord för 50 linjer. Marknaden för telefoner växte explosionsartat. År 1885 fanns fler abonnenter i Stockholm än någon annan stad i världen.

Hilda Ericsson var den av makarna som höll ordning i företaget. Medan maken var ute och reste styrde hon verksamheten på hemmaplan. Hon skötte kundkontakterna och förhandlade med underleverantörer. Hon var också Lars Magnus bollplank när det gällde företagets utveckling. Makarna Ericsson var ett radarpar inom svensk industrihistoria. Lars Magnus utvecklade telefonen, Hilda utvecklade företaget.”

KÄLLA: FÖRETAGSKÄLLAN.SE

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER OC H FÖRE TAG

ENTREPRENÖRENS MOTIV

Vad får en person att ta initiativ till att skapa något nytt – att bli en entreprenör? Det finns flera olika motiv. Några kan vara att hen exempelvis har en vilja och önskan att: • bli uppmärksammad • bygga ett kapital • experimentera och lära sig något nytt • nå framgång • pröva en idé • självförverkliga sig LYCKAS ALLA ENTREPRENÖRER?

De flesta entreprenörer har misslyckats – en eller flera gånger. Ett misslyckande kan ha berott på att idén inte var tillräckligt bra eller att entreprenören saknade viss kompetens. Det kan också ha funnits omständigheter som entreprenören själv inte har rått över. Att ta risker är en del av entreprenörskapet. Den som vill satsa på en idé måste också vara medveten om risken att misslyckas. Det är först om man vågar satsa, som man har en chans att lyckas. Och som någon lär ha sagt: ”Av misstagen lär man sig hur man inte ska göra”. År 1956 fick en medarbetare på IKEA en idé. Genom att skruva av benen på ett bord skulle det kunna skickas i ett platt paket. IKEA gjorde detta till ett fullt utvecklat system. Genom de platta paketen kunde transportoch lagringskostnaderna sänkas, vilket möjliggjorde ett lägre pris till kunden.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

13

BLOC K 1. FÖRE TAG I SA MH ÄLLE T

Vad är ett företag?

Dagligen använder och berörs vi av många entreprenörers verksamheter och produkter. Det kan vara i form av varor som mat, böcker och kläder. Men det kan även vara i form av tjänster som exempelvis gymträning, utbildning och sjukvård. Dessa varor och tjänster produceras i ett eller flera företag.

VAD ÄR ... ?

Produkt är en vara, tjänst eller en kombination av vara och tjänst.

Det finns många sätt att beskriva ett företag på. I en uppslagsbok kan ett företag beskrivas som en organisation som samordnar allt från medarbetare till pengar för att det ska kunna producera varor och tjänster. Här nedan beskrivs ett företag utifrån en enkel modell.

Modellen visar att företaget behöver resurser. Dessa samordnas och resulterar i produkter som säljs på en eller flera marknader.

Resurser

Företag

Produkter

Marknader

RESURSER

Resurser är ett begrepp som används i många olika sammanhang. I dagligt tal används det ofta istället för pengar. I det här sammanhanget avser resurser allt som kommer in i företaget. Resurserna är nödvändiga för att företaget ska kunna fungera. Det kan exempelvis vara naturtillgångar, pengar, människors kunskap och produkter.

MER OM

RESURSER

De resurser som används av företagen för att framställa och tillverka produkter kallas även för produktionsfaktorer. De fyra produktionsfaktorer man har till sitt förfogande är följande: • Naturtillgångar kan exempelvis vara råvaror, vatten, mark och energi. Det finns dels ändliga naturresurser som till sist tar slut, till exempel olja, dels oändliga resurser som vind- och solenergi.

• Arbetskraft som innebär människors erfarenhet, kreativitet, kunskap, fysiska och mentala styrka samt tid.

• Realkapital i form av exempelvis inventarier, maskiner och byggnader.

• Kapital i form av pengar.

14

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER OC H FÖRE TAG

PRODUKTER

Det är i företaget som resurserna omvandlas till produkter. När man hör ordet produkt tänker nog de flesta på olika varor för konsumtion som exempelvis bilar, kläder, möbler och datorer. Men en produkt avser även tjänster som exempelvis en resa eller en behandling av läkare.

Exempel på en kombination av vara och tjänst är en prenumeration på en papperstidning – du köper en tidning och får den hemskickad.

MARKNADER

För att företag ska kunna sälja sina produkter måste det förstås finnas köpare. Företag och köpare möts på en marknad, som kan beskrivas som en mötesplats för dessa. Marknader finns i flera olika former. I sin allra enklaste och tydligaste form kan en marknad vara en av alla de torgmarknader vi stöter på – i såväl små som stora städer. Andra exempel är marknader för aktier, bostäder eller fisk.

En marknad behöver dock inte vara en geografisk plats – idag möts till exempel säljare och köpare ofta på internet. Oavsett om marknaden är fysisk eller digital så finns där säljare och köpare som kan vara privatpersoner, företag eller stat och kommun.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

15

BLOC K 1. FÖRE TAG I SA MH ÄLLE T

Tre exempel på innovationer Ultraljudet Det var svensken Inge Edler som tillsammans med tysken Hellmuth Hertz utvecklade år 1953 den första versionen av ekokardiografi. Duon anses därför vara ultraljudets upphovsmän.

