9789144112428

Öppen innovation – i teori och praktik

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39160 ISBN 978-91-44-11242-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild (samt s. 35, 109, 173 och 239): robert_s/shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2016

INNEHÅLL

Förord 11 Om författarna 13 1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion 21

N ic ol et t e L a k e mon d & F r e dr i k T e l l Vad är öppen innovation? 21 Öppen innovation genom transaktioner 24 Föregångare till öppen innovation 25 Öppen innovation – nytt eller gammalt? 28 Bokens disposition 30 Referenser 35

Del I Öppen innovation – sammanhang 2 Hur arbetar svenska företag med öppen innovation? 39

L a r s Be ngt s s on, N ic ol et t e L a k e mon d & F r e dr i k T e l l Introduktion 39 Offensiva motiv viktigast för öppen innovation 41 Hur har svenska företag öppnat sina innovationsprocesser? 42 Metoder och arbetssätt vid öppen innovation 45 Effekter av öppen innovation 49 Slutsatser, reflektioner och praktiska implikationer 51 Referenser 52 © F örfattarna och S tudentlitteratur

5

Innehåll

3 Öppen innovation på tillväxtmarknader 55

H e n ry L ope z-V e g a, K l e be r Lu ís C e l a d on & Robe rt o Sbr agi a Introduktion 55 Öppen innovation på utvecklade marknader och tillväxtmarknader 57 Öppen innovation och kunskapsintegration inom den brasilianska kosmetikabranschen 62 Öppen innovation på utvecklade marknader och tillväxtmarknader: utmaningar och möjligheter 72 Referenser 74 4 Universitetsforskning och öppen innovation 75

L a r s Be ngt s s on Introduktion 75 Öppen forskning och industriell innovation 77 Tre typer av universitetsdriven öppen innovation 80 Forskningsorienterad och utvecklingsorienterad öppen innovation 83 Öppen innovation med koppling till svenska universitet 88 Avslutande diskussion 92 Referenser 93 5 Teknologimarknader – idéer som ekonomiska tillgångar 95

Dav i d E . A n de r s s on & F r e dr i k T e l l Teknologimarknader – vad är det? 95 Anledningar till att licensera teknologi 100 Är teknologimarknader ”riktiga” marknader? 101 Intermediärer på teknologimarknader 103 Avslutande diskussion 107 Referenser 108

6

© F örfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

Del II Öppen innovation – strategi och struktur 6 Management av immateriella rättigheter i öppen innovation 113

M a rc us Hol ge r s s on Introduktion 113 Arrows informationsparadox 115 Att samla, utveckla och dela immateriella tillgångar 116 Kunskapshantering och patentlicensering i öppen innovation 118 Öppen innovation och standarder, patentpooler och öppna källkoder 122 Slutsats 124 Referenser 125 7 Att hantera osäkerheter vid val av leverantör i öppen innovation 127

L isa M e l a n de r & F r e dr i k T e l l Introduktion 127 Osäkerheter vid leverantörsval 129 Energiprojektet 131 Slutsats 137 Referenser 140 8 Öppen innovation genom IT-outsourcing 141

M at t i a s A x e l s on, A n de r s S. N i l s s on & Jon Ro gn e s Introduktion 141 Ett exempel på öppen innovation 142 Innovation i IT-outsourcing innebär ett dilemma 144 Förutsättningar för innovation i IT-outsourcing 145 Innovationsambition 146 Sourcinglösning för innovation 148 Operationell partnerorganisation 151 Slutdiskussion 153 Referenser 155

© F örfattarna och S tudentlitteratur

7

Innehåll

9 Öppen innovation i produktutvecklingsprocessen 157

Dav i d Rön n be rg Sjödi n & Joh a n F r ish a m m a r Inledning 157 Stage-Gate-processen 159 Vetco Gray och behovet av en öppen process för utveckling 161 Introduktion av den öppna Stage-Gate-modellen 165 Praktiska implikationer av en öppen Stage-Gate-modell 170 Till slut … 172 Referenser 173

Del III Organisering av öppen innovation 10 Öppet fast ändå slutet: separation och integration i konkurrentsamarbete 177

C e ci l i a E n be rg Det paradoxala i att öppna upp för konkurrentsamarbete 177 Kunskapsintensivt konkurrentsamarbete – ett exempel 181 Diskussion 186 Slutsatser och praktiska implikationer 190 Referenser 192 11 Öppen innovation i gränslandet mellan företag och användare 193

C a r l Wa de l l & M at s M agn us s on Användarinvolvering i innovationsarbetet 194 Utmaningar med användarinvolvering 195 Medicintekniska företag i nära samverkan med sina användare 196 Långsiktiga relationer med spetsanvändare 199 Balansera stabilitet och förändring 199 Gränsöverskridande roller och relationer 200 Relationer till spetsanvändare på ledningsnivå 201 Referenser 202

8

© F örfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

12 Kunder och leverantörer i öppna respektive slutna innovationssamarbeten 203

Moh a m m a d H . E sl a m i, Dav i d t. Ro se l l & L isa M e l a n de r Kund- och leverantörssamarbeten – en ökande trend 203 Utmaningar i öppna och slutna kund- och leverantörssamarbeten 205 Sex olika kund- och leverantörssamarbeten 206 Empiriskt mönster – att hantera relationer och kunskapsutbyte 213 Sätt att hantera relationer 215 Sätt att integrera kunskap 216 Slutsats – två strategier för kund- och leverantörssamarbeten 217 Referenser 220 13 Att öppna upp för teknikkonsulters kunskapsbidrag i utvecklingssamarbeten 221

