9789152306574

H E L E N A B RO S S ANNA HANSEN C L A S R O S VA L L

BONNIER UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Redaktion: Mia Söderberg, Kerstin Jörgensen Grafisk form och illustration: Ann Sjögren/Typoform Foto: Anna Hansen Musik: Clas Rosvall. Undantag: Majas visa, musik: Alice Tegnér, © AB Nordiska Musikförlaget.

LärarDax 3 ISBN 978-91-0657-4 © 2011 Helena Bross, Anna Hansen, Clas Rosvall och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2011

LärarDax

F Ă– R S K O L E K L A S S E N Helena Bross Anna Hansen Clas Rosvall

Bonnier Utbildning

En alldeles särskild dag

sidorna 4–5

I morse när Julia vaknade började det pirra i magen. Så fort hon slog upp ögonen kom hon ihåg att det var en alldeles särskild dag. Det var i dag det började!

– Tänk att du ska börja skolan i dag! sa pappa när familjen satt och åt frukost.

– Hon ska ju inte börja i skolan på riktigt, sa Julias storebror. Hon ska börja i förskoleklass!

– Men förskoleklassen är ju i skolan, sa Julia. Jag ska vara i den stora skolan!

Nu är mamma och Julia på väg till skolan. Julia håller mamma hårt i handen. Det brukade hon inte göra när de var på väg till dagis. Då sprang Julia i förväg och skuttade lite hit och dit och hon var glad för hon visste precis vilka som fanns på dagis. Ella, Noel, Sabrina, Edith, Pejam. Alla där var hennes kompisar.

Men nu är hon på väg till skolan och hon har en ny ryggsäck.

– Den här ryggsäcken känns alldeles för stor, säger Julia.

– Det är bra med en stor ryggsäck, säger mamma. Du kan ha den i flera år. Tänk på att sedan när du går i ettan, då kommer du att få läxor. Då måste böckerna få plats i väskan.

Läxor! Julia vet inte riktigt vad det är, men det låter som något som är svårt. Hon har sett storebror göra läxor. Ibland suckar och stönar han och kliar sig i huvudet och säger att det är jobbigt. Är det jobbigt och svårt att gå i skolan? Det undrar Julia, men hon vågar inte fråga.

Skolan är jättestor, så stor att man säkert kan gå vilse där inne, tror Julia. Det måste finnas massor med rum och trappor och korridorer i det där jättehuset.

18

D E T R I NGER IN!

Skolgården är också väldigt stor och full med barn. Man kan inte känna igen alla som går i den här skolan. Det går inte ens att räkna dem. Små barn och stora barn. Killar med jättelånga ben. Tjejer som ser tuffa ut. De springer omkring på skolgården eller står och pratar med varandra. Några har en boll och spelar ett bollspel där de studsar bollen i några rutor.

Det finns hagar som är målade på asfalten. Två flickor hoppar i en av hagarna. De hoppar fort och lätt och fötterna kommer inte på ränderna.

Jag skulle också vilka hoppa så där, tänker Julia.

Men det vågar hon inte. Och så har hon ingen att hoppa med.

Lite längre bort finns det en sandlåda och en klätterställning. Mamma och Julia går åt det hållet, för där någonstans finns dörren som Julia ska gå in genom. Hon vet det, för hon har varit här och hälsat på.

Men var är hennes kompisar? Julia vet att det är några som hon känner som ska börja i hennes förskoleklass. Men hon kan inte se dem någonstans.

Runt hela skolgården finns ett staket och i staketet är det en grind.

Julia tittar på alla som går in på skolgården. Det måste väl komma någon som hon känner?

Ja, där är Ella och Pejam. Ella har flätor i dag. Hon ser stor ut. Hon håller sin pappa i handen och tittar sig omkring med runda ögon. Julia försöker vinka till henne, men hon ser inte.

Pejam håller också sin pappa i handen, men när han får syn på Julia släpper han pappans hand och kommer springande.

– Hej! ropar han.

Nu kommer Ella också skuttande.

– Det är där vi ska gå in, säger Ella och pekar på en röd dörr.

Nu öppnas den dörren och en fröken tittar ut. Julia känner igen henne. Det var hon som var så snäll när de var här och hälsade på.

– Kom in! säger hon. Välkomna till skolan!

