9789127026940

FOTO: LENA ERIKSSON FREEMAN

Om Självkänsla på djupet: ”Sammanfattningsvis är det en mycket läsvärd, lättillgänglig och psykologiskt mättad framställning som Marta Cullberg Weston åstadkommit, med ett betraktelsesätt som ligger i frontlinjen […]”

Ulf Gustavsson, Psykologtidningen

,!7IJ1C7-acgjea!

Marta Cullberg Weston Från skam till självrespekt

marta cullberg weston är psykolog, psykoterapeut och författare till ett flertal böcker: Övergången (1998), En dörr till ditt inre (2000), När beskedet är cancer (2001), På väg mot livsvisdom (2003), Ditt inre centrum (2005) och Självkänsla på djupet (2007).

det finns en mänsklig känsla som först på senare år börjat få den uppmärksamhet den borde ha fått för länge sedan, nämligen skam. Skam är en svår känsla att bära eftersom den angriper självrespekten.

Under Marta Cullberg Westons terapeutiska arbete har det blivit tydligt att skam ligger under ytan och saboterar livet för många människor. Att skriva om skam blev en naturlig fortsättning på hennes senaste två böcker Ditt inre centrum och Självkänsla på djupet.

Skillnaden mellan skam och skuld reds ut – skuld handlar mer om att man gjort något dumt eller dåligt och som man därför kan ägna sig åt att gottgöra, medan skam rör sig om en känsla av avsky inför den man är och därför är så mycket svårare att läka. Den vanligaste formen av skam är en känsla med kort stubin men lång bränntid. Den svåraste skammen att hantera är den som härrör ur en inre föreställning av att vara värdelös. Denna skam fräter på människans grundläggande livskänsla.

Boken belyser skammens många olika ansikten och hur man kan hantera skamsituationer på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Marta Cullberg Weston ger läsaren redskap i form av kunskap och visar på vägar till egen behandling av skammen.

marta cullberg weston

Från skam till självrespekt

”Skamtemat arbetade sig fram som en naturlig fortsättning på mitt psykoterapeutiska arbete där jag på senare år har fokuserat på människors negativa självbilder och problem med sin självkänsla.

Jag har där mött den djupa tärande skam som många som tidigt i livet inte har känt sig älskade och sedda bär på.

De tyngs inte bara ned av en negativ självbild utan också av en djup skam över att inte känna sig värda att älska.

Att människor drabbas dubbelt på detta sätt har varit tungt att åse. Eftersom skammen ofta är outtalad kan man behöva hjälp att lyfta bort skamstämpeln.

Min terapeutiska teknik har utformats för att i så stor utsträckning som möjligt kunna bryta detta skammönster.

Den här boken har vuxit fram som en naturlig fortsättning och komplettering till mina tidigare böcker Ditt inre centrum och Självkänsla på djupet. Skam har man dessutom talat tyst om alldeles för länge, inte minst inom psykologin.

Skuld och skuldkänslor har en självklar plats i psykologiska teorier medan skammen har fått härja fritt i själens mörka skrymslen.”

ISBN 978-91-27-02694-0

www.nok.se www.enigma.se/cullbergweston

Fran skam till.indd 1

OMSLAG: SARA R. ACEDO FOTO: BRAND X/CORBIS/SC ANPIX

08-01-15 16.13.39

74816_Cullberg_ORG.indd 6

08-01-23 13.24.07

Innehåll

Förord: Att nagla fast skammen 9 I

Skammens väsen 15 1. Skam 17 2. Skammens väsen 23 3. Skammens olika ansikten 38

II

Röd skam och hur man hanterar den 47 4. Röd skam 49 5. Hantera skammen mer konstruktivt 60

III

Skammens undflyende sidor 73 6. Försvar mot skam skadar 75 7. Skam eller skuld? 86 8. Från skamvrån till ”skamfri” uppfostran 92

IV Kronisk skam och hur man befriar sig från den 107 9. Skammen att inte vara värd att älska – vit skam 109

10. Så yttrar sig skammen 126

11. Att befria sig från inre skam – från skam till självrespekt 130

12. Skamskuggor vid ångest, depression, ätstörningar och vardagslivets utmaningar 147

74816_Cullberg_ORG.indd 7

08-01-23 13.24.08

V

Skamstämplar och deras inflytande på livet 155 13. Att bli stigmatiserad – fysiska eller psykiska handikapp, alkoholism 157 14. Kvinnligt/Manligt och skam i familjen 167 15. Sexualitet, kropp och skam 178 16. Från skam till stolthet – En homosexuell persons resa 186 17. Överförd skam och när skammen går i arv 193

VI

Svart och rosa skam – kulturens skam 201 18. Skam- eller skuldkultur – svart skam 203 19. Skammens konformism – rosa skam 210

VII Skam och skamlöshet i litteratur och samhälle 215

20. Skamspegeln i litteraturen 217

21. Skamlöshetens gissel 230 VIII Från skam till självrespekt 241

22. När skammen inte låser – stolthet och självrespekt 243 Litteratur 251 Noter 256

74816_Cullberg_ORG.indd 8

08-01-23 13.24.08

Förord Att nagla fast skammen

När jag berättade för min man och en nära god vän att min nästa bok skulle handla om skam såg de förvånade ut och sa med en mun: ”Skam? Det är något jag minns att jag kände en gång i tiden, som tonåring eller så, men inte nu.” Tror de ja! Skam finns där som en ständig skugga i våra liv även om vi inte alltid upptäcker hur den styr oss och inte sätter ord på den. För en del personer, som Anna, som jag dedicerar boken till, är skammen en alltid när­va­ rande inre känsla inför deras egen person.

Skam är en otrevlig känsla och därför inte något man i allmänhet talar högt om. Den hindrar oss från att känna en naturlig självrespekt och att trivas med oss själva. Om man inte lyfter fram skammen styr den våra liv i det fördolda. Därför ser jag det som viktigt att ge sig i kast med skammen. Medan flera självbiografiska romaner på senare tid fokuserat på skam närmar jag mig skammen från ett terapeutiskt perspektiv.

Varför en bok om skam?

Skamtemat arbetade sig fram som en naturlig fortsättning på mitt psykoterapeutiska arbete där jag på senare år har fokuserat på människors negativa självbilder och problem med sin självkänsla.

Jag har där mött den djupa tärande skam som många som tidigt i livet inte har känt sig älskade och sedda bär på. De tyngs inte bara ned av en negativ självbild utan också av en djup skam över att inte känna sig värda att älska. Att människor drabbas dubbelt på detta sätt har varit tungt att bevittna. Eftersom skammen ofta är out­talad kan man behöva hjälp att lyfta bort skamstämpeln. Min

74816_Cullberg_ORG.indd 9

08-01-23 13.24.08

tera­peutiska teknik har utformats för att i så stor utsträckning som möjligt kunna bryta detta skammönster.

Den här boken har vuxit fram som en naturlig fortsättning och komplettering till mina tidigare böcker Ditt inre centrum och Självkänsla på djupet. Skam har man dessutom talat tyst om alldeles för länge, inte minst inom psykologin. Skuld och skuldkänslor har en självklar plats i psykologiska teorier, medan skammen har fått härja fritt i själens mörka skrymslen.

