L채rarhandledning med facit
Innehåll Läromedlet består av 3 delar 1 Hur läromedlet kan användas 2 Kommentarer till verkstadshandboken Arbetsplan 6 Facit 7
4
ISBN 97-891-47-08484-5 © 1997 Nils-Olof Eriksson, Bo Karlsson och Liber AB Teckningar: Ingvar Andersson Åttonde upplagan 1 Tryck: Elanders Ungern 2008
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommun/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 11398 Stockholm. tfn 08-6909200. www.liber.se Kundservice tfn 08-6909330, fax 08-6909301, e-post: kundservice.liber@liber.se
Läromedlet består av 3 delar Verkstadshandboken som innehåller 18 kapitel. Redan på omslaget finns kapitelindelningen med sidhänvisningar. Varje kapitel börjar med en innehållsförteckning. Vissa innehållsförteckningar hänvisar till andra kapitel. Längst ner på många sidor i handboken finns hänvisningar till andra sidor. Detta för att man snabbt ska hitta uppgifter som anknyter till den sidan. För att ytterligare underlätta sökandet av uppgifter finns ett alfabetiskt register längst bak i boken.
Övningshäftet som är framtaget för att underlätta användningen av Verkstadshandboken. Häftet har samma kapitelindelning som handboken. I varje kapitel finns: • introduktion som ger information om kapitlet • Kapitlen Fräsning, Svarvning, Borrning/hålbearbetning och Gängor och gängning har en längre introduktion som ger eleven fördjupad kunskap i arbetsgången vid val av skärdata. • uppgifter som lär eleverna att söka information i handboken. Genom att arbeta med övningshäftet blir eleverna väl förtrogna med handboken samtidigt som de får yrkesteoretiska kunskaper.
Lärarhandledning med facit till övningshäftet.
1
Hur läromedlet kan användas Genom att arbeta med Verkstadshandboken tillsammans med övningshäftet lär sig eleverna snabbt att hitta i handboken, och får ökad färdighet i att använda denna. Varje elev bör ha en egen Verkstadshandbok. Häftet kan användas både individuellt och i grupp. Förslag till arbetsordning: 1. Gå igenom handboken Börja gärna i grupp med att bläddra igenom hela Verkstadshandboken. 2. Arbeta med introduktion och uppgifter • Låt eleven följa arbetsordningen i introduktionen. • Därefter löser eleven uppgifterna som är träning i att söka information i handboken, men som också ger yrkesteoretiska kunskaper. - Till en del uppgifter finns exempel med färdiga lösningar och svar. Om lösningen innehåller tabeller eller nomogram, är pilar och ringar inlagda som visar eleven hur det går till att få fram svaret. OBS!, det är bra om eleven går igenom exemplen, även om det inte behövs för att lösa uppgifterna. - Svarslinjer finns till varje uppgift. En del uppgifter kräver delsvar, för dessa finns svarslinjer inom parentes. Beräkningar gör eleven på separat papper. - Introduktion och uppgifter kan genomföras i kapitelordning, eller i den ordning som passar eleven, t.ex. i anslutning till yrkesarbetet. - För att du som lärare ska veta vilket kapitel eleverna har arbetat med, kan arbetsplanen på sidan 6 användas. - Skärdata är valda för bearbetning under stabila förhållanden i maskiner med tillräcklig motoreffekt. Det innebär; att vid lösning av vissa uppgifter kommer svaren att bli höga varvtal, varvtal som kanske inte går att uppnå med skolans maskiner. Det är viktigt att läraren tar upp en diskussion och förklarar hur man anpassar sig till verkliga förhållanden. Det är också viktigt att påpeka att för chuckar, verktyg och arbetsstycken finns begränsningar i varvtal. För roterande verktyg finns ibland krav på balansering.
