Omvårdnad Nivå 1
Maria Christidis Anna-Lena Stenlund

Maria Christidis Anna-Lena Stenlund
Vård och omsorg vilar på en humanistisk människosyn och den personcentrerade vården är viktig. Lägg gärna extra fokus på att eleverna sätter sig in i respekt, självbestämmande och förståelse.
Ett tips är att använda mycket rollspel när du går igenom teamarbete och samarbete. Låt eleverna byta roller och yrkesgrupper.
Det är viktigt att gå igenom med eleverna vad dokumentation och rapportering innebär inom vård och omsorg. Förklara vad vårdplanering och biståndsbedömning är men också betydelsen av dessa för individens välbefinnande. Hjälp eleverna att förstå omvårdnadsprocessens olika delar och ta gärna stöd i läromedlet. Förtydliga begreppen integritet, sekretess och säkerhet för eleverna.
Eleverna kanske också har erfarenheter av dessa delar och vill dela med sig i undervisningen. Det kan hjälpa eleverna att förstå deras betydelse för personal inom vård och omsorg, för vårdtagare och deras anhöriga, men också för de verksamheter som bedriver vård och omsorg.
Syfte: Syftet är att ge eleverna en djupare förståelse för komplexiteten i olika yrkesroller inom vård och omsorg, samt hur dessa roller samverkar i team för att ge vårdtagaren personcentrerad vård. Genom att intervjua yrkesverksamma får eleverna en insikt i de olika arbetsuppgifter som hör till varje yrkesgrupp och hur samarbete mellan dessa grupper bidrar till att sätta vårdtagarens behov i centrum. Övningen främjar elevernas förståelse för interprofessionellt samarbete och dess betydelse i vårdkvaliteten.
Instruktion: Eleverna får intervjua olika yrkesgrupper inom vård- och omsorg om deras arbete inom deras yrke. Målet med uppgiften är att ge eleverna en förståelse för yrkesrollens komplexitet. Eleverna kan intervjua vänner samt anhöriga som arbetar inom vård och omsorg, men också vård- och omsorgspersonal under sitt arbetsplatsförlagda lärande.
Under intervjun ska eleverna, anteckna deras beskrivningar av sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Efter intervjun, läs beskrivningarna och notera vad som kännetecknar varje specifik yrkesgrupp och de arbetsuppgifter som ingår i den. Jämför sedan yrkesgrupperna och arbetsuppgifterna som framkommit i intervjun genom att besvara följande frågor:
1. Vilka yrkesgrupper har intervjuats?
2. Vilka arbetsuppgifter kopplas till den specifika yrkesgruppen?
3. Vad finns det för likheter och skillnader mellan olika yrkesgrupper?
4. Hur samarbetar olika yrkesgrupper för att sätta vårdtagarens behov i centrum och för personcentrerad vård?
Låt eleverna presentera resultatet för hela klassen, eller i en mindre grupp, genom att illustrera dessa på en PowerPoint.
Syfte: Syftet med denna övning är att ge eleverna en översikt över de olika typerna av arbetsuppgifter inom vård och omsorg genom att kartlägga och kategorisera dem. Genom att sortera uppgifter i omsorgsuppgifter, medicinska uppgifter, sociala och administrativa uppgifter får eleverna en tydligare bild av vårdarbetets komplexitet och mångfald. Övningen syftar också till att utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå hur olika aspekter av vårdarbetet samverkar för att skapa en effektiv och helhetsinriktad vård.
Instruktion:
Kartlägg de olika arbetsuppgifter som förekommer i vård- och omsorgsarbetet i en tabell för en god översikt av den komplexitet som vårdarbetet innebär. Sortera in uppgifterna i en tabell (finns som kopieringsunderlag) i följande rubriker:
– Omsorgsuppgifter
– Medicinska uppgifter
– Sociala uppgifter
– Administrativa uppgifter
Eleverna kan göra detta individuellt eller i par. Det finns exempel på arbetsuppgifter i elevmaterialet, men sök gärna efter flera exempel på arbetsuppgifter digitalt på internet och diskutera med varandra i helklass för att få inspiration från varandra utifrån era erfarenheter av vården. Sammanställ tabellen till en gemensam i helklass och diskutera dess innehåll.