C e ci l i a E n be rg & M at t i a s Joh a ns s on Teknikkonsulter som en del av en strategi för öppen innovation 221 Från konkurrenter till partner i öppen innovation 225 Att gradvis öppna upp för kunskapsbidrag – en diskussion 232 Slutsatser och praktiska implikationer 236 Referenser 238

Del IV Öppen innovation – processer 14 Arenor för öppen innovation: organisering av gemensamt kunskapsskapande 243

M a r i a E l mqu ist, Susa n n e Ol l i l a & A n na Yst röm Introduktion 243 SAFER – ett samarbete för öppen innovation 244 Ba – ett rum för gemensamt kunskapsskapande 246 Vad är en arena för öppen innovation? 251 Slutsatser och reflektioner 253 Referenser 254

© F örfattarna och S tudentlitteratur

9

Innehåll

15 Vad är ett öppet innovationsklimat? 257

Björ n R e m n e l a n d -W i k h a m n & Waj da W i k h a m n Varför behövs ett öppet klimat? 257 Vad är innovationsklimat? 259 Organisationskultur, organisationsklimat och öppen innovation 260 Att mäta processen för öppen innovation 262 Att utveckla ett validerat mätverktyg 263 Open Innovation Climate Measure (OICM) 264 OICM i praktiken – en illustrativ fallstudie 268 Slutdiskussion 271 Referenser 272 16 Ledarskap i öppen innovation 273

A n na Yst röm Introduktion 273 Öppen innovation ställer andra krav på ledarskap 274 Ett relationellt perspektiv på ledarskap 275 Exempel på ledarskap i öppen innovation 277 Slutsatser 281 Rekommendationer till ledare 283 Referenser 284 17 Öppen innovation på vid gavel? 287

N ic ol et t e L a k e mon d & F r e dr i k T e l l Öppen innovation: fönster mot omvärlden? 287 Frågor, konsekvenser och implikationer för ledning av öppen innovation 295 Öppen innovation – ett recept för framgångsrika organisationer? 298 Referenser 299 Sakregister 301

10

© F örfattarna och S tudentlitteratur

KAPITEL 1

Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion N ic ol et t e L a k e mon d & Fr e dr i k T e l l

Denna bok handlar om hur företag och organisationer använder sig av öppen innovation. Boken beskriver såväl möjligheter som utmaningar förknippade med att öppna upp sina innovationsprocesser. Öppen innovation kan skapa nya möjligheter för innovation men skapar samtidigt nya behov av struktur, styrning, ledning och processer. Vi har samlat en betydande del av forskningen som bedrivs i Sverige som kan knytas till öppen innovation. Boken belyser olika perspektiv och vår förhoppning är att den ska öka medvetenheten kring möjligheter, hinder och svårigheter och därmed öka företags potential att uppnå fördelar med öppen innovation. Boken ger inget recept på öppen innovation utan beskriver snarare de nya utmaningar som följer av en ökad grad av öppenhet i innovationsprocesser. I detta introduktionskapitel beskriver vi kort vad öppen innovation är och vi knyter begreppet till relaterade områden. Kapitlet ger också en överblick över de olika kapitlen i boken och deras innehåll.

Vad är öppen innovation?

Att företag kan öka sin lönsamhet genom att öppna upp sina innovationsprocesser har blivit ett nytt mantra. Öppen innovation innebär att företag och organisationer systematiskt söker efter kunskap från externa aktörer och tillåter intern kunskap att gå utanför företagets gränser så att andra kan använda den. Detta bygger på en syn på kunskap som något som är distribuerat i samhället och att ett enda företag inte kan ha all kunskap internt. Öppen innovation ligger väl i linje med kunskapsstrategier som bygger på att företag endast bör fokusera på ett fåtal kärnkompetenser. Enligt denna syn gör en sådan fokusering att företag använder sina begränsade resurser på det mest effektiva sättet och därmed ökar möjligheterna att kontinuerligt © F örfattarna och S tudentlitteratur

21

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell

utveckla nya produkter och förnya kunskaperna kring dessa kärnkompetenser. Under 1990-talet användes liknande argument flitigt av förespråkare för outsourcing.1 Öppen innovation förknippas starkt med forskaren Henry Chesbrough som år 2003 med sin bok Open innovation – The new imperative for creating and profiting from technology fick begreppet att slå igenom. Sedan dess har han tillsammans med några forskarkollegor fortsatt att förespråka att kunskap ska flöda över organisationens gränser i innovationsprocesser.

Dessutom har många företag aktivt formulerat och implementerat strategier för öppen innovation. Öppen innovation kan ske på många olika sätt och kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Ett perspektiv bygger på ett antagande om att innovation bygger på öppna processer som kombinerar fri tillgänglig kunskap. Detta perspektiv har ett starkt fokus på allmännytta och fri produktion av kunskap (Remneland-Wikhamn 2013). Eric Von Hippels forskning om demokratisering av innovation och användarens roll är exempel på detta. Ett annat exempel är plattformar som Wikipedia som bygger på att användarna skapar och vidareutvecklar produkten utan att få betalt, liksom är fallet med öppen källkod som t.ex. Linux. Ett annat perspektiv pekar på att öppen innovation visserligen bygger på ett öppet kunskapsflöde, men att kunskapsflödet baseras på uttalade affärsmodeller. Med andra ord, företag får och tar betalt för användandet av sin kunskap. Dessa två perspektiv integreras i en nyligen uppdaterad definition av öppen innovation i Chesbroughs senaste bok New frontiers in open innovation som utkom 2014. Definitionen signalerar att öppen innovation bygger på inflöden såväl som utflöden av kunskap, att det finns en avsiktlighet i dessa kunskapsflöden och att de bygger på både monetära och icke-monetära mekanismer:2 … öppen innovation [är] […] en distribuerad innovationsprocess som bygger på avsiktliga och koordinerade kunskapsflöden över organisationens gränser, med hjälp av monetära och icke-monetära mekanismer i linje med organisationens affärsmodell. [författarnas översättning]

