9789140683069

Sätt full fart

Sätt

full

Svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3

fart I den här boken arbetar du med språket. Du läser om litteraturens historia. Du lär dig hur man skriver skönlitterära texter och vetenskapliga texter, hur man talar och hur man argumenterar.

Du lär dig tekniker för att läsa och analysera, och hur språket och människan hör ihop.

Till boken finns det en webbtjänst. Där hittar du faktafrågor, texter, länkar, en skrivarskola och mycket annat. Webben breddar och fördjupar innehållet i boken.

Sätt full fart är tänkt att användas på kurs 1, 2 och 3 i ämnet Svenska som andraspråk.

ISBN 978-91-40-68306-9

9

789140 683069

Sätt

full

fart

Svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3

Innehåll 1. Svenska som andraspråk – vad är det?......................................................... 6 2. Språkinlärning......................................... 8 Barns och vuxnas språkinlärning ........... 10 Formell och informell språkinlärning.... 12 Dina hjälpmedel................................................ 13 Du kan alltid bli bättre................................. 15 Ord........................................................................... 17 Grammatik........................................................... 20 Svenskans svårigheter.................................... 20 Strategier i språket........................................... 22

3. Tala................................................................... 24 Kommunikation – vad är det?.................. 26 Hålla en muntlig presentation.................. 32 Hur förbereder jag mig?............................... 34 Använda rösten................................................. 38 Använda hjälpmedel....................................... 39 Språket i retoriken........................................... 40 Retoriska missar............................................... 42

4. Läsa.................................................................. 44 Lässtrategier........................................................ 47 Texttyp och genre............................................. 48 Prosa........................................................................ 48 Novellen................................................................. 49 Novellanalys........................................................ 51 Romanen............................................................... 53 Från Genji till postmodernism.................. 58 Lyrik......................................................................... 61 Metrikskolan....................................................... 63 Från Sapfo till poetry slam......................... 67 Dramatik............................................................... 70 Dramaturgisk grundmodell........................ 71 Från Sofokles till Miller................................ 74

5. Skriva............................................................. 78 Skrivprocessen.................................................... 81 Ge varandra respons....................................... 88 Kört fast?............................................................... 89 Hantverket........................................................... 90 Skriva skönlitterär prosa.............................. 94 Skriva bruksprosa............................................ 99 Kan du begreppen?....................................... 100 Krav på ett referat......................................... 102 Frågor att utgå från i en recension...... 104 Skriva vetenskapliga texter.......................105 Ansökan...............................................................111 Mail........................................................................113 Instruktioner.....................................................114 Brev till företag och myndigheter.........115 Artiklar och reportage.................................116 Krönika................................................................118 Språkriktighet...................................................119

6. Argumentera........................................130 Argumentera – en viktig konst...............133 Argumentationens grunder.......................134 Insändaren..........................................................137 Muntlig argumentation...............................138 Debattartikel.....................................................142

7. Språket och människan.............146 Språket engagerar...........................................148 Vägen till språket............................................149 Ditt språk … och andras............................154 Konsten att samtala......................................159 Språkförändring..............................................162 Svenskans historia..........................................165 Svenska – ett språk bland många andra.....................................................174 Är svenskan ett hotat språk?...................176

8. Litteraturhistoria – introduktion................................................178 Översikt...............................................................186

9. Antiken.......................................................188 Homeros runt lägerelden...........................195 Sapfo – en personlig röst............................197 Dramatiken blomstrar.................................198 De grekiska myterna.....................................199

10. Medeltiden.........................................200 Med Dante i helvetet....................................206 Boccaccios frodiga historier.....................208 Isländsk litteratur...........................................209

11. Renässans och franskklassicism......................................212 Rabelais och Cervantes...............................218 Världsmästaren William Shakespeare.... 220 Molière – typiska komedier.....................224

12. Upplysningen – och lite Bellman............................................................226 Defoe och den förnuftige Robinson....231 Swift – världsberömd satiriker...............233 Voltaire, Rousseau, Wollstonecraft – tre gånger upplysningen.....................................234 Bellman – ståuppare i 1700-talets Stockholm...........................................................238

13. Romantiken........................................240 Goethe och den lidande Werther...........245 Shelley, Poe och skräckens romantik....246 I sagans förtrollade värld...........................248 Stagnelius – utstött och utsökt...............249

14. Realismen.............................................250 Tre skrivande engelskor..............................254 Charles Dickens...............................................257 Dostojevskij – djupast av dem alla.......258 Flaubert och Zola...........................................259 Strindberg – en besvärlig nationalskald.....................................................260 Lagerlöf – ingen sagotant..........................263

15. Modernismen...................................266 Dadaister och surrealister..........................271 Futuristen Majakovskij...............................272 T.S. Eliot och D.H. Lawrence..................274 Södergran och Lagerkvist..........................275 Proust....................................................................276 Joyce och Woolf..............................................276 Kafka.....................................................................278 Hemingway........................................................278