2
Facit till övningshäftet finns i denna lärarhandledning (sidorna 7–13). Facit får fritt kopieras inom en skolenhet. Till vissa uppgifter finns det alternativa svar. Alternativet står då inom parentes. Om du föredrar att bedriva undervisning i grupp vid genomgång av vissa sidor i Verkstadshandboken, kan stordior vara bra att använda. Lämpliga sidor i handboken som kan förstoras till stordior är: 6 7 16 17 83 168 200 201 202 220–223 237 254–255 288 326–327 342
Val av skärdata Skärhastigheter och matningar/skär Skärhastigheter till varvtal Matning/skär till bordmatning Invändig gängning, håldiametrar Bestämning av ämneslängd, med nomogram Toleranslägen Toleransvidder Lägesavmått för hål Generella toleranser Ytstrukturer Materialgrupper och materialjämförelse Härdning Storheter och enheter; omräkningsnomogram och omräkningsfaktorer Varselmärkningar.
3
Kommentarer till Verkstadshandboken • I handboken förekommer många uppgifter hämtade från standarder. Ofta återges inte hela tabeller utan ett urval av de mest användbara uppgifterna. Officiellt gällande standard är endast senast av SIS publicerade utgåvor. • Vid beräkning av skärdata måste man först bestämma materialgrupp. Materialgruppsindelning finns på sidorna 254–255. • Skärhastigheter anges alternativt utan eller med skärvätska för: – svarvning med snabbstålsverktyg, sidan 27 – borrning med snabbstålsverktyg, sidan 67 – upprymning med snabbstålsverktyg, sidan 69 – bygelsågning, sidan 102. • Skärhastigheter anges alternativt för obelagda eller belagda verktyg för: – fräsning med snabbstålsverktyg, sidan 7 – borrning med snabbstålsverktyg, sidan 67 – brotschning med hårdmetallverktyg, sidan 71 – konisk försänkning med snabbstålsverktyg, sidan 72 • Skärdata för bearbetning vid fräsning, svarvning, borrning/hålbearbetning och gängning är anpassade för stabila förhållanden i maskiner med tillräcklig motoreffekt. Dessa riktvärden får anpassas till aktuell bearbetningssituation med tanke på: – stabilitet hos arbetsstycke och verktyg – maskinens stabilitet och motoreffekt – verktygets utslitningstid – bearbetningsekonomi • Om man ska bearbeta ett material som inte återfinns i skärdatatabellerna, kan man först gå till materialkapitlet och leta upp ett material med liknande materialdata som det material som ska bearbetas. • Vid ansats och spårfräsning måste medelspåntjockleken uppmärksammas, se sidan 14. • Till en del tabeller och formler finns exempel som förklarar hur man använder respektive tabell eller formel. Se tex sidan 167, där finns en formel för beräkning av ämneslängd, som följs av ett exempel som förklarar formeln. • Lämplig arbetsgång för val av skärdata finns för: – fräsning på sidan 6 – svarvning på sidan 24 – borrning/hålbearbetning på sidan 66 – gängning på sidan 76. • Följande finns endast i kapitlet Fräsning: – skärhastighet till varvtal på sidan 16 – kodnyckel för vändskär på sidorna 18–19 – skärvätskor på sidan 22. I övriga kapitel finns hänvisningar till dessa sidor. • För omvandling av skärhastighet till varvtal finns på sidan 16 både nomogram och formel. Samma gäller för omvandling av matning/skär till bordmatning på sidan 17 och omvandling av varvtal till periferihastighet på sidan 54. 4
