9789121211045

Levande texter omslag.qxd 09 02 24 11.52 Sida 1

LEVAN DE TEXTER Best nr 21-21104-5 Tryck nr 21-21104-5-04

LEVANDE TEXTER

Almqvist&Wiksell

Ulf Jansson

LEVANDE TEXTER är en arbetsantologi för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Den innehåller litterära textutdrag från antiken till nutid. Till varje text finns ett flertal studieuppgifter som stimulerar till närläsning och fördjupad diskussion.

Den andra upplagan är utökad med 27 texter och innehåller också ”Temastudier”, nio konkreta förslag på teman byggda kring texter ur boken, samt ett stort antal instuderingsfrågor till huvudboken Den levande litteraturen.

Den levande litteraturen och Levande texter är en del av Jansson–Levanderpaketet, ett heltäckande språk- och litteraturläromedel i tre nivåer. Till böckerna finns två kopieringsfria elevhandledningar (Svenska A och Svenska B) att ladda ner kostnadsfritt från www.liber.se.

Utbildningsradions serie UR-svenska baseras på Den levande litteraturen och Levande texter. En översikt över alla tv- och radioprogram finns i boken.

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 1

Ulf Jansson

LEVANDE TEXTER

Antologi för litteraturläsning och temastudier

Almqvist&Wiksell

Levande texter_001_528.qxd 09 02 24 11.46 Sida 2

b i l df ö rt e c k n i n g Stefan Alexandersson 61 IBL 391 Omslagets text: ur August Strindbergs originalmanus till Röda rummet.

Omslagets insidor: ur samme författares originalmanus till Till Damaskus I och ett brev till Harriet Bosse 4 september 1901

ISBN 978-91-21-21104-5 © 1998 Ulf Jansson och Liber AB Bibeltexten är återgiven med tillstånd från Svenska Bibelsällskapet.

Redaktör andra upplagan Marie Carlsson Formgivning Ingmar Rudman Omslagsbild scen ur Röda rummet/Sveriges Television/foto Kenneth Thorén Andra upplagan 4 Repro Repro 8 AB, Nacka Tryck 1010 Printing International, Ltd, Kina 2009 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 3

FÖRORD till andra, omarbetade och utvidgade, upplagan

Levande texter innehåller ett urval litterära texter som främst är tänkta att läsas tillsammans med Den levande litteraturen, en litteraturhistoria för gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Antologin kan självfallet användas också oberoende av denna – varje författarskap och text inleds med en kort presentation.

I en enda volym blir antalet texter något begränsat. För att i gengäld stimulera till mer av närläsning och fördjupad diskussion av texterna är varje text försedd med ett flertal frågor av olika art.

Denna andra upplaga är omarbetad och utvidgad. Till första upplagans 128 texter har fogats 27 nya – delvis för att tillföra nya författarskap, men framför allt för att fylla luckor. Helt ny är en avdelning för temastudier. Vidare har instuderingsfrågorna till litteraturhistorien samlats i en egen avdelning längst bak. Därtill finns nu hänvisningar till radio- och tv-program i Utbildningsradions serie Levande litteratur, dels vid utvalda texter, dels i en sammanställning på s. 526.

TEXTER

För att underlätta studier på egen hand, både i ungdomsgymnasium och inom vuxenutbildning, finns till varje text två slags frågor. A-frågorna ("Vad står det?") skall hjälpa till med närläsning av texten. Vad är det som skildras i textutdraget? Vad gör egentligen huvudpersonerna? Genom att ta hjälp av dessa frågor kan läsaren lättare tränga in i texten och göra klart för sig vad som egentligen står där. B-frågorna ("Tänk vidare") inbjuder till reflektion över texternas innebörd. Hur ställer du dig som modern läsare till det du just läst?

Har du egna erfarenheter? Här finns också frågor som vill ge perspektiv på den tidsålder texterna hör hemma i.

A- och B-frågor finns till varje text i antologin och är tänkta att underlätta klass- och gruppdiskussioner liksom självstudier. Det är naturligtvis inte nödvändigt att svara på alla frågor – antalet frågor är ganska stort för att ge utrymme för läraren/studieorganisatören att göra ett urval.

TEMASTUDIER

Den litteratur som lever genom seklerna gör det enbart för att den har något väsentligt att lära oss – något om hur det är att vara människa. När en läsare av idag upptäcker att han/hon delar sin inre undran och sina livsproblem med människor från en helt annan tid öppnas en väg till förståelse som nog bara litteraturen kan ge. Detta är tanken bakom denna nya avdelning och de teman som föreslås:

3

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 4

Hjältar. Det finns hjältar av många slag, men finns kanske något som utmärker en hjälte?

Meningen med livet. Är mening och livsmål en gång för alla givna eller varierar de?

Kvinnoliv. Om underordning och utsatthet, men också om att hitta vägar ut.