Mitt intresse för skammens roll väcktes i det terapeutiska rummet och det medför att återupprättandet av självrespekten blir en central uppgift. För att hantera skamkänslor mer konstruktivt behöver man dock känna till hur de angriper och jag kommer därför att granska skammens väsen mer allmänt. När jag började gå i klinch med skammen blev det också tydligt för mig hur själv­ respekten för stora grupper människor skadas av olika slags skambelägganden som de subtilt utsätts för i samhället. Även det ville jag få med.

Den amerikanska skamforskaren Brené Brown1 menar att vi lever våra liv invävda i ett spindelnät av skambefrämjande faktorer.

Under arbetet med boken har jag insett att skam spelar en central roll vid många olika sorters psykiska problem, som depression, ångest, ätstörningar, beroendeproblematik, problem med självkänslan etc. Men skammen finns där framför allt i vardagen för många människor som känner att de inte duger och skäms över detta. Skammen invaderar också våra liv när vi känner att vi ”gjort bort oss” på något sätt.

Att tydliggöra hur skammens spindeltrådar infiltrerar våra liv är en viktig målsättning i boken. Att se hur man kan komma loss ur dess snärjande garn är en annan.

När man står inför en diffus fiende gör man klokt i att ta reda på så mycket som möjligt om denne. Det gjorde jag en gång när jag mötte cancerspöket på nära håll. Nu tar jag till samma metod och försöker nagla fast skammen. Genom att göra den tydlig kanske skammens grepp blir mindre dödligt. Ju mer vi vet om skam och dess verkningar, desto mindre chans får den att styra våra liv. ­Desto varsammare blir vi kanske också med att skambelägga andra.

10

74816_Cullberg_ORG.indd 10

08-01-23 13.24.08

Olika sorters skam Under arbetet med boken har jag blivit övertygad om vikten av att frilägga skammens roll i våra liv men också vikten av att skilja på olika sorters skam. Alltför många talar om skamkänslor som något enhetligt – det är de inte.

För att avtäcka skammens mångfasetterade väsen gör jag en uppdelning i röd, vit och svart skam (och olika mellanformer) som ger den mer tydliga konturer. Jag fortsätter här på det spår som psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist utvecklade i sin banbrytande bok Rött och vitt. Om skam och skamlöshet, som kom ut redan1993.2 En fokusering på de olika formerna av skam är viktig för att förstå deras funktion och att man behöver olika strategier för att återupprätta självrespekten vid olika varianter. Att tala om skam som något enhetligt skymmer mer än det tydliggör.

En aspekt av skam är att den visar oss baksidan av kulturens normalitetsbegrepp. De som anses annorlunda och de företeelser som kulturen definierar ut skambeläggs ofta. Därför finns i varje samhälle grupper som på olika sätt stigmatiseras genom att de stämplas som avvikande. Jag kallar detta för skamstämpling.

Skammens spindeltrådar väver sig också in i våra vardagliga problem. Om man riskerar att förlora jobbet kan det utlösa en skamreaktion. Jag kallar denna orimliga skam för en skamskugga.

Vid skilsmässor är det ett tydligt inslag men också vid sexuella svårigheter och andra relationsproblem. Man vill inte gärna kännas vid denna skugga, men den förföljer en och ställer till problem.

När vi tänker på skam tänker vi bara på något plågsamt och negativt. Men jag kommer också att visa att det finns skyddande former av skam. Den skyddande skammen lär oss bland annat att respektera andras gränser. Skammen har ursprungligen en överlevnadsfunktion, annars skulle den inte ha funnits med i vår arsenal av grundläggande känslor.

11

74816_Cullberg_ORG.indd 11

08-01-23 13.24.08

Känn inte skam över skammen När jag beskriver olika skamsituationer kommer många att känna igen sig. För de flesta hoppas jag att det känns som en lättnad. Man är inte ensam om att ha reagerat på detta sätt. Det sista jag vill är att späda på skammen ytterligare.

I stället är min tanke att när man får syn på vilken roll skammen har spelat i ens liv kan man få kraft att göra något åt den och driva onödig skam på flykten. Jag kommer också att berätta om hur jag i mina terapier kan arbeta med den djupa vita skammen för att lyfta av en felaktig inre skamstämpel från personens liv. Jag hoppas att boken därför kan bidra till ett hopp om befrielse från tyngande och orimlig skam som slagit rot djupt inne i oss. Även om man inte har orkat tala med någon om sin egen känsla av skam kan man kanske när man läser boken inse att man inte är ensam om problemen och få kraft nog att kasta av sig gamla skamstämplar. Förhoppningsvis öppnar den dörren för att våga prata om skammen och jaga spökena på flykten.

Kanske orkar man inte läsa boken från pärm till pärm. Tanken är att man ska kunna gå in litet här och där och läsa om det man är särskilt intresserad av.

Proppen ur Någon månad efter att jag lämnat mitt manus till redaktören på förlaget gick proppen ur den uppdämda skamproblematiken.

Maga­sinet Existera hade beställt en enkät om skam och skuld och gav i mitten av september ut ett nummer med detta tema. Plötsligt var skam på allas läppar – i TV-sofforna och i tidningsreportagen pratade man skam och på Svenska Dagbladets Idagsidan startade en serie om skam. Det är positivt att skam nu debatteras öppet på ett nytt sätt. Jag har i efterhand försökt att inkludera några av de synpunkter på skam som framkom i den debatt som följde men det mesta fanns redan i boken.

12

74816_Cullberg_ORG.indd 12

08-01-23 13.24.08

1

Skam

Förnedring och skam är värre än fysisk smärta, säger man i judarnas heliga bok, Talmud. Den fysiska smärtan läks med tiden men det gör inte alltid skammen.

Skam kan utlösas av olika saker i livet. Här följer en provkarta på några skamsituationer innan jag tar itu med skammens väsen.

Skam kan vara en plötslig känsla av att vara totalt exponerad med sin svaghet och sina problem – att man ”tappar ansiktet”. I sådana lägen vill man bara gömma sig.

En man bestämde sig efter ett häftigt gräl med sin fru för att skriva ett långt mejl till henne för att reda ut problemen.

Det var naturligtvis inte ett smickrande mejl och det innehöll många privata detaljer. Problemet var att ett virus härjade i datasystemet och hans mejl skickades ut till alla deras gemensamma mejlkontakter. Skammen att ha exponerat deras privata problem på detta sätt var fruktansvärd.

Skam kan också vara en smärtsam känsla av att inte duga, att man nedvärderas eller inte ingår i en gemenskap. Känslan att inte duga kan drabba oss alla, men det är en skam som lätt drabbar invandrare som inte känner de sociala koderna.

Erika kom till Sverige som flykting efter kriget. Hon berättar om familjens arbete för att göra henne fin till luciafirandet.

Man hade ju ingen aning om luciatraditionen i Sverige men man hade uppfattat att det var något med glitter och ljus.

17

74816_Cullberg_ORG.indd 17

08-01-23 13.24.09

Ett fint nylonnattlinne från släktingar i USA offrades och mormor sydde på glitter i bollar för att åstadkomma en fin luciaklänning. Hur Erika kände sig när hon utstyrd i denna klänning mötte sina kamrater i sina vita lucianattlinnen är lätt att tänka sig.

Skam kan också vara en känsla av att ens heder har dragits i smutsen.

Marias pappa hade varit en framgångsrik affärsman, men så uppdagades det att han gjort en hel del luftaffärer. Från att ha varit en aktad medborgare hamnade han inför rätta.

