Malin Alfvén är leg. psykolog med inriktning på barn och föräldrar. Louise Hallin är leg. barnmorska och leg. psykoterapeut med specialistutbildning i barn- och ungdomspsykiatri.
Föräldrars frågor om barn 0 – 5 år
Malin Alfvén och Louise Hallin, kända från radioprogrammet Knattetimmen, svarar på föräldrars små och stora frågor kring mat, sömn, beteende, relationer, utveckling och känslor. Hur gör man när måltiderna blir en maktkamp, när man blir galen av sömnbrist eller när barnet inte vill träffa farmor och farfar? Dessa och 127 andra frågor besvaras på ett respektfullt, klokt och inkännande sätt som stärker såväl föräldrar som barn. Boken vänder sig till alla som inte tycker att föräldraskapet är enkelt och självklart. Även för BVC är boken ett användbart verktyg – både som stöd i arbetet och att rekommendera till föräldrar.
Malin Alfvén • Louise Hallin
Det här är en varm, humoristisk och allvarsam bok om barn mellan noll och fem år.
Malin Alfvén • Louise Hallin
Föräldrars frågor om barn 0 – 5 år
Mat, sömn, beteende, relationer & utveckling
Innehåll
1. Om mat 6 Första levnadsåret 8 Ett och två år 20 Tre till fem år 26 … och lite om kiss och bajs 31 2. Om sömn 34 Första levnadsåret 36 Ett och två år 47 Tre till fem år 52 3. Om känslor och beteende 56 Första levnadsåret 58 Ett och två år 64 Tre till fem år 71 4. Om relationer 86 Första levnadsåret 88 Ett och två år 91 Tre till fem år 98 Relationer i familjen 109
Förord
Vår bild av dagens föräldrar är att ni är otroligt kunniga, engagerade och medvetna. Och mycket nyfikna. Här har vi samlat frågor och svar kring viktiga ämnen som mat, sömn, känslor, beteende och relationer. Vi hoppas att de ska ge inspiration och trygghet och kanske ett och annat tips värt att pröva. Stockholm i mars 2012 Malin Alfvén och Louise Hallin
5
1. Om mat
Mycket av familjens liv handlar om mat: från den första tidens amning till femåringens bordsskick. Vi är däggdjur som måste äta minst tre gånger om dagen, an nars blir vi som galna, det kan vara bra att ha i minnet. Om man rusar från jobbet för att hämta ett eller flera barn kan man ha stor nytta av att ha ett par apelsiner eller en banan i väskan. Stanna upp en liten stund och fyll på. Då slipper man störta hem och laga middag i rasande tempo, med barn som är sura på grund av blodsockerfall. Så möts man av nästa stora konflikt: hur man ska äta? Vi vill ju så gärna att alla barn ska sitta fint med sina föräldrar runt bordet. Det fungerar inte alltid, och då behöver vi hitta kom promisser. Hellre äta sig mätt och glad och därefter gå och leka – och minnas måltiderna som något tillåtande – än att måltiden blir omgärdad av bråk och tjat, tycker vi. Tjat är något som vi i många sammanhang tror på, dock inte i samband med ätande. Alla kamper som föräldrar tar med sina barn om mat kommer de att förlora, vid varje tillfälle. Att säga nej till mat är nästan den enda makten barn har och det kan låsa sig illa kvickt.
7
Fรถrsta levnadsรฅret
Första levnadsåret
Min son ger ingen ögonkontakt vid amning – är det normalt? När barn ammar så himlar de ofta med ögonen, eller blundar. Att de inte tittar mamma i ögonen under amning är alltså inget att oroa sig för. Det finns forskning som säger att det är lika normalt att barn ligger och tittar åt olika håll eller småsover.