DET RINGER IN!

19

Resumé En alldeles särskild dag är en berättande text som handlar om när ­Julia ska börja i förskoleklass. Berättelsen börjar vid frukostbordet med pirr i magen och slutar när Julia träffar på kompisar på skol­ gården innan de ska gå in i klassrummet.

Att uppmärksamma Kronologisk berättelse Ord och uttryck: förskoleklass, förväg, läxor, korridorer, tuffa, bollspel, asfalten, hagarna, runda ögon

Syfte En alldeles särskild dag kan användas för att – samtala om hur det är att börja i förskoleklassen – samtala om vad som kan finnas på en skolgård – återberätta en text kronologiskt – rita och skriva om något från första dagen i förskoleklassen.

Första tillfället Inledning Gör en undersökning med hjälp av olika påståenden. Låt eleverna räcka upp handen om de håller med, t.ex: Det var pirrigt att gå till förskoleklassen första dagen.

Jag kände några av mina nya klasskompisar.

Det var kul att gå till skolan första dagen.

Låt eleverna berätta varför det kändes som det gjorde.

Samtal om bilden – Vad ser ni på bilden?

– Vilka är personerna, tror ni?

– Vad kan de heta?

– Vad gör de?

– Hur känner de sig, tror ni?

20

D E T R I NGER IN!

Högläsning Läs berättelsen högt medan eleverna tittar på bilden.

Förklara och samtala om nya ord.

Andra tillfället

Samtal om texten Samlas runt bilden och återberätta texten tillsammans med hjälp av frågorna.

– Vad händer den här dagen?

– Varför skuttar inte Julia som hon gjorde när hon gick till dagis?

– Vad tänker Julia om sin nya ryggsäck?

– Hur tror ni Julia känner sig när hon kommer till skolgården?

– Ella tittar sig omkring med runda ögon när hon kommer gående.

Vad menas med att titta med runda ögon? Hur känner hon sig, tror ni?

– Hur kändes det när ni kom till skolgården första gången?

Tredje tillfället

Gemensamt arbete Samlas runt bilden.

– Vad finns det för saker att leka med på skolgården?

Låt eleverna berätta. Skriv orden på anteckningssidan. Läs dem.

Numrera orden och respektive sak.

– Vilka av de här sakerna finns på vår skolgård?

– Vad finns det mer?

Skriv orden. Läs dem.

Fjärde tillfället Eget arbete RitDax & SkrivDax sidorna 2–3: färglägga saker; rita och skriva om något från första dagen i förskoleklassen.

DET RINGER IN!

21

Lite mer …

Dramaövning Dramatisera berättelsen.

Fördela rollerna och ordna eventuell rekvisita.

Läs berättelsen medan eleverna spelar med. Uppmuntra dem att använda repliker.

Brev Skriv tillsammans ett brev till föräldrarna om det som händer i klassen.

Låt eleverna berätta och skriv samtidigt på OH eller dator/skrivtavla.

Kopiera texten. Låt eleverna illustrera brevet och sedan ta hem det.

Låt detta bli ett återkommande inslag, kanske t.o.m. som veckobrev.

22

D E T R I NGER IN!

Klasskompisar

sidorna 6–7

Sebastian Mörkt kort hår Mörka ögonbryn Mjuk grön tröja Tandlös Vässar pennor

Otis Grön tuff frisyr Nya glasögon Spindelmannentröja Åkband Bygger lego

Nova Ljust hår med tofsar Små blå ögon Olika strumpor Gipsad Äter äpple

Nina Lockigt svart hår Mörk hy Röd klänning Lösa tänder Skriver på tavlan

Ebba Rufsigt rött hår Fräknar på näsan Riddarrustning Myggbett Leker riddare

Henrik Ljust rakt hår Långa ögonfransar Sportkläder Rullstol Spelar mattespel

Resumé Klasskompisar är en uppräkningsdikt med sex verser som beskriver sex olika barn i en förskoleklass, hur de ser ut och vad de gör.

DET RINGER IN!

