9789113032290

Sex och samlevnad

I SKOLAN Love Nordenmark

3

Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upp­hovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tack!

Det största tacket går till alla unga i Sverige som lärt oss om vilka frågor som är viktiga att få svar på när man är ung. Tack mina fantastiska medarbetare på UMO som läst, givit synpunkter, stöttat och trott på boken. Tack också till mina andra kollegor på Inera AB som trott på boken och hjälpt till med research.

Till Julia, Mattias och Stella

4

© 2011, Love Nordenmark och Norstedts, www.norstedts.se

Tryckt hos AiT Otta, Norge 2011 ISBN 978-91-1-303229-0

Omslag, grafisk form och illustrationer: Cecilia Birgerson Nordling

Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

Innehållsförteckning Inledning

9

Kapitel 1. Att arbeta normkritiskt Viktiga mål i verksamheten Den inre arbetsprocessen

13 16 17

Kapitel 2. Sexualitet och kropp Kärlek och vänskap Sexualitet Kunskap om kroppen Synen på kropp och sexualitet förändras ständigt Korrigering av kroppen Skuld och skam Pornografi Vad är sex?

Normer för heterosex Hur får unga kunskap?

Normkritiskt om sex Oro för och föreställningar om "vanliga" killar och tjejer Sex mot ersättning Slemhinneveck

25 27 28 29 31 33 35 37 38 39 43 44 45 47 48

Kapitel 3. Normer formar jaget Normer för könsidentitet och uttryck Normer för funktionalitet När viljan att inkludera blir fel Tolerans eller rättighet?

Genusnormer Visa alternativ Maskulinitetsnormer

53 54 58 59 60 63 64 65

5

Familjenormer Begränsande normer Jämställdhetsnorm

67 68 69

Kapitel 4. Våld och droger Normer kring droger Våld och kränkningar Svårt att berätta om övergrepp Gift mot sin vilja Psykisk hälsa

71 72 73 75 75 77

Kapitel 5. Unga och nätet Raka frågor kräver raka svar Genusnormer på nätet Sexuella kränkningar på nätet

81 81 83 84

Kapitel 6. Utmaningar för undervisningen I ständig förändring Den föreställda öppenheten (Hetero)normativa läromedel Ojämlikhet, ojämställdhet och normativa föreställningar Färdiga metoder Svårigheter att ämnesintegrera Unga söker kunskap på annat håll

87 87 88 89 91 93 93 95

Kapitel 7. Skolans uppdrag Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Skolan central arena Lärarutbildningen Tydligare styrdokument

97 98 98 100 101

Kapitel 8. Möjligheter för undervisning Insatser spelar roll Normkritiska arbetssätt

111 111 112

Skollagen Läroplanen Kursplaner i grundskolan

6

102 105 106

Framgångsfaktorer i undervisning Organisering av arbetet på skolan Sex och samverkan i Lunds kommun Projektet förlängdes

113 116 117 118

Bjuda in föreläsare

123

Kapitel 9. Främjandearbete och likabehandling Likabehandlingsarbete Elevers utsatthet Föräldrars delaktighet främjar lärande för barn och unga Tonåringen som problem Myten om tonåren ifrågasatt Ungas delaktighet Barns och ungas perspektiv Nyauktoritära program Avslutning

125 128 130 132 135 139 140 142 143 144

Begrepp och definitioner Norm Intersektionalitet Jämställdhet Genus Heteronormativitet Queerteori Crip theory Hbt Diskriminering Trakasserier och kränkande behandling

147 147 147 148 148 148 148 149 149 149 151

Referenser

153

Lästips

163

Förankrings- och inventeringsfas Arbetsfasen Utbildningsfasen

118 119 122

7

användbart verktyg i klassrummen och även en motkraft till ett normativt medieutbud och eventuella normativa läromedel. Tillsammans med sina elever kan läraren till exempel diskutera vad som tas för givet i texten, vem som osynliggörs, vem som görs till avvikare, vem som görs till norm och vad det får för konsekvenser för läsarens uppfattning av innehållet i texten.

Framgångsfaktorer i undervisning Målet är en kvalitetssäkrad sex- och samlevnadsundervisning baserad på forskning och beprövad erfarenhet, med en pedagogisk flexibilitet som gör att det finns utrymme för alla i sex- och samlevnadsundervisningen.

