9789177410904

ISBN 978-91-7741-090-4

9

789177 410904

AMNING I DAG

Författare är Elisabeth Kylberg, nutritionist, docent, amningsforskare och hjälpmamma i Amningshjälpen; Mia Westlund, barnmorska, IBCLC och hjälpmamma i Amningshjälpen; Sofia Zwedberg, lektor och specialistbarnmorska i amning.

Elisabeth Kylberg, Mia Westlund & Sofia Zwedberg

Amningen är en viktig folkhälsofråga och så länge den inte är en självklar del i vår kultur är kunskapen om den nödvändig att ständigt hålla vid liv. Länge såg man amning som enbart en matstund för spädbarnet. I dag betonas även många andra fördelar, till exempel infektionsskydd, närhet, trygghet och tröst.

Den här boken beskriver amningens funktion och betydelse för barnets uppfödning och anknytning till mamman. Amning under särskilda omständigheter har ett eget kapitel som beskriver hur man på bästa sätt kan stödja i svåra situationer. Vidare tar boken upp frågor kring läkemedel, miljö och beroendeframkallande medel.

I denna tredje upplaga har texten reviderats och aktualiserats.

Boken vänder sig till barnmorskor, distriktssköterskor och barnsjuksköterskor men även till andra inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med mödrar och barn eller sysslar med amningsrådgivning, till exempel läkare, psykologer, dietister och studerande till dessa yrken.

Elisabeth Kylberg, Mia Westlund

Amning i dag & Sofia Zwedberg

Innehåll

Förord 7 1. Amning, kultur och samhälle 8 Att amma efter barnets behov

8

Den reglerade amningen

9

Industrilagad formula

11

Amningens utveckling i industriländer och låginkomstländer

11

Baby Friendly Hospitals Initiative (BFHI) – Amningsvänliga sjukhus

13

Innocentideklarationen – ett pågående och levande dokument

16

Etisk kod för marknadsföring av modersmjölksersättning

17

Riktlinjer för hälso- och sjukvården

18

Kvinnors erfarenheter och egna kunskaper betyder mest

20

Nedåtgående trend

20

Bröstkult och kvinnoideal

23

Referenser 25

2. Amning och föräldraskap 26 Att bli förälder

26

Hud mot hud-kontakt

27

Det nyfödda barnet

28

Om man blir skilda åt

31

Amningen den första tiden

32

Osäkerhet och tillit

33

Flaskan skiljer sig från bröstet

34

Responsive feeding – amning eller matning i samförstånd

36

Naturligt att amma länge

36

Omgivningens betydelse

38

Kvinnoroller, mansroller, föräldraroller

39

Samlevnad och amning

40

Förberedelser för amning

42

Att tala med kvinnor som har det svårt

43

Referenser 45

3. Amningens fysiologi 48 Bröstens anatomi

48

Mjölkproduktionen 49 Hormonpåverkan hos mamman

50

Utdrivningsreflexen 52

Störd utdrivningsreflex

53

Bröstmjölkens näringsinnehåll

54

Laktation hos olika arter

56

Bröstmjölksmängd 57 Bröstens förändring

57

Mammans näringsbehov

58

Barnets näringsbehov

59

Barnets tillväxt

60

Småbarn och fetma

63

Amning och tandhälsa

64

Bröstmjölk och matsmältning

65

Amning och barnets immunsystem

65

Amning och astma och allergi

68

Amning och plötslig spädbarnsdöd

70

Menstruation och ägglossning

72

Bröstcancer och amning

72

Äggstockscancer och amning

73

Referenser 75 Referenser till Amning och tandhälsa

78

Referenser till Amning och plötslig spädbarnsdöd

79

4. Amning i praktiken 82 Innan barnet föds

82

Brösts och bröstvårtors utseende

84

Personalens roll i amningen

85

Amningsråd utifrån en gemensam handlingsplan för amning

88

Pappans/medförälderns roll den första tiden

89

Den första amningen

91

Bindningen mellan mamma och barn

94

Amning de första dagarna

94

Barnets behov styr rytmen

97

Bra läge och tag

98

Amning efter kejsarsnitt

101

Mjölkproduktionen kommer igång

102

Utdrivningsreflexen 108 Att förebygga såriga bröstvårtor

109

Amning från ett bröst eller båda?