16. Några svenska författare efter 1945.....................................................280 Från 1945 till 1968.......................................284 Vilhelm Moberg..............................................285 Stig Dagerman..................................................286 Astrid Lindgren...............................................287 Ingmar Bergman.............................................289 Tomas Tranströmer.......................................290 Sonja Åkesson..................................................291 Register................................................................ 293 Textförteckning.............................................. 297 Bildförteckning............................................... 297

44

V

arför ska man läsa? Något absolut ”måste” är det förstås inte, men för de allra flesta finns det många goda skäl att läsa till exempel romaner och noveller – alltså skönlitteratur. Det är spännande. Man möter platser, människor och tankar som är nya för en. För en stund får man tillträde till en helt annan värld. När man läser övar man dessutom upp ordförrådet och känslan för språket – ofta utan att man tänker på det.

Men det finns också människor som aldrig har lyckats känna någon läsglädje, trots att de har fått höra av andra hur nyttigt och bra det är att läsa böcker. Oavsett vad du har för inställning till läsandet är det viktigt att du läser för din egen skull – inte för att andra vill det eller för att det är fint. Ge inte upp förrän du hittar böcker som passar dig och som du tycker om!

Ett mål för svenskkursen är att du ska utvidga din textrepertoar. Det låter märkvärdigare än det är: din textrepertoar är helt enkelt de olika slags texter som du känner igen, som du kan prata med andra om och som du, i vissa fall, kan skriva själv.

I det här kapitlet står de skönlitterära texterna i fokus – prosa, lyrik och dramatik. I andra delar av boken får du arbeta med det som kallas för bruksprosa.

I det här kapitlet presenterar vi flera olika sätt att behandla litteratur på. Förhoppningsvis kan det hjälpa dig att få större behållning av din läsning.

45

Fundera på …

En bra början för dig som vill bli bättre på att läsa är att fundera lite över hur dina läsvanor ser ut idag. Kanske finns det något som du borde ändra på för att det ska bli lättare och roligare att läsa?

Här hittar du några frågor som du kan ställa dig själv. Det finns inga rätta svar på frågorna, men efter varje fråga finns tips som kan hjälpa dig att se över dina läsvanor.

1. Läser du tidningen varje dag?

Att ägna en stund varje dag åt att läsa tidningen är en bra vana. Tidningsspråket är aktuellt och innehåller många uttryck och formuleringar som du har nytta av i vardagen.

2. Vilka böcker brukar du välja att läsa?

Om du ofta väljer svåra och krävande böcker kan läsandet bli jobbigt, särskilt på ditt andraspråk. Det kan vara en bra idé att träna upp läsningen med lite lättare böcker.

Att läsa på baksidan är en bra början när du väljer en bok. Då vet du vad du kan förvänta dig. Att lyssna på rekommendationer är också bra. Det är kul att stifta bekantskap med böcker som man vanligtvis inte väljer själv.

3. Tycker du att det är svårare att läsa än att lyssna på svenska?

Prova talböcker! De finns att låna på biblioteket. Då kan du lyssna samtidigt som du läser.

4. Har du tv:n på eller lyssnar du på musik samtidigt som du läser?

Att tv:n står på är inte så bra för läsningen. Det är risk att du blir splittrad och störd och får svårare att koncentrera dig på boken. Och om du vill lyssna på musik – välj då helst musik som du redan känner till väl. Låt musiken fungera som bakgrund, annars kan den störa koncentrationen.

5. Hur brukar du sitta när du läser?

Välj en bekväm och bra sittställning. Men inte så bekväm att du somnar och tappar tråden …

6. Har du bra belysning när du läser?

Tänk på att inte bara ha en lampa som riktar ljuset rakt ner på sidorna i boken. Ögonen blir mycket tröttare av det än om du har bra belysning i hela rummet.

7. Gillar du att diskutera det du läser med dina vänner?

Dina vänner kanske upplever andra saker i sin läsning.

Det är utvecklande att ta del av andras tankar och på så sätt vidga den egna läsupplevelsen.

46

Lässtrategier Man kan läsa på många olika sätt – och av olika anledningar. Du läser inte en kärleksroman på samma sätt som en debattartikel i tidningen.

När du ska läsa är det därför bra om du frågar dig vad du läser och varför – så att du vet vad du kan förvänta dig av texten och vad du vill få ut av din läsning. Vill du bara ha en stunds avkoppling? Eller vill du verkligen fördjupa dig och sätta dig in i en fråga?

Du som är van att läsa växlar (mer eller mindre medvetet) mellan olika strategier i ditt läsande. Om du snabbt vill få en överblick över innehållet i en text skumläser du texten, om du letar efter specifik infor­ mation (till exempel på en webbsida) sökläser du för att hitta nyckel­ ord. Ibland vill du ha reda på författarens inställning till en fråga. Då kan du behöva läsa mellan raderna. När du får en dikt i händerna tar du kanske in rytmen och strukturen och får en helhetsupplevelse.