Olika forskningsprojekt har visat på framgångsrika metoder i sexoch samlevnadsundervisningen. Margareta Forsberg har (2007) gått igenom ett antal internationella kunskapssammanställningar med fokus på effekterna av förebyggande arbete för ungas sexuella hälsa. Tyvärr finns brister i underlagen då man generellt, både i Sverige och internationellt, saknar systematiska utvärderingar av det förebyggande och främjande arbetet. Forsberg drar slutsatsen att det på många håll saknas utbildning och kompetens i ämnet. Ett annat problem är brist på vetenskaplighet i undervisningen (Ibid.).

En grupp svenska forskare har under 2009 gjort en genomgång av forskning om sex- och samlevnadsundervisning i ett internationellt perspektiv (Wallin m.fl., 2009). Forskarna har valt ut 60 relevanta artiklar för granskning. Målen för undervisning i sex och samlevnad varierar mellan olika länder, men syftet med undervisningen var i de flesta fall att stödja ungdomar till att fatta kloka beslut och utveckla förutsättningar för jämlika relationer. Några saker som man såg i det jämförande materialet var: ● Undervisningen bör ha en positiv ingång och mer fokus på sexuell lust och njutning.

● Det är viktigt att anpassa undervisningens innehåll till elevernas behov och verklighet.

113

● Fokus på empowerment, ökat självförtroende och ökad självkänsla är mer effektivt än fokus på risker, om man vill utveckla elevernas självkontroll och minska deras riskbeteende. ● Unga i länder med mer öppen syn på sex och samlevnad använder skydd i högre grad än unga i länder med mer strikt syn. Det leder till att länder med öppen syn har färre antal sexuellt överförda infektioner, färre tonårsgraviditeter och färre tonårsaborter.

● Elever tycker att en bra lärare ska ha goda ämneskunskaper.

Men de tycker också att det är viktigt att läraren är avslappnad, kan leda klassen, lyssnar på eleverna och skapar en tillåtande miljö. ● Många lärare har begränsad ämneskunskap i sex och samlevnad och de saknar stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning. ● Undervisningen i sex och samlevnad riktas oftare till tjejer än killar. (Wallin m.fl., 20).

Forskarnas slutsatser visar på fördelarna med att fokusera på kraften, energin och nyfikenheten hos ungdomarna. Hellre än att rikta in sig på risker, bör man visa förtroende för att unga människor är kompetenta och har förmåga att fatta kloka beslut. Mer inriktning på njutning och lust efterfrågas alltså av både elever och forskare.

Några exempel på vad man kan göra för att öka elevernas motivation för att delta i undervisningen: ● Utgå från elevernas frågor. De ger viktig information om vilka frågeställningar och normer som gäller.

● Ge elever uppdrag att kartlägga normer på skolan eller förekomsten av trakasserier och kränkningar.

● Ge eleverna olika uppdrag som till exempel att göra en kampanj för att öka kondomanvändning.

● Låt eleverna skriva loggböcker om exempelvis dagspressens framställning av familjen.

● Utgå från empowerment som perspektiv och visa att förändring är möjligt.

● Gör klotterplank där alla kan ställa frågor, lämna tankar och ge förslag på åtgärder.

114

● Låt eleverna spela sina föräldrar och ge dem situationer/dilemman.

Låt dem argumentera med varandra.

● Tipsa om informationskällor och ställen man kan vända sig till om man har frågor eller problem.

En annan slutsats som kan dras av forskningen och som redan nämnts är att värderingar och normer ständigt finns närvarande i ämnet sex och samlevnad, och att de måste hanteras i undervisningen. Forskarna (Ibid.) argumenterar för tre viktiga uppgifter i skolans undervisning när det gäller normer: ● Att reflektera över samhällets värderingar och vilket slags samhälle vi vill ha.

● Att uppmuntra elever till att välja sin egen väg och kritiskt granska den flora av influenser som de möter.

● Att undervisa så att eleverna utvecklar kunskaper och förståelse om betydelsen av normer och värderingar.

Som redan nämnts skiljer sig normer inom och mellan grupper. Man kan av det skälet inte nå konsensus avseende undervisningens utformning.

Den måste alltid anpassas till elevernas ålder, förutsättningar och sammanhang (Ibid.). Kvaliteten i undervisningen är i hög grad beroende av lärarnas kunskaper och entusiasm. Några forskare förespråkar därför att man bör låta de lärare som är engagerade få genomgå fortbildning och därefter axla ett huvudansvar för undervisningen. Kanske är det en möjlig lösning. Risken med det är emellertid att undervisningen blir beroende av ett fåtal ”eldsjälar” och därmed sårbar (Wallin m.fl. 2009).