110

Amning och sömn

110

Urmjölkningsteknik 110 Förvaring av bröstmjölk

112

Barnets tillväxt den första tiden

112

Hemkomsten 113 Tillgång och efterfrågan

113

Syskon 114 Skrikighet 115 Barnet börjar smaka annan mat

118

Att amma delvis

119

Att återuppta amningen

120

Att amma adoptivbarn

121

Preventivmedel 121 Ny graviditet och amning

123

Amning om mamman blir sjuk

123

Börja arbeta igen

124

Referenser 125

5. Amning under särskilda omständigheter 128 Amning av barn på neonatalavdelning

128

Amning av barn på barnklinik

132

Tvillingar 133 Bröstkomplikationer 135 Sugproblem 141 Barn med läpp-, käk- och gomspalt

142

Barn med Downs syndrom

143

Barn som skriker vid bröstet

144

Barn som sätter upp tungan i gommen

146

Sömniga barn

147

För lite mjölk

148

Störd utdrivningsreflex

149

Kraftigt mjölkflöde och mycket mjölk

151

Läckande bröst

152

Favoritbröst 153 När barnet vant sig vid flaska

153

”Hobbyamning” 155 Opererade bröst

156

Amningsobservation och -status

157

Referenser 159

6. Beroendeframkallande medel 162 Rökning och snusning

162

Nikotinersättningsmedel 163

Alkohol 163 Narkotika 164 Kaffe, te och energidrycker

165

Referenser 165

7. Miljögifter och bröstmjölk 166 Dioxiner och PCB

167

Bromerade flamskyddsmedel

168

Övriga organiska klorföreningar

169

Tungmetaller 169 Kostråd 170 Referenser 171

8. Läkemedel och amning 172 Hormoner 173 Referenser 174

9. Information och utbildning 175 Gemensam fortbildning

175

Information 176 Att informera om amning på MHV

177

Amningsrådgivning på BB-avdelningar

179

Amningsrådgivning på BHV

182

Amningsmottagningar 184 Amningshjälpen 184 Amningsundervisning till framtida föräldrar

184

Referenser 185

Register 187

Hillervik C. (1991) Studies on percieved breast milk insufficiency. Akademisk avhandling, Uppsala. Acta Paediatrica Scand Suppl 376.

Huang J, Zhang Z, Wu Y et al. (2018) Early feeding of larger volumes of formula milk is associated with greater body weight or overweight in later infancy. Nutr J, 17(1):12.

Jonas, W, Nissen E, Ransjö-Arvidsson A-B et al. (2008) Short- and long-term decrease of blood pressure in women during breastfeeding. Breastfeed Med, 3(2):103–9.

Julvez J, Ribas-Fitó N, Forns M et al. (2007) Attention behaviour and hyperactivity at age 4 and duration of breast-feeding. Acta Paediatr, 96(6):842–7.

Jundell, I. (1927) Det friska och det sjuka barnet. Bonniers, Stockholm.

Kalisa R, Malande O, Nankunda J, Tumwine JK. (2012) Magnitude and factors associated with delayed initiation of breastfeeding among mothers who deliver in Mulago hospital, Uganda. Aft Health Sci, 14(4):1130–5.

Kronborg H, Vaeth M. (2004) The influence of psychosocial factors on the duration of breastfeeding. Scand J Public Health, 32 (3):210–6.

Lind JN, Li R, Perrine CG, Schieve LA. (2014) Breastfeeding and later psychological development of children at 6 years of age. Pediatrics, 134(suppl 1):36–41.

Lundgren I. (2005) Swedish women’s experience of childbirth 2 years after birth. Midwifery, 21(4):346–54.

McFadden A, Gavine A, Renfrew MJ et al. (2017) Support for healthy breastfeeding mothers with healthy term babies. Cochrane Database Syst Rev, (5):CD001141.

