9789147085262

PRINCIPER

Mekanik

D

e n här bok e n riktar sig till alla som

behöver kunna förutsättningarna för

arbetet i en fordonsverkstad. Lokalens utformning, Arbetsmiljö- och Säkerhetsfrågor är viktiga frågor som behandlas i boken. Boken beskriver även olika typer av hjälpmedel och verktyg. Både fast monterade i lokalen och handverktyg. Du får också en överblick över olika servicemoment som utförs på fordon.

FORDON · PRINCIPER/MEKANIK

Serien Fordon, som den här boken Mekanik ingår, omfattar faktaböcker och webbtjänsten Fordon Plus.

Webbtjänsten innehåller arbetsuppgifter i form av arbetsordrar som läraren delar ut till eleven. I arbetsordern finns kontrollfrågor, animeringar, praktiska moment, självtester och mycket annat.

FORDON

PRINCIPER

Mekanik

Best.nr 47-08526-2 Best.nr 47-08490-6 Tryck.nr 47-08490-6 Tryck.nr 47-08526-2

9 789147 085262

Omslag, Mekanik.indd 1

FORDON

2010-08-04 19.54

ISBN 978-91-47-08526-2 © 2010 Christer Svensson och Liber AB Projektledare: Sture Sahlström Bildredaktör: Ian Maasing Redaktionell bearbetning: Mattias Jonsson Grafisk form och produktion: Mats Saldenius Grafisk Form Bildleverantörer: Audi sid 85, 93, 123, 125 Bilprovningen sid 11, 160, 161 Blåkläder sid 31 BMW sid 82, 112, 120 Bosch sid 16, 20, 21, 26, 30, 31, 35, 94, 98, 100, 158, 159 Continental sid 129 Daimler sid 26, 30, 85, 92, 94, 95, 103, 105 Hultafors sid 85, 87 Infocar sid 121 Mattias Jonsson sid 32, 36, 39, 45, 130, 134, 136 Kamasa Tools sid 24, 60, 65, 68, 77 Komatsu sid 127 Illustrator, Svante Ahlsén sid 23, 28, 34, 35, 36, 47, 49, 50, 51, 55, 58, 66, 67, 68, 89, 91, 140, 141, 145, 147, 149, 150, 152, 153 Ian Maasing sid 9, 10, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 31, 32, 33, 37, 40, 42, 43, 44, 45, 52, 55, 56, 57, 58, 59, 65, 66, 67, 72, 79, 80, 84, 90, 91, 93, 94, 95, 96, 99, 100, 101, 106, 108, 110, 112, 114, 116, 128, 129, 131, 132, 133, 134, 135, 137, 139, 142, 152, 155, 159 Mekonomen sid 22 Michelin sid 21, 85, 90 Preem sid 107 Presto sid 44 Renault sid 46, 151, 155, 157 SNA Europe sid 61, 62, 63, 64, 65, 68, 69, 70, 71, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 84, 88, 89, 137, 142, 146 Scania sid 9, 14, 17, 26, 34, 39, 69, 71, 84, 109 Shell sid 103, 105, 109, 111 Statoil sid 103, 104, 105 AB Volvo sid 52, 54, 84, 122, 126, 155, 156, 160 Volvo Personvagnar sid 52, 53, 86, 121 VW(Volkswagen) sid 35, 38, 83, 128 Första upplagan: 1 Repro: Resultat Grafisk Produktion AB Tryck: Graphycems, Spanien 2010 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utövet lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordare, t ex kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm.

Tfn: 08-690 92 00. www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01. e-post: kundservice.liber@liber.se

2

Mekanik.10.07.03.indd 2

2010-07-30 12.42

Innehållsförteckning Att jobba med mekanik

8

Arbetsmiljö

26

Mekanikerns roll

8

Arbetarskydd.

