9789127823303

tydliggörande pedagogik till en pedagogisk helhet. Verktygen är uppdelade i tre olika verktygslådor: hantera, utvärdera och tre: I perioder av stress och kaos behöver man kunna hantera. men också ta reda på vilket stöd personen behöver. Sedan behöver vi kunna förändra, vilket ibland innebär träning, ibland förändring av den fysiska miljön och viktigast av allt: att förändra den Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog. Han arbetar som

pedagogiska ramen så att den anpassas efter personen.

handledare, utbildare och föreläsare inom lågaffektivt

Alla dessa metoder måste samspela och ha samma mål; att

År 2009 fick han Autism- och Aspergerförbundets

personen lyckas så mycket som möjligt. Vi som arbetar nära

utmärkelse Årets pusselbit.

Anna Sjölund är beteendevetare med fördjupning i

neuropsykiatri och grundutbildad i KBT. Hon utbildar och handleder framförallt inom autismområdet. Anna har tidigare skrivit ett flertal uppskattade böcker kring autism och adhd och fick Autism- och Aspergerförbundets utmärkelse Årets pusselbit (2014) för sitt

personen måste därför kunna individanpassa stöd och anpassningar efter personens behov – ett personcentrerat arbetssätt.

Det handlar också om att kunna skilja på vad som är ens egna värderingar och vad den andra vill och behöver.

Nyckelbegrepp är autonomi, självkontroll, pedagogiskt kapital och inte minst etik.

arbete med att sprida autismspecifik kompetens.

Boken är skriven för dig som möter barn och vuxna med särskilda behov: i särskilda boenden, daglig verksamhet, assistans, särskola, skola eller hemma. Så läs boken, prova i verkligheten hur de olika verktygen fungerar, hitta vilka du behöver använda och i vilka situationer, och påbörja din egen utvecklingsresa som personal eller förälder.

ISBN 978-91-27-82330-3

9 789127 823303

Hantera_omslag_gk.indd Alla sidor

Vi som ger stöd till personer med särskilda behov anpassar vår kommunikation, miljön och behåller vårt eget lugn. Vi gör personen delaktig och tar alltid reda på vad hen själv

Hantera, utvärdera, förändra

bemötande och har skrivit flera böcker inom området.

Autonomistödjande pedagogik gör det som sker begripligt, hanterbart och meningsfullt.

Man behöver sedan kunna utvärdera orsaker till stress och kaos,

Anna Sjölund

Foto Carola Björk

förändra. Som personal eller förälder behöver man behärska alla

Bo Hejlskov Elvén

Ä n t l i ge n k o m b in e r a s v e r k t y g från lågaffektivt bemötande och

Bo Hejlskov Elvén Anna Sjölund

anser meningsfullt att ägna sig åt och att träna på – sett ur ett livsperspektiv. De krav vi ställer på personen är anpassade till perso-

Hantera utvärdera förändra

nens funktionsförmåga och dagsform. Fokus är inte att förändra personen, utan att skapa ett bra liv för personen utifrån dennes förutsättningar och önskemål.

med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik 2018-07-06 00:19

Hantera_utvardera_inlaga.indd 2

2018-07-05 17:54

Innehåll

Välkommen! 13 Ett personcentrerat arbetssätt 15 Verkstan 16 Vi behöver olika verktyg 17 Tre verktygslådor 18 Utvärdera om du kan använda verktygen 19 Använder du rätt verktyg? 20

När vanliga metoder inte räcker till 23 Kapitel 1: Grundläggande principer 25 Moral och etik 26 Undvik moraliserande och straff 27

Autonomi 28 Autonomistöd 30

Människor gör rätt om de kan 30 Kontroll 31 Självkontroll 32 Affektregleringsmodellen 32 Att reglera känslor 34 Känsloregleringsförmåga 35 Kontroll och samarbete 36 Kontroll och självkontroll 36

Tillit, förtroende och pedagogiskt kapital 37 Principer för metodval 38

Hantera_utvardera_inlaga.indd 5

2018-07-05 17:54

DEL I HANTERA 40 Kapitel 2: Hantera i upptrappningsfasen 41 Upptrappningsfasen 43 Affektsmitta 46 Affektsmitta och stress 49

Kapitel 3: Hanteringsverktyg i upptrappningsfasen 51 Verktyg 51 Undvik tassande 54 Särskilda utmaningar 57 Läsa av personer med introversion 58 Hantera extravert strategiskt beteende 58 Hantera strategiska självskadebeteenden 62

Kapitel 4: Hantera i kaosfasen 65 Kaossituationer 66 Farligt eller icke-farligt? 68

Hantera icke-farligt kaosbeteende 68 Träna på att återta självkontrollen 70

Hantera farligt kaosbeteende 71 Våld mot personal eller föräldrar 71 Hantera våld mot tredje person 75 Impulsiva självmordsförsök 75

Hantera självskadebeteende 76 Släpp prestigen 77 Kapitel 5: Hantera i nedtrappningsfasen 80 Vänta ut personen 81 Avled vidare 82 Andra strategier 83

 

Hantera_utvardera_inlaga.indd 6

2018-07-05 17:54

DEL II UT VÄRDERA 86 Kapitel 6: Konfliktutvärdering 89 Frågor i vardagsfasen 90 Frågor om affektutlösaren 90

Frågor i upptrappningsfasen 91 Frågor i kaosfasen 92 Frågor i nedtrappningsfasen 93 Fråga personen själv 93 Kapitel 7: Kartlägga beteenden 96 Beteendekartläggning 97 Skapa hypoteser 98 Arbeta med schemat över tid 99 Kapitel 8: Kartlägga stress och belastning 101 Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell 101 Grundläggande och situationsberoende belastningsfaktorer 103 Fokusera på livskvalitet 104 Varningstecken 106 Användning av modellen 107 Kapitel 9: Tvärprofessionella utredningar 111 En källa till information 111 Kapitel 10: Kartlägga förmågor, svårigheter och problem 115 Kartläggningsverktyget ALSUP 115 CPS som kartläggnings- och förändringsverktyg 117 Kompassmodellen som kartläggning 118 Från kartläggning till anpassning 119

Kapitel 11: Kartlägga tillsammans med huvudpersonen 123 Samtalsmatta 124 Påståendeformulär 124 Visuella skalor 125 Vardagsstöd 126



Hantera_utvardera_inlaga.indd 7

2018-07-05 17:54

Kapitel 12: Kartlägga friskfaktorer 130 Flow 130 PERMA − fem lyckofaktorer 131 PERMA-schema 132 PERMA-schema II 133 Fokus på personens egna behov, intressen och mening 134 Lösningsinriktad pedagogik 135

Kapitel 13: Utforska 137 Motiverande samtal 137 U-T-U 137

DEL III FÖRÄNDRA 142 Tillbaka till bilverkstan 144 Kapitel 14: Förstå perspektiv och upplevelser 146 Att byta kanal och perspektiv − empati 146 Ett annat sätt att uppleva sin omvärld 149 Att vara hjälpare 150 Kapitel 15: Tydliggörande pedagogik 152 Visuellt stöd för begriplighet 158 Digitalt stöd för autonomi 159 Tydliggörande pedagogik för personalen 160 Kapitel 16: Begriplighetsfacket 162 Verktygslådans tre fack 162 Varför-verktyg 163 Sociala berättelser 165 Omvända sociala berättelser 166 Seriesamtal 167 Sammanhangsförklaringar 169