• Delningsdockan som kan användas för fräsning, borrning och ritsning beskrivs endast i kapitlet Fräsning på sidorna 20–21. • Förutom tabeller och fakta finns ett antal råd på följande sidor/kapitel: – sidan 25, råd för val av matning vid svarvning – sidorna 27 och 34, råd för avstickning vid svarvning – sidan 42, säkerhetsråd för slipning – kapitel Slipning, slipråd för varje slipmetod – sidan 78, råd för gängning i maskin med gängtapp eller gängsnitt – kapitel Sågning, råd för handsågning, bygelsågning, cirkelsågning, bandsågning och hålsågning – kapitel Svetsning och skärning, svetsråd för olika typer av material samt råd för bågmejsling och gasmejsling – sidan 303, råd för åtdragningsmoment – sidan 316, råd för limning – sidan 318, råd för smörjning – sidan 321, råd för målning – sidan 343, säkerhetsråd för arbete med elektrisk utrustning. • I kapitlet Gängor och gängning finns i avsnittet om gängtappar en text som förklarar skillnaden mellan färdiggängtappar, seriegängtappar och pressgängtappar. • Svetsdata för MIG/MAG-svetsning finns i tabellform på sidorna 131–133. • Svetsdata för TIG-svetsning finns i tabellform på sidorna 134 och 136. • För beräkning/bestämning av ämneslängd vid kantbockning och kantpressning beskrivs 2 metoder på sidorna 167–168. Observera att beskrivningarna är placerade i avsnittet om kantbockning. • Minsta inre bockningsradie för kantpressning återfinns i avsnittet om kantbockning på sidan 169. • Kapacitet vid rundbockning finns för 3 olika förutsättningar på sidorna 174–177. • I kapitlet Mätning finns exempel på mätmetoder för mätning av form- och lägetoleranser. I standard SS 2650 utgåva 1, beskrivs flera mätmetoder. • Kapitlet Material börjar med en beskrivning av Europastandard för material på sidorna 252–253. Eftersom det svenska systemet fortfarande används finns det beskrivet på sidan 256. • Om det finns en gällande europastandard (SS-EN) för ett material, anges den som första alternativ med liknande svensk standard (SS) inom parentes. En jämförelse mellan material enligt europastandard och material enligt svensk standard finns på sidorna 254–255. • Kapitlet material innehåller ett urval av vanligt förekommande material. Varje material (utom gjutjärn och gjutaluminium) har ett prisindex där indexet är baserat på priset för allmänt konstruktionsstål SS-EN 10025-2:2004 – S235JR (SS 1312). • I kapitlet Material har inte uppgifter om svetsning tagits med. Istället hänvisas till kapitlet Svetsning och skärning. • Vikttabellerna på sidorna 291–293 gäller för stål, beräkning av vikt för andra material är beskrivet på sidan 294. • Regler för varselmärkning finns på sidan 342. • El-behörighet beskrivs kortfattat på sidan 343. • Engelsk-Svensk ordlista finns på sidorna 347–357. • Alfabetiskt register finns på sidorna 358–360.
5
/ = påbörjat
6
Elev Engelsk-Svensk ordlista
Tabeller och elteknik
Maskinelement
Material
Pneumatik och hydraulik
Toleranser och ytjämnhet
Mätning
Ritteknik
Plåtteknik
Lödning
Svetsning och skärning
CNC-teknik
Sågning
Gängor och gängning
Borrning/hålbearbetning
Slipning
Svarvning
Fräsning
Arbetsplan
X=avslutat
(Denna sida får kopieras)
Facit Fräsning 1. Medfräsning. 2. Skärvätska = Vattenblandbar skärvätska. 3. a) Direkt delning. b) Indirekt delning. c) Vinkeldelning. 4. 1= Typ av fräsning. 2= Verktyg. 3= Materialgrupp.
Svarvning 1. Skärvätska = Vattenblandbar skärvätska eller T-sprit. 2. Spånvinkel = 15°. 3. Dubbhål Ø = 5 mm. 4. Skärhastighet vc= 210 m/min. 5. a) Stabilitet hos arbetsstycke och verktyg. b) Maskinens stabilitet och motoreffekt. c) Verktygets utslitningstid. d) Bearbetningsekonomi. 6. Matning fn = 0,5-1,0 mm/varv.
5. a) Skärhastighet vc = 80 m/min. b) Skärhastighet vc = 70 m/min. c) Skärhastighet vc = 60 m/min.
7. Skärhastighet vc= 30 m/min.
6. Matning/skär fz= 0,25 mm.
9. Diameter 100 mm, varvtal n = 127 r/min*. Diameter 50 mm, varvtal n = 255 r/min*. Diameter 25 mm, varvtal n = 510 r/min*.