26

Fordonsverkstäder

9

Elevskyddsombud

27

Fältmekaniker

9

Varselskyltar

28

Bli ett proffs

10

Säkert arbete

29

Ordning och reda

10

Personlig skyddsutrustning

29

Dokumentation

10

Gasmask

30

Arbetskläder

10

Arbetshandskar

30

Skyddsutrustning

11

Skyddsskor

31

Yrkesstolthet

11

Skyddsglasögon

31

Social förmåga

11

Skyddskläder

31

Ergonomi i verkstadsmiljön

32

Obekväma arbetsställningar

32

Verkstadslokalen

12

Tunga lyft

34

Tak

13

Enkla råd

34

Väggar

13

Halkrisker

36

Golv

14

Buller

36

Belysning

14

Damm

37

Portar

15

Vibrerande verktyg

38

Tryckluft/Pneumatik

38

Pneumatiska verktyg

38

Lokalens utrustning

16

Upphissade fordon

39

Exempel på fast utrustning

17

Brand- och Explosionsrisker

41

Lyftar

17

Lättantändligt material

41

Bromsprovare

20

Typer av brandsläckare

44

Fyrhjulsmätning

20

Riskerna med frätande och farliga

Däckmaskiner

21

Balanseringsmaskiner

22

Elektrolyt

45

Arbetsbänkar

22

Frätande ämnen

46

Verkstadspress

22

Elsäkerhet

47

Pelarborrmaskin

23

El kan vara farligt på tre sätt

47

Slipmaskin

23

Ström genom kroppen

47

Verktygskassett

23

Brandrisker

47

Exempel på flyttbar utrustning

24

Ljusbågsolyckor

47

Garagedomkrafter

24

Hur skyddar vi oss mot elström?

48

Pallbockar

24

Extra isolering

48

Växellådslyft

25

Skyddsjordning

48

Verkstadskran

25

Jordfelsbrytaren

49

Lägre spänning

49

vätskor

45

Vilka elarbeten får man göra själv? 49 Första hjälpen

50

Vad du behöver kunna

50

3

Mekanik.10.07.03.indd 3

2010-07-30 12.42

Miljöaspekter

52

Diagnosinstrument

Avgaser

53

Verkstadslitteratur

102

Svets- och sliprök

54

Sprayer

54

Härdplaster

56

Bränslen

103

Isocyanater

57

Bensin

106

Lim

57

Hantering av bensin

106

Rengörningsmedel

57

Dieselbränsle

107

Hantering av diesel

107

RME

108

99

Verktygslära

58

Hantering av RME

108

Handverktyg

59

Etanol E85

108

Tänger

60

Hantering av etanol

109

Klippande

60

Fordonsgas

110

Hållande

62

Naturgas

110

Specialtänger

65

Biogas

111

Kabelskotänger.

67

Hantering av fordonsgas

111

Fasta nycklar

69

Skiftnyckel

71

Hylsnycklar

72

Smörjmedel

112

Skruvmejslar

78

Friktion

113

Huggverktyg

79

Olika smörjmedel

113

Filar

80

Oljans viskositet

114

Bågfil

80

Viskositetsindex

115

Slagverktyg

81

Att välja rätt olja

115

Hårda hammare

81

Oljans klassificering

116

Mjuka hammare

82

Oljans vidhäftningsförmåga

118

Pneumatiska verktyg

83

Oljor

119

Pneumatiska handverktyg

83

Motorolja

120

Transmissionsolja

122

Transmissionsoljans kvalitetsklasser 124

Mätverktyg

85

Olja för automatväxellådor (ATF)

125

Generellt om mätning

86

Hydraulolja

126

Ritningar och måttangivelser

86

Styrservoolja

127

Mikrometern

90

Tvåtaktsolja

127

Hantering av oljor

128

Bromsvätska

129

Mätinstrument

94

Klassificering av bromsvätska

130

Multimeter

95

Hantering av bromsvätska

130

Amperemetertång

95

Fasta smörjmedel

130

Elektronisk batteritestare

96

Halvfasta smörjmedel

131

Ljuslängdsmätare

96

Kopparfett /Aluminiumfett

132

Avgasmätare

97

Silikonfett

133

Hjulinställning

97

4

Mekanik.10.07.03.indd 4

2010-07-30 12.42

Kylvätska

134

Raster

157

Hantering av glykol

138

Regelbunden underhållsservice

158

Exempel på underhållsservice

158

Olje- och filterbyte

158

Fästelement och förband

139

Smörjning av leder

158

Skruvförband

140

Kontroll av belysning

159

Standarder

140

Däckskontroll

159

Allmänt om gängor

141

Funktionskontroll av bromsar

159

Gängans stigning

141

Batterikontroll

159

Nyckelvidd

141

Vätskenivåer i motorrummet

160

Fina eller grova gängor

142

Smörjning

160

Metriska gängor

142

Visuell kontroll

160

Unifiedgängor

143

Kontroll av glapp

161

Hållfasthetsklass

144

Test av kontrolllamporna

161

Gängverktyg

145

Systemdiagnos

161

Skadade gängor

145

Provkörning

162

Insatsgänga

146

Slutkontroll

162

Skruvar

147

Muttrar

147

Brickor

148

Låsning av skruvförband

148

Limförband

150

Kontaktlim

150

Snabblim

151

Polyuretanlim (PUR-lim)