Vad-verktyg 170 Aktivitetsschema 170

Var-verktyg 172 Bildstöd 173

Hantera_utvardera_inlaga.indd 8

2018-07-05 17:54

Hur göra-verktyg 175 Sociala manus 175 Hur-göra-lista 177

Hur mycket och hur länge-verktyg 178 Tidshjälpmedel 178

När-verktyg 180 Med vem-verktyg 181 Vad händer sedan-verktyg 182 Att vara en begripliggörare 183 Inbromsning 185 Ibland gör man rätt i det mesta men missar en detalj 187 Förebygg informationsöverbelastning 187

Kapitel 17: Hanterbarhetsfacket 190 Anpassad fysisk miljö − ett kombinationsverktyg 190 Autonomifaktorn 191 Trygghetsfaktorn 194 Sinnesfaktorn 198

Perceptionsverktyg 201 Sinnesmässiga anpassningar 202 Förebygg intrycksöverbelastning 205 Synintrycksverktygen 205 Hörselintrycksverktygen 208 Känselintrycksverktygen 210 Luktintrycksverktygen 211 Smakintrycksverktygen 213 Kroppssinnesverktygen 214

Andra verktyg för livet 215 Orienteringsverktygen 215 Uppmärksamhetsverktygen 217 Affektöverbelastningsverktygen 219

Komma igång och avsluta-verktygen 221 Övergångar mellan aktiviteter-verktygen 224 Tidsuppfattningsverktygen 226 Sist men inte minst − förlåt-metoden och krockkudden 227

Hantera_utvardera_inlaga.indd 9

2018-07-05 17:54

Kapitel 18: Meningsfacket 229 Ett självständigt liv 229 Mening och motivation 230 Kapitel 19: Stöd- och servicekedjan 234 Aktiviteter i en stöd- och servicekedja 235 1. Vilket stöd behöver du ge inför en aktivitet? 237 2. Vilket stöd behöver du ge under en aktivitet? 238 3. Vilket stöd behöver du ge vid övergångar mellan aktiviteter och avslut av aktiviteter? 239

Olika aktiviteter ställer olika krav 240 Kapitel 20: Förändring av personen i stället för omgivningen 242 Yttre motivation – belöningar och förstärkning 242 Vem äger problemet? 245 Det här med att träna 246 Vad är meningsfullt att träna? 246 Vem avgör vad man ska träna? 247 Hur mycket ska man träna? 247 Hur länge ska man träna på något? 249

Ett självständigt liv − när personen själv får bestämma 249 Kapitel 21: Psykologisk behandling och stressreducering 252 Vikten av kunskap om funktionsnedsättningen 253 Gungbrädemodellen 255 Stress, symtom och strategier 257 Verktyg för att minska stress på kort sikt 258 Fokus på att personen själv ändrar strategi 259

Verktyg som minskar stress − inom personen 260 Verktyg som minskar stress genom att förändra omgivningen 261 Behandling, anpassning, pedagogik – vad behövs egentligen? 262 Ibland är det mycket snack och lite verkstad 263

Kapitel 22: Rimlig kravsättning 266 Kravanpassa efter dagsform 266 När ska du vara kryckan och när ska du vara rullstolen? 268 En vanlig tankefälla 269 Antingen-eller-fällan! 271

Hantera_utvardera_inlaga.indd 10

2018-07-05 17:54

Att leva utan sparkapital 272 Hur ser du på din roll? 274 »Han kunde ju förra onsdagen« 275

Vad kostar vardagen? 276 Pedagogiskt kapital 278 Förtroendekapital 278 Meningsvalutan 279 Begriplighetsvalutan 280 Hanterbarhetsvalutan 280

Avslutning: Att sammanväva lågaffektivt bemötande och tydliggörande ­pedagogik 282 Filip och Moa – två exempel 283 Dags att lämna över ratten 290 Referenser 292 Extramaterial för kartläggning av pedagogiska förstärkare 311 Bilaga: Autismspecifik kompetens 319 Register 323

Hantera_utvardera_inlaga.indd 11

2018-07-05 17:54

Hantera_utvardera_inlaga.indd 12

2018-07-05 17:54

Välkommen!

Du har precis öppnat en bok om autonomistödjande pedagogik. Trevligt! Om du tänkt läsa denna bok kommer vi att tillbringa några timmar tillsammans. Vi som skriver detta är Bo Hejlskov Elvén och Anna Sjölund.

Du kommer att ägna en del tid med Bo i början av boken och med Anna i slutet av boken. För så har vi delat upp skrivandet. Orsaken till det är att Bo har ägnat en del år åt att utveckla och fördjupa sig i metoder för hantering och Anna har på samma sätt fördjupat sig i metoder för förändring.

Båda har jobbat en del med utvärderingsmetoder.

Som personal eller förälder behöver man behärska alla tre fälten. I perioder av stress och kaos behöver man kunna hantera. Man behöver sedan kunna utvärdera orsaker till stress och kaos, men också vad personen behöver stöd med i sin vardag och på vilket sätt hen vill ha det utformat.

Sedan behöver vi kunna förändra och förebygga. Alla delar behövs, men vid olika tillfällen. Du som finns nära personen behöver därför kunna använda dig av olika verktyg vid olika tillfällen.

Kombinationen av våra fält att hantera, utvärdera och förändra med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik tycker vi själva är oslagbar. Därför vill vi med denna bok kombinera våra kompetenser i alla dessa delar och försöka skapa en pedagogisk helhet utifrån några funda13

Hantera_utvardera_inlaga.indd 13

2018-07-05 17:54

mentala antaganden om mänskligt fungerande, pedagogik och rättigheter.

I början av boken tar vi upp de grundläggande principer som gäller för alla tre fält. Det handlar om nyckelbegrepp som autonomi, självkontroll, pedagogiskt kapital och inte minst etik. Det handlar också om att kunna se sin egen roll som personal eller anhörig och att kunna skilja på vad som är ens egna värderingar och vad den andra vill och behöver – att respektera det man som personal eller anhörig har att göra med. Alla dessa tankar utgår från det vi ofta kallar ett personcentrerat arbetssätt. I början beskriver vi alltså den grund boken vilar på som också är en förklaring till varför vi valt ut just de metoder resten av boken handlar om.

Bokens första del Hantera handlar om hur vi kan hantera situationer som inte blir som vi som personal eller föräldrar har förväntat oss. Det kan vara våldsamma krissituationer, utbrott, ångest, hot, glåpord eller bara att personen ifråga vägrar att göra som vi förväntar oss och kräver.

Metoden vi beskriver i den första delen kallas lågaffektivt bemötande och handlar just om hantering och ingenting annat.