7. Fräsdiameter 20 mm, varvtal n = 557 r/min*. Fräsdiameter 30 mm, varvtal n = 372 r/min*. Fräsdiameter 50 mm, varvtal n = 223 r/min*.
8. Radie = 0,2 mm.
10. Sidorna = 28 och 31.
8. a) Bordmatning vf = 80 mm/min*. b) Bordmatning vf = 24 mm/min*. c) Bordmatning vf = 48 mm/min*.
11. Matning fn = 0,16 mm/r. Skärhastighet vc = 65 m/min.
9. Primär släppningsvinkel = 7°.
12. Matning fn = 0,11 mm/r. Skärhastighet vc = 240 m/min.
10. Varvtal n = 139 r/min*. Bordmatning vf = 111 m/min*. 11. Sidorna = 18 och 19. 12. Clearance angle = Släppningsvinkel. 13. a) Hårdmetallsort = GC 4220. Varvtal n = 1051 r/min*. Bordmatning vf= 1576 mm/min*. b) Hårdmetallsort = GC 4220. Varvtal n = 939 r/min*. Bordmatning vf = 1408 mm/min*. c) Hårdmetallsort = GC 2030. Varvtal n = 478 r/min*. Bordmatning vf= 717 mm/min*. 14. Hårdmetallsort = F40M. Varvtal n = 685 r/min*. Bordmatning vf= 411 mm/min*. 15. Varvtal n = 119 rm/min*. Bordmatning vf = 134 mm/min*. Skärvätska = Vattenblandbar skärvätska. 16. Varvtal n = 531 r/min*. Bordmatning vf = 212 mm/min*.
13. Hårdmetallsort = GC 3215. Spånbrytargeometri = KR. 14. Roughing = Grovbearbetning. 15. Hårdmetallsort = TP2500. Spånbrytargeometri = M3. 16. Matning fn = 0,4-0,7 mm/r. Varvtal n: - för matning fn 0,4 mm/r = 1178 r/min*. - för matning fn 0,7 mm/r = 860 r/min*. 17. Matning fn = 0,11 mm/r. Varvtal n = 4841 r/min. 18. Matning fn = 0,16 mm/r. Varvtal n = 478 r/min*. 19. Matning fn = 0,4-0,7 mm/r. Varvtal n: - för matning fn 0,4 mm/r = 247 r/min*. - för matning fn 0,7 mm/r = 167 r/min*. 20. Hårdmetallsort = TP2500. Matning fn = 0,23 mm/r. Varvtal n = 2289 r/min*.
*Beräknat värde. 7
21. Hårdmetallsort = T25M. Matning fn = 0,05-0,4 mm/r. Varvtal n** = 1194-945 r/min*. *Beräknat värde. **Varvtal beräknat på Ø48 · 2/3 mm.
Slipning 1. A= Aluminiumoxid eller sintrad aluminiumoxid. B= Borntrid. C= Kiselkarbid. D= Diamant. 2. a) Balansera slipskivan. b) Slipa mot verktygseggen. Det minskar risken för anlöpning. c) Håll slipskivan skarp genom skärpning. 3. Skärvätska = Vattenblandbar skärvätska. 4. Primära släppningsvinkeln är = 9°. 5. Tväreggsvinkeln = ca 130°. 6. Bindemedel = Keramiskt.
3. Spetsvinkel = 118°. 4. 1= Vilken typ av operation. 2= Välj verktyg. 3= Vilken materialgrupp. 4= Avläs skärhastighet. 5. Sidan = 185. 6. Skärhastighet vc= 8 m/min. Matning fn = 0,15 mm/r. 7. Skärhastighet vc= 20 m/min. Matning = 0,4 mm/r. 8. Varvtal n = 239 r/min*. 9. Varvtal n = 299 r/min*. 10. a) Matning fn = 0,12 mm/r. Varvtal n = 1115 r/min*. b) Matning fn = 0,12 mm/r. Varvtal n = 955 r/min*. c) Matning fn = 0,12 mm/r. Varvtal n = 2229 r/min*.