1 Se t.ex. Prahalad & Hamel (1990) och Quinn (2000).

2 Chesbrough & Bogers (2014), ur Chesbrough m.fl. (2014), s. 17 (se också Dahlander & Gann 2010).

22

© F örfattarna och S tudentlitteratur

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

Denna definition innehåller ett antal delkomponenter som bidrar till att förstå innebörden i öppen innovation. En viktig avgränsning är att öppen innovation behandlar företrädesvis innovationsaktiviteter och innovationsprocesser. Exempelvis kan outsourcing av vissa aktiviteter (t.ex. FoU) innebära öppen innovation medan outsourcing av andra aktiviteter (t.ex. tillverkning eller kundservice) knappast ses som centralt inom öppen innovation (se kapitel 8, Axelson m.fl.). Vad betyder då innovation? Detta är ingen bok som avser att utreda innovationsbegreppet fullständigt men utgångspunkten för de ingående bidragen är den bestämning som föreslagits av bl.a. Joseph Schumpeter (1934) och som fokuserar på hela processen från idéskapande till implementering och avsättning på en marknad eller genom involvering av en brukare (se kapitel 11, Wadell & Magnusson).

Enkom skapandet av en ny idé är således inte en innovation. Dessutom innebär innovation allt som oftast en kombination av redan existerande idéer och kunskaper på nytt sätt. Utifrån denna diskussion har innovationsprocessen ibland kommit att beskrivas som en tratt (engelska: funnel) där mer eller mindre vilda idéer realiseras genom urval och förfining till nya produkter, processer och tjänster. Mot denna bakgrund är det därför inte förvånande att Chesbrough (2003) initialt framställde sin vision om öppen innovation i form av en ”tratt med hål i” där trattens väggar representerade organisationens väggar och hålen representerade den genomtränglighet hos organisationens gränser som tillåter att idéer och kunskap flödar in och ut över innovationsförloppet (se figur 1.1).

Enligt ovanstående resonemang och definition fungerar då öppen innovation som en distribuerad innovationsprocess där – i motsats till centraliserad och stängd (engelska: closed) innovation – olika aktiviteter i innovationsprocessen kan genomföras av skilda aktörer. Detta innebär dock inte att innovationsprocessen sker självorganiserat och/eller slumpmässigt.

Ett framträdande drag i öppen innovation är att det är en managementmodell som bygger på avsiktlig ledning och koordination av olika aktiviteter trots att dessa är spridda över olika aktörer i ett större (eko-)system. Oftast (men inte alltid) tas en fokal organisation som utgångspunkt, vars syfte det är att skapa innovation för att generera nytta/värde för sina kunder. En utmaning med öppen innovation ligger således i att på ett strukturerat och ledningsorienterat sätt ändå kunna dra nytta av aktiviteter som också ligger utanför den egna organisationens kontroll, genom styrda kunskapsflöden © F örfattarna och S tudentlitteratur

23

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell Andra företags marknader Licensera, knoppa av, sälja ut

Företagets nya marknad

Intern kunskapsbas

Skapande av nya externa och interna projekt

Extern kunskapsbas

Extern kunskapsinhämtning (inåtriktade kunskapsflöden)

Företagets nuvarande marknad

Figur 1.1 Öppen innovation som en perforerad tratt (ritad och översatt efter förlaga i Chesbrough 2003).

över den egna organisationens gränser. En central distinktion inom öppen innovation har också varit huruvida fokus ligger på inåtriktade (engelska: inbound) kunskapsflöden, som exempelvis FoU-samarbeten, crowdsourcing, inlicensering, eller utåtriktade (engelska: outbound) kunskapsflöden, som avknoppningar, utlicensering av teknologi, patentförsäljning m.m.

I detta avseende ställer öppen innovation klassiska frågor inom ekonomisk teori samt strategi- och organisationsteori med avseende på vad som utgör en organisations gränser och vilka kollektiva handlingar som utgör administrativt styrt beteende, snarare än marknadsstyrt (individuellt) beteende.

Öppen innovation genom transaktioner Ovanstående diskussion illustrerar också att öppen innovation bygger på teorier om varför företag finns och hur de fungerar. I Chesbroughs arbeten framhålls att kunskapsflöden kan betraktas som en transaktion som organisationer kan dra nytta av. Hans tidiga arbete bygger på studier av forskningslaboratoriet Xerox PARC som ägs av Xerox Corporation. Xerox PARC är mest känt för uppfinningen av laserskrivaren, PostScript, Ethernet, det grafiska användargränssnittet (GUI) samt objektorienterad ­programmering, men Chesbrough beskriver hur många av Xerox PARCS uppfinningar aldrig 24

© F örfattarna och S tudentlitteratur

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

kommersialiserades av Xerox då de inte låg i linje med Xerox befintliga produkter. I stället tog vissa forskare med sina uppfinningar från Xerox PARC för att sedan grunda framgångsrika företag som 3Com och Adobe Systems. Därför drar han slutsatsen att om Xerox hade haft en strategi för mer öppen innovation som byggt på samarbete med andra företag och en affärsmodell som gjorde det möjligt att tjäna pengar på dessa uppfinningar hade företaget kunna dra större nytta av sin interna forskningsorganisation.

I ett annat exempel tar Chesbrough upp hur Lucent försökte kommersialisera teknologier som utvecklades internt. Han föreslår också att licensering kan vara ett sätt att generera lönsamhet i utflödet av kunskap genom en marknadsmekanism. Detta ligger i linje med transaktionskostnadsteorier som förklarar varför vissa aktiviteter utförs inom ett företag och andra sker genom transaktioner mellan företag.