Bokens andra del Utvärdera handlar om ett antal sätt att utvärdera och kartlägga krissituationer, stressnivå, kognitiva förutsättningar, förmågor, svårigheter, problem och beteende över tid. Tanken med den delen är att när vi väl hanterat, måste vi utvärdera varför det var nödvändigt att hantera. Annars kommer situationen troligen att upprepa sig igen och igen. Vi behöver förstå var situationens krav översteg personens förmåga och vad personen själv upplever som stressande för att kunna förändra och förebygga problemskapande situationer. Vi behöver också utvärdera vad som fungerar bra och vad personen uppfattar som meningsfulla aktiviteter för att kunna minimera riskfaktorer och öka friskfaktorer och det som fun­ gerar.

Bokens tredje del Förändra handlar om att förändra och förebygga.

Förändring kan vara mycket. Ibland är det psykologisk behandling, 14

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 14

2018-07-05 17:54

ibland är det träning, ibland är det förändring av den fysiska miljön, och ibland är det vad vi lägger stor kraft på i denna bok: förändring av den pedagogiska ramen eller metoden så att de anpassas efter personen ifråga.

Förändring kan också handla om hur vi ser på vår roll som personal eller förälder. Ibland är det vi själva som har behov av att ändra vårt tankesätt.

Ett personcentrerat arbetssätt Alla dessa metoder måste samspela och ha samma mål: att personen lyckas så mycket som möjligt, oavsett förutsättningar. Olika personer behöver olika former av stöd och anpassningar. Vi som arbetar nära personen måste därför kunna individanpassa stöd och anpassningar efter personens behov. Det kräver att metoderna i alla tre fält – det vill säga hantera, utvärdera, förändra – anpassas efter den person det handlar om. Vi kallar det ett personcentrerat arbetssätt.

I enlighet med ett personcentrerat arbetssätt kommer vi att visa på en mängd olika metoder som kan användas var för sig eller tillsammans.

Ungefär som verktygen i en verktygslåda. För att vår verktygslåda ska kunna användas inom ett brett funktionsområde, från personer med stora och betydande svårigheter i vardagen, till personer med mindre stöd­ behov, innehåller den många olika verktyg. Det är med andra ord inte så att du ska använda alla verktygen från alla delar i boken för en och samma person. Däremot tror vi att du i din roll som personal eller förälder troligtvis har nytta av flera av verktygen i bokens olika delar.

En verktygslåda innehåller olika verktyg. Det kan vara skruvmejslar, som är bra när man ska skruva i en skruv. Man kanske till och med behöver några olika skruvmejslar, vissa med kryssformad spets (Phillipsmejslar) och vissa med rak spets (minusmejslar). Man kanske behöver en hammare ibland också, och kanske ett vattenpass. Om man ska kolla om en tavla hänger rakt är en skruvmejsel tyvärr inte så effektiv. Därför är det Välkommen!

Hantera_utvardera_inlaga.indd 15

15

2018-07-05 17:54

inte bra att bara använda skruvmejslar. Eller att bara lära sig använda skruvmejslar.

Vi kan ta metaforen hela vägen:

Verkstan Din bil behöver service. Service består i att mekanikern kollar så att allt är som det ska och att förutsättningarna för att bilen ska fungera är optimala. Service innebär inte att förändra bilen så att det blir en fundamentalt annan bil. Har du en Toyota är det jättemärkligt att be mekanikern göra om den till en Mercedes. Men du ber kanske mekanikern att se till att din Toyota är en så bra Toyota som den kan vara. Det innebär att se till att framrutan är hel, att motorn går som den ska och att alla lampor fun­ gerar. Så du lämnar in den.

När du ska hämta bilen säger mekanikern: »Bilen är klar. Ena strålkastaren fungerar dock inte. För att byta lampa måste jag ha ett specialverktyg som Toyota har tillverkat för just denna modell. Här på verkstan har vi bestämt att vi bara använder vanliga verktyg. Så tyvärr.« Du kontrar med: »Men ni är ju en Toyotaverkstad! Ni borde ju ha just de verktygen.« Mekanikern svarar: »Det är vi. Men detta verktyg används bara till din modell, inte alla andra Toyotor. Så det har vi inte.« En Toyotaverkstad måste ha alla specialverktyg som behövs för att serva och reparera alla sorters Toyotamodeller. En verkstad som tar emot alla bilmärken måste antingen ha alla specialverktyg som finns eller i alla fall vara beredd på att köpa in dem när de behövs. Och en specialverkstad för veteranbilar måste verkligen ha en välfylld verktygslåda. Alla specialverktyg som någonsin producerats kan komma att behövas.

Metaforen innebär att vanliga skolan måste ha alla specialverktyg som behövs utifrån vilka elever som finns. I en tid där inklusion är ett nyckel16

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 16

2018-07-05 17:54

ord innebär det välfyllda verktygslådor och en öppenhet för att köpa in nya specialverktyg när det behövs. En skola för barn inskrivna i särskolan behöver ännu fler specialverktyg. Skillnaden mellan eleverna i särskolan är betydligt större än skillnaden mellan eleverna i grundskolan. Och LSSverksamheter behöver alla vanliga verktyg och alla specialverktyg som någonsin kan komma att behövas. Det innebär också att du som förälder måste ut och skaffa dig specialverktyg om du fått ett barn som inte är som barn är mest.

Vi behöver olika verktyg Vi författare har en massa verktyg. Både pedagogiska verktyg och helt vanliga handverktyg. Men också värderingsverktyg. Sådana som hjälper oss att skilja på egna och andras värderingar. Vi vet att det vi själva uppfattar som meningsfullt inte nödvändigtvis är vad andra ser som meningsfullt, och att vi i möten med andra människor måste kunna utgå från vad just de tycker är meningsfullt, inte vad vi själva tycker är meningsfullt.

När Annas man fyllde 40 år önskade han sig en betongblandare i födelsedagspresent. Och det fick han, för Anna kunde skilja på vad hennes man ville ha och vad hon själv helst hade gett honom (en romantisk weekendresa).

Som personal eller föräldrar använder vi oss själva som verktyg i mötet med andra människor. Hur vi själva ser på vår yrkesroll och de personer vi ger stöd och service till kommer att avspegla sig i hur vi bemöter personen. Att reflektera över hur vi använder oss själva som verktyg är därför viktigt. Vi behöver också en verktygslåda med många olika pedagogiska verktyg. Och när vi är flera som ger stöd till samma person behöver vi ha gemensam förståelse för vilka verktyg vi kan använda oss av.

Välkommen!

Hantera_utvardera_inlaga.indd 17

17

2018-07-05 17:54

Tre verktygslådor Sedan har vi författare upptäckt att vi organiserar verktygen på olika sätt, vi har inte alla verktyg i samma verktygslåda. Bo har ett verktygsskåp i verkstan (där han gärna skruvar på gamla bilar). I det förvarar han hylsnycklar, fasta nycklar, vinkelslip, skruvmejslar och andra verktyg som behövs i verkstan. Sedan har han en verktygslåda inomhus där det också finns skruvmejslar, men även vattenpass, tumstock, såg och andra verktyg som ibland behövs inomhus. Och i skjulet finns verktygen som behövs utomhus: trädgårdsredskap, yxor och vedklyv, men även en liten verktygslåda med sekatör, plantspade, grensax och såg. Det hade inte varit en bra idé att ha alla verktygen i samma verktygslåda. Den hade dels varit alldeles för stor och tung att ha med sig in i badrummet när avloppet ska rensas, men det hade också varit svårare att hitta rätt verktyg. Man behöver sällan en sekatör i garaget eller en mutterdragare i badrummet.