7. a) Se till att magnetbordet är rätt fastspänt. b) Slipa in magnetbordet. c) Flytta ut vändlägena.
11. Post drilling machine = Pelarborrmaskin.
8. Spetsvinkel = 140°.
12. Hål Ø = 12 mm.
9. Fräsens centrumlinje vrids upp = 10°. 10. Slip Naxos = 33A 20- PVM. Norton = A36 –PVS. Tyrolit = A16-P4B6. 11. Sidan = 40. 12. Inställningsvinkel i = 5.2°. 13. a) Kontrollera slipskivans balansering. b) Kontrollera att diamanten är skarp. c) Kontrollera att diamanten är stadigt monterad. d) Flytta ut vändlägena. 14. a) Diameter = 20,20-20,35 mm. b) Slip Naxos = 43A60-KVZ (42A70-JVZ). Norton = 38A60-KVS (SGB60-KVX) (CB126-TB99). Tyrolit = 89A602-K5AV217 (B126-C50B). c) Varvtal n = 318-398 r/min*.
13. Släppningsvinkel = 10°. 14. a) För borr: Borrdiameter Dc= 19,6-19,75 mm. Matning fn= 0,2 mm/r. Varvtal n = 487-484 r/min*. Skärvätska = Vattenblandbar skärvätska. b) För brotch: Matning fn = 0,2 mm/r. Varvtal n = 127 r/min*. Skärvätska = Skärolja eller vattenblandbar skärvätska. * Beräknat värde.
Gängor och gängning
15. Abrasive cheet = Slipduk.
1. Hål Ø = 10,8 mm.
* Beräknat värde.
2. Hål Ø = 9 mm. 3. Delning P = 1,25 mm.
Borrning/hålbearbetning
4. Ytterdiameter d = 8 mm.
1. Skärvätska = Skärolja eller vattenblandbar skärvätska.
5. Borrdiameter = 8.4 mm.
2. Hål Ø = 15,6-15,75 mm. 8
6. Borrdiameter = 5,5 mm.
7. Thread cutting = Gängskärning.
2. Sidan = 106.
8. Varvtal n = 223 r/min*.
3. X = Koordinatvärden i x-riktning. F = Matningsfunktion. S = Spindelvarvtalsfunktion.
9. Diameter = 18 mm. Djup = 11 mm. 10. Delning n = 11 gängor/tum.
4. Axelbeteckning = Z.
11. Skärvätska = Skärolja eller T-sprit.
5. Axelbeteckning = C.
12. Sidan = 191.
6. G00 = Positionering (förflyttning med snabbtransport) G01 = Linjär (rätlinjig) förflyttning med matning. G63 = Gängning med tapp.
13. Stigningsvinkel = 6,7°. 14. Antal punkter = 6. 15. Ytterdiameter d = 23,7 mm. 16. A = 9 mm. B = 19.6 mm.
7. M03 = Start av spindelrotation medurs. M06 = Verktygsväxling. M09 = Kylvätska från. 8. Symbol =
* Beräknat värde.
9. Axelbeteckning = Z. 10. Zero point = Nollpunkt.
Sågning 1. Råd = Minst 3 tänder bör alltid vara i ingrepp.
11.
= Datainmatning. = Ett block framåt.
2. Sidorna = 282-285. 3. Hand hacksaw frame = Bågfil.
= Verktygskompensering, radie.
4. Tanddelning = 6 tänder/tum. Slagtal n = 110 slag/min.
= Programbärare.
5. Godstjocklek 4 mm, tanddelning = 24 tänder/tum. Godstjocklek 0,5 mm, tanddelning = 32 tänder/tum.
12. a) G 147 b) G 37 c) G 421
6. Radie 9 mm, bladbredd = 3 mm. Radie 12 mm, bladbredd = 4 mm.
Svetsning och skärning
7. Tanddelning = 5-7 mm. Tandform = C (trapetstandning).
1. Elga = P 43. Filarc = 46 S.
8. Tanddelning = 4 tänder/tum. Skärhastighet vc = 150 m/min.
2. Täthetsgrad = 10.
9. Tanddelning = 14 tänder/tum. Skärhastighet vc = 60 m/min. Bladbredd = 6 mm. 10. Tanddelning = 14 tänder/tum. Skärhastighet v = 150 m/min. Bladbredd = 10 mm.