23

Att uppmärksamma Diktens uppbyggnad: rad 1 – namn, rad 2 – hår/huvud, rad 3 – ansikte, rad 4 – kläder, rad 5 – annat, rad 6 – aktivitet Ord: ögonbryn, tandlös, gipsad, fräknar, rufsigt, riddarrustning, myggbett, tuff frisyr, spindelmannentröja, åkband, ögonfransar, sportkläder, rullstol

Syfte Klasskompisar kan användas för att – samtala om vad som kan finnas i ett klassrum – samtala om likheter och olikheter – lära sig namn på klasskompisar – skriva namn – beskriva personer – rita självporträtt.

Första tillfället Inledning Lek Vem tänker jag på?

Beskriv en av eleverna, t.ex: Jag tänker på någon som har bruna ögon, kort hår, jeans och gul tröja och som gillar att bygga pussel. Vem tänker jag på?

Låt eleverna gissa vilken klasskompis det är. Gör flera gåtor på samma sätt. Låt sedan eleverna göra egna gåtor.

Samtal om bilden – Vad ser ni på bilden?

– Vad finns det i klassrummet?

– Vad gör barnen?

– Vad har de för likheter/olikheter?

– Vad gör barnen vid tavlan?

– Vad tror ni de heter?

24

D E T R I NGER IN!

Högläsning Läs dikten högt medan eleverna tittar på bilden.

Förklara och samtala om nya ord.

Läs dikten en gång till och stanna upp efter varje vers och låt någon peka ut respektive barn på bilden.

Andra tillfället

Samtal om texten Samlas runt bilden. Läs namnet på barnet i första versen och låt ­någon elev peka på bilden och beskriva håret/huvudet, sedan an­ siktet, kläderna, något annat som är speciellt för det barnet och sist vad barnet håller på med.

Gör på samma sätt med alla verserna.

– Hur skulle det vara om alla såg likadana ut?

– Vad tror ni att 6-åringar i andra länder har för kläder på sig, t. ex. i Danmark, i Kina …

Tredje tillfället

Gemensamt arbete Samlas runt bilden. Jämför klassrummet på bilden med det egna, likheter och olikheter.

Repetera namnen på barnen i texten och skriv dem vid respektive barn i bilden.

Låt sedan eleverna i klassen skriva sina namn på anteckningssidan.

Läs namnen och peka samtidigt på dem.

DET RINGER IN!

25

Fjärde tillfället Eget arbete RitDax & SkrivDax sidorna 4–5: ringa in saker; rita självporträtt och skriva sitt namn och datum.

Lite mer …

Skyltar Gör vackra och roliga skyltar till lådor, krokar och hyllor.

Lek Lek Lika–olika.

Låt alla elever utom tre sätta sig i en ring. De tre går in i ringen och rör sig sakta runt där inne. Eleverna som sitter i ringen ska hitta två saker som är lika på två av barnen inne i ringen, t.ex: – Oskar och Hedda har mörkt hår, men det har inte Vincent.

Den som sagt så byter plats med Vincent och leken börjar om. ­Samma likhet får inte sägas igen.

Namn

26

##

Läs namnen ni skrivit i storboken. Jämför namnen, likheter och olikheter.

##

Uppmana eleverna att lyssna. Säg t.ex: – Vems namn börjar på mmmmmm?

– Vems namn börjar på trrrrrrr?

– Vems namn slutar på -rik?

– Vems namn slutar på –ar?

Låt eleverna räcka upp handen när de känner igen sig och sedan säga sitt namn så att ljuden blir tydliga.

Fortsätt så att alla elever involveras.

##

Låt eleverna sätta sig i en ring. Låt dem säga sitt namn och något man kan äta som börjar på samma ljud, t.ex: Mia-morot, Tildatårta, Albin-ansjovis.

D E T R I NGER IN!

Var är vaktmästaren?

sidorna 8–9

– Nu är det dags att gå in! ropar fröken. Kom nu, Roham och Svante.

Roham och Svante vill egentligen inte alls gå in. Det är så roligt att vara ute på fotbollsplanen nu när inga stora barn är där. De har övat på att dribbla och skjuta mål. Snart är de jättebra! Då ska de fråga om de får vara med de stora barnen och spela.

Fröken ropar och ropar. Alla andra barn har gått in nu, så hon står bara där och väntar på att Roham och Svante också ska komma.

De börjar springa över fotbollsplanen i full fart. Men så stannar Svante mitt på planen.

– Titta! säger han till Roham. Någon har tappat sin mobil.

En fin och blänkande mobiltelefon ligger där i gruset. Svante tar upp den.