Skumläser, sökläser och läser mellan raderna gör du så gott som dagligen. Det här kapitlet tar läsningen ett steg vidare. Här får du ar­ beta med lässtrategier som hjälper dig att tränga djupare in i texterna och få ut så mycket som möjligt av din läsning.

4. Läsa 47

Texttyp och genre Låt oss först gå igenom några viktiga begrepp, som gör det lättare att tala om texter.

Texttyp är ett modernt uttryck och används om alla slags texter. De övergripande texttyperna, enligt många språkforskare, är följande: beskrivande – texten är statisk, stillastående; den skildrar ett

objekt (ett föremål, en person, ett rum …) berättande – texten beskriver en utveckling, ett händelseförlopp argumenterande – texten är skriven för att övertyga läsaren utredande – texten är skriven för att förstå och förklara.

Ordet genre (uttalas schangr) är från början franskt och betyder sort.

Genre är den form som texttyperna framträder i, i praktiken. Exempel på genrer är insändare (texttyperna beskrivande och argumenterande) och roman (texttyperna beskrivande och berättande).

Indelningen av genrer är absolut inte vetenskaplig. Den skiljer sig från land till land, och det myntas hela tiden nya genrebeteckningar.

En del utgår från innehållet (kärleksroman), andra från effekten på mottagaren (må bra-film) och vissa från mottagarnas ålder eller kön (flickbok).

Genreindelningen är viktig. Den ger god hjälp åt den som letar efter en viss sorts litteratur. Genrer har med förväntan att göra. Vi vet ungefär hur en thriller eller en historisk roman ska ”se ut” eller ”vara gjord”.

Prosa I det här kapitlet är det alltså skönlitteraturen som står i fokus. Den brukar grovt delas in i genrerna prosa, lyrik och dramatik. Vi börjar med den första: prosan. Ordet kommer från det latinska prosus, som bety­ der ungefär ”rakt på sak”. Det beskriver ganska bra vad det handlar om – en prosatext är en berättande text som inte följer några särskilda mönster, utan är just … rakt på sak. Sedan finns det förstås författare som skriver en ovanligt poetisk prosa. Och poeter som skriver ganska prosaisk lyrik …

Här får du arbeta med två typer av skönlitterär prosa: noveller och romaner.

48

Novellen Om en berättande text är kortare än cirka 100 sidor kallas den ofta för novell (om det inte är en saga). Men krångligt nog finns det långa no­ veller som är längre än en kort roman. Alltså handlar det inte bara om antalet ord; en novell är i regel mer koncentrerad i tid och rum än en roman. Den brukar inte skildra ett helt liv eller många personer utan snarare en eller ett par dagar och en eller ett par personer. En novell håller sig dessutom gärna till en enstaka plats. En skicklig novellist är en mästare på att skriva förtätat.

Ordet novell (egentligen novella) är från början italienskt och – på avstånd – besläktat med det svenska ordet ny. Ordet betyder nyhet. Om du kan franska vet du att ny heter noveau/nouvelle. Särskilt ny är nu inte novellkonsten längre. Det var den däremot på 1300-talet, då italienaren Boccaccio skrev sin berömda novellsamling Decamerone. En grupp ungdomar flyr ut på landet för att komma undan pesten som härjar i Florens. Under tio dagar berättar de sammanlagt ett hundra under­ hållande berättelser för varandra.

De ofta grovkorniga historierna handlar om alla möjliga mänsk­ liga ”svagheter”: girighet, kåthet och hyckleri. På ålderns höst blev Boccaccio djupt religiös och ång­ rade sitt arbete. Det var så dags.

Författaren är död sedan länge, men verket lever. Åren kring 1800 – under den epok som kallas romantiken – blev novellen åter populär. Den har sedan dess alltid haft sin pub­ lik. Många litterära finsmakare är särskilt förtjusta i novellen.

Det begränsade formatet kräver mycket av författaren – och det koncentrerade språket kräver en skärpt läsare. Den som läser en tjock roman kan nicka till ibland under läsningen. Det tillåter inte novellen.

Munkar och nunnor är vanliga i Boccaccios noveller. De är oftast inte så fromma.

4. Läsa 49

På engelska heter roman novel, vilket är förbryllande för svenskar som gärna förväxlar det med novell – som heter short story på engelska.

Ursäkta röran …

Man brukar skilja mellan två huvudtyper av noveller: de som har en tydlig poäng och de som syftar till att förmedla en stämning.

Boccaccios berättelser hör till den första typen. Många moderna novel­ ler är mer åt det stämningsskapande hållet.