3. Elga = Elgamatic 100. ESAB = OK Autrod 12.51. Filarc = PZ 6000S. 4. Spaltbredd = 1,6 mm. Munstycke = 160 l/h. Tillsatsmaterial Ø = 1,6 mm.
c
11. Varvtal n = 130 r/min.
5. Acetylen = 0,2-0,8 bar. Oxygen = 3,0-4,0 bar. 6. Åtgärd = Minska skärhastigheten.
CNC-teknik 1. Kedjemåttsättning.
7. Elga = P43 (P 45). ESAB = OK 43.32 (OK 46.64). Filarc = 46 S (28). 9
8. Tillåten avvikelse = ± 4 mm. 9.
= Svets i V-fog på pilsidan.
6. Dynöppning = 25 mm. Minsta kanthöjd = 16 mm. Presskraft = 320 kN.
10.
= Svets i kälfog på pilsidan.
7. F = 75360 N= 75,36 kN.
11. Elektrod = Elga Cromarod 308 L, för tunnväggiga rör, Cromarod 308 LP.
8. L = 119,2 mm*. 9. L = 81,3 mm.
12. Elga = Maxeta 22. ESAB = OK Femax 38.95. Filarc = C6HH.
10. L= 433,3 mm. 11. Bockning tvärs valsriktningen ri = 12 mm. Bockning längs valsriktningen ri = 16 mm.
13. Tråddiameter = 1,0 mm. Trådmatning = 6,4 m/min. Svetsström = 160 A.
12. Inställningsmått x = 22,6 mm.
14. Hårdhet 32,2 HRC = 304 HB.
13. Blank cutting = Stansning.
15. Sidan = 292.
* Beräknat värde.
16. Pre-heat = Förvärma.
Ritteknik
Lödning
1. Förstoringsskalor = 50:1, 20:1, 10:1, 5:1, 2:1.
1. Till lödning som kommer i kontakt med livsmedel eller dricksvatten.
2. Totallängd = 51 mm.
2. Lod = Meltolit 850.
3. Tjocklek = 12 mm.
3. Lod = Elga 721. Flussmedel = Elga mässingsfluss. Spalt = 0,05-0,2 mm. Arbetstemperatur = 870°C.
4. –– - –– - –– - –– 5. Heldragen grov linje. 6. Kul- och rullager.
4. Lod = Castolin 1800.
7. Diameter = Ø Symmetri = Måttjämkning =
5. Nej. 6. Täthetsgrad = 5.
M
8. ISO 2768 samt toleransklass.
7. Sidan = 338.
9. Sidan = 186.
8. Solder = Löda.
10.
Plåtteknik
11.
1. Sidan = 172. 2.
raklängd
raklängd
märkning för kantpressning
3. Parallellstympad kon.
12. Pilmetoden. 13.
= Utvändig kant med tillåten grad, max 0,5 mm.
4. Plåttjocklek = 8,5 mm. 5. Ja (klarar 7,2 mm). 10
14. Centre line = Centrumlinje.
Mätning 1. Referenstemperatur = + 20° C.
8. 120 mm max mått = 120,3 mm. min mått = 119,7 mm. Ø 20 mm max mått = 20,00 mm. min mått = 19,979 mm.
2. l = 100 mm. 3. = 0,00001. 4. hs = 3,04 mm. –s = 4,71 mm.
9. Största (max) mått = 32,071 mm. Minsta (min) mått = 32,009 mm. 10. Symbol =
5. = 10,1°. 6.
= Ytan ska ligga mellan 2 parallella plan på inbördes avstånd 0,08 mm.
11.
= medelavvikelsen Ra får vara max 1,6 μm, avverkande bearbetning krävs.