Är det viktigt att det är en lugn miljö när man ammar? Det där är väldigt olika beroende på barnet och på i vilken ålder barnet är. Är barnet känsligt eller robust? En del barn är väldigt sociala och klarar av ljud och störningar, medan andra behöver mycket lugn, kanske behöver de till och med ammas bakom en stängd dörr i sovrummet där hemma. Man får experimentera. Som förälder märker man vad barnet tål. Det viktiga är att vara uppmärksam på barnets signaler och det där lär sig föräldern helt omedvetet att känna. Man kan också tänka på att en lugn miljö för bebisen framför allt handlar om själva mamman. Är mamman stressad, ouppmärksam eller vantrivs så kommer detta att störa bebisen och amningen. Är mamman däremot lugn kan det troligtvis fungera bra att sitta och amma i rätt stökiga miljöer som tågstationer eller andra offentliga platser.
9
1. Om mat
Mitt barn skriker när hon ska ammas. Vad kan det bero på? Det kan bero på olika saker. Många barn skriker för att mjölk en helt enkelt inte kommer tillräckligt fort. Mjölkgångarna öppnas först när barnens sugande ger en signal till hypofysen i mammans hjärna. En del barn är fruktansvärt otåliga, de knuffar och slår mot bröstet för att mjölken ska komma. Barnen är så präglade på amningen att så fort mamman lägger dem i amningsposition så vet de vad som är på gång och blir upprörda eftersom de redan är hungriga. En annan orsak skulle kunna vara att det är alltför stressigt runtomkring så att barnet inte kommer till ro och kan äta. Men vår bild är att oftast handlar skriken om att barnet är otåligt och hungrigt. Det kan man ju själv känna igen sig i.
Kan jag ge napp till en nyfödd utan att störa amningen? Det beror på när och hur nappen används. De allra flesta spädbarn har ett väldigt stort sugbehov och har man tur får de tag på tummar och händer och underarmar och alla möjliga saker att slicka och suga på. Om man börjar tidigt med napp finns en risk att barnet suger på bröstet på samma sätt som det har sugit på nappen, och det är två helt olika sugtekniker. Vår erfarenhet är att de flesta barn kan skilja mellan de här 10
Första levnadsåret
två teknikerna, men om nappen kommer in tidigt kan det bli störningar på bebisens sugteknik, vilket kan leda till skador på bröstvårtorna och smärtor hos mamman. Därför finns det en poäng i att försöka undvika napp tills barnet kommit väl in i amningen.
Kan man kombinera flaskmatning med amning? Ja, det kan man. Man ska vara medveten om att amning fungerar som en sorts marknadsekonomi: efterfrågan skapar tillgång. Är det så att efterfrågan sker på halv-, heleller trekvartsfart så är det precis så mycket mjölk som görs. Ju oftare barnet kommer till bröstet och ju mer det äter, desto mer mjölk produceras. Väljer man att göra en kombinationsmatning så ska man alltid börja med amningen och helst stimulera båda brösten innan man kommer med flaskan. Det händer dock att barn inte blir tillräckligt mätta när de ammats, då kan det vara bra att fylla på med flaskan efteråt. 11
1. Om mat
Vårt råd är att pröva sig fram och se hur barnet trivs och hur man själv trivs, för båda måste trivas. Är det så att amningen hela tiden krånglar och hela tiden har krånglat, så tycker vi att man kan pröva flaskmatning och se hur det går, för det kan ge en mycket mer avslappnad situation för både mamman och barnet. Då försvinner mycket av ångesten – men kanske inte allt, eftersom mammor vet att det är viktigt att amma. Ändå är det inte alltid amning som är bäst för det individuella paret, det är jätteviktigt att veta.
Ersättning och bröstmjölk – vilka för- och nackdelar finns? Vad vi vet finns det inte några nackdelar med bröstmjölk, om det inte är så att det absolut inte fungerar. Det finns mammor som frustrerat försöker i månader att pressa ut bröstmjölk och i de situationerna tror vi att det skulle bli lugnare för både mamma och barn att pröva ersättning i stället. Hälso- och näringsmässigt är bröstmjölken viktig och överlägsen ersättning, både för barnets hälsa och för mammans brösthälsa. Men det är inte värt det om amningen sker till priset av ångest. Då är det bättre för barnet att ha en mamma som mår bra.