Så verktygen är uppdelade i tre olika verktygslådor, och så behöver vi ha det i pedagogiskt arbete och omsorg också.

• Vi behöver en uppsättning verktyg och metoder som är nödvändiga när vi ska hantera situationer som blir fel i vardagen.

• Vi behöver en komplett uppsättning utvärderings- och kartläggningsverktyg, så att vi kan ta reda på orsaken till att vardagen inte fun­ gerar.

• Vi behöver en verktygslåda fullproppad med verktyg för förändring, det vi brukar kalla pedagogik eller behandling.

Problemet är ofta att personal i sina utbildningar inte har fått sina verktygslådor fyllda. De har fått enstaka verktyg som de tränats i så att de verkligen behärskar dem, men hur bra du än är på att hantera en skruv med en skruvmejsel kommer du att misslyckas om uppdraget är att dela en bräda mitt itu. Du skruvar och skruvar, men ingenting händer.

18

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 18

2018-07-05 17:54

Än värre är det att vi i de flesta utbildningar inte ens får alla verktygslådor. I Bos neuropsykologutbildning fick han primärt utvärderings- och kartläggningsverktyg. Andra psykologer får i stort sett bara förändringsverktyg med fokus på behandling. Lärare får med sig en tung verktygslåda från sin utbildning, full med verktyg för förändring av elevers kunskapsnivå. Ingen inom skola, vård eller omsorg får verktyg för hantering av oväntade situationer. Ibland är det så pass illa att verksamheter ringer in personal som i alla fall har fått lite verktyg för hantering: väktare eller poliser. Fast de har inga specialverktyg för personer med särskilda behov, och i deras jobb händer det ibland att verktygen är så pass kraftfulla att det de skruvar på går sönder.

Det vi kommer att göra i denna bok är att fylla dina verktygslådor med verktyg. När du läst klart har du förhoppningsvis en välfylld verktygslåda för hantering, en lika full låda med utvärderings- och kartläggningsverktyg och du har förhoppningsvis fått fylla på förändringslådan. Det som återstår är att träna på att använda verktygen (att ha en svets och en skriftlig instruktion innebär inte att man kan svetsa; man måste träna först) och att träna på att ta fram rätt verktygslåda vid rätt tillfälle.

UT VÄR DE R A OM DU K AN ANVÄN DA V E R K T YG E N

För att du ska kunna träna på att använda och kunna implementera verktygen i ditt arbete får du i alla delar av boken även ett reflektions- och mätverktyg med några enkla frågor: Var skattar jag mig själv när det gäller verktygen jag nyss läst om? Kan du använda dig av det? Är du på väg att lära dig det eller är det ett verktyg du inte lärt dig att använda?

Det hjälper nämligen inte att ha verktyg man inte kan använda sig av.

Då gör de ingen nytta.

I vår tid vill man också gärna göra saker mätbara. Att mäta hur bra man är på att använda sig av autonomistödjande verktyg, som exempel Välkommen!

Hantera_utvardera_inlaga.indd 19

19

2018-07-05 17:54

vis hur bra man är på att använda sig av sociala berättelser, samtalsmatta och ritprat, har man ännu inte kopplat till verksamheters systematiska kvalitetsarbete. Det tycker vi är hög tid att förändra. Den som är hjälpare är den som har det pedagogiska ansvaret att förändra den pedagogiska ramen så att personen med särskilda behov kan delta i vardagens olika aktiviteter.

Att mäta hur bra man är på att använda de olika verktygen kan därför vara till stor nytta. Använd mätverktyget för att bedöma detta.

Vi har använt ett välkänt mätverktyg: Kan ej, På väg, Kan. Det används ofta i kartläggning för personer med autism. Här använder vi det omvänt.

Det är du som mäter vad du behöver träna på för att bli en skicklig krav­ anpassare. Om ni som finns runt personen använder mätverktyget gemensamt blir det enkelt att se vem av er som är bra på vad. Då kan ni identifiera både vad ni kan lära av varandra och vad ni bör lära er mer om. Det underlättar samverkan kring personen, kollegialt lärande och det systematiska kvalitetsarbetet.

ANVÄNDE R DU R ÄT T V E R K T YG?

Man måste också förstå när man behöver använda ett visst verktyg och låta bli att använda verktyg som ska användas i helt andra skeden, att använda fel verktyg får nämligen konsekvenser: HANDLEDNING I EN

personalgrupp. En pedagog, Lisen, säger: »Vi är inte riktigt

överens i personalgruppen. Kalle, som bor här hos oss, kastar möbler ibland. Vi är inte överens om vem som då ska städa.« Handledaren: »Vad menar du? Vilka åsikter finns inom personalgruppen?« Lisen svarar: »Vissa tycker att Kalle måste städa. Andra tycker inte att det är så viktigt.« Handledaren blir lite förbryllad och säger: »Varför måste Kalle städa?« 20

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 20

2018-07-05 17:54

En av de andra i personalgruppen, Lasse, säger: »Den som kastat måste s­ täda.« Handledaren: »Det är inte svar på frågan. Varför måste den som kastat städa?« Lasse: »För att han har kastat. Och vi får inte betalt för att städa.« Handledaren blir inte mindre förbryllad: »Så Kalle får betalt för att städa efter sig själv?« Detta förnekar Lasse.

Handledaren är fortfarande inte riktigt med: »Men då finns det väl ingen orsak att Kalle ska städa? Ni får inte betalt, och Kalle får inte betalt. Kan ni kalla in ett städbolag?« Nu blir Lasse lite irriterad på handledaren: »Hur kan det vara så svårt att förstå? Kalle ska städa för att han har kastat möbler. Då kanske han låter bli en annan gång.«

Lasse greppar i fel verktygslåda. Han vill att Kalle ska städa så att han lär sig. Lasse tror att han sysslar med förändring precis när Kalle kastat klart och Kalle har minst överskott att lära sig. Dessutom bygger Lasses resonemang på ett felaktigt antagande: Det är lätt att kasta möbler och svårt att städa. Och så är det inte. I verkligheten är att kasta möbler det jobbigaste Kalle gör den dagen. Kanske det jobbigaste Kalle gör den veckan.

Och kanske även det jobbigaste han gör i sitt liv. Att städa är däremot lätt.

Om Lasses antagande hade varit sant; att Kalle kan undvika jobbiga saker och därför i framtiden undviker att kasta möbler om han vet att han måste städa efteråt, hade Kalle bara kastat möbler en gång i sitt liv. För det är det jobbigaste som finns. Dessutom verkar Lasse tro att Kalle bara kan låta bli att kasta möbler. Som att det är ett val Kalle gör i situationen.

Ska jag kasta möbler, eller ska jag låta bli? Den tanken är nog också felaktig.