Moore ER, Bergman N, Anderson GC, Medley N. (2016) Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database Syst Rev (11):CD003519.

Nishitani S, Miyamura T, Tagawa M et al. (2009) The calming effect of a maternal breast milk odor on the human newborn infant. Neurosci Res, 63(1):66–71.

Parker IA, Sullivan S, Kreuger C et al. (2012) Effect of early breast milk expression on milk volume and timing of lactogenesis stage II among mothers of very low birth weight infants: a pilot study. J Perinatal, 32(3):205–209.

Pejovic NJ, Herlenius E. (2013) Unexpected collapse of healthy newborn infants: risk factors, supervision and hypothermia treatment. Acta Pediatr, 102(7):680–8.

46 amning och föräldraskap

Petrozzi A, Gagliardi L. (2013) Anxious and depressive components of Edinburgh Postnatal Depression Scale in maternal postpartum psychological pro­blems. J Perinat Med, 41(4):343–8.

Sakalidis VS, McClellan HL, Hepworth AR et al. (2012) Oxygen saturation and suck-swallow-breathe coordination of term infants during breastfeeding and feeding from a teat releasing milk only with vacuum. Int J Pediatr, (5):130769.

Sakalidis VS, Kent JC, Garbin CP et al. (2013) Longitudinal changes in suckswallow-breathe, oxygen saturation, and heart rate patterns in term breast­ feeding infants. J Hum Lact, 29(2):236–45.

Say B, Simsek GK, Conpolat FE, Oguz SS. (2018) Effects of pacifier use on transition time from gavage to breastfeeding in preterm infants: a randomized controlled trial. Breastfeed Med, 13(6):433–7.

Stern D N, Bruschweiler-Stern N, Freeland A. (1999) En mor blir till: hur moderskap förändrar dig för all framtid. Natur & Kultur, Stockholm.

Svensk Författningssamling (SFS) 1995:584.

Tillhagen, C-H. (1983) Barnet i folktron: tillblivelse, födelse och fostran. LT:s förlag, Stockholm.

Uvnäs-Moberg K, Widström AM, Marchini G, Winberg J. (1987) Release of GI hormones in mothers and infants by sensory stimulation. Acta Paediatrica Scand, 76:851–60.

Velandia M. (2012) Parent-infant skin-to-skin contact studies. Akademisk avhandling, Karolinska Institutet, department of Women’s and Children’s health.

Wiberg B. (1990) The first hour of life. Akademisk avhandling, Umeå universitet.

Widström AM, Lilja G, Aaltomaa-Michalias P et al. (2011) Newborn behaviour to locate the breast when skin-to-skin: a possible method for enabling early self-regulation. Acta Paediatr, 100(1):79–85.

Winberg J. (2005) Mother and newborn baby: mutual regulation of physiology and behavior – a selective review. Dev Psychobiol, 47(3):217–29. www.amningshjalpen.se (Amningshjälpen) www.unicef.org.uk/babyfriendly/wp-content/uploads/sites/2/2017/12/ResponsiveFeeding-Infosheet-Unicef-UK-Baby-Friendly-Initiative.pdf (Responsive feeding)

amning och föräldraskap 47

3. Amningens fysiologi Bröstens anatomi I samband med puberteten stimuleras bröstutvecklingen av hormonet östrogen. Mjölkgångarna, som tidigare varit outvecklade, förlängs och förgrenar sig och bildar i den inre delen knoppar. När ägglossning bör­ jar utvecklas knopparna till mjölkproducerande små hålrum, alveoler, under inverkan av hormonet progesteron. Könshormonerna stimule­ rar tillväxten av bindväv och fett och bidrar därmed till utvecklingen av det mogna bröstet. Under graviditeten ökar tillväxten av bindväv och körtelvävnad, det vill säga gångar och alveoler, ytterligare under inverkan av ett flertal hormoner, och vårtgården och vårtan blir mörk­ pigmenterade. Den stora förändringen av brösten sker under gravidi­ teten och amningen i sig påverkar ytterst lite eller inte alls bröstens framtida form. Bröstens storlek har inget samband med den mjölk­ producerande förmågan.