Om du vill läsa lite äldre noveller av världsklass bör du leta efter verk skrivna av t.ex. Nikolaj Gogol, Edgar Allan Poe, Guy de Maupassant, Anton Tjechov, Franz Kafka, Katherine Mansfield, Somerset Maugham, John Steinbeck och Ernest Hemingway. Till de klassiska svenska novellförfattarna hör August Strindberg, Selma Lagerlöf, Hjalmar Söderberg, Fritiof Nilsson Piraten och Stig Dagerman.

De senare åren har novellen blivit en mycket populär genre i Sverige.

Den unga svenska novellen sägs befinna sig i toppform, trots att en del kritiker klagar över att författarna tycks ha förläst sig på den amerikanska novellisten Raymond Carver (vilket är en grov förenk­ ling). Bland unga författare som har gett ut novellsamlingar efter år 2000 kan nämnas Jerker Virdborg, Hans Gunnarsson, Jonas Arlert, Alejandro Leiva Wenger, Cecilia Davidsson, Joakim Forsberg, Ninni Holmqvist och Lars Jakobson. Läs dem!

Analysera noveller En novell är en komprimerad text. Formatet gör att du hinner läsa hela texten i ett svep. Men det innebär också att det brukar krävas några läsningar för att man ska tränga in i den. På så vis liknar novellen poesin.

Om du vill få ut mer av din läsning kan det vara en bra idé att analysera novellen. Här brukar en del människor protestera. Analysera låter så kliniskt. ”Det förstör ju känslan.” Men så behöver det inte vara. I stället kanske du upptäcker saker som du inte tänkte på när du bara läste igenom texten. Du får också hjälp att beskriva det du har läst för andra. Nedan hittar du frågor som du kan utgå från när du analyserar en novell.

För enkelhetens skull har vi delat upp frågorna i två delar – innehåll och form.

50

Fördjupning

Novellanalys Innehåll Vad heter novellen? Titeln på en novell brukar vara vald med omsorg. Ägna den en stunds reflexion. Hur passar titeln in på innehållet? Är den kanske ironisk? Är den svårtolkad?

Hur är miljön? Var utspelas novellen? Hänger händelserna samman med miljön eller kunde de ha utspelats någon annanstans? Hur beskrivs miljön – detaljerat eller skissartat?

Vad handlar novellen om? Sammanfatta (det ytliga) händelseförloppet i ett par meningar.

Handlar novellen kanske om något annat också – något som inte är klart utsagt?

När utspelar sig novellen? Och under hur lång tid? Har det någon betydelse för novellen?

Skulle den lika väl kunna vara placerad i en annan tid?

Hur börjar novellen? Kastas du som läsare rakt in i en tanke eller ett skeende (ett mycket vanligt grepp) eller finns det en inledning?

Har novellen ett tydligt motiv? Kan du urskilja ett särskilt ämne som behandlas? Ett sådant ämne kallas i litteratursammanhang för motiv.

Många författare har sina favoritmotiv, till exempel ”döden”, ”olycklig kärlek” eller ”kampen mellan könen”. Det kan förstås finnas flera olika motiv i en berättelse. Kanske hittar du ett huvudmotiv och flera sidomotiv?

Hur slutar novellen? I vilket förhållande står slutet till början? Lämnas många frågor olösta?

Eller knyts historien ihop på slutet?

Vilken stämning dominerar? Vrede? Vansinne?

Lust? Sorg? Värme? Leda?

Vem handlar det om? Vilka personer finns med i novellen? Hur ser de ut? Och hur är de som människor? Är det författaren som talar om för dig hur personerna är? Eller får du själv bilda dig en uppfattning om personerna genom vad de säger eller gör? Förändras personerna på något sätt under händelsernas gång?

Vilket är berättelsens viktigaste budskap?

Budskapet är helt enkelt det som författaren vill säga med sin novell. Ibland kallar man det här budskapet för berättelsens tema. (Men ofta menar man ungefär samma sak när man pratar om motiv och tema …) Det här är några exempel på budskap eller teman: ”Brott lönar sig inte”, ”Man ska leva i nuet”, ”Ensam är stark”.

Form Hur är språket? Är det vardagligt, poetiskt, högtravande, kortfattat eller roligt? Innehåller texten fackuttryck eller slang? Är meningarna korta eller långa? Använder sig författaren av bildspråk i sin berättelse? Finns det dialoger i texten – och hur ser de i så fall ut?

Vem berättar? Och det räcker inte med författarnamnet. Genom vems glasögon låter

författaren läsaren titta på världen? Finns berättaren med i novellen eller är det en utomstående som ser allt, dvs. en allvetande berättare?

I vilken tidsordning berättas historien? Det är inte helt självklart att man börjar en historia i ”rätt” ordning, man kan ju lika väl börja med slutet …

4. Läsa 51

Läsa en novell Nedan hittar du en novell av Lars Jakobson. Läs den, och fundera gärna lite extra över följande aspekter: titeln, språket, stämningen – och den allra sista meningen.