Framför allt vill vi peka på två utvecklingstrender inom öppen innovation som följt utifrån denna intresseinriktning. Den första trenden inleddes redan tre år efter Chesbroughs Open innovation (2003), då Chesbrough kom ut med sin nästa bok Open business models (2006), med just ett fokus på hur olika aktiviteter i öppen innovation kan koordineras för att skapa värde genom utvecklandet av specifika affärsmodeller. Den andra trenden är att i tillägg till den specificering med avseende på inåtriktade och utåtriktade kunskapsflöden som diskuterades i förhållande till tratten i öppen innovation av Chesbrough (2003), så utvecklades en diskussion kring den ekonomiska karaktären på de transaktioner som genomförs över organisationsgränser i öppen innovation. En starkt bidragande orsak till denna analys var studier av utveckling/produktion av öppen källkod (t.ex. Dahlander & Magnusson 2005) där transaktionerna framför allt är icke-monetära. I en av de mest citerade översikterna av litteraturen om öppen innovation kom därför Dahlander och Gann (2010) att skilja på två huvuddimensioner i litteraturen kring öppen innovation: inåtriktade/utåtriktade kunskapsflöden och monetära/icke-monetära transaktioner.

Föregångare till öppen innovation Även om genombrottet för begreppet öppen innovation kom i samband med Chesbroughs bok 2003, så hade andra forskare och akademiker pekat på liknande trender redan före honom (se också Remneland-Wikhamn 2010, © F örfattarna och S tudentlitteratur

25

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell

för en bredare genomgång). Här vill vi peka på några föregångare samt det efterspel som begreppet fått inom innovationsforskningen. Även om forskning inom områden som organisationsteori och marknadsföring länge pekat på interaktionen mellan organisationer som grundläggande för att förstå och förklara hur fokala organisationer kommer fram till nya lösningar, så har forskningen om innovation och teknisk förändring varit relativt tyst på området. Inom den mer generella litteraturen om hur teknisk förändring och ekonomisk utveckling hänger ihop så har författare som Nathan Rosenberg (1976) pekat på hur lärande utifrån användning (learning-by-using) kan verka som en drivkraft i innovationsprocesser.

Utifrån sådana antaganden kom en del forskare inom innovationsområdet att intressera sig för det större innovationssammanhang inom vilket teknisk förändring sker, den s.k. innovationssystemansatsen (se Nelson 1992 för en översikt). Ett centralt tema inom sådana systemanalyser är att peka på hur innovationer ofta växer fram genom interaktion mellan många aktörer i ett system, snarare än att utvecklas av enbart en enskild organisation eller person. Ett liknande angreppssätt står att finna i den s.k. klusteransatsen som populariserades i Porter (1990).

Inom den forskning som fokuserat mer på innovationsledning så vill vi framför allt framhålla Roy Rothwells (1994) analys av olika ledningsmodeller under efterkrigstiden. Rothwell föreslog fem olika innovationsmodeller som följt efter varandra under perioden 1950–1990. Hans analys pekade på att efter rent utbuds- och efterfrågedrivna ledningsmodeller så följde sådana som försökte koppla samman utbuds- och efterfrågesidan. Utifrån resultat av en översikt av innovation inom brittisk tillverkningsindustri (SAPPHO-projektet) menade Rothwell slutligen att den femte generationens innovationsmodeller var sådana som fokuserade på att integrera kunskap från ett stort antal aktörer och att utvecklingen inom informationsteknologi banade väg för denna utveckling. Strategiforskaren James Brian Quinn kom efter analyser av olika aspekter av outsourcing fram med kompletterande resultat. I en artikel i Sloan Management Review (1999) föreslog han att i linje med ökad fokusering på sina kärnkompetenser så outsourcar framgångsrika företag inom t.ex. läkemedelsindustrin alltmer av sin forskning och utveckling (FoU) till mer specialiserade företag. Nyutvecklad kunskap köps sedan in igen.

Teoretiskt bygger de argument som förs fram av Chesbrough och andra 26

© F örfattarna och S tudentlitteratur

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

forskare inom öppen innovation på några olika teorier om ekonomisk och samhällelig organisation. Tack vare sin bakgrund som doktorand vid det framstående universitetet University of California at Berkeley i San Francisco influerades Chesbrough främst av den institutionella analys av ekonomiska transaktioner som utvecklats av nobelpristagaren Oliver Williamson och förfinats av dennes kollega David Teece, båda verksamma vid detta universitet. Transaktionskostnadsteorin utvecklar svar på frågor kring varför ekonomiska transaktioner genomförs via externa marknader eller internaliseras i företag. Redan 1937 visade engelsmannen – tillika nobelpristagaren – Ronald Coase att det finns transaktionskostnadsspecifika kostnader förenade med såväl intern organisering som utnyttjande av marknadsmekanismer och att företag strävar efter att använda den transaktionslösning som innebär lägst kostnader. Denna analys förfinades av Williamson (1975) som pekade på hur faktorer som osäkerhet, antal aktörer på marknaden, transaktionsspecifika investeringar m.m. påverkar valet av transaktionslösning. Teece (1980, 1986) analyserade mer specifikt hur komplementära tillgångar styr valet av transaktionsform och hur dessa också styr hur företag kan generera och tillskansa sig vinster från innovationer genom att förfoga över vissa intellektuella rättigheter och komplementära tillgångar, utan att för den skull förfoga över alla tillgångar.