Det skrevs om bluffaffärerna i tidningen och Maria skämdes att gå till skolan. Hon visste att de andra barnens föräldrar läste om faderns ojusta affärer i tidningen och kommenterade detta vid middagsbordet.

Skam kan också vara en känsla av att man misslyckats i livet på olika sätt, att man är värd förakt.

Gunilla har två söner, varav den äldste sonen har hamnat i knarkkretsar. Hon bär ständigt på en oro för vad han ska råka ut för, men hennes möjligheter att ingripa är begränsade, då han sedan länge är myndig. Hon bär dock också på en stark skam i förhållande till sina grannar som ibland ser honom påverkad komma till huset. Hon skäms i sin mammaroll och kämpar med tankar att det är hennes fel att sonen knarkar.

Man kan också skämmas över smutsiga tankar som jagar en.

Per var lyckligt gift, men han fann att han var och varannan dag umgicks med tankar på att ha sex med en prostituerad eller att få vara med om en scen där hans hustru hade samlag med en annan man. Han ville inte leva ut dessa tankar, men ju mer han motarbetade dem, desto mer jagade de honom. Han kände djup skam över sig själv som fungerade på detta sätt.

18

74816_Cullberg_ORG.indd 18

08-01-23 13.24.09

Skam kan också vara en djup känsla av att inte vara värd att ­älska. Man vågar då inte lita på att någon ska kunna stå ut med en i livet och man kanske känner sig som en bluff, men man vet inte att det handlar om en underliggande skamlig självbild.

Agnes mamma drabbades av en depression efter förlossningen.

Hon orkade inte glädjas åt sin dotter. Hon såg till att den lilla tjejen fick mat, men i övrigt orkade hon inte ägna sig åt henne.

Hon knöt inte an till sin dotter senare heller och det blev aldrig en varm relation dem emellan. För små barn som försöker förstå världen blir den enda logiska förklaringen att det är något fel på dem eftersom föräldern inte tycks älska dem. Agnes trodde att hennes inre barn var skamligt och kunde aldrig lita på att hon var värdefull. Inget hon presterade räckte till för att överbevisa henne om att hon var värdefull.

Skammen över att ha blivit lurad känner också många igen.

Många avstår på grund av skammen att anmäla skrupelfria bedragare som lurat dem att satsa pengar i något luftprojekt.

Skamkänslorna orsakades av olika saker, men gemensamt för dem är att det känns som inre tortyr.

Källor till skam Det finns så många olika källor till skam i vår vardag. I en svensk undersökning hamnade detta att ha det stökigt hemma vid ett oväntat besök på skamtoppen.3 Känslan av vara tjock eller inte se tillräckligt bra ut hamnade också högt på listan över skamproducerande saker i våra liv.

Den amerikanske psykoanalytikern Francis Broucek ger oss en ganska heltäckande katalog över saker vi kan känna skam över:4 • Vi kan skämmas över nästan vad som helst kring vår person – vårt utseende, våra kläder, vår kropp eller våra personlighetsdrag.

• Vi kan skämmas över allt som vi identifierar oss med – vår etniska bakgrund, vår familj, vår religion eller vårt hemland.

19

74816_Cullberg_ORG.indd 19

08-01-23 13.24.09

• Vi kan känna skam över att inte bli accepterade eller värdesatta av en viss grupp.

• Vi kan känna skam över bristande kompetens eller minskad kompetens som när vi åldras.

• Vi kan känna skam över förlusten av kontroll av kroppsliga funktioner, av känslor eller mentala funktioner.

• Vi kan känna skam när vi blottställs för andras blickar utan egen vetskap (som vid dolda kameran).

• Vi kan känna skam när vår heder smutsas eller våra gränser inte respekteras.

• Vi kan känna skam när vi inte lever upp till egna eller andras förväntningar.

• Vi kan känna skam över tankar och impulser som inte är accepterade.

Bland alla dessa källor till skam kan det vara svårt att hitta en gemensam nämnare. Den här listan visar att en indelning efter vad vi känner skam inför är problematiskt. Jag har i stället valt en annan indelning som lyfter fram skammens olika funktioner. Du kommer att få möta röd, vit och svart skam bland annat, men också människor som drabbats av olika skamstämplar.

Skammens ord De ord vi använder när vi känner skam växlar. Vi kan tala om att känna oss utskämda, pinsamma, tillintetgjorda, skämmiga, förnedrade eller vanärade men det kan också rymmas skamkänslor i blygsel och i mindervärdeskänslor. ”När man känner sig löjlig, bortgjord, oduglig, patetisk, osynlig, äcklig, värdelös, ful, usel, fel, obetydlig eller defekt, då är det skammen som talar”, skriver psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist. Fast ofta inser vi inte att det är skam som plågar oss. Kjellqvist konstaterar att ”Skammens språk är förnedringens och när skammen överväldigar en vill man göra som de tre aporna, inte se, inte höra och inte tala. Detta är ett av skälen till att skammens språk är så ofullgånget.” 5 Om man alls talar om sin skam så skriver man numera om det till att något känns ”skämmigt”, vilket låter litet lättare.

20

74816_Cullberg_ORG.indd 20

08-01-23 13.24.09

Ordet skam kommer från det indoeuropeiska ordet ”(s)kem”, ”(s)kam” som betyder ”att täcka”. Vi vill dölja oss för den som ser vår svaghet. När vi känner skam vill vi täcka vårt rodnande ansikte eller ”sjunka genom jorden”. Men täckandet kan också handla om diskretion eftersom skam kan fungera skyddande genom att bevaka den privata, intima sfären.

Skam drabbar vår självrespekt Den skamdrabbade personen förväntar sig förakt från omvärlden.

Skammen drabbar hela ens person och den underminerar självkänslan. Att reparera dessa skador blir nödvändigt om själv­ respekten ska kunna återupprättas.

Vad ingår då i självrespekt och självaktning? När man respek­ terar sig själv har man tidigt i livet byggt in en god självbild. I stället för en inre terroriserande kritiker har man en inre tröstande röst som bidrar till att man kan hantera tillfälliga skamsituationer utan att gå i däck. Man har lärt sig att hantera de smärtsamma känslor som väcks i livet utan att den inre balansen rubbas på djupet. Man har också en inbyggd skyddsfunktion som hjälper till att bibehålla föreställningen om det egna värdet.

Hur skam påverkar självaktningen skiljer sig åt för olika former av skam. Ibland är skammen en övergående känsla som man relativt snabbt kan hämta sig från. För personer med låg självkänsla, där skammen är en kronisk följeslagare, är detta dock ett betydligt större terapeutiskt arbete. För personer som tillhör en skambelagd minoritetsgrupp blir det ytterligare ett annat arbete att frigöra sig från den skamstämpel som samhället pådyvlat dem. Förutom en inre frigörelse handlar det ofta också om opinionsbildning och politiskt arbete.

När jag kartlägger skammens olika ansikten kommer jag också att fokusera på hur man kan återställa självrespekten och reparera självaktningen efter en skamattack.

21

74816_Cullberg_ORG.indd 21

08-01-23 13.24.09

Skyddande skam När vi hör ordet skam är den spontana känslan att det är något man vill göra sig av med. Det gäller många former av skam, men faktiskt inte alla. Att skam skulle kunna ha en skyddande funktion låter som en motsägelse, men en viss form av skam kan ha en positiv funktion i mänsklig samvaro. Det handlar då om en inbyggd känsla för att man inte går över andras gränser och utsätter dem för skamliga situationer.