Kalle gör förmodligen sitt bästa. Det är en utmärkt utgångspunkt att ha i pedagogiskt arbete och omsorg. Det ska vi komma tillbaka till senare i boken. Fast Kalles bästa är inte så bra, och det är orsaken till att Lasse Välkommen!

Hantera_utvardera_inlaga.indd 21

21

2018-07-05 17:54

har ett jobb. Hade Kalle kunnat låta bli att kasta möbler, bara genom att välja att låta bli, hade Kalle nog inte bott i verksamheten. Då hade han bott själv, kanske haft familj och barn, och kanske även jobbat i verksamheten − som Lasse.

Handledningen mynnar ut i mer än bara svar på frågan om vem som ska städa när Kalle kastat möbler. Det avtalas en plan: Hantera: När Kalle kastar möbler backar personalen och väntar ut honom. Att försöka stoppa honom är farligt för både personal och Kalle samt förlänger situationen avsevärt. När Kalle kastat klart erbjuder personalen honom en kopp kaffe i köket. Kalle gillar kaffe, så han brukar följa med. Under tiden Kalle dricker sitt kaffe städar personalen.

Utvärdera: I efterhand utvärderar personalen situationen för att ta reda på varför Kalle kastade möbler. Huvudfrågan är: På vilket sätt ställde situationen för höga krav på Kalles förmåga?

Förändra: Sedan gör personalen de ändringar som är nödvändiga för att en liknande situation i framtiden inte ska ställa samma krav på Kalles förmågor. Och de ser över sin krisplan för hur de ska agera nästa gång en liknande situation uppstår.

Som läsare kan du reagera på olika sätt när du läser en fallbeskrivning som denna. Du kanske blir bekräftad i ditt sätt att jobba. Det är bra. Men läs ändå vidare, vi kommer att fylla dina verktygslådor med fler verktyg, och vi kommer kanske till och med hjälpa dig med argument för ditt sätt att jobba.

Du kanske blir förbryllad. Varför blev detta lösningen? Så hade inte din första tanke varit, men du är inte negativ till sättet att arbeta. Du kommer nog att få stor behållning av denna bok. Den kommer att förklara varför detta är den bästa lösningen, och du kommer att få massor med verktyg och kanske hjälp att ta fram rätt verktygslåda när det behövs.

Du kanske blir förbannad. Du kanske tycker att Kalle inte får kasta möbler, och att målet måste vara att lära Kalle att låta bli. Du kanske 22

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 22

2018-07-05 17:54

tycker att vi är mesiga och till och med olämpliga som författare till boken. Vi hoppas ändå att du läser vidare. Vi kanske kan förändra dig på sätt du inte trodde var möjliga. För boken ligger i vår förändringslåda. Vi vill gärna förändra dig och ditt sätt att jobba så att du blir duktigare i ditt arbete eller i din roll som förälder. Det kan kräva att vissa av dina grundläggande antaganden ändras, precis som Lasses. Det var tufft för Lasse att ändra sig, men när han väl började se hur mycket bättre arbetet gick, eftersom Kalle slutade kasta möbler och mådde mycket bättre och Lasses eget jobb blev mycket enklare och trevligare, började han tänka annorlunda. Det kallas utveckling. Positiv utveckling. Och vi hoppas att du vill påbörja samma resa.

Så läs boken, prova i verkligheten hur de olika verktygen fungerar, se över vilka du behöver använda och i vilka situationer, och gör din egen utvecklingsresa som personal eller förälder.

När vanliga metoder inte räcker till I boken använder vi olika begrepp. Vi skriver »personer med särskilda behov«. Vi skriver »autistiska personer«. Vi skriver »intellektuella funktionsnedsättningar« och vi skriver »autism«. Alla dessa begrepp handlar om personer där skolans och övriga samhällets vanliga metoder inte räcker till. De kanske finns inom LSS, på boenden, korttidsvistelser eller dagliga verksamheter. De kanske finns inom särskolan eller i resursklasser.

Ibland även i vanliga skolklasser. Och de finns som barn i sina familjer.

Det som kännetecknar dessa personer är att man, då de var små, började med att behandla dem som alla andra. Det blev inte så bra. Så pedagoger och föräldrar började ganska snart att anpassa och använda andra metoder än de gjorde med andra barn. Så småningom gjordes någon typ av utredning som kom fram till att personen inte riktigt var som folk är mest. Hen fick en diagnos. Det kan vara autism, intellektuell funktions Välkommen!

Hantera_utvardera_inlaga.indd 23

23

2018-07-05 17:54

nedsättning, adhd eller ett genetiskt syndrom som Downs syndrom, Angelmanns syndrom eller Cri du chat. Gemensamt för alla dessa personer är dock en väldigt enkel sak: De vanliga metoderna räckte inte till.

I boken använder vi ofta begreppet autism. Det gör vi för att det är autismdragen som ställer till det mest. Det betyder inte att metoderna inte fungerar på personer som inte har en autismdiagnos. Autismpedagogiken är den bästa pedagogiken vi har just på grund av att autism är det som ställer till det mest. Autismpedagogiken fungerar på alla. Även på författarna till denna bok.

Vi mår bra av att veta vad som ska hända, av att inte överväldigas av sinnesintryck, att de krav som ställs på vår förmåga är rimliga att nå upp till, och av att få ägna oss åt det som ger oss mening och bli bemötta med respekt. Dessa fem saker är i princip det denna bok handlar om. Fast för att du ska lyckas med det behöver vi fylla dina verktygslådor. Så det tänker vi göra. Nu kör vi!

24

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 24

2018-07-05 17:54

K APITEL 1

Grundläggande principer

Denna bok bygger på några enkla grundläggande principer:

• Människor har rätt att bestämma så mycket som över huvud taget är möjligt över sig själva. De metoder vi ska titta på utgår allihop från den tanken.

• Människor ska behandlas med respekt, oberoende hur gamla de är och hur deras funktionsnivå ser ut.

• Alla har rätt till ett gott och meningsfullt liv – hela livet.

• Alla har rätt att vara den de är.

Dessa principer är inte diskuterbara. De borde dessutom vara självklara, men har inte alltid varit det. Det är inte så länge sedan respekten för rättigheterna för personer med särskilda behov var obefintlig. Autistiska personer har först de senaste åren tagit makten över hur resten av samhället beskriver dem, och fortfarande kämpar de en hård kamp för rätten att få vara autistiska. Särskilt när det gäller metoder i skola och omsorg har respekten varit liten. Det finns en diskussion i samhället (som vi behandlar mer i detalj i den tredje delen av denna bok) om träning och behandling, som bygger på den felaktiga tanken att beteenden som framstår som udda ska tränas bort, även om personen med beteendena inte upplever Grundläggande principer

Hantera_utvardera_inlaga.indd 25

25

2018-07-05 17:54

behov av att bli av med dem. Vi vet inte vilken väg samhället tar i framtiden. Vi kan vara bekymrade över att utvecklingen kring de rättigheter för personer med särskilda behov som vi sett de senaste 40 åren är på väg att avstanna och kanske även gå tillbaka. Det får inte hända. Men vi kan i alla fall beskriva hur man som personal eller förälder kan bygga sitt arbete på grundläggande respekt för den person det handlar om.