Lars Jakobson: ”I den plötsliga tystnaden på en större flygplats” ur Berättelser om djur och andra För länge sedan köpte jag ett praktiskt läderfodral, stort som en rejäl plånbok, gjort för att härbärgera pass och flygbiljetter.

Jag har alltid haft en benägenhet att tvingas stå och leta i det oändliga vid incheckningsdiskar och passkontroller. Nu hade jag allting tillreds och på ett enda ställe. När jag reste tillsammans med min hustru bar jag omkring på hennes handlingar också. Det var behändigt och effektivt och tryggt. Men jag hade en lustig egenhet. Jag kom inte att tänka på den förrän efteråt. Varje gång jag tog fram våra pass var jag ju tvungen att bläddra fram fotosidan så att hon fick sitt och jag fick mitt, men jag nöjde mig inte med att bara öppna ett, jag måste alltid öppna båda. Kanske var det en föraning, eller så var det egenheten som födde en idé om ett passande practical joke. En dag tröttnade ödet eller gudarna helt enkelt på mitt meningslösa bläddrande. Jag vet inte. Jag slog upp mitt pass och så slog jag också upp hennes innan jag räckte det till henne. Eller så öppnade jag hennes pass, gav det till henne och kontrollerade sedan att det andra passet verkligen var mitt. I Milano hade någon skitit mycket pricksäkert på toalettringen. En hård, glänsande korv som på håll kunde tas för ett prydnadsföremål. Jag fick vänta på att nästa

52

bås skulle bli ledigt och det tog sin tid. När jag kom ut var vi sena eller så var det bara det vanliga jagandet som ryckte tag i oss. Jag minns inte, men vi skyndade genom korridorerna och jag tog fram fodralet utan att slå av på takten.

Jag skakade fram passen och öppnade mitt och stack det i fickan. Sedan öppnade jag hennes pass. Hon, henne, vem hon nu var. En helt annan kvinna, mörkhårig, med glasögon. Jag blev stående och folk knuffade sig förbi mig, men jag höll hårt i hennes pass där jag inte ens kände igen hennes namn eller orten där hon skulle vara född. Dessutom var hon yngre. ”Vad är det”, frågade någon och jag såg upp och där stod hon ett par meter framför mig, som om hon först inte märkt att jag stannat. Hon, den andra, okända kvinnan, och hon höll ut handen mot mig. ”Vad väntar du på”, sade hon. ”Är du av med något?” Jag svarade inte, jag bara skakade på huvudet. Förvirrat gick jag ifatt henne och räckte henne passet och hon tog det och jag såg som genom hinnor och ändå, på något vis, kristallklart, hur hon lugnt gick före mig fram till luckan och utan invändningar släpptes igenom kontrollen. Det är åtta år sedan. Hur många gånger därefter har jag inte förväntansfullt slagit upp mitt pass i hopp om att själv vara en annan.

Romanen Det blir en del ordhistoria i det här kapitlet. Ordet roman är besläktat med Rom och romansk och betydde från början ungefär ”skrivet på (romanskt) folkspråk, inte på latin”.

När vi i dag använder uttrycket roman tänker vi på en längre prosaberättelse. Även om romanen har en lång historia, som vi kommer in på lite senare, är det framför allt under de senaste två hundra åren som den har seglat upp som den mest populära litteraturgenren. I Sverige ges det ut hundratals romaner varje år, svenska och översatta.

En roman kan se ut nästan hur som helst. Den kan vara en tunn, liten sak eller bestå av flera tusen tättryckta sidor. Den kan vara skriven i jagform eller i tredje person (”han”, ”hon”, ”de”). Den kan innehålla brev, dagboksutdrag, protokoll, sms-meddelanden. Den kan skildra nutiden eller vara förlagd till dåtiden eller framtiden. Den kan vara skriven sakligt som en rapport eller vara full av poetiskt bild­ språk. Den kan handla om kärlek eller hat, om pengar, om samhället.

Den kan utspela sig i en källarhåla eller i ett slott eller i en lägenhet i en förort.

Läsa romaner Hör du till dem som läser mycket romaner? Som alltid har en bok på gång? Då har du kanske redan hittat ett sätt att läsa som passar dig.

Eller blir det kanske inte av att du läser särskilt ofta? Oavsett vilket kan det vara bra att emellanåt tänka på hur du läser – så att läsningen inte blir slentrian. Här får du några goda råd som kan hjälpa dig att ta läsningen ett steg vidare.

Var öppen! Var så öppen som du kan under den första stunden med den

nya boken. Många författare behöver lite tid på sig för att presentera personer och miljöer. Den delen av boken är inte alltid så rolig, men den är nödvändig för att resten av berättelsen ska flyta desto bättre.

Det kan ta tid att komma in i en bok.

Var skärpt! Läs medvetet och utan att tänka på annat. Detta kräver träning. Så fort du märker att tankarna svävar iväg ska du försöka koncentrera dig på boken igen.