Prästen och terapeuten Göran Larsson har beskrivit den skyddande skammen som att ”den sätter en gräns för otillbörlig nyfikenhet och för ett egenintresse som kolliderar med andras behov av avskildhet. … Den fungerar som ett osynligt elstängsel som ger mig en välbehövlig stöt, en knäpp på näsan, när jag överträder någon annans gränser eller integritet.” 6 Den skyddande skambarriären handlar om den litet gammaldags betydelse som vi lägger i att blygas, att behålla sin värdighet och att värna om det privata. Vad som händer när man försöker sig på att utrota den sociala skammen kan vi delvis se i det moderna samhället. När paparazzi jagar kända personer med sina teleobjektiv och fotograferar dem när de leker med sina barn eller klär av sig i sovrummet brukar vi tala om att de beter sig skamlöst.

Ursprunget till att vi känner skam har troligen en överlevnadsförklaring. Forskarna spekulerar i att skälet till skamkänslorna handlar om att människan i tidiga utvecklingsfaser behövde bibehålla anknytningen till sin stamgrupp. Om man överträdde gruppens normer stöttes man ut med döden som en naturlig följd, så en inre väktare av denna gräns var angelägen. Överlevnadsperspek­ tivet får vi inte helt glömma bort när vi fördjupar oss i skammens plåga.

22

74816_Cullberg_ORG.indd 22

08-01-23 13.24.09

2

Skammens väsen

Skam får oss att känner oss värdelösa, utskämda och tillintetgjorda. Skam känns som ett sår i vårt inre tillfogat av en osynlig hand.

Skammen bränner och svider och vi tappar ofta uttrycksförmågan.

Det är den vanligaste formen av skam. Men skam är också en social känsla, som kan väckas av en brist på gensvar eller av att vi känner att vi tappat ansiktet inför andra.

Det mest grundläggande i livet är vårt sökande efter närhet och bekräftande relationer. När detta slår slint ligger skammen på lur.

Att söka en annan och bli avvisad är en av de mest smärtsamma känslor vi kan drabbas av. Den djupaste skammen är dock smärtan i att se sig som inte värd att älska. Den fungerar som ett gift i vårt inre.

Skam känns i kroppen Den tyske filosofen Friedrich Nietzsche beskrev människan som den varelse som rodnar. Att plötsligt drabbas av skam kan få en person att rodna, svettas och slå ned blicken. En sekund tidigare var livet helt okej, man kände glädje och självtillfredsställelse, men så ramlar man ned i ett svart skamhål där man känner sig helt värde­lös. Man blir paralyserad och får svårt att tänka och tala.

Erik har just levererat en rapport han jobbat intensivt med.

På jobbmötet säger chefen att han upptäckt ett allvarligt fel i rapporten som måste korrigeras. Erik känner sig som slagen av blixten och kroppen reagerar automatiskt. Det hettar till i kinderna, han slår ned blicken och böjer huvudet. Sekunderna 23

74816_Cullberg_ORG.indd 23

08-01-23 13.24.09

känns långa som år och han känner sig utsatt för allas ned­ sättande blickar. Han kommer inte på något att säga och vill bara sjunka genom jorden.

Erik kände skam över att ha missat något grundläggande i sin rapport och rodnaden signalerade känslan av skam över att ha blivit avslöjad inför de andra som mindre kunnig. Det kändes kränkande för hans självbild. Skammens rosor signalerade dessutom tydligt för kollegorna hur han kände sig och det resulterade i att han också kände skam över skammen.

Risken är stor att skammen fortsätter att jaga honom hemma efter jobbets slut. Han tänker ut vad han borde ha sagt och tankarna mal och mal. De självkritiska kommentarerna gör att han sover dåligt den natten och det kan ta lång tid att återupprätta självrespekten. Skam drabbar oss plötsligt, men effekten är ofta långdragen.

Skam är mer än otrevliga kroppsliga känslor. I dess släptåg kommer allehanda nedsättande tankar om den egna personen, som kan ta heder och ära av självaktningen. En metkrok kan gå från den aktuella skamsituationen ned i vårt omfattande minnesarkiv och aktualisera gamla skamkänslor som kanske är obearbetade. Risken är stor att Erik i sin inre dialog då fortsätter den skoningslösa kritiken av sig själv: ”Du är helt värdelös som inte fattade att du måste ta med X i rapporten! Hur kunde du vara så dum att du trodde att du skulle få beröm för ditt jobb med den här rapporten.

Du är ett enda stort misslyckande! Chefen önskar säkert att du ska säga upp dig.”

Skam och den andre Skammens enorma kraft kommer ur vår rädsla att bli utstötta och ensamma. Barn känner denna oro mycket påtagligt eftersom relationen till de nära personerna för dem är en överlevnadsfråga. Men även som vuxna är vi beroende av de andra och hur de ser på oss.

När man utforskar skammens revir blir det påtagligt att vi människor är sociala djur. När människan startade sin expansion över jorden skedde det i små stamgrupper. Att stötas ut ur gruppen var i 24

74816_Cullberg_ORG.indd 24

08-01-23 13.24.09

detta tidiga skede liktydigt med en säker död, så det gällde att följa gruppens normer. Skamkänslan handlade om respekt för andras gränser och om att göra oss lyhörda för andras känslor och tankar om oss. Den fyllde därmed en skyddsfunktion. Man kan se skam som en medfödd moralisk kapacitet. Vad vi känner skam över är dock något som utvecklas i samspelet med omgivningen och det ser olika ut i olika tidsåldrar och i olika samhällen.

Att höra till Människan är ett flockdjur. Skammen fyller, som jag nämnt, funktionen att hålla oss inom gruppens ramar och lär oss att respektera andras gränser. För självbevarelsens skull lär man sig att beakta vissa normer och man införlivar föräldrarnas krav på hur man ska bete sig. Man kan här tala om en skyddande känsla av skam.

I denna form av skam finns en rädsla för att ställas utanför all gemenskap. Skammen har till uppgift att hålla oss anknutna till vår grupp och till personerna i vår närhet. Vi är rädda för att skilja ut oss från andra som vi bedömer som viktiga och värdefulla. Denna inbyggda ”känsla av skam” får oss att avstå från att säga sårande saker eller göra saker som skulle få oss att skämmas – och bidrar därmed till vår känslomässiga kompass i det sociala samspelet.

Vid en del tillstånd, som autism och psykopati, finns ingen utvecklad skamkänsla och det bidrar till det avvikande beteendet.

Inget visar oss tydligare skammens vardagsroll i våra liv än dessa tillstånd där skamkänslan saknas.

En del personer täcker över sina skamkänslor genom att uppträda provokativt och stöddigt. Relationskompassen fungerar då okänsligt och omgivningen blir irriterad på personens bufflighet.

I denna skamlöshet får vi syn på vikten av att människor behåller en viss ”känsla av skam”. Jag återkommer till skamlösheten i kapitel 21.

Baksidan av denna anknytningskänsla till gruppen är att vi människor har ett inbyggt ”vi–dom”-tänkande, där vi distanserar oss från dem som inte definieras som tillhörande den egna gruppen.