Syfte: Syftet är att lära sig genomförandeplanens olika delar.
Instruktion:
Låt eleverna upprätta och dokumentera en genomförandeplan utifrån nedanstående fallbeskrivning (fallbeskrivningen finns också som kopieringsunderlag):
Helen, 25 år, är en aktiv kvinna mitt i livet. Hon arbetar heltid som lärarassistent och på fritiden gillar hon att röra på sig och hon tränar hårt.
Senaste tiden har hon varit trött och slut och inte orkat som vanligt. Hon känner sig törstig och kissar mer än vanligt. Hon söker till hälsocentralen och får lämna blodprov.
Provtagningen visar ett mycket högt blodsocker och hon remitteras vidare till diabetesmottagningen på sjukhuset. Hon blir inlagd samma dag.
Efter ytterligare provtagning och kontroller konstateras att Helen fått diabetes.
Nedan följer ett exempel på hur genomförandeplanen för Helen kan se ut:
1. Bedömning fallet Helen:
Familjesituation, arbete, fritidssysselsättningar: Aktiv kvinna med heltidsarbete. Ensamstående.
Tidigare sjukdomar och hälsosituation: Frisk sen tidigare, mormor som har diabetes
Hur mår Helen nu? Vilka symtom och besvär har hon: Trött och slut, törstig, stora urinmängder, främst nattetid.
Efter att diabetessjuksköterskan samlat in all information gör hon en bedömning av vilka åtgärder som kan komma att behövas i Helens fall.
Helen måste lära sig mer om sin sjukdom, vad hon får äta, hur hon kan träna samt lära sig att ge sig själv insulinsprutor.
2. Planering fallet Helen
Diabetessjuksköterskan gör en planering av Helens omvårdnad:
• Helen ska få kunskap om den nya livssituationen. Information om kost, träning och behandling.
• Hon ska kunna sköta sin insulinbehandling själv. Hon ska få hjälp och undervisning av personalen på avdelningen för att lära sig det.
• Målet är att hon redan under första veckan ska kunna lära sig ta sitt insulin.
3. Genomförande fallet Helen
Helen tränar varje dag på att ta sitt insulin med hjälp av diabetessjuksköterskan. Hon tycker det är obehagligt att sticka sig själv de första dagarna men efter några dagar går det bättre.
4. Utvärdering fallet Helen
Efter en vecka görs en utvärdering av omvårdnadsmålet att Helen ska kunna ge insulinet till sig själv.
Diabetessjuksköterskan kommer fram till att Helen behöver ytterligare en vecka av träning för att bli riktigt säker på hur hon ska använda insulinpennan.
Mål och delmål
Syfte: Syftet är att lära sig genomförandeplanens olika delar.
Instruktion:
Låt eleverna läsa fallbeskrivningen i läromedlet om Karls hemsituation och hur han behöver hjälp med matlagning, dusch, städning och promenader.
Låt eleverna utforma olika typer av mål utifrån fallbeskrivningen samt beskriva vilka arbetsmetoder de ska tillämpa för att nå målen. Exempelvis:
Bedömning: Karl behöver hjälp med måltiderna.
Mål: Vård- och omsorgspersonalen ska komma in till Karl vid varje måltid och hjälpa dem att laga mat.
Planering och genomförande: Vård- och omsorgspersonalen kokar gröt till frukost åt paret samt ser till att de får hjälp att värma lunch och middag. Vid behov hjälper de Karl eftersom han har svårt att äta själv, speciellt när han blir för trött.
De ska även utgå från omvårdnadsprocessens alla delar; bedömning, planering, mål, genomförande och utvärdering och göra en bedömning av parets behov samt en planering av de insatser som behövs. Här kan eleverna med fördel välja olika behov.
• Jämför varandras genomförandeplaner.
• Vilka skillnader finns?
• Vad kan eleverna lära sig av varandra?
Syfte: Syftet är att lära sig centrala begrepp.
Instruktion:
Dela in eleverna i små grupper där varje grupp får en mängd ämnesord. Eleverna i gruppen får en och en dra ett kort med ett ord som tillhör ämnet. Eleven får inte visa kortet/ordet för de andra i gruppen utan ska beskriva ordet utan att säga dess rätta namn.