Parallellt med, och följande på, Teeces analyser under 1980-talet kom forskningen inom strategi och innovation att alltmer influeras av tankegångar kring hur företags interna resurser och kompetenser styr vilka aktiviteter man väljer att organisera internt eller låta skötas av marknadstransaktioner. Författare som Prahalad och Hamel (1990) menade att företagets kärnkompetenser skulle skyddas genom intern organisation medan resurser och kompetenser som inte fungerade som bas för företagets långsiktiga ­konkurrenskraft kunde köpas in externt. Samtidigt växte tankarna fram att företag behöver utveckla en intern förmåga att känna igen, värdera och utnyttja ny kunskap från externa källor. Cohen och Levinthal (1990) k­ allade denna förmåga för absorptionsförmåga (engelska: absorptive ­capacity), vilket syftar på ett företags kapacitet att absorbera och använda extern kunskap. Detta resonemang ligger väl i linje med resurs- och ­kunskapsbaserade perspektiv på varför företag existerar som alternativ till marknader för ekonomiska transaktioner och produktion (Wernerfelt 1984; Grant 1996). En utveckling av dessa perspektiv är det relationella perspektivet av Dyer och © F örfattarna och S tudentlitteratur

27

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell

Singh (1998), som var bland de första att peka på hur ett företags resurser kan spänna över företagets gränser och att relationer mellan företag kan vara en viktig källa till konkurrensfördelar. En ytterligare komponent i resonemangen kring vilka innovationer som går att driva i öppna processer består av teknologi- och produktarkitekturer. Utifrån nobelpristagaren Herbert Simons idé att komplexa tekniska system i olika utsträckning är nedbrytbara i delsystem och delkomponenter har forskare kommit att intressera sig för i vilken utsträckning tekniska system går att modularisera (Baldwin & Clark 2000). Modularisering innebär att förändringar kan ske i olika delsystems kärnor medan gränsytorna till andra delsystem hålls konstanta. På så sätt kan innovativt arbete med avseende på olika delsystem delas upp mellan olika aktörer på ett distribuerat sätt.

Tidig forskning om öppen innovation kom således att vara starkt influerad av ekonomisk-teoretiska och resurs- och kunskapsbaserade resonemang.

Senare öppen innovation-forskning har också kommit att inkludera allt fler resonemang från ekonomisk sociologi. Teorier om hur relationer mellan individer och organisationer byggs upp i nätverk (Granovetter 1973) och strukturer (Burt 1980) pekar på att andra faktorer än bara rent ekonomiska påverkar. Olika typer av resursberoenden, institutionella faktorer och identiteter bidrar till att innovationsverksamhet tenderar att organiseras i olika sociala arrangemang. Öppen innovation har också beskrivits som kollektiv innovation i den meningen att vad gäller utvecklingen av öppen källkod, exempelvis, har denna skett i olika typer av frivilliga kollektiv/samfund (engelska: communities) som hålls samman av gemensamma identiteter och normer snarare än monetära incitament.

Öppen innovation – nytt eller gammalt?

Förespråkare för öppen innovation har presenterat fenomenet som ett nytt paradigm som förändrar de grundläggande antagandena om hur innovation sker, vilka problem som kan uppstå och vilka lösningar och metoder som är effektiva. Samtidigt har flera forskare ifrågasatt om öppen innovation verkligen är någonting nytt. Vissa har argumenterat för att öppen innovation kan liknas med ”gammalt vin i nya flaskor” (se Trott & Hartmann 2009). Så har företag t.ex. under lång tid varit medvetna om vikten av att förstå kundernas behov för att öka förutsättningarna för att den nya produkten tas emot väl 28

© F örfattarna och S tudentlitteratur

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

på marknaden. Kunder bidrar inte alltid bara med krav och behov, utan kan i vissa fall även driva utvecklingen av en produkt. Särskilt när kunden även är användare är det inte ovanligt att den hittar egna fungerande lösningar på vanliga problem med produkten. Många användare är villiga att dela dessa lösningar med företaget som tillverkar produkten och detta kan leda till en ny och förbättrad produktgeneration.

Sedan slutet av 1980-talet har många västerländska företag också börjat involvera underleverantörerna i innovationsarbetet, något som starkt inspirerades av framgångsrik praxis i japansk industri. Detta skapar effektiviseringsfördelar när bättre hänsyn tas till förutsättningarna för att producera den nya produkten. När detta sker i ett tidigt skede av innovationsprocessen minskar problem och iterationer under senare faser. Leverantörssamarbete gör det dessutom möjligt att ta del av leverantörens kunskap. Detta kan leda fram till nya idéer och produkter. Det är vanligt att företag skapar nära relationer till sina viktigaste leverantörer och det är viktigt att dessa relationer bygger på ett gemensamt engagemang, en känsla av partnerskap, ett gemensamt risktagande och tillit.

I vissa fall bygger samarbeten mellan olika organisationer på strategiska allianser. Dessa allianser är uttalade och sker ofta i långsiktiga samarbeten som styrs av gemensamma mål. En allians kan ha flera olika syften. Inom ramen för innovation kan en allians t.ex. bygga på att de olika aktörerna, som även kan vara konkurrenter, har kompletterande kunskap och/eller att de ser möjligheter att uppnå synergier. Det kan även hända att flera olika aktörer på marknaden vill skapa en gemensam industristandard och därför inleder en strategisk allians. En hel del forskning har försökt visa när strategiska allianser är framgångsrika. Resultaten pekar på vikten av företagsledningens engagemang samt att företagen måste aktivt samordna och följa upp aktiviteterna som sker inom ramen för alliansen.