Orsaken till att rättigheterna och respekten inte är diskuterbara är att det finns rättighetskonventioner om allmänna mänskliga rättigheter, barns rättigheter och personer med funktionsnedsättningars rättigheter som allihop har samma fokus: autonomi, rätten att bestämma så mycket som möjligt över sig själv. Diskussionen har dessutom tagits på ett jättebra sätt av andra, till exempel har den amerikanske journalisten Steve Silberman i boken NeuroTribes gjort en fantastisk genomgång av synen på autism genom tiderna och varför vi bör ha ett rättighetsfokus i dag.

Moral och etik Rättigheter handlar om etik. Moral och etik är bra. Denna bok har en klar etisk utgångspunkt i och med att vi utgår från ett rättighetstänkande.

Etik handlar enligt oss om hur vi bedömer vårt eget beteende, och hur vi väljer metod utifrån övergripande principer. En övergripande etisk princip skulle kunna vara: Hur skulle du vilja ha det om du själv hade särskilda behov? Ett annat, och kanske mer relevant: Hur vill du ha omsorgen om du har tur att leva så pass länge att du utvecklar demens och hamnar på ett särskilt boende?

Vi kan kalla dessa principer för egocentriska och konkreta versioner av den gyllene regeln: Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig, en princip som bland andra Jesus formulerat. Vi kan även uppdatera den gyllene regeln så att vi tar bort det egocentriska: Gör mot andra vad de 26

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 26

2018-07-05 17:54

önskar att du ska göra mot dem. Ge dem presenten de önskar sig, inte presenten du önskar dig.

Vi kan gå ännu mer i detalj: Den danske etikern Knud Ejler Løgstrup skrev att varje gång du möter en annan människa, har du en del av den människans liv i din hand. Det kan vara bara lite grann, som att du förstärker eller försvagar en stämning, och det kan vara mycket, mycket mer.

Ibland är det upp till dig om den andra lyckas eller inte. Man kan tolka Løgstrups princip som att du därför bör se till att mötet med dig blir positivt för den andra. Alltid på kort sikt, och i vissa fall måste vi även ta ansvar för konsekvenserna på lång sikt, till exempel när vi vet att vi har stor betydelse om vi är föräldrar eller personal och personen i centrum har särskilda behov.

UN DV IK MO R ALISE R AN DE O CH STR AFF

Etiska principer är bra, du får stöd i vad du ska göra. Fast ibland blir moral vänd upp och ner. Det är när vi plötsligt bedömer andras beteende på ett sätt som blir moraliserande. Det händer hela tiden i jämlika situationer, som i trafiken eller i parförhållandet. När vi plötsligt har åsikter om hur andra borde gjort i stället för det de gjorde. Vi människor är flockdjur och behöver varandra för att överleva. Därför behöver vi också system för att hantera beteenden som inte följer flocknormen. Det vanligaste är att vi slänger ut individer som inte sköter sig. Det finns en del forskning om det fenomenet, både att det finns och varför.

Ett annat sätt är straff. Den schweiziske neurofysiologen Dominique de Quervain kunde 2005 visa att människan får en kick av att straffa beteenden som inte följer flocknormen. Vi får en känsla av kompetens. Det kallar vi de Quervain-effekten. Den ser vi tyvärr alldeles för ofta när det gäller personer med särskilda behov. Det var den som Lasse var utsatt för i bokens första fallbeskrivning, om Kalle som kastade möbler. Lasse la ett Grundläggande principer

Hantera_utvardera_inlaga.indd 27

27

2018-07-05 17:54

moraliskt filter på Kalles beteende och hamnade genast i straffmode. Han glömde att Kalle inte var hans jämlike. de Quervain-mekanismen förutsätter jämlikhet i flocken, och relationen mellan förälder och barn, mellan lärare och elev eller mellan personal och person inom LSS är allt annat än jämlik. Ändå lägger vi ofta ett moraliskt filter på beteenden, vilket triggar vår tendens att straffa. Och då blandar vi ofta ihop hantering med förändring. Vi straffar ofta i direkt anslutning till beteendet vi vill få bort.

Trots att ingen forskning visat att straff minskar problembeteende, snarare ökar det.

Därför är det av största vikt att vi som har hand om människor med särskilda behov kan undertrycka vår allmänmänskliga tendens att moralisera över andras beteende. Det gäller så klart de beteenden vi ser hos personer med särskilda behov, men också det vi ser hos kollegor. Även när kollegor beter sig på sätt vi tycker är olämpliga ser vi till att hantera det i stunden och sedan få till en utvärdering, så att vi kan förändra inför nästa tillfälle. Vi bestämmer oss helt enkelt för att den andra råkade göra fel.

Sedan tittar vi på varför det blev så och skapar bättre möjligheter för att personen inte ska upprepa misstaget.

Hantera, utvärdera, förändra. Rätt använd kommer denna ram att hjälpa oss att hålla etiken i fokus och undvika moralisering. Fast vi måste utöka vårt fokus på det etiska med fler begrepp som återkommer i boken.

Autonomi Autonomi betyder självbestämmande. En av de grundläggande principerna är att alla har rätt att bestämma så mycket som möjligt över sig själva.

Rätten till autonomi är central både vad gäller mänskliga rättigheter och etik. Fast samtidigt kan ingen bestämma fullständigt över sig själv. Vi måste anpassa oss efter varandra för att få samhället att fungera, och samhället förväntar sig att vi håller oss inom lagens ramar, liksom föräld28

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 28

2018-07-05 17:54

rar förväntar sig kunna bestämma en del över sina barn. Just därför har vi skrivit »så mycket som möjligt«. Det innebär att vi hela tiden måste försöka skapa möjligheter för självbestämmande. Men kanske framför allt att vi inte får begränsa en persons självbestämmande utan att ha ett jättebra argument. Det gäller allt från rörelsefrihet till ekonomisk frihet och frihet att bestämma vad och när man ska äta.

Men att vi inte får begränsa autonomin utan bra argument innebär inte att vi inte får hjälpa personer som behöver det att ta bra beslut i sina liv.

Det kan till och med vara det som är nödvändigt för att personen ska kunna få upplevelsen att bestämma över sitt eget liv. Man kan säga att självbestämmande är en känsla. Känslan av att bestämma över sig själv.

Den har du när du sätter dig i bilen, kör på höger sidan om vägen (för det måste du), under 110 kilometer i timmen (för det måste du) till din mammas sextioårskalas (för där förväntas du vara). För du hade ju kunnat stanna hemma. Det betyder inte att vi får manipulera människor hur som helst. Som sagt måste vi ha ett bra argument varje gång vi begränsar en persons självbestämmande. Och begränsningen i självbestämmande måste vara så liten det över huvud taget går.

HARALD TYCKER INTE

om att borsta tänderna. Han har ganska stora perceptu-

ella svårigheter, som innebär att han uppfattar sinnesintryck på ett annorlunda sätt, och tycker att tandkräm smakar för starkt. Han tycker också att gnuggandet på tandköttet är jobbigt och blir lätt överstimulerad. Det skulle vara omsorgssvikt att inte hjälpa honom att få tänderna borstade, men även omsorgssvikt att göra det med våld. Så personalen använder sig av pedagogiska grepp: Harald får en mild barntandkräm, och han borstar lite oftare, men kortare tid.