Kärlekens ansikten. Kärlek tar sig många uttryck: förälskelse, vild passion, maktkamp, kall beräkning …

Kärlek med förhinder. Kärlek kräver att båda parter vill, vågar – och får lov …

Existentiella val. Varje människa måste någon gång välja inriktning för just sitt liv.

Utanförskap kan vara frivilligt och ofrivilligt, självförvållat och påtvingat.

Föräldrar och barn. Mot vad kan föräldrar skydda sina barn – mot vad inte?

Kan barn alltid klandra sina föräldrar för hur deras liv blir?

Finns det ideal att slåss för? Finns så upphöjda idéer att det är rätt att offra sig själv eller andra för dem? Eller har varje individ alltid sin rätt?

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL LITTERATURHISTORIEN

Självstudier (i någon form) är idag lika vanliga i ungdoms- som i vuxengymnasiet. Av detta skäl finns i slutet av denna bok instuderingsfrågor till hela litteraturhistorien, som den framställs i Den levande litteraturen. Den levande litteraturen utkommer samtidigt som Levande texter i en omarbetad och utvidgad upplaga där framställningen förs fram till i år.

Stockholm i januari 2004 Ulf Jansson

4

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 5

INNEHÅLL förord innehåll

I TEXTER Antiken homeros Iliaden: Hektor och Andromake 11 Odysséen Kyklopen 18

Hektors död 14

sapfo Plötstligt framstår han … 25 FÖ R D JU PN IN G : D E G R EKIS KA G U D A RN A O C H D RA M AT

26

sofokles Kung Oidipus: Spådomen 28 euripides Medea 34 bibeln Gamla Testamentet: Skapelsen 43 Edens trädgård 44 Syndafallet 45 Ordspråksboken 47 Nya testamentet: Liknelsen om den förlorade sonen 49

Europas medeltid Rolandssången 51 bernart de ventadour Min själ är rusig 56 walther von der vogelweide Under linden 58 FÖR D JU PNIN G : D A N TE OCH M ED E LT I D E N S VÄ RL D S B I L D

dante alighieri Den gudomliga komedin: Paolo och Francesca 62

Greve Ugolino 65

giovanni boccaccio Decamerone: Att avspisa en kung 68 francois villon De hängdas ballad 71 Den poetiska eddan Voluspa 73 Havamal 76 Njals saga Branden på Bergthorsval 79 Landskapslagar Om bröllop 84 Om hor 84 Ballader Varulven 85 Sven i Rosengård 87

5

60

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 6

innehåll birgitta av vadstena Uppenbarelser: Straffdom över människosläktet 88 Råd till konung Magnus Eriksson 89

Renässans och klassicism miguel de cervantes saavedra Don Quijote: Väderkvarnarna 90 william shakespeare Hamlet: Tredje akten 93 molière Tartuffe 105 gustav vasa Brev till upplänningarna 112 georg stiernhielm Herkules 114 lars wivallius Klagevisa över denna kalla och torra vår 118 israel kolmodin Den blomstertid nu kommer 121

Upplysningen daniel defoe Robinson Crusoe: Den skeppsbrutne 123 jonathan swift Ett anspråkslöst förslag 130 jane austen Stolthet och fördom: ”Vilka härliga utsikter för våra flickor!” 134 voltaire Candide: Candide jagas ut i världen 137 anna maria lenngren Några ord till min k. dotter ifall jag hade någon 140

Pojkarne 142

carl michael bellman Epistel nr 2 145 Epistel nr 23 147 Epistel nr 35 150 Epistel nr 72 152 Epistel nr 80 153 Epistel nr 81 155

Romantiken FÖR D JU PNIN G : N Ä R NATU R EN B L I R VA C K E R O C H M Ä N N I S K A N F A RL I G

157

james macpherson Ossians sånger 159 robert burns Och gott öl kom 162 jean-jacques rousseau Émile eller Uppfostran: Första boken 163 Julie eller Den nya Héloïse 166

6

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 7

innehåll johann wolfgang von goethe Den unge Werthers lidanden 169 Vandrarens nattsång 175

Heidenröslein 174

henrich heine Lorelei 176 Man talte om kärlek poetiskt 177 En yngling 178 george byron Stanser till Augusta 179 mary shelley Frankenstein: Monstret 181 edgar allan poe Det skvallrande hjärtat 185 erik johan stagnelius Allt sen människor först 189 Till Förruttnelsen 191 Vän, i förödelsens stund 192 erik gustav geijer Vikingen 193 esaias tegnér Det eviga 199

Odalbonden 196

Mjältsjukan 201

Realism och naturalism charles dickens Oliver Twist: Ta fast tjuven! 203 charlotte brontë Jane Eyre: Bröllop med förhinder 210 honoré de balzac Pappa Goriot: Rastignac och Vautrin 216 guy de maupassant Mor Sauvage 220 gustave flaubert Madame Bovary: Ett teaterbesök 226 emile zola Den stora gruvstrejken: Gruvan 232 fjodor dostojevskij Brott och straff: Raskolnikov 235 charles baudelaire Det ondas blommor: Skymningen 242 Gryningen 244 Kadavret 245