Forskningen i dessa relaterade fält, samt all forskning som särskilt fokuserar på öppen innovation, utgör en viktig kunskapsbas för vad vi vet i dag om öppen innovation. Under senare år har vetenskapliga tidskrifter ägnat flera specialnummer åt öppen innovation.3 Forskningen om öppen innovation kan anses ha uppnått en mogen fas. Trots detta så finns det flera 3 Se t.ex. Industry and Innovation (2008), R&D Management (2009, 2010), Technovation (2011), Research Policy (2014), Industrial and Corporate Change (2016).

© F örfattarna och S tudentlitteratur

29

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell

frågetecken kvar som kräver vidare insikter. En relativ ny översikt över fältet av West och Bogers (2013) pekar på att det behövs fortsatt forskning som fokuserar på hur affärsmodeller kan utformas som kan skapa värde genom öppen innovation. Vidare behöver forskare skapa tydlighet kring öppen innovation i de senare faserna av innovationsprocesserna, som inte ska ses som linjära, utan som cykliska och iterativa processer.

Bokens disposition Syftet med denna bok är att presentera en översikt över svensk forskning inom området öppen innovation. Bokens kapitel bygger på studier av öppen innovation i olika former som genomförts vid svenska universitet och högskolor. På detta sätt hoppas vi bibringa läsaren exempel på hur öppen innovation tar sig uttryck, och vilka utmaningar, konsekvenser och eventuella fördelar som öppen innovation för med sig. Boken ska inte ses som ren marknadsföring av begreppet öppen innovation, utan snarare som en introduktion till fenomenet med ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt är målet med boken att den ska kunna fungera som kurslitteratur i universitetsoch vidareutbildningskurser inom innovationsområdet, och dessutom vara en inspirationskälla för den som arbetar praktiskt med innovationsfrågor.

Tematisk indelning En utgångspunkt för boken är att den diskuterar olika infallsvinklar på öppen innovation. Kapitlen beskriver olika delar av öppen innovation och utgår från olika perspektiv. Vissa kapitel beskriver ledning och styrning av projekt inom öppen innovation, medan andra beskriver betydelsen av öppen innovation på en mer företagsövergripande nivå. Boken består av fyra tematiska delar. Första delen av boken fokuserar på olika sammanhang där öppen innovation framträder. I denna del beskrivs användning av öppen innovation bland företag i Sverige och utomlands, hur universitet och företag interagerar i olika sammanhang som karakteriseras av öppen innovation samt hur teknologimarknader kan fungera som en bas för öppen innovation-transaktioner. Andra delen fokuserar på företagsstrategier och införandet av nya strukturer för att möta utmaningar och möjligheter i ett samhälle präglat av öppen innovation. Öppen innovation innebär t.ex.

30

© F örfattarna och S tudentlitteratur

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

att företag kan behöva öka sin förståelse för hur värde skapas i immateriella tillgångar och hur man väljer partner till samarbeten inom öppen innovation. Öppen innovation är också förknippat med beslut kring vilka aktiviteter som ska bedrivas inom organisationen respektive outsourcas.

Strategier för öppen innovation behöver också förenas med ändamålsenliga strukturer och processer i det interna innovationsarbetet. Tredje delen av boken tar upp utmaningar med öppen innovation som berör relationer med olika företagspartner i utvecklingsarbete. Detta kan gälla hur man bäst utvecklar relationer och drar nytta av att samarbeta med konkurrenter, användare, leverantörer och konsulter. En vanlig fråga rör graden av öppenhet och slutenhet i samarbeten inom öppen innovation och vilka styr- och koordinationsmekanismer som främjar ett bra resultat. Bokens fjärde del ger perspektiv på en ännu djupare organisationsnivå, genom att beskriva utmaningar som är förknippade med olika organisatoriska processer som kunskapsutveckling, organisationsklimat och ledarskap. För att få öppen innovation att fungera i praktiken krävs inte bara strukturella arrangemang, utan också att medverkande organisationers medarbetare ges utrymme till förkovran och en stimulerande arbetsmiljö.

Del I: Öppen innovation – sammanhang Det framstår emellanåt som att öppen innovation har blivit ett nytt mantra och många företag har aktivt börjat formulera strategier för öppen innovation. Samtidigt kan frågan ställas hur vanligt det är med öppen innovation egentligen, hur öppen innovation organiseras och vilka effekter öppenhet har på innovationsförmågan i samhället. I kapitel 2 föreslår Lars Bengtsson, Nicolette Lakemond och Fredrik Tell några svar på dessa frågor och beskriver hur öppen innovation ser ut i svenska företag. Kapitlet bygger på en enkätstudie bland 176 svenska företag i tillverkningsindustrin och visar att många företag arbetar med olika typer av partner i flera faser i innovationsprocessen. Merparten av dessa företag arbetar dessutom med nationella och internationella partner. Kapitlet visar att öppen innovation är viktig, då företag som är mer öppna presterar bättre både vad gäller innovationshöjden och effektiviteten i innovationsprocessen. Öppen innovation är inte betydelsefullt bara i Sverige. I kapitel 3 visar Henry Lopez-Vega, Kleber Celadon och Roberto Sbragia att öppen innovation © F örfattarna och S tudentlitteratur

31

Nicolette Lakemond & Fredrik Tell

också är viktig för företag i tillväxtekonomier. Kapitlet bygger på studier av initiativ för öppen innovation i Brasilien. Kapitlet visar hur öppen innovation i Brasilien (i såväl lokala som multinationella företag) uppkommit genom underifrån framväxande aktiviteter, snarare än ledningsinitierade initiativ.

I kapitlet ges också en översikt över graden av öppenhet i innovationsprocesserna vid nio ledande företag i den brasilianska kosmetikbranschen.