7. Sidan= 190.
12. Symbol = C.
8. w = 0,85 mm. Mmax = 10,245 mm. Mmin = 10,113 mm.
13. Ytjämnhet = Ra 8-25 μm.
9. n = 4. W = 32,258 mm.
15. Ytjämnhet = Ra max 3,2 μm.
14. Ytjämnhet = Ra max 1,6 μm.
16. Bearbetningsmetod = Slipning.
10. Diameter = 50,046 mm. 11. a) 2-punktsmätning. b) 3-punktsmätning med = 90°. c) 3-punktsmätning med = 120 °.
Toleranser och ytjämnhet 1. Toleransvidd = 27μm = 0,027 mm. 2.
= Rakhet.
Pneumatik och hydraulik 1. Tryckkälla pneumatisk = Tryckkälla hydraulisk = 2. Längd = l. Area = A. Volym = V.
= Rundhet.
3. Symbol =
= Parallellitet.
4. Symbol =
= Cirkulärt kast. 3. Formtolerans = Planhet. Formtoleransen planhet betyder att ytan ska ligga mellan 2 parallella plan på inbördes avstånd 0,1 mm. 4. M12-6H max mått = 11,063 mm. min mått = 10,863 mm. M10-6g max mått = 8,994 mm. min mått = 8,862 mm. 5. Sidorna = 200 och 202-207. 6. Offsize = Avmått. 7. 22 E8 max mått = 22,073 mm. min mått = 22,040 mm. 48 d10 max mått = 47,920 mm. min mått = 47,820 mm.
5.
= 5/2-riktningsventil. Pneumatiskt direktstyrd med fjäderretur.
6.
= Ljuddämpare.
7. Formel = p =
F A·10
8. Hastigheten v = 120 m/min. 9. Sidan = 324. 10. Pressure guage = Tryckmätare.
11
Material 1. Legerat stål. Till svetsade konstruktioner. Bättre skärbarhet än SS-EN 10025-2:2004 - S235 JR. 2. Allmänt konstruktionsstål SS-EN 10025-2:2004 S235 JR och rostfritt stål SS-EN 10088-3:2005 - 1.4301. 3. Svetsen ska slipas eller betas.
4. Bostik = 7432 eller Contact eller 1782 eller Maxi Bond eller Araldit. Sika = Sika Sense 4615 eller Sika Bond 590. Loctite =480 eller 496. 5. Sidan = 305. 6. Cylindrisk pinne med diameter 6 mm och längden 40 mm, tolerans h8, ytjämnhet Ra 1,6, material stål.
4. Värmning till 450-600°C. Fri svalning.
7. Brottgräns Rm = 500 MPa(N/mm2). Förlängningsgräns Rp 0,2 = 300 MPa(N/mm2).
5. Färg = Mörkt blå.
8. B = 6 mm. H = 6 mm.
6. Kulör = Svart.
9.
7. Olämpligt på grund av hög blyhalt. 8. Nej, den är begränsat beständig mot bensin. 9. Glasklar plast med mycket goda mekaniska egenskaper.
10. Toppdiameter da = 96 mm.
10. Rockwell C och Vickers.
11. Diameter = 20,4 mm.
11. Utjämningstid = 20 min. Hålltid = 10-20 min.
12. Övre gränsavmått = 0. Undre gränsavmått = 18 μm.
12. Färg = Vita. 13. Vikt = 6.28 kg. 14. Qenching = Härdning. 15. Sidan = 339. 16. Densitet = 8,902 g/cm3. 17. Brottgräns Rm = 470-630 MPa. Sträckgräns ReH = Min 345 MPa. 18. Alternativ 1 = Värmning till 840-870°C. Kylning i olja. Anlöpning till 550-660°C direkt efter kylning. Alternativ 2 = Värmning till 820-850°C. Kylning i vatten. Anlöpning till 550-660°C direkt efter kylning. 19. Färg= Ljusröd. 20. a) Billigast = SS-EN 10025-2:2004 - S235JR (SS1312). b) Billigast = Uddeholm Arne (SS-EN ISO 4957-95MnWCr5) (SS 2140).