Personer som ses som ”annorlunda” riskerar att drabbas av ett 25

74816_Cullberg_ORG.indd 25

08-01-23 13.24.10

stigma och ett utanförskap som på olika sätt är förknippat med skam. Att tillhöra en minoritetsgrupp eller att ha ett fysiskt handikapp kan räcka för att den egna identiteten blir skambelagd.

Psykoanalytikern Otto Rank noterade tidigt att skam kan vara en reaktion på att man känner sig annorlunda och i ett underläge.

Skam är här motsatsen till stolthet och drabbar inte sällan minoritetsgrupper eller personer i en lägre socialgrupp. Personer som har någon form av kroppsligt stigma brottas dagligen med hur de uppfattas av omgivningen. För dem är hanterandet av skammen en daglig stress som påverkar deras självrespekt.

Social etikett Varje samhälle har sina regler för hur man ska vara och uppträda.

Det är en ganska detaljerad etikettbok som barn lär sig under uppväxten. De sociala koderna bestämmer hur man ska vara och bete sig för att passa in. Det öppnar också för att normalitetstänk­ andet får stor makt över oss. De instanser i samhället som defi­ nierar vad som är ”normalt” styr på ett subtilt sätt mycket i den dagliga interaktionen människor emellan. Särskilt sårbara för de sociala koderna i den egna familjen/gruppen är vi förstås under barndom och tonårstid, men vi upphör inte att påverkas även senare i livet.

Inget får oss att tystna så effektivt som ett skambeläggande och det gäller även i högre åldrar. Skammen hämtar sin kraft ur det faktum att den har en så nära anknytning till vår självkänsla. Det är lätt att påminna sig den känsla av värdelöshet som fyller en när någon gör narr av en eller utpekar en som fel, ful eller omöjlig. Den egna självaktningen punkteras då effektivt.

Fördömande ögon Aristoteles citerar ett ordspråk som var gammalt redan på hans tid: ”Skammen ryms i ögat.” Han påminner oss om ögats centrala roll för skamkänslor (och för skuld). Skam handlar om att bli sedd och bedömd som fel, udda eller underlig. För vår egen självrespekt vill vi bli sedda på ett positivt sätt, men om vi visar upp oss och det 26

74816_Cullberg_ORG.indd 26

08-01-23 13.24.10

inte möts med en positiv respons drabbas vi lätt av skam. I många kulturer finns en skamsläkting, det onda ögat, en förföljande kraft som kan hota en persons välbefinnande.

Vid skam ser vi oss själva speglade i den andres ögon och upplever att vi inte duger, är fel eller har gjort bort oss. Skamforskaren Brené Brown beskriver skam som ”en zoomlins på en kamera, där linsen är inzoomad på oss själva. Allt vi ser är vårt defekta själv, iso­lerat och utsatt”. 7 Skamföreställningen är dock oftast över­ dimensio­nerad – det är få beteenden eller personlighetsdrag som berättigar till ett så totalt fördömande av den egna personen som skammen utsätter oss för. Skamkänslor är sällan nyanserade.

När vi skäms ser vi självets dubbla funktionssätt i full aktion – både detta att vi är i oss själva och att vi samtidigt kan iaktta oss själva utifrån. Själviakttagelsen blir en bas för attacken mot det egna självet. Den latinska beteckningen för en människa som känner skam är homo verecundus.8 Föreställningen om hur andra uppfattar oss är en central del av skamupplevelsen. I Eriks fall var det både chefen och de andra i arbetsgruppen som han föreställde sig såg ned på honom. Men det handlar om Eriks föreställning och den kan inte sällan vara förvriden. Det behöver inte heller vara en faktisk person som uttryckt kritik, utan det räcker med vår inre föreställning om vad andra ska tycka. Man kan därför rodna över sig själv på sin kammare. Vi kan också känna skam inför oss själva, när vi inte tycker att vi har levt upp till våra egna mål eller värderingar. Då är det den inre kritikern som fördömer oss, en inre representant för ”den andre”.

Skammens tystnad Skam har länge varit en tabubelagd känsla som man inte talar högt om. Det har bidragit till att vi inte är medvetna om vilken central roll denna känsla spelar i våra liv. Inte ens psykoanalysens fader Sigmund Freud ägnade mycket tid åt skam, medan skulden fick en framträdande roll i hans teoribildning. Man kan nästan säga att han hade en blind fläck som gjorde att han hade svårt att se skammens roll.

Vi hemligstämplar situationer vi upplevt som skamliga i var­ 27

74816_Cullberg_ORG.indd 27

08-01-23 13.24.10

dagen och förpassar dem till vårt inres mörka skrymslen. Där fortsätter de att vara en tagg i vår självbild. Ofta får jag höra från en klient: ”Det här har jag inte berättat för någon tidigare!” När dessa dolda minnen äntligen vädras ut får man utrymme för glädje och stolthet i stället för en förnedrande skam.

Eftersom skam slår inåt kan den vara svår att komma åt även för en terapeut. Den amerikanska psykoanalytikern Helen Block Lewis analyserade interaktionen i terapirummet och fann att skam var en mycket mer frekvent förekommande känsla än vad både tera­peut och klient insåg. 9 Som terapeut är det viktigt att bli med­ veten om skammens roll för att inte missa den under en terapi­ timma.

Skam är en hemlig plåga som man döljer både för sig själv och andra. Man skäms till och med för skammen. När man bär på skam bär man också på rädslan för ett avslöjande. En psykoanalytisk ordbok kallar skammen ”de obehagliga känslornas askunge”.

Här tänker jag dock föra ut skammen i dagsljuset för att granska den och för att visa på vägar att läka känslan av skam. Det innebär också att man ”biter huvudet av skammen”.

Temporär respektive kronisk skam Ordet skam förknippar de flesta med en drabbande känsla som när vi rodnar över ett misstag eller situationer där vi känner oss kränkta in i själen. Det är en skam som drabbar oss i stunden, även om den kan haka sig fast ett bra tag. Den har fått beteckningen röd skam utifrån Else-Britt Kjellqvists bok Rött och vitt – om skam och skamlöshet.10 Som terapeut möter man dock ofta en annan kronisk, förgiftande form av skam som handlar om att personen tidigt i livet har byggt in en mycket negativ självbild. Personen tror då på ett djupt inre plan att hon inte duger, att hon inte är värd att älska, och skäms över den hon är.

Bakgrunden till detta är att vi föds med ett inprogrammerat rela­ tionsbehov. Det lilla barnet söker sin mors blick och ett positivt gensvar är det som försäkrar överlevnaden. För bröstmjölk finns det ersättning men inte för det varma kärleksfulla mötet med de 28

74816_Cullberg_ORG.indd 28

08-01-23 13.24.10

nära personerna som Else-Britt Kjellqvist så träffande påpekar.11 Att inte bli mött i denna tidiga strävan skapar en inre tomhet och en känsla av att inte duga. Det tragiska är att barnet då också kan komma att skämmas över sig själv, över att inte vara värd att älska.

Denna djupa skam är ofta övertäckt, men spelar människor många spratt i livet. Jag kallar denna kroniska form för en vit skam.

När man bär på en djupt skamlig självbild vågar man inte lita på några positiva omdömen från omgivningen utan utgår från att det bara är en tidsfråga innan någon ska upptäcka det rätta förhållandet och man ska bli avslöjad. Det betyder att man inte kan ta till sig positiva omdömen från omgivningen, något som jag brukar beteckna som ”en sked med hål i”. De goda omdömena rinner bara rakt igenom, medan de negativa kommentarerna sugs upp som en svamp.