Se helheten! Du hinner säkert inte läsa hela boken i ett svep, men för­

sök ändå att inte dela upp din läsning på alltför många tillfällen. Minst en halvtimme åt gången – gärna mer – bör du ägna åt din roman.

4. Läsa 53

Hjälp minnet! Avsluta varje läspass med att göra anteckningar. Skriv ner

vilka tankar som läsningen har väckt. Du har också stor nytta av att skriva av meningar och stycken som du har fastnat för.

Läs på flera nivåer! En roman innehåller oftast flera skikt. Ytskiktet

beskriver vad som händer och hur människor och saker ser ut. Många läsare kan ha svårt att upptäcka andra skikt. Här följer några frågor som kan hjälpa dig att hitta fler skikt i en roman, t.ex. idéer, budskap, människosyn, samhällsbild: Varför har författaren valt att berätta detta?

V ad får du för känslor när du läser? Och hur hänger de ihop med texten?

S äger romanen oss något om hur vi människor eller vårt samhälle är?

Finns det någon konflikt – motsättning – i texten? Exempel på konflikter:

man/kvinna, land/stad, nu/då, sant/falskt, fattig/rik, vacker/ful, glädje/sorg, natur/teknik. Vad handlar konflikten om? Får den någon lösning?

Undersök språket! Också språket kan vara svårt att få grepp om.

Många har inte så mycket mer att säga om språket än ”bra”, ”svårt”, ”krångligt” eller ”konstigt”. Försök att i stället beskriva språket så väl det går. Använd exempel.

54

Arbeta med romaner Det kanske vanligaste sättet att arbeta med skönlitterära texter i skolan är att var och en läser en roman eller ser en film och sedan skriver en rap­ port eller en recension. Här presenterar vi några andra sätt att arbeta på.

Skriv vidare. Det här är ett sätt att arbeta med texter som många tycker

är roligt. Du tar helt enkelt vid där författaren har slutat. Du kan arbeta på lite olika sätt: Skriv ett helt nytt slut.

Lägg till ett par sidor eller ett helt kapitel i slutet av boken. Du ska

alltså behålla det befintliga slutet men göra det fylligare.

Tänk dig att ett år har gått sedan handlingen i boken avslutades.

Skriv en sida eller två som skildrar hur livet för någon av karaktä­ rerna ser ut nu.

Välj ett kapitel i mitten och skriv sedan följande kapitel, så att handlingen får en helt annan riktning.

Lägg till en dagbokssida någonstans i handlingen, så att vi förstår varför någon av personerna handlar som hon eller han gör.

Skriv ett brev. Brevformen kan göra det lättare att formulera sig mer

personligt. Det finns en del varianter.

Välj ut den av personerna som intresserar dig mest. Skriv ett brev

till honom eller henne, med dina frågor och funderingar. Använd citat från boken!

Ibland får man lust att säga några väl valda ord till författaren.

Om du känner en sådan lust ska du inte hålla tillbaka den.

Kommentera några citat. Det här är ett lite annorlunda sätt att arbeta med texter, men det kan ge mycket bra resultat.

Välj ut några citat som tillsammans ger en bra bild av boken och

din läsning av den. Skriv sedan om de valda textbitarna. Du ska inte bara skriva någon enstaka mening om varje citat, utan låta det egna resonemanget ta minst lika mycket plats som citatet.

Välj ut citat tematiskt: t.ex. fem stycken som har med kärlek att göra. Skriv sedan om de valda textbitarna, t.ex. om hur de ger olika perspektiv på kärleken.

Skriv en baksida. Det första man som läsare möter är ofta baksidestex­ ten. Den är alltså mycket viktig. Ofta är det förlaget – och inte förfat­ taren – som står bakom denna text.

4. Läsa 55

Baksidan har lite samma funktion som inledningen, fast ändå inte.

Den ska förstås locka oss att köpa boken, men i motsats till inled­ ningen ingår den inte som en del i texten. Därför kan en annan röst än berättaren tala på bokryggen.

Studera några olika baksidor, så att du får uppleva den stora

variation som finns. Skriv sedan en baksida som du tycker passar till den bok som du har läst.

Jämför två romaner. Detta är en krävande uppgift, eftersom du måste

ha två böcker i huvudet samtidigt. Så bli inte alltför uppgiven om du tycker att du misslyckas första gången du försöker.

Att göra en jämförelse mellan två verk så där i största allmänhet

Hur kommer det sig att filmmakarna valde 3D när de gjorde film av boken?

56

blir gärna lite lamt. Det blir för mycket att greppa. Arbeta i stäl­ let med en aspekt av (ungefär ”del av”) de två verk som du har läst. Exempel: kvinnorna/bilden av Sverige/berättartekniken/det magiska/språket i romanerna Natt på Manhattan och Höst.