151

Epoxilim

151

Nitförband

152

Nitning

153

Popnit (Blindnit)

153

Blindnitmuttrar

153

Snäpplås

153

Svetsförband

154

Praktiskt arbete

155

Spill

156

Borttagna hjul

156

Hjulinställning

156

Batterispänningen

157

Raster

157

Regelbunden underhållsservice

158

Exempel på underhållsservice

158

Borttagna hjul

156

Hjulinställning

156

Batterispänningen

157

5

Mekanik.10.07.03.indd 5

2010-07-30 12.42

Mekanik.10.07.03.indd 6

2010-07-30 12.42

Författarpresentation Hej! Mitt namn är Christer Svensson. Under mina 50 år som yrkesverksam inom bil­ branschen har jag fått uppleva en fantastisk teknisk utveckling. Mekanikeryrket, som tidigare nästan enbart var ett mekaniskt hantverksarbete kräver idag kunskaper om system som innehåller både mekanik, hydraulik, pneumatik och elektronik. Mekaniken har dessutom förfinats. Toleranserna har blivit mindre och nya material har förlängt livslängden på komponenterna. Genom mitt yrkesval har jag fått ständiga möjligheter att utveckla mitt intresse för teknik, och jag har också kommit i kontakt med nya arbetssätt och arbetsmiljöfrågor. Jag har jobbat 16 år som bilmekaniker och 30 år som yrkeslärare vid gymnasieskolan i Olofström Min förhoppning är att boken Mekanik ska ge dig en bra start på yrkesutbildningen och en bra grund att stå på i din framtida yrkesutövning.

Lycka till med valet av fordonsprogrammet!

Christer Svensson

7

Mekanik.10.07.03.indd 7

2010-07-30 12.42

Att jobba med mekanik Det finns få yrkesgrupper som använder lika många verktyg och instrument som fordonsmekanikerna. Om du har goda kunskaper om verktyg, mekaniska principer och olika material kommer du att vara kvalificerad för en hel del olika jobb.

För att snabbt komma in i studierna på fordonsprogrammet behöver du lära dig vad de olika verktygen heter och hur man använder dem. Lika viktigt är det att du känner till grundläggande mekaniska principer och materialegenskaper.

Det gäller att du skaffar dig den rätta kompetensen inom det du vill arbeta med. Du måste känna till verktyg, materialegenskaper och mekaniska principer om du ska kunna arbeta på ett professionellt sätt.

En avdragen skruv eller spräckt gods i en dyr maskindel kan förstöra både lönsamhet och kundrelationer. Följande områden kommer jag att lägga särskild vikt vid.

• Säkerhet • Verkstadsarbete • mekanik • verktyg • maskinelement • material.

Mekanikerns roll I vårt moderna samhälle utför fordon och maskiner allt från personoch varutransporter till skogs- och vägarbeten samt olika typer av lyft.

För att dessa fordon och maskiner ska kunna fungera utan dyra driftstörningar krävs mekaniker och tekniker som kan utveckla och underhålla hela den komplicerade maskinparken. När fordonen och maskinerna är förbrukade krävs yrkesfolk som på ett miljösäkert sätt tar hand om det som är kvar. Begagnade reservdelar säljs av auktoriserade bilskrotar, andra delar återvinns eller förstörs på ett miljöanpassat sätt.

8

Mekanik.10.07.03.indd 8

2010-07-30 12.42

Fordonsverkstäder

Arbetet som mekaniker är omväxlande, dels åtgärdar du olika fel på ett fordon, dels så innebär arbetet att du får utföra olika typer av förebyggande servicearbeten. Då gäller det att vara uppmärksam på de olika systemen i fordonet och att byta ut slitagedelar på ett proffsigt sätt.

Fältmekaniker Du kan även arbeta som fältmekaniker. Det innebär att du får åka ut till fordonet där det har gått sönder och reparera det på plats. Då gäller det att snabbt felsöka, besluta och åtgärda på egen hand. Till sitt förfogande har man då ett fordon som är utrustat som en mindre verkstad. Med denna mobila verkstad kan man utföra reparationer, svetsarbeten, med mera.

I boken GRUNDKOMPETENS kan du läsa om flera av möjligheterna i inledningen: Din väg in i yrkeslivet.

Tänk efter före.

Jobba efter rätt dokumentation.

Se till att du har tillräckliga kunskaper.