Då vill Harald gärna borsta sina tänder.

I arbetet med människor med särskilda behov ställer vi många krav. Det kanske till och med är det vi gör mest. Det gör vi nog för att det behövs.

Grundläggande principer

Hantera_utvardera_inlaga.indd 29

29

2018-07-05 17:54

Många människor med särskilda behov är inte så bra på att göra det som gagnar dem mest, och många ställer inte rätt krav på sig själva. Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har argumenterat för att kravsättning alltid är en begränsning av autonomin, men att det kan vara okej om vi just har ett bra argument för det. Bo har argumenterat för att kravsättning därför i de allra flesta fall handlar om att få personen att göra det vi som personal eller föräldrar vet är bra för hen frivilligt. På det sättet blir det både kravsättning och självbestämmande samtidigt. Och framför allt minskar det risken för konflikter i kravsituationer. Vi kommer att ha många andra exempel på krav och autonomistöd, inte minst i bokens tredje del, som handlar om förändring.

AUTO N OM ISTÖ D

Autonomistöd handlar om att allt arbete vi gör har som mål att se till att personen uppnår så bra autonomi som möjligt. Vårt mål är aldrig att få en person att lyda. Målet är att personen just nu har en känsla av att bestämma i sitt liv, och att vi genom att skapa autonomi i vardagen även tränar förmågan till autonomi. Det handlar inte om att bara släppa på alla krav och låta personen bestämma allt hela tiden. Bara vuxna utan särskilda behov kan lyckas med det (inte för att de alltid gör det dock). Vi har som personal och föräldrar ansvar för personen, men en del av det ansvaret handlar om att säkra rätten till självbestämmande på ett sätt som gagnar personen.

Människor gör rätt om de kan Det finns olika teoretiker som behandlat begreppen autonomi och dess motsats: kontroll. Den amerikanske psykologen Douglas McGregor gjorde det 1960, då han beskrev att människan antingen tror att den de har 30

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 30

2018-07-05 17:54

hand om är lat och måste motiveras, vill försöka fuska och därför måste kontrolleras och övervakas (vad han kallar Teori X), eller tror att den de har hand om gör sitt bästa utifrån förutsättningarna (Teori Y). Den amerikanska psykologen Wendy Grolnick beskrev något liknande år 2002, då hon skrev att föräldrar antingen är kontrollerande eller autonomistödjande. Och den amerikanske psykologen Ross Greene beskrev 1998 att föräldrar och personal behöver göra en synvända om de ska bli effektiva, det vill säga att flytta tanken från att barns problematiska beteende är med avsikt, till att barn gör rätt om de kan. Denna bok bygger till hundra procent på McGregors Teori Y, på Grolnicks autonomistödjande position och på Greenes tanke om att människor gör rätt om de kan.

Kontroll Kontroll är enligt Wendy Grolnick motsatsen till autonomi. Grolnicks forskning handlar bland annat om hur föräldrar fostrar sina barn. Hon har visat att vissa föräldrar satsar på att stödja sina barns autonomi och därigenom träna dem i att fatta bra, självständiga beslut i sina liv, medan andra föräldrar satsar på att kontrollera sina barn genom övervakning, straff, belöningar och krav om lydnad. Hon och hennes kollegor har i en mängd forskningsprojekt visat att barn utvecklas bäst, trivs bäst och har bäst relationer till sina föräldrar om föräldrarna satsar på att stödja barnets autonomi. Barn som har föräldrar som satsar på kontroll utvecklas sämre i skolan, är oftare fientligt inställda till sina föräldrar, har svårare att reglera negativa känslor, har sämre skolprestationer och klarar sig sämre som unga vuxna.

Många av de metoder vi sett i arbetet med människor med särskilda behov har haft fokus på kontroll. Inte för att personal och föräldrar velat begränsa människors autonomi utan för att man har haft en önskan om att få personen att göra det man har tyckt varit bra. Och om personen inte Grundläggande principer

Hantera_utvardera_inlaga.indd 31

31

2018-07-05 17:54

gjort det på eget initiativ, har man använt sig av hot, straff, belöningar och liknande metoder. I krissituationer har man ibland försökt ta kontroll genom att brotta ner personen och hålla fast hen tills hen blivit lugn, en metod som kostat många liv.

Självkontroll Man kan inte ha autonomi och självbestämmande utan att ha kontroll över sig själv. När människor förlorat kontrollen över sig själva blir de ofta våldsamma, kastar möbler, slåss, skriker och bits. Fast då upplever personen själv inte att hen gör det med flit. Hen upplever att det blev kaos och att beteendet uppstod av sig självt på något sätt. På samma sätt kan man inte välja att borsta sina tänder när någon ber om det, om man inte har full kontroll över sig själv. Utan självkontroll kan man inte kontrollera sitt beteende och därför inte samarbeta med andra.

Självkontroll är helt enkelt förutsättningen för både autonomi och samarbete. En stor del av arbetet med människor med särskilda behov handlar därför om att skapa bra förutsättningar för att personen ska kunna upprätthålla självkontrollen och återfå den snabbt om hen förlorat den. Metoder som ökar personens självkontroll blir därmed bra, metoder som minskar självkontrollen blir dåliga. Detta gäller både hantering och förändring, och vi kommer att återkomma till självkontroll många gånger i boken.

AFFEK TR EG LE R I N GSMO D E LLE N

Vi använder denna modell för självkontroll och krisupplevelser som har vidareutvecklats av Bo:

32

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 32

2018-07-05 17:54

KAOS

Ingen kontroll

Affektutlösare

Affektstyrka

Självkontroll

Vardag Upptrappning Kaos Nedtrappning Vardag

X-axeln visar känslans intensitet, Y-axeln är tiden. Under större delen av tiden är känslan på en låg nivå, och personen har självkontroll. När något blir jobbigt ökas känslointensiteten, kurvan går uppåt. Om känslan blir tillräckligt kraftig förlorar personen självkontrollen. Efter ett tag sjunker känslan igen, och personen återfår självkontrollen. Vardagen fortsätter.

Bokens titel – Hantera, utvärdera, förändra − syftar på hur vi måste organisera arbetet med människor med särskilda behov. Vi måste hantera det som händer på bästa sätt, alltså med fokus på personens självkontroll.

Sedan måste vi utvärdera varför situationen uppstod och identifiera vilka faktorer vi kan ändra på inför nästa gång det händer.

I modellen ovan har vi därför hanteringen i bulan, utvärderingen kommer efter bulan och förändringen på de platta sträckorna. På det viset kan vi minimera antalet bulor i en persons liv.