Jämför romanen med filmen. Detta är också en krävande uppgift,

eftersom du måste ha två verk i huvudet samtidigt. Av någon anled­ ning brukar resultatet bli bäst om du börjar med boken och sedan ser filmen. Kanske för att böcker ger mer utrymme för ”dina egna bilder” än vad filmer gör. Som läsare kan du ju själv fantisera om hur t.ex. personerna ser ut.

Att filmen skiljer sig från boken är ganska självklart, och du kan

inte nöja dig med att räkna upp dessa skillnader. Försök i stället analysera hur filmmakarna tänkte när de filmatiserade boken.

Presentera sedan din personliga uppfattning om resultatet.

Rekommendera boken till en särskild person. Ibland läser man en bok som får en att tänka på någon viss person. Då kan man skriva om texten utifrån denna upplevelse.

Du kanske har läst en bok om något som hände för femtio år

sedan och kommer att tänka på din mormor. Skriv ditt rekommen­ dationsbrev, men glöm inte att ordentligt förklara varför personen ifråga ska läsa boken.

Skriv om en sida i boken i en annan stil. Det här kallas med ett fackord för stiltransponering. Anta att boken är skriven i en hårdkokt deckarstil.

Då väljer du ut en sida och skriver om den i en annan stil, t.ex. som en riktigt romantisk kärleksroman, och kanske i en annan miljö. Tekniken fungerar allra bäst med kortare texter – sagor och noveller – men är värd att pröva också med en sida ur en roman.

Skriv om en sida i boken ur ett annat perspektiv. Berättarperspektiv kallas­

också synvinkel och handlar om ur vems medvetande vi närmar oss händelserna. Jagformen är ganska vanlig, men många romaner är skriv­ na i tredje person (han/hon). Ibland skildras händelserna helt utifrån.

Ofta blir resultatet bäst om du väljer en konflikt att skriva

om. Här kommer ett exempel: Du har läst en bok i jagform.

Huvudpersonen, en medelålders kvinna, skildrar ett gräl med sin man. Mannen framstår som en riktig idiot. Nu ska du beskriva händelsen som mannen upplevde den.

Skriv en recension. En klassisk uppgift inom svenskämnet är att recen­

sera en roman. Tyvärr blir recensionerna inte alltid så bra. Utgå från tipsen på sidorna 103–104 nästa gång du ska recensera en bok.

4. Läsa 57

Från Genji till postmodernism – en liten romanhistoria i tolv punkter Romanens historia är lång och vindlande, och precis som en gammaldags berättelse spretar den åt alla möjliga håll. Här får du några hållpunkter.

1

Det skrevs ett slags romaner redan under antiken, alltså för cirka två tusen år sedan, ofta med kärleksmotiv. Men de påminner mest om sagor och brukar inte riktigt räknas …

Det gör däremot den japanska Berättelsen om Genji som skrevs kring år 1000. Författaren var en ung hovdam med osedvanlig berättartalang. Hon hette Murasaki Shikibu och brukar betraktas som världens första romanförfattare.

3

2

I Europa får vi gå några hundra år framåt i tiden innan det hände något på romanfronten. 1605 kom spanjoren Cervantes stora roman Don Quijote, som blev en av den moderna romanens viktigaste föregångare.

Historien om den förläste riddaren och hans mer jordnära vapendragare – som tillsammans turnerar runt i den spanska landsbygden – kommer ofta ut i nya översättningar och har inspirerat konstnärer och andra i flera hundra år. En roman som skildrar en kringresande huvudperson kallas förresten Don Quijote i för pikareskroman.

Picassos tappning.

I 1600-talets Frankrike gjorde en del kvinnliga romanförfattare succé. Den mest kända var Madame de Lafayette med Prinsessan de Clèves, en av de första psykologiska romanerna. Den skildrar dock inga ”vanliga” människor utan utspelas i högadelns lyxiga palats. Men också grevar och baroner kan ha kärleksbekymmer …

4

Under upplysningsepoken (1700-talet) intresserade sig filosofer och författare för förnuft och kunskap. Med rätt utbildning kunde människor bli upplysta, var tanken. Engelsmannen Daniel Defoes roman Robinson Crusoe skildrar hur den skeppsbrutne Robinson klarar sig utmärkt tack vare sitt praktiska handlag och kloka huvud. Boken blev en stor framgång. Här var en huvudperson som läsarna kunde identifiera sig med. En annan känd 1700-talsroman är Gullivers resor av Jonathan Swift. Gulliver reser till olika fantasiländer och hinner vara både jättestor och jätteliten.

Robinson Crusoe

58

5

6

Romanen som tränger djupt in i känslornas värld utvecklades under senare delen av 1700-talet.

Särskilt i brevromaner, som Goethes Den unge Werthers lidanden, kunde man skapa den rätta intima känslan. Som läsare får man kika in i de mest privata skrymslen. Det brukar läsare gilla.