Maskinelement 1. Höjd = 10,8 mm. 2. Borrdiameter = 18 mm. 3. Beteckning = Sexkantsskruv ISO 4017-M8 x 506.8-fzb. 12
13. Lägsta hållfasthetsklass = 8.8. 14. Omräkningsfaktor C = 0,96. 15. Åtdragningsmoment = 238 Nm. 16. Spring washer = Fjäderbricka. 17. Krysspår H = H (PH) Krysspår Z = Z (PZ) Grepp TORX = T (TX) Grepp TORX PLUS = T Plus Grepp WÜRTH = AW
Tabeller och elteknik 1. Area = A. Hastighet = v. Kraft = F. Ljusstyrka = I. 2. α = alfa. γ = gamma. λ = lambda. σ = sigma. 3. Pb = Bly. P = Fosfor. Fe = Järn. Cu = Koppar. Sn = Tenn. 4. bk = Bockning. f = Fräsning. lö = Lödning. sl = Slipning. s = Svarvning.
5. Är större än = > Är ungefär lika med = ≈ Vinkel = ∧
25.
6. Prefix för 1000 Benämning = kilo. Beteckning = k. Prefix för 10 Benämning = deka. Beteckning = da.
26. Symbol =
Prefix för 0,000001 Benämning = mikro. Beteckning = μ.
Engelsk-Svensk ordlista
7. 41/16" = 103,183 mm. 8. 35 minuter = 0,583°. 9. 3,856 = 3,86. 7,124 = 7,12. 6,385 = 6,38. 4,475 = 4,48. 10. Diameter = 23,1 mm. 11. Area = 392,5 mm2 = 3,925 cm2. 12. Volym = 33493,3 mm3 = 33,4933 cm3. 13. Koksalt = Natriumklorid. Tri = Trikloreten eller trikloretylen. Arsenik = Diarseniktrioxid. 14. Sidan= 337. 15. Densitet=19 300 kg/m3 = 19,30 kg/m3. 16. Sidan c = 67,19 mm. 17. Vinkel α = 61,9°. 18. Förbud = Röd. Varning = Gul. Första hjälpen = Grön. 19. Mått A = 55,9 mm. 20. Safety goggles = Skyddsglasögon. 21. Elektrisk ström = I. Elektrisk spänning = U. Resistans = R. Effekt = P. 22. 10 A = röd 16 A = grå 20 A = blå 23. Ohmmeter 24. 2,2 kW = Axeleffekten är 2,2 kW vid D-koppling 380–420 V och 5,2 A eller Y-koppling 660 V och 3 A. 380–420 V 5,2 A = Data vid D-koppling 1430 r/min = Varvtalet är 1430 r/min vid D-koppling 380–420 V och 5,2 A eller Y-koppling 660 V och 3A.
1. abrasive agent = slipmedel. arc welding = bågsvetsning. bearing = lager. butt weld = stumsvets. 2. centre punch = körnare. clockwice = medurs. coolant = skärvätska. cutting edge = skäregg. 3. default value = förinställt värde. drill chuck = borrchuck. end cutter = ändavbitare. external thread = utvändig gänga. 4. feed = matning. flame-cut = gasskära. guage = mäta, tolka. grease= smörjfett. 5. hexagon = sexhörning. hook spanner = haknyckel. indexable insert = vändskär. internal diameter = innerdiameter. 6. joint weld = svetsfog. keyway = kilspår. lathe center = svarvdubb. lock nut = låsmutter. 7. milling = fräsning. multicore cable = flertrådig kabel. nose angel = spetsvinkel. oven = ugn. 8. pipe wrench = rörtång. protective earthing = skyddsjordning. quench = härda. roughing = grovbearbetning. 9. screwdriver = skruvmejsel. side milling cutter = skivfräs. surface = yta. turning = svarvning. 10. up-cut milling = motfräsning. vice = skruvstycke. weld backhand = motsvetsa. zero line = nollinje.
13
Best.nr 47-08484-5 Tryck.nr 47-08484-5