Exempelvis: en elev drar ordet ”levnadsberättelse”. Eleven får då exempelvis säga ”en form av dokumentation/ berättelse om hur den äldre haft det i sitt liv”.
Den elev i gruppen som först gissar rätt får kortet. Den som har flest kort när leken är över har vunnit.
Exempel på ämnesord:
• Omvårdnad
• Omsorg
• Levnadsberättelse
• Mål
• Genomförande
• Utvärdering
• Dokumentation
• Rapportering
• SBAR
Syfte: Syftet är att genomföra en omvårdnadsplanering.
Fallbeskrivning:
Kalle, 84 år, kom in till GAVA – geriatriska akutvårdsavdelningen, med bruten höft. Efter en höftoperation har ansvarig sjuksköterska, i samråd med Kalle, bokat in en vårdplanering med biståndsbedömare från kommunen för att säkerställa att Kalle ska få fortsatt god vård efter att han kommit hem från sjukhuset. Innan mötet med biståndshandläggaren sätter sig sjuksköterskan Annelie tillsammans med Kalle och samtalar kring de behov han har och det stöd han upplever behövs från kommunen.
Kalle bor ensam i en 2-rumslägenhet. Han har fram till att han ramlade i badrummet tagit hand om sig själv. Han är änkling sedan 20 år och hans son bor i USA. Kalle inser att han behöver hjälp då han har svårt med balansen, äter ensidigt och känner sig ensam. Detta har bidragit till att han ramlade i badrummet, till att han är underviktig, men känner sig också ledsen. Efter operationen behöver han dessutom rehabilitering för att återfå en god rörelseförmåga.
Svaret motiveras efter följande frågor:
1. Vad är en skälig levnadsstandard i Kalles fall?
2. Vad skulle du som vårdgivare vilja föra fram för information som är viktig i vårdplaneringen och biståndsbedömningen?
Centrala begrepp i fallbeskrivningen: vårdplanering, biståndsbedömare, fortsatt god vård, behov, stöd, r ehabilitering.
Syfte: Syftet är att eleverna ska reflektera över genomförandeplan och vårdtagares integritet och sekretess.
Fallbeskrivning:
Barbro, 85 år, bor på äldreboendet Kaprifolen. Hon lider av demenssjukdomen Alzheimers (sjukdom) och hjärtsvikt. Barbro behöver daglig hjälp med personlig omvårdnad, medicinering och rehabilitering. Jasmine, som är kontaktperson för Barbro, är ansvarig för att rutinerna och genomförandeplanen som gjordes vid vårdplaneringen följs. Genomförandeplanen innehåller information om vilken hjälp och vilket stöd Barbro. Varje dag börjar Jasmine och hennes kollegor med att gå igenom genomförandeplanen för att säkerställa att den är uppdaterad utifrån Barbros aktuella vårdbehov. De hjälper Barbro med personlig hygien, frukost och att ta sina läkemedel. De hjälper henne också med fysioterapiövningar för att stödja hennes rehabilitering. Efter varje arbetspass dokumenterar Jasmine noggrant alla åtgärder de gjort och eventuella förändringar av Barbros tillstånd i det digitala dokumentationssystemet. Om något allvarligt händer rapporterar Jasmine detta omedelbart till sina kollegor och ansvarig sjuksköterska. Genom att noggrant följa genomförandeplanen och rutinerna säkerställer Jasmine och övriga i vårdteamet att Barbro får en personcentrerad och trygg vård.
Detta förbättrar inte bara Barbros livskvalitet, utan underlättar också kommunikationen och samarbetet mellan Jasmine och hennes kollegor.
Reflektera
1. Hur kan vård- och omsorgspersonalen säkerställa att de är uppdaterade om genomförandeplanen för varje vårdtagare de arbetar med?
2. Hur kan du se till att du upprätthåller vårdtagarens integritet och sekretess när du dokumenterar och rapporterar information?