Skiftnyckeln Johan Petter Johansson fick år 1891 patent på sin vidareutveckling av skruvnyckeln. Han gjorde den ställbar och i och med det skapade han den skiftnyckel som vi använder än idag.

Bilbältet Trepunktsbältet uppfanns av Nils Bohlin åt Volvo år 1959. Ett så kallat öppet patent togs, vilket innebar att konstruktionen var fri att kopiera, då man i det här fallet hoppades att säkerhetsuppfinningen skulle spridas.

KONKURRENS

På en marknad finns det en rivalitet mellan de olika företagen och deras produkter. Det kallas för konkurrens. Anta att en grönsakshandlare säljer tomater på stadens torg. Bredvid står ytterligare en handlare som säljer tomater, men de är ekologiskt odlade och säljs till ett högre pris. Vilka tomater kommer att säljas? Det beror på vad varje enskild kund väljer – de ekologiskt odlade eller de till ett lägre pris. Eftersom kunden har möjlighet att välja, uppstår konkurrens mellan de två grönsakshandlarna.

MER OM

INNOVATIONER

En forskare bygger upp ny kunskap, exempelvis om jordens klimatförändringar, utifrån vetenskapliga metoder. En uppfinnare är en person som skapar något nytt, men här är det ofta fråga om konkreta saker som till exempel blixtlåset eller den portabla behållaren som renar vatten.

Innovationer, nyskapelser, kan utvecklas och spridas på olika sätt i samhället. Uppfinnaren behöver kanske använda en matematisk formel som utvecklats via forskning. Och för att en uppfinning ska formas till nyskapande och användbara produkter som kan spridas i samhället krävs entreprenörskap. Självklart kan entreprenören själv vara både forskare och uppfinnare.

16

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

KORT OM KAPITLET

En entreprenör kan beskrivas som en person som utvecklar en produkt eller startar ett nytt företag utifrån en idé. Många entreprenörer tror sig också ha förmågan att göra affärer och startar därför företag.

Då kallas de för företagsentreprenörer.

Resurser är allt sådant som ett företag behöver för att kunna bedriva sin verksamhet. Ett företag kan beskrivas som en organisation som samordnar resurserna för att kunna producera varor och tjänster.

Företag säljer sina produkter på en marknad som kan definieras på flera olika sätt, exempelvis som fysisk eller digital. På marknaden finns en rivalitet mellan företagen. Det kallas för konkurrens.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 1

17

INGER CLEL AND HELÉN HURTIGH

balans.

INGER CLEL AND HELÉN HURTIGH

Konteringsnyckel

DEBET

KREDIT

ökar

minskar

Balans är ett inspirerande och aktuellt läromedel, som tydliggör din kunskapsresa i företagsekonomi och hjälper dig att se vad du behöver göra och kunna för att nå kursens olika kunskapsnivåer.

E GET KAPITAL OCH SKULDER

Grundidén till Balans Företagsekonomi 1 utgår från en struktur som speglar centralt innehåll i kursplanen Företagsekonomi 1. Läromedlet är uppdelat i åtta block, som vart och ett inleds med ett uppslag som visar:

• vilken del av centralt innehåll som behandlas

DEBET

KREDIT ökar

• vilka kapitel som ingår i blocket Till faktaboken finns en övningsbok, som utgår från samma grundstruktur som faktabokens. Genom tre olika nivåer – grönt, blått och svart – klargörs hur dina färdigheter och kunskaper i ämnet utvecklas.

INTÄKTER DEBET

KREDIT

minskar

ökar

Balans passar dig som läser företagsekonomi på gymnasieskolan eller går på en annan grundläggande utbildning i företagsekonomi, företagande eller entreprenörskap.

Boken är också intressant för dig som vill fördjupa dig i ämnet på egen hand.

Det finns också möjlighet att arbeta med Balans helt digitalt genom den interaktiva boken där fakta och övningar finns i en och samma bok: KOSTNADER

Balans Företagsekonomi 1 interaktiv elevbok

DEBET

KREDIT

För lärare finns Balans Företagsekonomi 1 interaktiv lärarbok. Läs mer om interaktiva böcker på gleerups.se.

ökar

minskar

Inger Cleland är civilekonom och gymnasielärare i företagsekonomi. Förutom lång erfarenhet av dessa yrken har hon under många år arbetat med läromedelsutveckling. Det är Ingers idé och struktur som ligger till grund för Balans Företagsekonomi 1 där hon är huvudförfattare.

balans.

FÖRETAGSEKONOMI 1

FÖRE TAGSEKONOMI 1

minskar

balans.

TILLGÅNG

Ordet balans ger associationer till balans i räkenskaperna men också till vikten av ett långsiktigt förhållningssätt. I Balans Företagsekonomi 1, som är en grundläggande kurs, lär du dig att starta och driva företag.

Det handlar om allt från entreprenörskap och hållbar utveckling till bokföring och marknadsföring.

Helén Hurtigh är legitimerad lärare i företagsekonomi för gymnasie- och vuxenutbildning.

Efter många års undervisning i gymnasieskolan är hon nu verksam inom vuxenutbildningen.

Helén är en erfaren författare av läromedel i företagsekonomi och har tidigare givit ut titlar inom ämnet.

ISBN 978-91-40-68906-1

INGER CLEL AND 9

789140 689061

HELÉN HURTIGH

FAK TA