9

Mekanik.10.07.03.indd 9

2010-07-30 12.43

Bli ett proffs Ett proffs är någon som får sin inkomst från det han eller hon är duktig på. Ordet proffs är en förkortning av professionell. I det här avsnittet vill vi hjälpa dig att bli ett proffs. En bra början är att bekanta sig med de förväntningar och krav som ställs på en duktig yrkesman eller yrkeskvinna i fordonsbranschen.

Ordning och reda Många människor har sett Formula 1-tävlingar, åtminstone på TV. Mekanikerna som sköter bilarna under loppen är de bästa i världen, och arbetar med de dyraste bilarna. Mekanikerna har flamsäkra, rena overaller i teamets färger och heltäckande skyddsglasögon och handskar. Dom arbetar snabbt och effektivt med rätt verktyg för uppgiften.

Tänk dig att i ett av teamen bär mekanikerna slitna gympaskor, smutsiga jeans och olika t-shirtar. I depån finns det oljefläckar och det ligger verktyg på marken.

Håll med om att teamet skulle upplevas mindre seriöst än de som har ordning och reda. På samma sätt bedöms du när du arbetar i ett verkstadsföretag. En ren och välklädd mekaniker ger bilden av ett företag med ordning och reda. Saker som du säger och gör kommer av omvärlden förknippas med företaget, det är viktigt att komma ihåg.

Dokumentation

Med bra ordning på arbetsplatsen blir det bra kvalitet på arbetet.

I yrket kommer du att möta många kunder och många fordon, därför är dokumentation viktig. Det handlar om att skriva ner vad man kommit överens med kunden om. Det är också viktigt att dokumentera och meddela kunden om vilka brister man upptäckt på fordonet när man har arbetat med det.

Dokumentationens värsta motståndare är glömskan, därför ska du skriva ner saker direkt, utan att vänta. En proffsig yrkesarbetare chansar inte på att ha viktig information enbart i huvudet, utan gör anteckningar under arbetets gång. Därför ska du alltid ha papper och penna i någon ficka. Att skriva på huden ger ett oseriöst intryck. Ett annat sätt att dokumentera detaljer är att fotografera, kanske med mobiltelefon.

Arbetskläder I Sverige är arbetsgivaren skyldig att hålla den anställde med lämpliga skyddskläder. De flesta företagen i motorbranschen har gått ett steg längre, genom att ta fram prydliga, sköna 10

Mekanik.10.07.03.indd 10

2010-07-30 12.43

arbetskläder att arbeta i. Tvättning av kläderna sköts ofta av verkstadsföretaget och varje anställd har flera ombyten kläder så att det alltid finns rena kläder att byta till.

Omvänt så är inte arbetskläderna frivilliga, som man först kan tro. Under arbetstid kan du alltså inte byta ut arbetsskjortan mot en luvtröja eller ta på din favoritkeps. Du kan heller inte välja bort skyddskorna, de är till för att skydda mot allvarliga skador.

Att medvetet välja framtoning av ett företag, till exempel genom att alla anställda har likadan klädsel, kallas ibland profilering och är viktigt i konkurrensen med andra företag.

Skyddsutrustning En mekaniker som använder hörselskydd, skyddsglasögon och skyddshandskar upplevs som proffsig. Fordonet behöver också skyddas mot smuts och repor. Därför ska du alltid använda sitsskydd och skärmkydd när du arbetar med fordonet.

Ibland kan det behövas ytterligare skydd till exempel på bilens mattor. Skapa rutiner för all skyddsutrustning så att du använder den automatiskt!

Yrkesstolthet Att behärska ett yrke är något att vara stolt över. Det innebär att man är ett proffs! Som duktig yrkesman eller yrkeskvinna kommer du att få beröm och uppskattning, något som alla människor har stort behov av. Man ska aldrig underskatta den erfarenhet en yrkesman eller yrkeskvinna hunnit få under kanske 40-45 år i arbetslivet.

Social förmåga Hela yrkeslivet består av möten med människor. Det handlar om arbetskamrater, kunder, konkurrenter och så vidare. Det tillhör ett professionellt arbetssätt att kunna anpassa sig till den man möter, och till situationen.

Kritik är viktigt. Negativ kritik (klagomål) får oss att tänka efter. Det kan leda till att man förbättrar sig ytterligare som yrkesman. Positiv kritik (beröm) ger bekräftelse på att man gjort någonting bra och rätt. Genom att vara självkritisk när man arbetar kan man själv upptäcka felaktigheter, och därigenom undvika klagomål.

Det är ok att ge kritik! Men det är viktigt att den är konkret och saklig. Tala om när något är bra eller dåligt. Negativ kritik kan med fördel uttryckas i form av tips på förbättring.