För att komma åt en djupt skamfylld självbild behöver man bearbeta de situationer där denna självbild uppstod. Jag beskriver hur detta går till i kapitel 9–11.

Skammen som vapen Skam är ett mäktigt vapen som använts i alla tider. Att skam­ belägga någon som avviker från den sociala normen är ett brutalt sätt att utesluta människor ur gemenskapen. Hur det sker varierar i olika kulturer.

Korsfästelsen kan ses som den ultimata skamutstötningen. Man spikades upp för att ens synder skulle uppenbaras för alla i omgivningen. Gamla tiders galgbackar var platser för ett publikt spek­ takel där en persons skam och olycka drog stora skaror av åskådare. De flesta civilisationer har inte längre denna form av skam­straff men i USA kan fortfarande anhöriga till offret för ett mord sitta och se när den dödsdömde får en injektion av en dödlig spruta.

Man har på vissa håll i USA också återinfört skamstraff. Nyligen dömdes två unga personer i Alabama att stå med stora plakat på sig två lördagar i rad utanför Wal-Mart där de ertappats med att snatta. På skyltarna stod: ”Jag är en tjuv – Jag stal från WalMart.” Detta skamstraff utmättes i stället för ett fängelsestraff på sextio dagar.12 29

74816_Cullberg_ORG.indd 29

08-01-23 13.24.10

I dag korsfästs man inte fysiskt i våra västliga demokratier men man kan däremot korsfästas i pressen. Offentliga personer får finna sig i att deras privata hemligheter släpas fram i ljuset och slås upp i braskande rubriker som ska sälja lösnummer. Offentliga personer ställs ut vid en offentlig skampåle, som Lars Danielsson efter tsu­nami­ katastrofen. När drevet går är det få saker som kvällspressen håller heliga i sin obarmhärtiga jakt på nya löpsedelsrubriker. Man tänker inte på att oskyldiga barn och nära anhöriga utsätts för en enorm skampress utan att de har haft någon som helst del i processen.

Mona Sahlins politiska karriär fick tvärstopp när hon ertappades med att ha betalat en Toblerone med sitt tjänstekreditkort.

Report­rarna belägrade hennes hus i dagar och hon blev tvungen att lämna sin ministerpost. Att hon lyckades återkomma efter en period ute i kylan är ett mått på hennes styrka.

Personer som oskyldigt anklagas i pressen kan få sitt goda rykte förstört för all framtid eftersom de tillrättalägganden som trycks ofta kommer sent och på undanskymd plats. Fackbasen Sigurd Marjasin fick sitt rykte skamfilat när hans sönderklippta kvitton valsade runt i pressen. Trots ett senare frikännande är det detta man tänker på än i dag när hans namn nämns. Media tar inte ansvar för den skada som de åstadkommit i enskilda personers och deras familjers liv.

Skam eller skuld?

Vad är då skillnaden mellan skam och skuld? Jag kommer att gå in på detta mer i detalj senare (i kapitel 7), men det kan vara bra att under läsningens gång ha en grundläggande skillnad klar för sig.

• Skam uppträder när man känner sig misslyckad eller vanärad som person. Man skäms över sig själv, över den man är. Det typiska är att man upplever hela sin person som defekt och dålig.

• Vid skuld är det i stället ofta en specifik handling som man ång­ rar, inte att man känner att hela ens person är värdelös. Ibland kan man till och med hitta ett sätt att sona sitt ”brott”, eller få absolution som det heter inom kyrkan.

30

74816_Cullberg_ORG.indd 30

08-01-23 13.24.10

Det är skillnad mellan att ha gjort ett misstag eller att känna att man är ett misstag. Skuld kan gottgöras medan skam är en brännmärkning som är svår att bleka bort.

En medfödd känsla Trots att vad vi skäms över i mycket är en kulturell konstruktion så är vår förmåga att känna skam medfödd. Man kan till och med säga att skam är vår enda medfödda ”moraliska” känsla. Genom att skam är en medfödd känsla är det underförstått att den bidrar till vår överlevnad på något sätt. Att skam fungerar som en kraft som verkar för att man håller sig till gruppens normer och värderingar har jag redan nämnt. Forskarna spekulerar nu om att skamreaktionen i vår tidiga mänskliga historia kanske också fyllde en avvärjande funktion – genom att man visade sin underkastelse kunde man kanske avvärja en aggressiv attack.13 Människan är inte det enda djur som har skamkänslor på repertoaren. Vi kan se det genom att till exempel studera hundars skambeteende. När en hund har fått en tillrättavisning hänger den med huvudet, vänder bort blicken och drar in svansen mellan benen.

Det ger ofta ett komiskt intryck, men vi människor är inte så olika dem när allt kommer till kritan.

Vi vet i dag att vi inte föds som oskrivna blad. Modern psyko­ logisk forskning visar att vi har vissa basala känsloreaktioner inprogrammerade i vår hjärna. Den amerikanske psykologiprofessorn Silvan Tomkins har visat att alla våra primära känsloreaktioner kan avläsas i ansiktet, något som också gäller många skamreaktioner.14 Silvan Tomkins menar att skam uppstår när en positiv känsla blockeras. Fast vad han i själva verket beskriver är hur skam hos ett litet barn uppträder när den positiva anknytningen till för­äldern blockeras – inte vilken positiv känsla som helst. Barnobservationer har visat att mycket små barn kan reagera med skam vid oväntade avbrott i blickkontakten med föräldern. Redan hos en tremånaders baby ser man en plötslig minskning i muskelspänningen i nacken och överkroppen som gör att barnet sjunker ihop en smula om den positiva blickkontakten med föräldern bryts. Barnet ­tappar 31

74816_Cullberg_ORG.indd 31

08-01-23 13.24.10

också fokus på vad det gjorde när skamkänslan drabbade.

Denna tidiga form av skam är ett grundscenario som forskarna gjort oss medvetna om i sitt sökande efter skammens rötter. Det betecknades tidigare inte som en skamreaktion.

Något senare i barnets utveckling kan man se hur ett litet barn som försöker härma den vuxnes ljud och blir varse sin oförmåga i detta avseende kan drabbas av en rudimentär form av skam. Barnet jämför sig och finner att det inte lyckas.

Precis som i djurvärlden handlar jämförelsen om att få klart för sig var man befinner sig i statushierarkin. Det känns förödande (skamfyllt) att uppleva att man är för liten, för okunnig eller inte värdefull nog. Jämförelsens centrala roll i vår psykologi blir man som terapeut mycket medveten om när man arbetar med självkänslan. Jag har träffat många småsyskon som aldrig tycker att de duger eftersom de jämför sig med en inre mall som bygger på ojämförligt duktigare storasyskon.

När vi i dagligt tal använder beteckningen skam syftar vi oftast på en mer utvecklad form av skam där vi mäter vårt beteende i förhållande till omgivningens eller de egna normerna.15 Vi rodnar eller slår ned ögonen när vi överträtt någon av familjens regler ­eller misslyckats med att nå upp till egna eller familjens mål. En sådan komplex skamreaktion kan förstås inte uppträda innan barnet har en viss självuppfattning och kapacitet att införliva omgivningens normer och också en förmåga att tänka i jämförelsetermer. Den amerikanske psykologiprofessorn Michael Lewis förlägger denna tidpunkt till omkring två års ålder.16 Trots att skam kan ses som en medfödd ”moralisk” känsla verkar skambenägenhet inte ha det positiva samband med moraliskt handlande som man kanske skulle väntat sig. Skambenägna barn visade snarast en negativ prognos när de kom i tonåren, med större tendens att använda droger och sluta skolan i förtid.17 Att uppfostra barn med skammetoder är således inte konstruktivt, ­något jag tar upp i kapitel 8.