12
Första levnadsåret
Mitt barn vägrar att dricka ur nappflaska. Vad ska jag göra? Prova att mata med en sked eller ur en liten skedformad kopp, alternativt ur ett glas. Bebisar lapar fint från glas- eller muggkanten. Det tar längre tid och kräver mer tålamod, men de får en fantastisk teknik efter hand. Man får förstås också titta på varför barnet vägrar nappflaskan. Om barnet vet att flaskmatningen äger rum bara när mamma är borta, är det kanske inte så konstigt om det vägrar. Det brukar dock fungera efter ett tag att någon annan matar. Sedan kan det vara så att det inte är problem med flaskan utan att det är själva situationen att mamma och brösten är borta, och att det är detta som barnet reagerar på. Barn är olika.
Mitt barn vill inte amma utan bara äta ersättning. Det är en svår situation för då kan man känna sig bortvald som mamma, om det nu är så att man vill amma. Den vanligaste anledningen till att barn hellre väljer ersättning än amning är att ersättningen kommer forsande mycket snabbare. Barnet blir helt enkelt mätt fortare och utan att behöva anstränga sig. Barn kan ju inte skilja på att mjölk och ersättning innehåller olika saker. 13
1. Om mat
Om man har börjat med ersättning till följd av en tillfällig svikt hos mamman, till exempel en sjukdom, går det att jobba upp amningen igen med lite ansträngning. Ofta tar det mindre än en vecka. Man får stå ut några dagar, sedan brukar bröstmjölken komma igång och barnet blir mätt på den, då är det återinvant på bröstet. Man kan också själv pumpa ur bröstet och ge mjölken i flaska, men det innebär ju lite av ett dubbelarbete. Som sagt, anledningen till att barnet föredrar flaskan är nästan alltid att det går så himla snabbt med ersättningen.
Det gör så ont när jag ammar – måste jag fortsätta? Vi tycker att du omedelbart ska söka hjälp för smärtan. Den allra vanligaste orsaken till smärta är att man har fått svampinfektion i mjölkgångarna och ibland ända upp till mjölkkörtlarna. Det gör fruktansvärt ont. Det finns bra läkemedel mot detta – en del av dem kan framkalla illamående och är ganska äckliga, men det är en effektiv behandling och man kan återgå till amningen. Skulle smärtan bero på såriga bröstvårtor finns annan hjälp att få, till exempel sugnapp av silikon som skyddar huden. Finns på apotek. Smärta är ofta en anledning till att man inte orkar fortsätta amma, vilket är mycket förståeligt eftersom det gör så ont, men sök definitivt hjälp! Det finns amningsmottagningar 14
Första levnadsåret
på de flesta sjukhus. Eller så kan man ringa amningshjälpen eller BVC. Men måste du fortsätta amma? Det är klart att du inte måste. Det viktigaste är att hitta orsaken och inte sitta hemma och tro att det ska göra så här ont.
Jag ammar min dotter på fem månader varannan timme dygnet runt – är det rimligt? I kulturer där man jämt och ständigt bär med sig sina bebisar äter de mellan 15 och 20 gånger per dag. De gör en snabb attack på bröstet, dricker inte så mycket, men upprätthåller en effektiv amning på det sättet. I dessa kulturer ammar man ofta under flera år. Men frågan är förmodligen om det är rimligt i vår kultur? Då måste svaret bli att, nej, det är det inte. Alltså, har man en fem månaders bebis som ammar varannan timme, skulle vi tro att mamman måste vara rätt trött. Rådet är att söka upp amningsmottagningen där du bor eller att ringa till amningshjälpen. Barnmorskorna är superduktiga och kan hjälpa till att få en utglesning mellan måltiderna med en större mängd bröstmjölk vid varje amningstillfälle. På BVC finns också hjälp att få. Det går nästan alltid att ändra de här tillstånden.