I början av 1800-talet lanserade Walter Scott den historiska romanen. En av de mest lästa är den som handlar om den tappre riddaren Ivanhoe. Längre fram på 1800-talet blev romanförfattarna mer intresserade av sin samtid. De blev samhällskritiska.

Miljöskildringen hamnar nu i förgrunden. Författarna beskriver också fattigdom och slum. Man brukar kalla stilen för realism. Två kända författare från denna tid är engelsmannen Charles Dickens (som skrev självbiografin David Copperfield) och fransmannen Honoré de Balzac. Fransmannen Gustave Flaubert blev världsberömd för Madame Bovary – en roman om ett trist äktenskap i en trist landsortshåla – medan hans landsman, Émile Zola, attackerade orättvisor i samhället. En av Zolas mest lästa romaner är mordhistorien Thérèse Raquin. Zola var naturalist: han såg på sig själv som en naturvetenskapsman, en forskare, och drog sig inte för att beskriva de mest vidriga saker.

7

Två stora ryssar från 1800-talet måste vi hinna med. Leo Tolstoj skrev Krig och fred, en historisk roman i storformat med ett myller av människoöden. Hans roman Anna Karenina finns också som film – med Greta Garbo i huvudrollen. Än viktigare var Fjodor Dostojevskij, som i Brott och straff och Bröderna Karamazov vänder och vrider på mänsklighetens allra svåraste frågor om skuld, nåd, ont och gott – utan att det blir torrt och tråkigt. Det har ingen kunnat göra bättre!

8

Runt sekelskiftet 1900 presenterade österrikaren Sigmund Freud psykoanalysen. Han visade hur människans undermedvetna såg ut, vilket förstås fängslade författarna. Nu kunde undanträngda drömmar och sexuella fantasier tas fram i ljuset. Irländaren James Joyce lyckades fånga in medvetandets ständiga ström i romanen Odysseus från 1922. Romanen, på nästan tusen sidor, skildrar en enda dag i Dublin: den 16 juni 1904. Ett annat storverk från början av 1900-talet är franske Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, där författaren utforskar minnets funktion i våra liv – och dessutom skriver nästan irriterande detaljerat, men oerhört bra, om konst, svartsjuka och snobbighet. Den här epoken kallas för modernismen.

Det var en tid för experiment i konsten.

Greta Garbo

4. Läsa 59

9

Till Sverige kom romangenren sent. Den äldsta ännu lästa romanen är C.J.L. Almqvists Det går an som gjorde skandal år 1839 – den självständiga huvudpersonen Sara Videbeck tycker inte alls att en man och en kvinna som älskar varandra måste gifta sig eller ens bo tillsammans. Fyrtio år senare kom August Strindbergs Röda rummet, en satirisk Stockholmsskildring som frustar av språkglädje.

Samme författares skärgårdsskildring Hemsöborna hör till den svenska litteraturens klassiker.

10

På 1890-talet slog Selma Lagerlöf igenom. Med sina suggestiva berättelser från Värmlands herrgårdar blev hon snart älskad och uppburen. I Sveriges skolor visste varje barn vem Nils Holgersson var.

11

1900-talet är de många klassresornas sekel i Sverige.

Skillnaderna mellan fattig och rik, bildad och obildad jämnades ut. På 1930-talet kom flera självlärda författare, som alltså inte hade gått på läroverk eller universitet, med skildringar från ett ”annat Sverige”.

Så fördes torparnas, utvandrarnas och statarnas ofta mörka erfarenheter in i litteraturen. Till denna grupp hör författare som Ivar Lo-Johansson, Vilhelm Moberg och Moa Martinson.

Selma Lagerlöf

12

Och nu? Hur ser romanen ut idag? Ja, inte är den död, som en del experter påstår med jämna mellanrum. Det skrivs och läses romaner som aldrig förr. Och de kan se ut nästan hur som helst.

Ibland sägs det att vi lever i en postmodern tid – en gränslös tid som blandar högt och lågt, nu och då, allvar och skämt, här och där. Behovet av bra berättelser tycks dock vara stabilt.

Från vänster: Rudolf Värnlund, Ivar Lo-Johansson, Eyvind Johnson och Gustav Hedenvind-Eriksson.

60

Sätt full fart

Sätt

full

Svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3

fart I den här boken arbetar du med språket. Du läser om litteraturens historia. Du lär dig hur man skriver skönlitterära texter och vetenskapliga texter, hur man talar och hur man argumenterar.

Du lär dig tekniker för att läsa och analysera, och hur språket och människan hör ihop.

Till boken finns det en webbtjänst. Där hittar du faktafrågor, texter, länkar, en skrivarskola och mycket annat. Webben breddar och fördjupar innehållet i boken.

Sätt full fart är tänkt att användas på kurs 1, 2 och 3 i ämnet Svenska som andraspråk.

ISBN 978-91-40-68306-9

9

789140 683069

Sätt

full

fart

Svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3