– Vi ger den till fröken, säger han.

Fröken tar emot mobiltelefonen.

– Tänk, vad bra att ni hittade den! säger hon. Det är nog någon som undrar var den är. Jag ska lämna in den till vaktmästaren. Han tar hand om alla upphittade saker.

– Får vi följa med till vaktmästaren? undrar Roham.

– Ja, det kan ni väl få, säger fröken. Kom nu, så går vi in.

När de kommer in äter de mellanmål och sedan frågar Svante: – Ska vi gå till vaktmästaren nu?

– Jag hinner inte just nu, säger fröken. Om en stund.

– Roham och jag kan gå själva, säger Svante. Vi hittar till vaktmäst­aren.

Svante tänker på att han har sett vaktmästaren gå in i en särskild dörr i korridoren en trappa upp. Han tror bestämt att han hittar till den dörren.

DET RINGER IN!

27

– Tänk på den som har tappat telefonen, säger Roham. Den personen kanske letar och letar nu.

– Okej, säger fröken. Gå uppför trappan och sedan till vänster, där är hans rum.

Roham och Svante går i väg uppför den stora stentrappan. De är alldeles ensamma i trapphallen och det ekar när de går. När de kommer upp till nästa våning står de där och funderar över vad som är vänster och vad som är höger.

– Där är det, säger Roham.

Dörren till vaktmästarens rum står öppen. De kikar in. Det finns massor av saker. Hammare, skiftnycklar, tänger, tumstockar, skruvmejslar, skruvar, spikar. Men vaktmästaren själv är inte där.

De ser sig om i korridoren. Det finns andra spännande rum också.

Rummet mitt emot vaktmästarens är mer som ett kontor. Där sitter en man och jobbar vid sin dator.

– Vad vill ni, pojkar? frågar han.

– Vi letar efter vaktmästaren. Vet du var han är? säger Svante.

– Nej, men han kommer nog snart, säger mannen.

Nästa rum är jättefint. Där finns mysiga soffor och fåtöljer och det ligger böcker och serietidningar på bordet.

– Hej! Ville ni träffa mig? säger en tant som kommer gående i korri­ doren.

– Vem är du? undrar Svante.

– Jag är skolsköterska, säger tanten. Det här är mitt väntrum.

Ville ni komma in och prata med mig?

– Nej, vi letar efter vaktmästaren, säger Roham.

– Jag tror att han är där inne, säger skolsköterskan och pekar mot ett rum tvärs över korridoren.

Pojkarna kikar in.

– Oj, vad fint det var här, säger Svante.

28

D E T R I NGER IN!

Där finns soffor med fina kuddar och på diskbänken står en kaffebryggare och puttrar. Men det finns ingen människa i rummet.

– De håller på att göra kaffe, säger Roham. Tror du inte att vaktmästaren kommer hit och dricker kaffe snart?

– Jo, det gör han nog, säger Svante. Vi sätter oss och väntar.

De sätter sig i en av sofforna. Den är mjuk och skön. På bordet står en skål med plommon. Svante skulle gärna vilja ha ett plommon.

Han sitter och undrar om han vågar ta ett. Men det vågar han inte.

Sedan hoppar både Svante och Roham högt av förskräckelse. Det ringer i Svantes ficka! Det är mobiltelefonen.

Svante plockar fram telefonen och de stirrar på den. Den ringer och ringer.

Till slut trycker Svante på en knapp och säger hallå.

– Hej! säger en röst i telefonen. Jag undrar om du har hittat min telefon?

– Ja, säger Svante. Den låg på fotbollsplanen.

– Vad heter du som har hittat den?

– Svante.

– Var är du nu?

– Jag vet inte riktigt, säger Svante. I kafferummet, tror jag.

– Kafferummet?

– Ja, i kafferummet på skolan. Där lärarna fikar. Och vaktmästaren.

– Okej, då kommer jag dit, säger rösten i telefonen.

– Han kommer, säger Svante.

– Vem var det? undrar Roham.

– Vet inte. Vi får se.

Efter en stund öppnas dörren och vaktmästaren kommer in.

– Hej! säger Svante. Vi har hittat en telefon ...