11

Mekanik.10.07.03.indd 11

2010-07-30 12.43

Verkstadslokalen Som fordonsmekaniker är du oftast i en verkstad och utför dina arbetsuppgifter. Det är därför viktigt att veta hur en modern verkstad ser ut och är utrustad. Fordonsverkstäder är oftast utrustade efter vissa allmänna krav men de kan även vara specialanpassade för ett bilmärke. En allroundverkstad kan vara knuten till en reservdelskedja där vissa platser har specialutrustning.

12

Mekanik.10.07.03.indd 12

2010-07-30 12.43

Modern lastbilsverkstad med ljuddämpande innertak som döljer ventilationstrummor och slangvindor.

Tak Taket i verkstäderna måste vara anpassade så att även höga fordon kan komma in i verkstaden. Man måste även anpassa takhöjden så att fordonen kan lyftas upp. I en modern fordonsverkstad finns oftast flera platser för servicearbete. I taket finns slangrullar för tryckluft och påfyllningsanordning för olika vätskor. Det kan till exempel vara olja, kylvätska och spolarvätska. I taket finns även eluttag 230/400 volt.

Detta är till för att öka effektiviteten på verkstadsgolvet.

I taket monteras också avgasfläktar med tillhörande rulle och slang. Dessa ska vara dimensionerade för verksamheten.

Avgasfläktarnas slangar kan vara konstruerade så att fodonet kan förflyttas med avgasutsuget inkopplat. Bland andra Bilprovningen använder sådan avgassug i sina besiktningshallar.

Det är en stor fördel om det finns ett undertak. Då undviker man till exempel att ventilationsfläktar för friskluft och värmetillskott skapar onödigt buller och samlar damm. Är ljudvolymen hög trots detta kan bullret byggas bort med ljudabsorberande material.

Väggar Elcentraler och styrdon för fläktsystem monteras oftast centralt på väggen i verkstaden. Nödstopp ska finnas strategiskt utplacerade så att maskiner och lyftar snabbt kan stoppas vid eventuella olyckstillbud. Brandredskap brukar också vara monterade på väggarna, men mobila brandsläckare är också vanliga.

13

Mekanik.10.07.03.indd 13

2010-07-30 12.43

Säkerhetsskyltar, som nödutgång, nödstopp, förbudsskyltar, påbudsskyltar och brandredskap ska monteras i ögonhöjd.

Säkerhetsutrustning får aldrig blockeras.

På väggarna är det vanligt att verktygstavlor med specialverktyg hängs upp. Verktygstavlorna bör ha ljus bottenfärg, då blir det lättare att se verktygen än om de är upphängda mot en mörk bakgrund. Väggarnas färg bör vara ljus och matt för att inte ge obehagliga reflexer.

Golv Golven ska vara lätta att hålla rena från oljor och kemikalier samt vara halkfria. Därför bör det finnas avloppsbrunnar i golven där överflödigt vattenspill lätt kan skrapas ner för att undvika halkolyckor. Dessa avloppsbrunnar ska vara utrustade med oljeavskiljare så att olja inte kommer ut i avloppsystemet.

Golv­ytorna ska vara plana (väl avvägda) för att underlätta montering av känslig utrustning. Av den anledningen är det lämpligt att ha en avloppsränna utmed väggarna, eftersom verksamheten inte tillåter tillräckligt fall på golvet.

Belysning Eftersom det finns många trånga utrymmen på ett fordon så är det vanligt att man arbetar i dåligt ljus. När man är ung så har ögat lätt för att anpassa sig. Vid cirka 40-års ålder försämras synen och då blir det ansträngande för ögonen att arbeta i dåligt ljus. Ljusa ytor som är bländfria på golv, väggar och tak gör det behagligare för synen. Fönster med dämpat ljusinsläpp kan underlätta för mekanikerna vid de olika arbetsmomenten. Punktbelysning måste oftast till i trånga utrymmen.

14

Mekanik.10.07.03.indd 14

2010-07-30 12.43

Belysningen anpassas efter arbetssituationen. Det finns ingen anledning att placera lysrör mitt över fordonet, därför monteras ofta belysningen i en ram runt fordonslyften. Extra armaturer på vardera sidan om fordonet används för att förbättra sikten. Det finns handlysrör som är till för att förbättra belysningen i skymda utrymmen och dessa bör användas för att spara ögonen och för att göra arbetet säkrare. Ljuset blir bättre om ljusrörsarmaturerna rengörs regelbundet. Mekanikern bör också ha tillgång till en ficklampa.