Brösten består av körtelvävnad, fettvävnad, bindväv, lymfkärl, blod­ kärl och nerver (figur 1). I det icke-ammande bröstet är relationen mellan körtelvävnad och fettvävnad 1:1 och i det ammande är relationen 2:1.

I en studie visades att antalet mjölkgångar varierade mellan fyra och arton stycken. De förgrenar sig inåt i bröstet och i änden av varje liten gren finns en alveol. I alveolerna sker mjölkproduktionen. Alveolen är en liten hålighet klädd med ett lager mjölkproducerande celler. Runt alveolerna finns ett nätverk av muskelceller (myoepiteliala celler) som drar sig samman under inverkan av hormonet oxytocin och pressar ut mjölken i gångsystemet. Gångarna vidgar sig allteftersom mjölken trycks ut mot vårtan. Gångarna transporterar huvudsakligen mjölken och fungerar inte som lagring av mjölk. Proportionen av körtelvävnad och fettvävnad, samt antal mjölkgångar och tjockleken på mjölkgångar har inget samband med mjölkproduktionen.

48 amningens fysiologi

Figur 1.

Brösten består av körtelvävnad, fettvävnad, bindväv, lymfkärl, blodkärl och nerver.

© Medela Medical AB

Mjölkproduktionen Redan tidigt under graviditeten sker en betydande förändring i brös­ ten. Den sker under inflytande av hormoner som bildas framför allt i moder­kakan. Mjölkgångarna växer till, antalet alveoler ökar kraftigt, blodflödet till brösten ökar nästan till det dubbla och nätet av vener un­ der huden börjar framträda tydligt. Muskelcellerna förstoras, bindväv och fett deponeras i ökande mängd.

Från den tredje graviditetsmånaden börjar alveolernas epitelceller att producera råmjölk (kolostrum) under inverkan av hormonet prolaktin, som produceras i ökande mängd i hypofysens framlob. Men prolak­tin hämmas i sin verkan av östrogen och progesteron, som bildas i stora mängder i moderkakan. Först efter förlossningen och avgången av moder­kakan upphör den hämningen och mjölkproduktionen kan starta i full skala.

Efter 5–8 veckors graviditet brukar kvinnan märka att brösten blivit större och tyngre än de brukar vara. Bröstvårtan och vårtgården mörk­ nar och vårtgården ökar i storlek. De individuella variationerna är dock mycket stora. I allmänhet är den relativa brösttillväxten störst vid den första graviditeten.

amningens fysiologi 49

ISBN 978-91-7741-090-4

9

789177 410904

AMNING I DAG

Författare är Elisabeth Kylberg, nutritionist, docent, amningsforskare och hjälpmamma i Amningshjälpen; Mia Westlund, barnmorska, IBCLC och hjälpmamma i Amningshjälpen; Sofia Zwedberg, lektor och specialistbarnmorska i amning.

Elisabeth Kylberg, Mia Westlund & Sofia Zwedberg

Amningen är en viktig folkhälsofråga och så länge den inte är en självklar del i vår kultur är kunskapen om den nödvändig att ständigt hålla vid liv. Länge såg man amning som enbart en matstund för spädbarnet. I dag betonas även många andra fördelar, till exempel infektionsskydd, närhet, trygghet och tröst.

Den här boken beskriver amningens funktion och betydelse för barnets uppfödning och anknytning till mamman. Amning under särskilda omständigheter har ett eget kapitel som beskriver hur man på bästa sätt kan stödja i svåra situationer. Vidare tar boken upp frågor kring läkemedel, miljö och beroendeframkallande medel.

I denna tredje upplaga har texten reviderats och aktualiserats.

Boken vänder sig till barnmorskor, distriktssköterskor och barnsjuksköterskor men även till andra inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med mödrar och barn eller sysslar med amningsrådgivning, till exempel läkare, psykologer, dietister och studerande till dessa yrken.

Elisabeth Kylberg, Mia Westlund

Amning i dag & Sofia Zwedberg