Syfte: Syftet med denna övning är att ge eleverna en grundlig förståelse för de lagar och bestämmelser som reglerar sekretess, journalföring och säker informationshantering inom vård och omsorg. Genom att studera och jämföra olika regelverk, såsom Patientdatalagen, GDPR och Offentlighets- och sekretesslagen, utvecklar eleverna insikt i hur dessa lagar påverkar säkerheten och integriteten kring patientinformation. Övningen syftar också till att främja kritiskt tänkande och samarbete när eleverna diskuterar likheter, skillnader och praktiska tillämpningar av dessa lagar i vårdarbetet.
Instruktion:
I denna uppgift får eleverna arbeta i grupp med ungefär 4–5 elever i varje grupp. Eleverna får i uppgift att ta reda på vilka bestämmelser som gäller för sekretess och dokumentation. De läser in sig på följande:
1. Patientdatalagen (SFS 2008:355)
2. Patientdataförordningen (2008:360)
3. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)
4. Dataskyddsförordningen GDPR.
5. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
6. Lagen om säkerhet i nätverks- och informationssystem, NIS-lagen
Eleverna får sammanfatta informationen från dessa bestämmelser och även lyfta fram de likheter och skillnader som finns mellan de olika bestämmelserna på en till två sidor. Fynden diskuteras sedan i klassen.
Kopieringsunderlag – arbetsuppgifter inom vård och omsorg
Omsorgsuppgifter Medicinska uppgifter Sociala uppgifter Administrativa uppgifter
Anders, 16 år, sitter på akuten med en bruten vänsterarm. Anders spelar bandy på fritiden och under dagens träning så ramlade han illa och landade på sin vänstra arm. Tränaren såg att armen låg i felställning och märkte att Anders hade väldigt ont, så han fick hjälp av lagkamraterna med att sätta honom i bilen för att köra honom till akuten. Under tiden ringde en lagkamrat Anders mamma och informerade om vad som hade hänt. Väl där så fick Anders smärtstillande och det togs en röntgen av armen där läkaren konstaterade att armen var bruten. Anders fick två alternativ till behandling av armen, antingen en operation, eller en gipsning som han skulle få ha under lång tid. I ett samtal med läkaren så tog Anders upp att han kände oro över hur det skulle gå med skolan och bandyn. Han gick nämligen första året på Bygg- och anläggningsprogrammet och förklarade att båda händerna behövs för olika övningar, men att han inte ville hamna efter sina klasskamrater. Dessutom fick han energi av att spela bandy så det ville han inte gärna vara utan.
Barbro, 85 år, bor på äldreboendet Kaprifolen. Hon lider av demenssjukdomen Alzheimers (sjukdom) och hjärtsvikt. Barbro behöver daglig hjälp med personlig omvårdnad, medicinering och rehabilitering. Jasmine, som är kontaktperson för Barbro, är ansvarig för att rutinerna och genomförandeplanen som gjordes vid vårdplaneringen följs. Genomförandeplanen innehåller information om vilken hjälp och vilket stöd Barbro. Varje dag börjar Jasmine och hennes kollegor med att gå igenom genomförandeplanen för att säkerställa att den är uppdaterad utifrån Barbros aktuella vårdbehov. De hjälper Barbro med personlig hygien, frukost och att ta sina läkemedel. De hjälper henne också med fysioterapiövningar för att stödja hennes rehabilitering. Efter varje arbetspass dokumenterar Jasmine noggrant alla åtgärder de gjort och eventuella förändringar av Barbros tillstånd i det digitala dokumentationssystemet. Om något allvarligt händer rapporterar Jasmine detta omedelbart till sina kollegor och ansvarig sjuksköterska. Genom att noggrant följa genomförandeplanen och rutinerna säkerställer Jasmine och övriga i vårdteamet att Barbro får en personcentrerad och trygg vård. Detta förbättrar inte bara Barbros livskvalitet, utan underlättar också kommunikationen och samarbetet mellan Jasmine och hennes kollegor.
Reflektera
1. Hur kan vård- och omsorgspersonalen säkerställa att de är uppdaterade om genomförandeplanen för varje vårdtagare de arbetar med?
2. Hur kan du se till att du upprätthåller vårdtagarens integritet och sekretess när du dokumenterar och rapporterar information?