Portar Portar av olika modeller förekommer, eldrivna är vanligast, men manuella portar förekommer också. Oftast har man möjlighet att öppna till halv eller hel höjd för att spara på värmen. Hela porthöjden behöver inte öppnas när en personbil skall köras in. Liksom i andra sammanhang så stiger varmluft och samlas nära taket. Genom att inte öppna porten hela vägen kan du behålla värmen i lokalen. Av samma anledning är det i verkstadslokaler vanligt med takfläktar som har till uppgift att trycka ner den varma luften mot golvet.

Takskjutport med möjlighet att halvöppna. När röd signal lyser är porten i rörelse. Om man försöker passera porten i det läget kan både porten och fordonet få allvarliga skador.

15

Mekanik.10.07.03.indd 15

2010-07-30 12.43

Lokalens utrustning I en fordonsverkstad är en del utrustning som arbetsbänkar och billyftar fast monterade. Det finns även utrustning som är försedda med hjul för att kunna tjäna hela lokalen, samtidigt som den blir lättare att rulla ur vägen när den inte används. I lokalen finns även en mängd olika handverktyg och instrument för de dagliga arbetsuppgifterna.

16

Mekanik.10.07.03.indd 16

2010-07-30 12.43

Exempel på fast utrustning Lyftar Vid många arbetsuppgifter måste man kunna arbeta under fordonet och då behövs någon typ av lyft. Fordonslyftar har utvecklats och blivit mindre och smidigare samt fått bättre lyftkapacitet.

Pelarlyft

Den hittills vanligaste personbilslyften har 2 pelare med höj och sänkbara armar. Pelarna är fastskruvade i golvet och bilen körs in mellan pelarna. Fördelarna med 2-pelarlyften är att den är ganska billig, kan monteras direkt på ett plant golv och tillåter arbete under bilen samt med hjulen borttagna.

Nackdelen är att lyftpelaren gör det svårt att öppna bilens dörrar.

Tvåpelarlyft. Lyftarmarna viks åt sidan när fordonet körs in mellan stolparna.

Hetralyft

Hetralyften består av separata lyftpelare som rullas fram till fordonets hjul. Lyften samordnar sedan lyftet så att alla pelarna gör samma lyft och sänkrörelse. Lyften förekommer på verkstäder för tunga fordon och används ofta eftersom den dels anpassas automatiskt till axelavståndet, och dels kan rullas ur vägen när den inte används.

Mobil pelarlyft, benämns ibland Hetralyft.

17

Mekanik.10.07.03.indd 17

2010-07-30 12.43

Körbanelyft

Körbanelyft

Körbanelyften har fördelen att man kör upp på lyften och direkt kan lyfta fordonet. Nackdelen är att arbeten där hjulen ska lossas kräver ytterligare en lyft i lyften, eftersom fordonet fortfarande står på hjulen. Den här typen av lyft är vanlig i bilprovningens besiktningshallar, eftersom in- och utkörning måste gå snabbt. Körbanelyft är också vanlig där 4-hjulsmätare ska användas eftersom bilen då behöver stå på hjulen under mätningen. Lyften kan vara utrustad med skakplattor för att undersöka glapp i framvagnens leder.

Kassetlyften

Kassetlyften är troligen den mest användarvänliga lyften och den finns både för lätta och tunga fordon. Fördelen med den här typen av lyft är att den helt eller delvis försvinner ner i golvet i nedsänkt läge. Även i upphissat läge tar den minimal plats. Nackdelen är att den är dyr och att man vid montering måste göra ett stort hål i golvet där en kassett med hela lyften monteras, därav namnet på lyften.

Lyftbord för karosseriarbeten.

Max lyfthöjd cirka 1,2 meter.

18

Mekanik.10.07.03.indd 18

2010-07-30 12.43

Praktiskt arbete När man ska arbeta eller praktisera på en fordonsverkstad förväntas man känna till några arbetsmoment. Det här avsnittet är en introduktion till några av dessa arbetsmoment.

En proffsig mekaniker har ordning på sina verktyg, i ett skåp eller en vagn. Genom att ha ordning på verktygen vet man att inget verktyg blivit glömt i fordonet. Du måste senast innan fordonet körs ut ur verkstadslokalen plocka i ordning och torka av verktygen. Då får du bekräftelse på att alla verktyg är tillbaka på sin plats.

Delar som plockas bort tillfälligt från fordonet bör läggas på en uppläggningsvagn. Små detaljer och skruvar gör att det är lämpligt med en kant på uppläggningsvagnen.