Det går således inte att prata självkontroll utan att prata om känslo­ Grundläggande principer

Hantera_utvardera_inlaga.indd 33

33

2018-07-05 17:54

reglering. Vissa människor är jättebra på att reglera sina känslor. Det betyder att de kan hålla sig under linjen i modellen hela tiden. Då behöver omgivningen inte hantera särskilt mycket. Andra har av olika orsaker svårare att reglera sina känslor. Den största gruppen är barn. En nyfödd har ingen känsloreglering över huvud taget utan reagerar på alla intryck och förlorar självkontrollen många gånger om dagen. En ettåring har börjat utvecklingen mot självkontroll och förlorar kanske bara självkontrollen tio gånger per dag. En fyraåring förlorar fortfarande självkontrollen dagligen, och nu börjar vi se individuella skillnader i känsloregleringsförmåga.

Vissa fyraåringar förlorar kontrollen tio gånger om dagen, andra någon enstaka gång. Vid tio års ålder förlorar de flesta barn bara självkontrollen någon gång i månaden, och vid fjorton års ålder har de flesta utvecklats så pass mycket att de ytterst sällan förlorar självkontrollen.

AT T R EG LE R A K ÄNSLO R

Men vissa fjortonåringar har fortfarande svårt att reglera sina känslor.

Vissa trettiosjuåringar också. Inom personlighetspsykologin pratar vi ibland om det med begrepp som neuroticism, inom neuropsykologin som svårigheter med affektreglering. Vid affektregleringssvårigheter som inte innebär behov av ständigt specialpedagogiskt stöd (som vid självskade­ beteende hos ungdomar utan tydliga funktionsnedsättningar) finns det bra behandlingsmetoder, alltså metoder för förändring. Inom KBT-paraplyet använder man ofta dialektisk beteendeterapi (DBT), inom psykodynamisk tradition ofta mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Båda metoderna är evidensbaserade; man har visat i kontrollerade forskningsstudier att metoderna kan ha effekt. Båda metoderna kräver dock att personen har en normal begåvning, och autismdrag minskar metodernas effektivitet rejält. Dessutom kräver metoderna att personen efterfrågar förändring, så är det inte alltid vid funktionsnedsättningar.

34

HANTERA, UTVÄRDERA, FÖRÄNDRA

Hantera_utvardera_inlaga.indd 34

2018-07-05 17:54

Medicinskt har man försökt med olika behandlingar för att öka känsloregleringen genom åren. Fast medicinsk behandling har sällan långtidsverkan utan fungerar bara när du tar din medicin, och det finns olika svåra biverkningar vid de olika behandlingarna. Vid bensodiazepin­ behandling finns det stor risk för beroendeutveckling, neuroleptika medför ofta våldsam viktuppgång och diabetes, och de flesta behandlingar bygger på att personen får ett dovt känsloliv, vilket kan minska både livskvalitet och inte minst autonomi. Vi som skriver denna bok är absolut inte medicinmotståndare men vid all läkemedelsbehandling bör man bedöma nyttan i förhållande till riskerna, och i den bedömningen bör autonomi ingå eftersom det är ett så pass centralt begrepp. Så om vi kan uppnå samma resultat genom att anpassa den pedagogiska vardagen gör vi hellre det, framför allt i grupper där vi ändå måste erbjuda en anpassad miljö.

K ÄNSLO R EG LE R I N GSFÖ R MÅGA

Graden av stödbehov hos personer med särskilda behov kan så klart handla om vardagsstöd. Vår erfarenhet är dock att känsloregleringsförmågan är en stor faktor i stödbehovet. Personer med svårigheter att re­ glera sina känslor har ofta större stödbehov än deras faktiska förmågor att klara av vardagliga saker som att laga mat, klä på sig, hålla tider och så vidare. När vi har dubbelbemanning, alltså när en person inom till exempel en LSS-verksamhet behöver två ur personalen kring sig stora delar av dygnet, är det nästan alltid på grund av stora svårigheter att behålla sin självkontroll.

Känsloregleringssvårigheter är vanliga inom olika diagnosgrupper. Det är en central del av diagnoser som emotionellt instabil personlighetssyndrom (det förstår man till och med av diagnosnamnet). Personer med adhd och autism har visat sig i forskning ha stora svårigheter med affektreglering, och personer med intellektuell funktionsnedsättning definierar Grundläggande principer

Hantera_utvardera_inlaga.indd 35

35

2018-07-05 17:54

tydliggörande pedagogik till en pedagogisk helhet. Verktygen är uppdelade i tre olika verktygslådor: hantera, utvärdera och tre: I perioder av stress och kaos behöver man kunna hantera. men också ta reda på vilket stöd personen behöver. Sedan behöver vi kunna förändra, vilket ibland innebär träning, ibland förändring av den fysiska miljön och viktigast av allt: att förändra den Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog. Han arbetar som

pedagogiska ramen så att den anpassas efter personen.

handledare, utbildare och föreläsare inom lågaffektivt

Alla dessa metoder måste samspela och ha samma mål; att

År 2009 fick han Autism- och Aspergerförbundets

personen lyckas så mycket som möjligt. Vi som arbetar nära

utmärkelse Årets pusselbit.

Anna Sjölund är beteendevetare med fördjupning i

neuropsykiatri och grundutbildad i KBT. Hon utbildar och handleder framförallt inom autismområdet. Anna har tidigare skrivit ett flertal uppskattade böcker kring autism och adhd och fick Autism- och Aspergerförbundets utmärkelse Årets pusselbit (2014) för sitt

personen måste därför kunna individanpassa stöd och anpassningar efter personens behov – ett personcentrerat arbetssätt.

Det handlar också om att kunna skilja på vad som är ens egna värderingar och vad den andra vill och behöver.

Nyckelbegrepp är autonomi, självkontroll, pedagogiskt kapital och inte minst etik.

arbete med att sprida autismspecifik kompetens.

Boken är skriven för dig som möter barn och vuxna med särskilda behov: i särskilda boenden, daglig verksamhet, assistans, särskola, skola eller hemma. Så läs boken, prova i verkligheten hur de olika verktygen fungerar, hitta vilka du behöver använda och i vilka situationer, och påbörja din egen utvecklingsresa som personal eller förälder.

ISBN 978-91-27-82330-3

9 789127 823303

Hantera_omslag_gk.indd Alla sidor

Vi som ger stöd till personer med särskilda behov anpassar vår kommunikation, miljön och behåller vårt eget lugn. Vi gör personen delaktig och tar alltid reda på vad hen själv

Hantera, utvärdera, förändra

bemötande och har skrivit flera böcker inom området.

Autonomistödjande pedagogik gör det som sker begripligt, hanterbart och meningsfullt.

Man behöver sedan kunna utvärdera orsaker till stress och kaos,

Anna Sjölund

Foto Carola Björk

förändra. Som personal eller förälder behöver man behärska alla

Bo Hejlskov Elvén

Ä n t l i ge n k o m b in e r a s v e r k t y g från lågaffektivt bemötande och

Bo Hejlskov Elvén Anna Sjölund

anser meningsfullt att ägna sig åt och att träna på – sett ur ett livsperspektiv. De krav vi ställer på personen är anpassade till perso-

Hantera utvärdera förändra

nens funktionsförmåga och dagsform. Fokus är inte att förändra personen, utan att skapa ett bra liv för personen utifrån dennes förutsättningar och önskemål.

med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik 2018-07-06 00:19