I Sverige har nationella tillväxt- och innovationsmål drivit svenska universitet och högskolor att genom olika initiativ aktivt bidra till innovation och teknikutveckling i svensk industri. Detta sker genom skapandet av innovationsplattformar. Universitetens forskning kan därmed utgöra en viktig extern kunskapskälla och bidra till innovation i svensk industri.

I kapitel 4 beskriver Lars Bengtsson hur man kan se på öppen innovation i universitets- och högskolesammanhang och olika utmaningar för att skapa ett kunskapsutbyte mellan företag och forskning.

I kapitel 5 lyfter David Andersson och Fredrik Tell fram betydelsen av marknader där företag och uppfinnare kan licensera, köpa och sälja teknik när de genomför öppen innovation. Uppkomsten av dessa marknader ökar graden av specialisering och leder till att resurserna kan användas på ett mer effektivt sätt. Samtidigt skapar teknologimarknader utmaningar när stora komplexa system kräver en bred teknisk kunskap. Kapitlet beskriver hur olika typer av intermediärer har vuxit fram på teknologimarknader för att underlätta dessas funktionssätt.

Del II: Öppen innovation – strategi och struktur Öppen innovation skapar möjligheter för företag att formulera nya affärsmodeller och strategier. I kapitel 6 behandlar Marcus Holgersson patent och immateriella rättigheter i strategier för öppen innovation. En central fråga är om patent och immateriella rättigheter ska ses som ett hinder eller som en bas för att möjliggöra öppen innovation. Kapitlet visar dessutom hur företag använder patent och immateriella rättigheter i samarbeten med andra företag.

Osäkerhet påverkar val av partner, som t.ex. leverantörer, i öppen innovation. Olika partner kan vara förknippade med olika tekniska lösningar. Det är inte alltid lätt att hitta rätt partner, men det kan ha stora konsekvenser om partnern inte infriar förväntningarna. Utifrån ett exempel där ett före32

© F örfattarna och S tudentlitteratur

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

tag sökte leverantör till en ny energilösning i ett utvecklingsprojekt, visar Lisa Melander och Fredrik Tell i kapitel 7 hur fyra olika typer av osäkerhet påverkade valet av leverantör och den fortsatta utvecklingen av projektet.

I kapitel 8 visar Mattias Axelson, Anders Nilsson och Jon Rognes att outsourcing och innovation i vissa fall är kontrasterande logiker. När IT-tjänster outsourcas till en tredje part är det oftast kostnaderna som styr. Samtidigt kan det finnas behov av både inflöde av innovation från IT-leverantörer och ett aktivt stöd i företagets interna innovationsarbete. Kapitlet belyser svårigheterna med att förena ett strategiskt fokus på såväl kostnadseffektivitet som innovation.

Hur kan företag och organisationer då leda och styra processer vid genomförandet av öppen innovation utifrån valda strategier? Många företag använder sig av någon slags fas-grind (Stage-Gate)-modeller, d.v.s. olika faser följs av en tydlig avrapportering och beslutspunkt som kallas för grind.

I kapitel 9 beskriver David Rönnberg Sjödin och Johan Frishammar hur en sådan styrmodell behöver förändras för att skapa förutsättningar för en strategi för öppen innovation. Kapitlet ger förslag på hur inåtriktade kunskapsflöden och vägar till marknaden kan utvärderas mer systematiskt i en öppen fas-grind-modell.

Del III: Organisering av öppen innovation Det är ganska vanligt att företag och organisationer arbetar tillsammans med sina kunder och leverantörer. Men det är inte heller ovanligt att de samarbetar med sina konkurrenter i öppen innovation. I sådana fall är det viktigt att undvika kunskapsläckage samtidigt som man tar del av varandras kunskap. Detta dilemma diskuteras av Cecilia Enberg i kapitel 10.

Marknader i sig består av användare som kan vara källor till viktig kunskap som kan användas till innovation. I kapitel 11 beskriver Carl Wadell och Mats Magnusson hur gränssnittet mellan företag och användare kan organiseras. Med utgångspunkt i två fallstudier av öppen innovation i den medicintekniska branschen analyseras utmaningar och möjligheter. Några sammanfattande lärdomar som presenteras är vikten av att bygga relationer med spetsanvändare, hitta balans mellan stabilitet och förändring i relationen och utforma gränsöverskridande roller och strukturer, samt betydelsen av ägare och lednings relation till spetsanvändare. © F örfattarna och S tudentlitteratur

33

Ett centralt tema inom öppen innovation är kontrasten mellan öppet och slutet. I kapitel 12 tar Mohammad Eslami, David Rosell och Lisa Melander utgångspunkt i denna distinktion och beskriver sex fall av utvecklingssamarbeten mellan kunder och leverantörer där hälften var öppna medan den andra hälften fungerade mer slutet. Kapitlet diskuterar hur mekanismer för att utbyta kunskap i de olika samarbetena skiljde sig utifrån huruvida de var öppna eller slutna. Kapitlet avslutas med en diskussion om i vilka situationer öppenhet respektive slutenhet kan vara att föredra.

Cecilia Enberg och Mattias Johansson tar i kapitel 13 upp samarbete med tekniska konsultföretag. Dessa konsulter hjälper företag under en begränsad tidsperiod och tillför komplementär kunskap till ett företag och en organisation. Efter ett visst uppdrag flyttar konsulterna oftast till ett nytt uppdrag och kan då i princip använda det hon eller han har lärt sig hos den nya kunden. Om den nya kunden är ett konkurrerande företag kan det finnas skäl att utforma styrstrukturer som möjliggör olika grad av öppenhet.