155

Mekanik.10.07.03.indd 155

2010-07-30 12.49

Spill Ta alltid hand om spill direkt när det uppstår. En fläck av olja eller glykol tränger in i underlaget och blir därmed svårare att torka bort ju längre tiden går. Halkrisken är stor om det ligger vätskespill på golvet. Dessutom riskerar du att sprida spillet i verkstaden och i värsta fall till kundfordonet.

Borttagna hjul Många arbeten kräver att fordonets hjul behöver tas bort.

När hjulen monteras tillbaka ska skruvarna momentdras enligt tillverkarens rekommendationer. Dessutom behöver du som mekaniker uppmärksamma föraren om att hjulen ska efterdras efter en tids körning. Om inte efterdragning utförs finns risken att hjulen lossnar, vilket kan innebära livsfara.

Därför behöver föraren påminnas om efterdragning genom en papperslapp i fordonet. Föraren kan så klart återvända till verkstaden för efterdragning, om så önskas.

Hjulinställning Flera arbetsmoment innebär att fordonets hjulvinklar påverkas. Felaktiga hjulvinklar ger större däckslitage, opålitliga vägegenskaper och förkortar livslängden på leder i hjulupphängningen.

Exempel på arbeten som kan påverka hjulvinklarna är arbete med fjädring och hjulupphängning, lossad framvagnsram samt krockskador och riktningsarbeten på karossen.

En hjulmätning bör göras i direkt anslutning till att reparationen är utförd, men tänk på att kunden måste ha godkänt extrakostnaden.

156

Mekanik.10.07.03.indd 156

2010-07-30 12.49

Batterispänningen Ett fordon som tappar sin batterispänning helt, kan förlora minnesfunktioner i till exempel styrenheter och klockor.

Dessutom kan allvarligare fel uppträda när batteriet laddats upp igen, exempelvis kan fordonets centrallås göra att nycklarna blir inlåsta i fordonet.

Ta för vana att koppla batteriladdare på fordonet vid arbeten där tändningen behöver vara påslagen, till exempel underhållsservice och diagnos. På det sättet fungerar fordonets system utan avbrott och du slipper ställa om klockor och radioapparater. En liten batteribackup kan anslutas till cigarettuttaget då man behöver koppla loss batterikablarna. Med boostern inkopplad har man kvar minnesfunktionen i bilens datorsystem när batteriet kopplas ur.

Raster Man har rätt till raster under arbetsdagen, och rasterna är viktiga för sammanhållningen bland arbetskollegorna. Raster kan också göra att man kopplar av och kommer tillbaka med nya krafter.

Ofta kan du låta jobbet fortsätta när du går på rast, genom att före rasten: • sätta batteriet på laddning • ta loss oljepluggen för oljebyte • sätta igång vacuumsugning av AC-system • limma detaljer som behöver tid att härda/torka • provtrycka kylsystem.

På så sätt ökar du lönsamheten i ditt arbete, vilket tillhör ett proffessionellt arbetssätt.

Du kan förfina ditt arbetssätt ytterligare genom: • att backa in fordonet på parkeringsplatsen, så att det blir lätt för kunden att köra iväg • att lägga ett visitkort med ditt namn i fordonet efter utfört arbete • att ringa kunden när fordonet är klart • att personligen beskriva arbetet för kunden • att ge tips på lämpliga åtgärder.

157

Mekanik.10.07.03.indd 157

2010-07-30 12.49

Regelbunden underhållsservice Alla fordon behöver regelbundet underhåll. Flera underhållspunkter kan utföras av föraren, till exempel tvättning och kontroll av däckens lufttryck. Däremot utförs underhållservice på fordonet av ett verkstadsföretag, antingen i en fordonsverkstad eller ute i fält av en fältmekaniker. Mekanikern följer tillverkarens serviceschema, där några slitdelar ska bytas och många komponenter ska kontrolleras. Det är mekanikerns uppgift att dokumentera (skriva ner) om något är felaktigt på fordonet.

Det kan vara lockande att börja reparera de fel och brister man upptäcker vid service. Men det är viktikt att du först kontrollera att kunden godkänner ytterligare arbeten. Om inte kunden vill att du åtgärdar de fel du upptäcker ska du bara skriva en anmärkning på sercieprotokollet.

Exempel på underhållsservice

Olje- och filterbyte För att oljans smörj och kylegenskaper försämras .

Smörjning av leder, gångjärn och snäpplås(till exempel dörrlås) För att dörrar och luckor ska gå lätt att öppna och stänga samt ha en säker låsfunktion.

158

Mekanik.10.07.03.indd 158

2010-07-30 12.49

Kontroll av belysning För att vara säker på att all belysning fungerar som den ska.