32

74816_Cullberg_ORG.indd 32

08-01-23 13.24.10

Vad som är skamligt växlar Skam är en central känsla i Gamla Testamentet men vad som ­ansågs skamligt där är färgat av den tidens kultur. I Bibeln ansågs nakenhet skamligt och det hebreiska ordet för skam betecknade också det kvinnliga könsorganet (”blygden”). När Adam och Eva äter av kunskapens frukt vid syndafallet drabbas de av skam över sin nakenhet. Samtidigt skambeläggs den erotiska njutningen. Även misslyckanden och tillkortakommanden kunde stämplas som skamliga i Bibeln, liksom detta att förlora i strid eller att en gift kvinna var barnlös.

Vad människor anser att de ska skämmas för har varierat under århundradenas gång. Varje kultur har sin speciella skamskala och sina etikettböcker för vad man inte bör göra.

Hur det skamliga bestraffas växlar också. När man har gjort bort sig får man än i dag ”stå med skammen” men skamvrån har avskaffats i skolan. I dag har den ersatts av att barn skickas ut i korridoren eller stängs av från undervisningen. Man ställs inte ut inför de andras ögon, som var en central del av skamstraffet, men man förpassas ut ur gemenskapen.

Från Jobs bok påminns vi om att detta med att peka finger i skamsyfte är en gammal sedvänja fast man i dag tar till ett annat av våra fem fingrar när man sätter upp långfingret i gesten ”Fuck you!”.

Förr i tiden kunde man bli ”en visa på bygden” om man skämt ut sig. Jantelagen höll länge människorna i Norden i ett fast skamgrepp. Man skulle tänka på ”vad andra kunde säga” och man skulle inte ”råka i olycka”. Man fick inte heller vara stolt över sina egna prestationer för då hotade ett allvarligt skamstraff. ”Eget beröm luktar illa” lärde man sig tidigt. Barn skulle inte heller berömmas i onödan, då blev de bortskämda.

När jag föddes på fyrtiotalet hade Jante fortfarande kvar mycket av sitt grepp i familjerna. Det är först under andra hälften av nitton­ hundratalet som upproret tog fart på allvar med härförare som ­Pippi Långstrump, som sådde motståndets frön redan i barna­hjärtan.

I det moderna samhället har skammen inte en framträdande plats i diskursen. Man har försökt göra sig av med skammens begränsande kraft på många områden med viss framgång. Risken är 33

74816_Cullberg_ORG.indd 33

08-01-23 13.24.10

förstås att man då hamnar i det skamlösa i stället. Sexualiteten har befriats från skam i så hög grad att den förlorat en del av sin spänning. Pornografi frodas på bekostnad av relationer och tomheten tar över. I Milan Kunderas roman Tillvarons olidliga lätthet18 beskrivs hur förförarens ständiga jagande efter nya partners blir en tragisk ritual som aldrig fyller den inre tomheten eftersom han där skyddar sig mot intimitetens band.

De sociala koderna om vad som är ”rätt” och vad som är ”fel” växlar ofta från en grupp till en annan, från en landsända till en annan. När jag frågade några goda vänner om vad som fått dem att känna skam kom den ena historien efter den andra om hur de som barn och tonåringar tvingats att ha ”fel” kläder på sig och den skam som det innebar. Eller de hade flyttat och varit helt fel klädda till exempel.

Karin flyttade till Stockholm från Skåne på 1940-talet. Inte nog med att hon talade skånska utan hon kom till skolan med ryggsäck och galoscher, något som barnen i Skåne såg som helt naturligt. Det gjorde inte barnen i Bromma. Hon utsattes för de andra barnens smälek och lämnade galoscherna hemma och försökte lägga om sitt sätt att tala.

För att kompensera sig i kamraternas ögon för sitt omöjliga språkhandikapp hittade Karin på att hon hade en huggorm hemma i köket. Detta gav henne ny status i klassen men hon insåg snabbt risken med denna lögn. Tänk om barnen skulle be att få komma hem och titta på ormen! Hon lyckades ta sig ur detta bryderi genom att någon dag senare berätta att ormen hade rymt.

Själviakttagelsens helvete Akuta skamsituationer växlar i intensitet från pinsamma situa­ tioner, som vi kanske kan skratta åt efteråt, till förödmjukande skamsituationer som känns dödliga i styrka. Skammen kan också bita sig fast och den inre självkritiken mal då ned all självrespekt.

Skamkänslan kan dessutom haka i minnet av andra skamsitua­ tioner och så fortsätter den inre tortyren.

34

74816_Cullberg_ORG.indd 34

08-01-23 13.24.11

Hos en del personer kan en skamsituation utlösa formliga skamspiraler som drar ned dem i självkritiska dyhål. Eftersom man inte kan sona skam genom botgöring kan den fortsätta att tortera en person i all oändlighet.

Personer som bär på en djupt negativ självbild med en kronisk skamidentitet ser på sig själva med förakt och avsky på ett sätt som är svårt att fatta när man inte har mött det. Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij beskrev detta lidande i Anteckningar från källar­hålet där huvudpersonens extremt skamfyllda självbild sätter krokben för alla möjligheter till ett normalt liv. Han försöker skydda sig med en grandios föreställning om att vara intelligentare än alla andra, men det lyckas bara stundvis. ”Ofta betraktade [jag] mig själv med ett ursinnigt missnöje, som gränsade till vämjelse, och därför i tankarna tillskrev alla andra samma betraktelsesätt.

Jag hatade till exempel mitt eget ansikte, jag tyckte att det var motbjudande och jag misstänkte till och med att det hade ett simpelt och lågsinnat drag över sig.”19 Lika ofta använde sig dock berättarjaget av ett försvar mot skam där han föraktade alla andra och spydde galla över dem.

Vad Dostojevskij beskriver är en självdestruktiv form av skam som en person som inte alls blivit sedd som liten kan bygga in (se vidare om den vita skammen i kapitel 3 och 9–11). Den syns inte på ytan men den underminerar själva livsnerven. I Dostojevskijs karak­tär möter vi också försvaren mot skam (att se ned på andra bland annat) i aktion. Jag återkommer till dessa försvarsreaktioner i kapitel 6.

Skamkänsla Känslor styr vår vardagliga tillvaro i större utsträckning än vad vi är medvetna om. ”Känslor är inte ting, något vi äger. De uppstår spontant i mötet mellan oss själva och världen”, påpekar den ­norske filosofen Arne Næss. Han fortsätter: ”Det är inte så att vi bara har känslor, lika litet som vi har relationer, utan vi är känslor och relationer.”20 Känslorna är motorn i våra liv och känslokompassen påverkar alla våra beslut och reaktioner. Eftersom skam är en så plågsam känsla försöker vi försvara oss mot den på en rad 35

74816_Cullberg_ORG.indd 35

08-01-23 13.24.11

olika sätt och undertrycka den (se kapitel 6) men det gör att vi blir sämre på att navigera. När skammen drabbar oss tar det ofta tid att komma loss ur känslornas garn eftersom den har en tendens att ta oss i besittning och urholka självrespekten.21 Olika sorters skam får oss att reagera olika. Vanlig röd skam, som kan drabba oss när vi tycker att vi klantat oss eller när vi blivit förnedrande behandlade, är en känsla med kort stubin men lång bränntid. Den kan få oss att vilja gå och gömma oss och slicka våra sår. När det gäller en kronisk skam är det mer en underliggande känsloton som påverkar oss.