– Ja, det är min, säger vaktmästaren. Det var jag som ringde. Jag upptäckte att den var borta och jag sprang runt och letade. Men ­sedan kom jag på att jag kunde ringa till den. Jag tänkte att det kan ju vara någon som har hittat den.

DET RINGER IN!

29

– Och det var det, säger Svante.

– Vi hittade den när vi spelade fotboll, sa Roham. Den låg där i gruset.

– Tack så mycket! Vilken tur för mig att ni såg den, sa vaktmästaren.

Vill ni ha några plommon?

Resumé Var är vaktmästaren? är en berättande text som handlar om två pojkar som hittar en mobiltelefon på fotbollsplanen. De letar efter vaktmästaren och hamnar i olika rum i skolan. De svarar när mobiltelefonen ringer och det visar sig att det är vaktmästaren själv som tappat telefonen.

Att uppmärksamma Kronologisk berättelse Skyltarna vid dörrarna Ord och uttryck: dribbla, mobil, vaktmästaren, upphittade saker, ekar, vänster, h ­ öger, skylt, expedition, skolsköterska, vid gavel, väntrum, verktyg, personalrum, kafferummet, fikar

Syfte Var är vaktmästaren? kan användas för att – samtala om olika rum i skolan, personer som arbetar där och deras arbetsredskap – samtala om hur man kan göra när man tappat bort/hittat något – återberätta en text kronologiskt – arbeta med begreppen vänster–höger – skapa pratbubblor.

30

D E T R I NGER IN!

Första tillfället Inledning Gå en promenad i skolan. Stanna vid olika dörrar och berätta om vilka som arbetar i de olika rummen. Uppmärksamma speciellt vaktmästarens respektive skolsköterskans rum och expeditionen, om sådana finns.

Samtal om bilden – Vad ser ni på bilden?

– Vad står det på skyltarna till vänster i korridoren? Till höger?

– Varför är pojkarna i korridoren, tror ni?

Högläsning Läs berättelsen högt medan eleverna tittar på bilden.

Förklara och samtala om nya ord och uttryck.

Andra tillfället

Samtal om texten Samlas runt bilden och återberätta texten tillsammans med hjälp av frågorna.

– Vad hände på skolgården?

– Vad gjorde pojkarna när de hittade mobilen?

– Varför fick de leta så länge efter vaktmästaren?

– Hur hittade de vaktmästaren?

– Vad tycker ni att man ska man göra när man tappat något/hittat något?

Tredje tillfället

Gemensamt arbete Samlas runt bilden och återknyt till berättelsen.

– Vad pratar pojkarna om när de går i korridoren?

Rita pratbubblor i bilden. Låt eleverna föreslå vad pojkarna säger.

DET RINGER IN!

31

Skriv i pratbubblorna.

Läs vad ni skrivit och peka samtidigt på orden.

– Vilka personer stöter pojkarna på i korridoren?

– Vad har skolsköterskan i handen?

– Vad kan hon mer behöva när hon arbetar?

Skriv elevernas förslag på anteckningssidan. Illustrera orden.

Läs dem.

– Vad gör mannen på expeditionen?

– Vilka saker använder han i sitt arbete?

– Titta in i vaktmästarens rum. Vilka saker har han?

Skriv, illustrera och läs.

Fjärde tillfället Eget arbete RitDax & SkrivDax sidorna 6–7: para ihop saker och personer, skriva eller rita i pratbubblor; rita skolan och skriva namnet.

Lite mer …

Besök Bjud in vaktmästaren, skolsköterskan, expeditionspersonalen, rektorn och/eller andra personer som arbetar i skolan.

Låt dem berätta om sina arbetsuppgifter.

Dramaövning Dramatisera berättelsen.

Bilduppgift

32

##

Vänster/höger – låt eleverna trycka vänster hand med röd färg till vänster på ett papper och höger hand med grön färg till höger.

##

Låt eleverna rita kartor över skolan.

D E T R I NGER IN!

Lekar ##

Sjung vänster/höger-sånger.

##

Gå runt och skaka hand.

##

Lek gömma nyckeln.

Hittelåda Ordna en låda för upphittade saker i klassrummet och påminn ­eleverna om att titta i den då och då.

DET RINGER IN!

33

Alla leker

sidorna 10–11

Fölen galopperar runt och leker hoppa hage Sälungarna älskar leken ”kana runt på mage” Lammen har en fotboll gjord av ull och barn i hela världen leker kull Killingarna tjatar: ”Vi vill leka hoppa bock!”