Fordonets belysning är en säkerhetsdetalj för att undvika olyckor. Belysningen ska lysa enligt bestämmelserna, med rätt färg och med rätt längdjustering för att inte andra trafikanter ska bländas. Glöm inte bromsljuset, som ofta kräver en spegel eller hjälp av en kollega som trycker ner bromspedalen.

Däckskontroll Så att inte lagstadgat mönsterdjup inte underskrids. Lufttrycket, mönsterdjupet och eventuella sprickor och skador kontrolleras.

Funktionskontroll av bromsar Med en bromsprovare provar du bromsarnas funktion. Om inte bromsprovare finns tillgänglig kan man ändå med hjälp av en kollega testa att hjulen låser vid bromsning och låser upp när man släpper bromsen.

Batterikontroll Vätskenivån i batteriet kontrolleras om det är möjligt. Batteriets kondition kan kontrolleras med en elektronisk batteritestare. Om fordonet har seriekopplade batterier (till exempel tunga lastbilar) är det viktigt att koppla isär batterierna före mätning.

159

Mekanik.10.07.03.indd 159

2010-07-30 12.49

Vätskenivåer i motorrummet För följande vätskor finns normalt ett påfyllningslock och markering om minsta tillåtna nivån (MIN), och maximala tillåtna nivån (MAX) : • bromsvätska • kopplingsvätska • kylarvätska, • spolarvätska • styrservoolja • motorolja • och i vissa fall växellådsolja.

Om växellådan är automatisk ska nivån kontrolleras när motorn är igång.

Smörjning På tunga fordon smörjs många rörliga delar vid underhållsservice, det kan kallas för rundsmörjning. Med hjälp av en fettspruta trycks nytt fett in i den rörliga leden och håller därigenom vatten och smuts borta.

Visuell kontroll Visuell kontroll innebär att man kontrollerar med blicken.

Under fordonet är det viktigt att titta efter vätskeläckage, deformerade chassidelar, brustna fjädrar och liknande.

Rost ska noteras om det gäller bränsle- eller bromsrör samt bärande delar av fordonet.

160

Mekanik.10.07.03.indd 160

2010-07-30 12.50

Kontroll av glapp Alla rörliga leder ska om möjligt kontrolleras, dels att lederna är väderskyddade (ofta gummidamask) och att de inte är glappa. Att kontrollera glapp kan göras med ett brytjärn, men ofta krävs speciella anordningar och kunskaper för att testa glappet på rätt sätt.

Test av kontrolllamporna Vid service är det mekanikerns uppgift att testa kontrollamporna i förarmiljön. När tändningen aktiveras ska de flesta kontrollampor tändas en kort stund. På det sättet får användaren kvitto på att kontollkretsen fungerar. Vid service är det extra viktigt att varning för lågt oljetryck lyser ända tills motorn startas, sedan måste den slockna inom några sekunder.

Om du är osäker på någon av kontrollamporna är fordonets instruktionsbok en bra hjälp.

Systemdiagnos I många servicescheman är diagnos av fordonets styrenheter en återkommande punkt. Syftet är: – att kontrollera om någon styrenhet lagrat fel – att återställa räknaren för servicepåminnelse. Den kan räkna tid, körda km eller drifttimmar, och tar i vissa fall hänsyn till körsätt.

– att kontrollera att fordonet har den bästa mjukvaran,

161

Mekanik.10.07.03.indd 161

2010-07-30 12.50

PRINCIPER

Mekanik

D

e n här bok e n riktar sig till alla som

behöver kunna förutsättningarna för

arbetet i en fordonsverkstad. Lokalens utformning, Arbetsmiljö- och Säkerhetsfrågor är viktiga frågor som behandlas i boken. Boken beskriver även olika typer av hjälpmedel och verktyg. Både fast monterade i lokalen och handverktyg. Du får också en överblick över olika servicemoment som utförs på fordon.

FORDON · PRINCIPER/MEKANIK

Serien Fordon, som den här boken Mekanik ingår, omfattar faktaböcker och webbtjänsten Fordon Plus.

Webbtjänsten innehåller arbetsuppgifter i form av arbetsordrar som läraren delar ut till eleven. I arbetsordern finns kontrollfrågor, animeringar, praktiska moment, självtester och mycket annat.

FORDON

PRINCIPER

Mekanik

Best.nr 47-08526-2 Best.nr 47-08490-6 Tryck.nr 47-08490-6 Tryck.nr 47-08526-2

9 789147 085262

Omslag, Mekanik.indd 1

FORDON

2010-08-04 19.54