Skammen är intensivt förknippad med vår självkänsla. Den ­norske psykoterapeuten Finn Skårderud noterar att ”Skammen är för självpsykologin vad ångesten är för den så kallade jagpsykologin – själva nyckelaffekten”.

Sårbarhet för skam En av definitionerna på god självkänsla är faktiskt att man kan hantera känslor som svaghet, misslyckande, skam och skuld utan att gå i däck. Dessutom innebär en god självkänsla att man har förmågan att trösta sig själv. Om en person däremot har vuxit upp i en familj med mycket skambelägganden finns en sårbarhet för skam med i bagaget och man har svårt att ta sig ur skammens grepp. När dessa personer utsätts för vardagliga skamsituationer i vuxenlivet tenderar de att haka i tidiga minnen från situationer där man har blivit skambelagd, vilket förstärker reaktionen mångfalt.

Inte sällan utsätts barn under uppväxten för vardagliga makt­ övergrepp, för retsamma kommentarer och utfrysningstaktik som kan bidra till skamupplevelser utan att föräldrarna är medvetna om vad som pågår. Man kan utan tvekan konstatera att barn som växer upp i familjer med mycket skambelägganden får en sämre grund att stå på i livet.

Skampåverkan förekommer inte bara i hemmet utan i skolan och med kompisar. Barn kan vara grymma mot varandra, något vi ser i de mobbingmönster som kan utvecklas mot sårbara barn. När man utifrån ser på grupprocesserna på en skolgård kan man ­ibland få associationer till ett zoo. Syskonrelationerna i en familj är inte heller 36

74816_Cullberg_ORG.indd 36

08-01-23 13.24.11

den familjeidyll som man ofta tänker sig. Ett småsyskon kan ­ibland skambeläggas skoningslöst av en avundsjuk äldre bror/syster.

Ytterligare en sårbarhetsfaktor handlar om hur högt ställda de egna kraven och målen är, det som brukar kallas för jagideal. Ju högre krav man har på sig själv, desto större är förstås risken att man känner skam över sin oförmåga att nå upp till dessa krav. En perfektionist riskerar ständigt att utsättas för skammens snålblåst.

Skammens symboler Rodnaden står ofta som symbol för skammen och den fungerar också som en form av stigma.

Skamvrån är en annan symbol som betecknar utestängdheten från en gemenskap. Att gömma sig för andras ögon är också en klassisk del i skammen. I gamla tider var spetälskan ett tillstånd som nästan blev synonymt med skam och fick personer att stängas ute ur gemenskapen.

Den norske sociologen Ivar Fønes beskriver hur norrmännen klippte håret av kvinnor som hade haft kontakt med tyskar under kriget. Genom denna stigmatisering försökte man skambelägga personer som uppfattades som skamlösa.22

Dold skam Ett skäl till att vi inte talar om skam till vardags är att känslan döljs av en rad andra reaktioner.

Skam är till exempel en underliggande faktor vid många raseriutbrott och vid misshandel, där personen tar till aggressivitet för att försvara sig mot en inre känsla av skam. Vi kan också dölja skammen bakom en allmän känsla av att ”må dåligt”. Dold skam behöver komma ut ur skuggan och synliggöras för att man ska kunna göra något åt problemet.

Här försöker jag göra skammens konturer tydligare och visa på vägar att hantera denna brännande känsla litet klokare. Då är det också viktigt att fundera över vilken sorts skam man drabbats av.

Eftersom skam kan ha så olika grund är det klokt att beskriva dess olika yttringar mer i detalj. Det ska jag ägna mig åt i nästa kapitel.

37

74816_Cullberg_ORG.indd 37

08-01-23 13.24.11

FOTO: LENA ERIKSSON FREEMAN

Om Självkänsla på djupet: ”Sammanfattningsvis är det en mycket läsvärd, lättillgänglig och psykologiskt mättad framställning som Marta Cullberg Weston åstadkommit, med ett betraktelsesätt som ligger i frontlinjen […]”

Ulf Gustavsson, Psykologtidningen

,!7IJ1C7-acgjea!

Marta Cullberg Weston Från skam till självrespekt

marta cullberg weston är psykolog, psykoterapeut och författare till ett flertal böcker: Övergången (1998), En dörr till ditt inre (2000), När beskedet är cancer (2001), På väg mot livsvisdom (2003), Ditt inre centrum (2005) och Självkänsla på djupet (2007).

det finns en mänsklig känsla som först på senare år börjat få den uppmärksamhet den borde ha fått för länge sedan, nämligen skam. Skam är en svår känsla att bära eftersom den angriper självrespekten.

Under Marta Cullberg Westons terapeutiska arbete har det blivit tydligt att skam ligger under ytan och saboterar livet för många människor. Att skriva om skam blev en naturlig fortsättning på hennes senaste två böcker Ditt inre centrum och Självkänsla på djupet.

Skillnaden mellan skam och skuld reds ut – skuld handlar mer om att man gjort något dumt eller dåligt och som man därför kan ägna sig åt att gottgöra, medan skam rör sig om en känsla av avsky inför den man är och därför är så mycket svårare att läka. Den vanligaste formen av skam är en känsla med kort stubin men lång bränntid. Den svåraste skammen att hantera är den som härrör ur en inre föreställning av att vara värdelös. Denna skam fräter på människans grundläggande livskänsla.

Boken belyser skammens många olika ansikten och hur man kan hantera skamsituationer på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Marta Cullberg Weston ger läsaren redskap i form av kunskap och visar på vägar till egen behandling av skammen.

marta cullberg weston

Från skam till självrespekt

”Skamtemat arbetade sig fram som en naturlig fortsättning på mitt psykoterapeutiska arbete där jag på senare år har fokuserat på människors negativa självbilder och problem med sin självkänsla.

Jag har där mött den djupa tärande skam som många som tidigt i livet inte har känt sig älskade och sedda bär på.

De tyngs inte bara ned av en negativ självbild utan också av en djup skam över att inte känna sig värda att älska.

Att människor drabbas dubbelt på detta sätt har varit tungt att åse. Eftersom skammen ofta är outtalad kan man behöva hjälp att lyfta bort skamstämpeln.

Min terapeutiska teknik har utformats för att i så stor utsträckning som möjligt kunna bryta detta skammönster.

Den här boken har vuxit fram som en naturlig fortsättning och komplettering till mina tidigare böcker Ditt inre centrum och Självkänsla på djupet. Skam har man dessutom talat tyst om alldeles för länge, inte minst inom psykologin.

Skuld och skuldkänslor har en självklar plats i psykologiska teorier medan skammen har fått härja fritt i själens mörka skrymslen.”

ISBN 978-91-27-02694-0

www.nok.se www.enigma.se/cullbergweston

Fran skam till.indd 1

OMSLAG: SARA R. ACEDO FOTO: BRAND X/CORBIS/SC ANPIX

08-01-15 16.13.39