15
Ett till tv책 책r
Ett till två år
Ska jag acceptera att min ettåring kastar mat på golvet? Nej, det tycker vi inte. Bordsskick är ofta en av de riktigt stora sakerna vi uppfostrar våra barn kring. Med stort tålamod, mycket envishet och en kärleksfull information om olämpligheten i detta beteende, är det bara ett par år bort innan de slutar med det. (Eller så kan man köpa en hund som städar under bordet J) Det handlar om barnens utveckling. Hur ska de veta att de inte får kasta mat på golvet? Det är vi som måste tala om det för dem. Det är ju himla härligt att slänga mat och se vad som händer. En del barn tycker det är jätteroligt för att alla runt bordet reagerar när de gör det. Stor effekt får man! Det är ju också så att vi uppmuntrar barn att kasta. De får en liten boll och så säger vi ”kasta till pappa!” och vi kastar saker till dem också. Det tar ett tag för dem att skilja på saker, som att vi inte gillar när de kastar iväg ett nykokt ägg. Allt det där lär de sig så småningom när vi visar missnöje, blir irriterade, rynkar ögonbrynen och byter röst. Så titta på barnet ordentligt, håll det i händerna och säg bestämt: ”Stopp! Vi kastar inte maten, älskling. Nu äter vi.” Det är så de lär sig.
21
1. Om mat
Hur bryter man vanan med välling på natten? Det är inte lätt. Måste man det? En del barn behöver äta på natten och är det bara en gång och man känner själv att man står ut kanske svaret blir nej. Men om man inte står ut får man ta kampen. Många föräldrar gör så att de tunnar ut vällingen och sedan går de över till vatten efter ett tag, och då är nattflaskan inte lika intressant längre. Ett annat sätt är att turas om att bära barnet tills det somnar om.
Vad gör man om barnet bara vill ha välling i stället för mat? Man bör i princip inte ge välling i stället för mat, men får man inte i barnet någonting annat är det klart att det är bättre med välling än ingenting alls. Man kanske kan locka med vällingen, och säga: ”Okej, älskling, smaka på purén (eller vad det nu är för något) så kan du få välling sedan.” Ta inte en kamp med barnet kring maten och ätandet. Ta då hellre välling!
22
Ett till två år
Hon vägrar äta och det blir många konflikter, vad ska jag göra? Försök med positiva förtecken. Locka. Byt plats. Ät i soffan. Sitt i knäet ett tag. Ät på andra tider. Gör lite trix. Eller pröva att gå precis åt andra hållet: Var tydlig med att alla sitter tillsammans vid bordet och att barnet kanske inte behöver äta, men väl sitta med. Rätt vad det är så kommer den där lilla handen troligtvis ut och vill ha någonting om barnet är tillräckligt hungrigt. Man kan också testa att ge barnet den mat det vill ha under en period. Det vi kan säga om konflikter kring mat är att man som vuxen alltid förlorar. Barn använder den enda makt de har, nejets makt, och mot den har vi inte en chans om vi visar frustration, stress, raseri eller trycker på för mycket. Vi kan inte tvinga dem att äta. Och det går inte att svälta ihjäl på ett par dagar i det här landet, så lägg hellre ner alla vapen och avvakta. Vi tycker att man ska försöka undvika konflikter kring mat och verkligen försöka göra det så bra och positivt som det går. Men vi vill också påpeka att man kanske inte ska gräva så djupt i det här. Konflikter kan det bli då och då under hela den här första perioden med våra barn, konflikter som kommer och går.
23
Malin Alfvén är leg. psykolog med inriktning på barn och föräldrar. Louise Hallin är leg. barnmorska och leg. psykoterapeut med specialistutbildning i barn- och ungdomspsykiatri.
Föräldrars frågor om barn 0 – 5 år
Malin Alfvén och Louise Hallin, kända från radioprogrammet Knattetimmen, svarar på föräldrars små och stora frågor kring mat, sömn, beteende, relationer, utveckling och känslor. Hur gör man när måltiderna blir en maktkamp, när man blir galen av sömnbrist eller när barnet inte vill träffa farmor och farfar? Dessa och 127 andra frågor besvaras på ett respektfullt, klokt och inkännande sätt som stärker såväl föräldrar som barn. Boken vänder sig till alla som inte tycker att föräldraskapet är enkelt och självklart. Även för BVC är boken ett användbart verktyg – både som stöd i arbetet och att rekommendera till föräldrar.
Malin Alfvén • Louise Hallin
Det här är en varm, humoristisk och allvarsam bok om barn mellan noll och fem år.
Malin Alfvén • Louise Hallin
Föräldrars frågor om barn 0 – 5 år
Mat, sömn, beteende, relationer & utveckling