Fågelungar leker burragömma i sin flock Kultingarna leker ”bolla gris” och barnen gör en rutschkana av is Valparna, de leker ”tugga tofflor under sängen” Fjärilspupporna har lekt tittut på blomsterängen Kycklingarna leker ”reta tupp” och barnen spelar spel med var sin plupp Kalvarna på grönbete, de studsar kring som bollar Trollungarna ropar till varandra: ”Kom, vi trollar!”

Kattungarnas leksak är av garn och barnen leker ”mamma, pappa, barn”

Resumé Alla leker är en rimmad dikt med en stor portion fantasi. Den b ­ ygger på idén att djur har sina speciella favoritlekar ­beroende på varje djurs specifika tillhörighet, egenskaper och beteenden. Fölen hoppar hage, killingarna hoppar bock och kultingarna bollar gris.

34

D E T R I NGER IN!

Att uppmärksamma Rim Ord och uttryck: kull, killingar, hoppa bock, burragömma, flock, ­kultingar, bolla gris, fjärilspuppor, plupp, grönbete Tonsatt text

Syfte Alla leker kan användas för att – samtala om lekar – samtala om djur och deras ungar – lyssna till musik och sjunga – upptäcka rim – leka nya lekar – skriva meningar till bild.

Första tillfället Inledning Låt eleverna berätta om sina favoritlekar.

Lek någon av lekarna.

Samtal om bilden – Vad ser ni på bilden?

– Vad händer på bilden?

– Vilka är det som leker?

– Vad leker de, tror ni?

– Vad tror ni de tycker om leken?

Högläsning Låt eleverna lyssna på sången och samtidigt titta på bilden.

Förklara och samtala om nya ord och uttryck.

Läs sedan dikten och låt eleverna räcka upp handen när texten ­handlar om bilden. (Vers 3).

– Hur stämmer raden om fjärilspuppor med bilden?

Sjung sången tillsammans.

DET RINGER IN!

35

Andra tillfället

Samtal om texten Samlas runt bilden. Läs eller sjung dikten och samtala om innehållet i den vers som är illustrerad.

Läs dikten igen. Dröj lite med rimorden och låt eleverna hjälpa till att fylla i dem.

– Vilka lekar leker djuren i dikten?

– Vad leker djur i verkligheten?

– Vad leker barnen i dikten?

– Vad leker barn i andra länder, tror ni?

Tredje tillfället

Gemensamt arbete Samlas runt bilden.

– Vad händer på bilden?

Skriv fyra meningar på anteckningssidan. Låt eleverna föreslå.

Valparna …

Kycklingarna …

Fjärilarna …

Barnen …

Läs meningarna.

Fjärde tillfället Eget arbete RitDax & SkrivDax sidorna 8–9: färglägga bilder och rita leksaker; rita och skriva om ett leksaksdjur.

Lite mer …

Lekar Läs en lekbok eller kom på många olika lekar att göra tillsammans, t.ex. kullekar, danslekar, rastlekar, namnlekar och ordlekar.

LEK!

36

D E T R I NGER IN!

Högläsning Läs böcker om olika djurfamiljer.

Bilduppgift Låt eleverna göra djurfamiljer i lera.

Skrivuppgift Läs eller lyssna till första versen igen.

– Vad händer i versen?

Gör en djurdikt efter samma modell. Raderna behöver inte rimma.

1. Välj ett djur, vilket som helst (bäver).

2. Samtala om djuret, dess utseende och egenskaper, vad det kan och vad det brukar göra (stora tänder, platt svans, fäller träd och bygger dammar …).

3. Kom på en lek eller ett spel som passar in på djuret (plockepinn) eller hitta på leken (de leker plasklekar med sina platta svansar –”platteplask”).

4. Formulera meningen som beskriver leken, t.ex: Bäverungar leker plockepinn med sina stockar eller Bäverungar älskar att leka platteplask med svansarna i sina dammar 5. Skriv på samma sätt om flera djur och avsluta med en rad om barnen.

6. Läs dikten tillsammans.

DET RINGER IN!

37

ISBN: 978-91-523 -0657- 4

www.bonnierutbildning.se

(0657-4)