Tydliga syften och mål kring exempelvis hiv-prevention samt att utvärdera undervisningen på ett systematiskt och vetenskapligt korrekt sätt är också framgångsfaktorer i arbetet. Undervisningen bör även äga rum under trygga förhållanden och erbjuda en variation av arbetssätt och aktiviteter. Man kan till exempel besöka en mottagning, göra övningar för att höja självkänslan och interaktiva övningar som rollspel eller 115

diskussioner, undervisa om kropp och normer och ge tillgång till kondomer. Det är också viktigt att ge tydlig information om preventivmedel, var man kan få tag på dem och att informera om de negativa konsekvenserna av oskyddat sex (Ibid.).

Forskningen visar med andra ord hur viktig sex- och samlevnadsundervisningen är för elevers hälsa. Om skolan ska fungera som en saklig och kritisk motvikt till kommersiella och stereotypa budskap, måste eleverna bemötas med respekt. En framgångsrik undervisning utgår från elevens behov och intressen, där lustperspektivet balanseras mot riskperspektivet. Med tanke på ämnets tvärvetenskapliga uppbyggnad kan det även vara aktuellt med undervisningsinslag från utomstående specialister. Skolan uppfattas ofta av elever som en saklig informationskälla, vilket har stor betydelse och förpliktigar.

Organisering av arbetet på skolan Hur kan man då få till ett strukturerat och genomtänkt arbete med ämnet sex och samlevnad i verksamheten? Alla skolor ser naturligtvis olika ut. De har olika arbetskulturer och olika sätt att organisera sig.

Elevgruppen skiljer sig också åt mellan och inom skolorna, och det finns ingen universallösning för hur arbetet ska gå till. Några forskare (Forsberg, 2007; Wallin, 2010) lyfter dock fram en del resultat som är användbara vid planeringen och genomförandet av undervisning i främjande och förebyggande syfte. Effektiva undervisningsprogram har vissa gemensamma kännetecken när det gäller hur arbetet planeras, organiseras och genomförs: ● Skapa ett lärararbetslag med skilda och kompletterande kompetenser.

Samarbeta med lärare i andra ämnen och årskurser. Arbeta ämnesövergripande, disciplinövergripande och ämnesintegrerande. Arbeta i arbetslag för att kunna stötta, utveckla varandra, dokumentera och utvärdera verksamheten. ● Det är viktigt att föra in normkritiska förhållningssätt och arbetssätt i

116

organisationen. Det ger personalen tillfällen till diskussion och reflektion kring egna positioner och förhållningssätt. ● Konstruera en logiskt uppbyggd kursplan som beaktar hälsomål, hälsobeteende, riskbeteende och hur risker kan undvikas. ● Planera för en verksamhet som överensstämmer med samhällets värdegrund och tillgängliga resurser, tydliggör och utveckla kopplingen till likabehandlingsarbetet och även arbetet i elevrådet och elevhälsan. ● Testa undervisningen genom en pilotversion. ● Ha en dialog med föräldrar om innehållet i undervisningen och likabehandlingsarbetet.

En kommun som har tagit ett helhetsgrepp för att förbättra undervisningen och göra den likvärdig är Lunds kommun.

Sex och samverkan i Lunds kommun År 2009 fick utbildningsförvaltningen i Lunds kommun finansiering från Socialstyrelsen för att genomföra ett pilotprojekt. Syftet med projektet var att förbättra, fördjupa, integrera och samordna sex- och samlevnadsundervisningen i kommunen. Folkhälsovetaren Magdalena Abrahamsson var projektledare och hennes närmaste chef var kommunens skolöverläkare. Som projektledare gjorde Abrahamsson en grundlig inventering av sex- och samlevnadsundervisningen på fyra skolor i Lund.

Hon pratade med skolledning, lärare och elever om undervisningen som den såg ut för tillfället och om vad som kunde förbättras. Inventeringen visade att skolorna skiljde sig åt väsentligt. Det behövdes därför samordning för att elever på olika skolor skulle få likvärdig utbildning i sex och samlevnad. Även samordningen inom skolorna var bristfällig.

Skolhälsovården var ofta en ”egen ö” som inte inkluderades i arbetet med sex och samlevnad. Deras kompetens utnyttjades inte alls.

Baserat på inventeringen satte projektledaren ihop en utbildning 117