Del IV: Öppen innovation – processer I kapitel 14 konkretiserar Maria Elmquist, Susanne Ollila och Anna Yström arbetet med öppen innovation genom att diskutera hur organisationer kan samverka i öppen innovation. Utifrån exemplet SAFER – ett fordons- och trafiksäkerhetscentrum där drygt trettio organisationer från akademi, näringsliv och samhälle samarbetar – beskrivs hur gemensamt kunskapsskapande mellan jämbördiga parter kan komma till stånd. En öppen innovationsarena definieras som en organisatorisk aktör som möjliggör gemensamt kunskapsskapande och som arbetar utifrån en gemensamt skapad strategisk agenda. Författarna använder en kunskapsteoretisk modell för att beskriva hur mentala, virtuella och fysiska rum möjliggör såväl jämbördigt samarbete som mobilisering av en strategisk kollektiv kraft, vilket i sin tur underlättar gemensam kunskapsproduktion.

För att åstadkomma innovationsarbete över gränser på det sätt som öppen innovation implicerar behövs ”mjuka” faktorer som underlättar arbetet för den enskilde individen i denna nya kontext. I kapitel 15 presenterar Björn Remneland-Wikhamn och Wajda Wikhamn öppet innovationsklimat som en ansats till att beskriva, analysera och förbättra arbetet med öppen innovation. Kapitlet beskriver hur verktyget Open Innovation Climate

1 Öppen innovation i teori och praktik: en kort introduktion

Measure (OICM) kan användas för att mäta graden av öppenhet i organisationens innovationsklimat. För att illustrera användbarheten i instrumentet beskrivs erfarenheter från ett större svenskt industriföretag. Öppen innovation innebär i många avseenden en ökad komplexitet också för dem som utsetts att leda innovationsprocesser. Därför diskuterar Anna Yström i kapitel 16 ledarskapspraktiker i öppna och komplexa innovationspraktiker. Ett viktigt tema i kapitlet är att ledning av öppen innovation innebär utmaningar för hur man skapar mening för de olika aktörerna som ingår i samverkan. Fem kritiska faktorer för ledning av samarbete vid öppen innovation identifieras och diskuteras.

Slutligen avslutas boken med kapitel 17 där Nicolette Lakemond och Fredrik Tell sammanfattar alla bidrag i boken och de olika analysnivåer som diskuterats utifrån en fönstermetafor för öppen innovation. Här spekulerar bokens redaktörer också med avseende på implikationer för ledning av organisationer och framtida forskning.

Referenser Baldwin, C.Y. & Clark, K.B (2000). Design rules: The power of modularity.

Cambridge, Mass.: MIT Press.

Burt, R.S. (1980). Models of network structure. Annual Review of Sociology, 6 (1): 79–141.

Chesbrough, H. (2003). Open innovation – The new imperative for creating and profiting from technology. Boston: Harvard Business School Press.

Chesbrough, H. (2006). Open business models: How to thrive in the new innovation landscape. Boston, Mass.: Harvard Business Press.

Chesbrough, H. & Bogers, M. (2014). Explicating open innovation: Clarifying an emerging paradigm for understanding innovation. I: Chesbrough, H., Vanhaverbeke, W. & West, J. (red.) New frontiers in open innovation. Oxford: Oxford University Press.

Chesbrough, H., Vanhaverbeke, W. & West, J. (red.) (2014). New frontiers in open innovation. Oxford: Oxford University Press.

Cohen, W.M. & Levinthal, D.A. (1990). Absorptive capacity: A new perspective on learning and innovation. Administrative Science Quarterly, 35 (1): 128–152.

Dahlander, L. & Gann, D.M. (2010). How open is innovation? Research Policy, 39 (6): 699–709.

Dahlander, L. & Magnusson, M.G. (2005). Relationships between open source software companies and communities: Observations from Nordic firms. Research Policy, 34 (4): 481–493.

© F örfattarna och S tudentlitteratur

35

Nicolette Lakemond, tekn.dr, är biträdande professor i industriell organisation vid Linköpings universitet. Fredrik Tell, ek.dr, är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och gästprofessor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. I boken medverkar ytterligare 24 författare som alla har forskat om öppen innovation.

Öppen innovation – i teori och praktik Vad betyder öppen innovation egentligen? Vilka utmaningar och möjligheter finns och vilka konsekvenser kan öppen innovation få för olika verksamheter? Öppen innovation har blivit ett omskrivet begrepp inom akademisk forskning det senaste decenniet. Även företagsledare och chefer på olika nivåer har börjat använda begreppet, som handlar om hur organisationer kan dra nytta av resurser och kunskap som härstammar från externa källor – och samtidigt låta den egna interna kunskapen gå utanför företagets gränser så att andra kan använda den. Den här boken samlar en betydande del av den svenska forskningen kring öppen innovation och belyser olika perspektiv. Hur öppen vågar man vara? ”Lakemonds och Tells antologi är ett uppfriskande bidrag till litteraturen då den diskuterar de många utmaningar som kan uppstå när man har en mer öppen innovationsprocess. De många insiktsfulla beskrivningarna av dessa utmaningar manar till eftertanke hos läsaren. De resultat som presenteras i boken ger också en bättre förståelse för varför vissa organisationer är mer framgångsrika än andra i sitt arbete med öppen innovation.”

Linus Dahlander, KPMG Chair in Innovation och associate professor vid European School of Management and Technology i Berlin

”Man kan inte undgå att bli imponerad av såväl omfattningen som kvaliteten på svensk forskning inom öppen innovation, ett intryck som understryks efter att ha tagit del av denna bok. Boken kommer att vara ovärderlig för studenter, forskare och praktiker som är intresserade av innovation i allmänhet och öppen innovation i synnerhet.”

Keld Laursen, professor vid Department of Innovation and Organizational Economics, Copenhagen Business School Art.nr 39160

www.studentlitteratur.se