Norden efter 1830 carl jonas love almqvist Törnrosens bok: Uppvaknandet 248 Songes: Häxan i konung Karls tid 250 Du går icke ensam 250 Det går an: Var och en styr för sitt 252 Dikter i landsflykt: Vem är väl den 256 Var finns en sjö 257 fredrika bremer Hemmen i den nya världen: Indianer 257 johan ludvig runeberg Den enda stunden 260 Bonden Paavo 261 Fänrik Ståls sägner: Sven Duva 263

7

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 8

innehåll henrik ibsen Ett dukkehjem 267 august strindberg Röda rummet: Stockholm i fågelperspektiv 274 Indiansommar 282 Vid avenue de Neuilly 283 Giftas I: Otur 284 Tjänstekvinnans son: Rädd och hungrig 290 Sagor: Ett halvt ark papper 295 Fadren: En av oss måste gå under 301 verner von heidenstam Ensamhetens tankar 303 Medborgarsång 303 Karolinerna: En snygg vit skjorta 305 gustaf fröding Jan Ersa och Per Persa 308 Stina Stursk 310 I ungdomen 310 I valet och kvalet 311 Säv säv susa 312 Dåligt orienterad 313 Ett grönt blad på marken 314 selma lagerlöf Gösta Berlings saga: Tiggaren 315 hjalmar söderberg Pälsen 321 hjalmar bergman Jag, Ljung och Medardus: Utsedd till medhjälpare 325

Omvälvningarnas decennier erich maria remarque På västfronten intet nytt: Möte med fienden 330 marcel proust På spaning efter den tid som flytt: Madeleinekakan 337 james joyce Odysseus 341 franz kafka Framför lagen 345 En läkare på landet 347 vladimir majakovskij Ett moln i byxor 352 andré breton Rosendöden 357 edith södergran Dagen svalnar 359 Min barndoms träd 361

Höstens dagar 361

pär lagerkvist Nu löser solen sitt blonda hår 363 Den fordringsfulla gästen 364 En hjältes död 369 gunnar ekelöf Blommorna sover 374 Till de folkhemske 377

8

Far och jag 371

Höstsejd 375

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 9

innehåll

Manligt, kvinnligt, jämlikt ernest hemingway Berg som vita elefanter 378 moa martinson Kvinnor och äppelträd: Mor badar 383 karin boye I rörelse 387

Jag vill möta 388

Ja visst gör det ont 389

FÖRDJUPNING: DEN FOLKLIGA PROSAN – EN UNIK SVENSK LITTERATUR

vilhelm moberg Raskens: Rask håller spendering 392 ivar lo-johansson Analfabeten: Auktionen 399 harry martinson Calaboza 404

Efterkrigstid george orwell 1984 408 albert camus Främlingen 412 simone de beauvoir Det andra könet 417 stig dagerman Att döda ett barn 421 samuel beckett I väntan på Godot 424 erik lindegren XXVIII 428

Arioso 429

tomas tranströmer Allegro 430

Ensamhet I 431

sonja åkesson Äktenskapsfrågan 432 kristina lugn Ganska nära himlen 434 nils ferlin Du har tappat ditt ord och din papperslapp 437 En valsmelodi 438 cornelis vreeswijk Somliga går med trasiga skor 439 sven delblanc Zahak: Zeinab, Golnar 441 kerstin ekman Springkällan: Frida 444 p c jersild En levande själ 448 torgny lindgren Ormens väg på hälleberget 453 yasar kemal De vita byxorna 457 gabriel garcia marquez En mycket gammal man med ett par enorma vingar 463

9

390

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 10

I vår tid inger edelfeldt Riktig kärlek 468 v s naipaul Visa mig min fiende Tala om vem jag ska döda 473 joyce carol oates Blonde: Sugar Kane 1959 482 klas östergren Fattiga riddare och stora svenskar: Hoppet 491 ulf lundell Hem till mina rötter igen 493

Kärlekens hundar 494

II TEMASTUDIER 496

III INSTUDERINGSFRÅGOR till DEN LEVANDE LITTERATUREN 500

10

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 11

Antiken homeros (700-talet f.kr.)

Vid Medelhavets östra strand låg en gång Troja, den rika handelstaden. Konkurrenterna såg med avund på staden och flera gånger lades den i ruiner av grekiska härar. Kring dessa krigståg spanns med tiden många sagor. Grekiska sångare och underhållare broderade ut händelserna och drog in sina mest berömda hjältar och gudar i historierna. Och allt berättades muntligt vidare under generationer. Någon gång på 700-talet f. Kr. fördes alla sagorna samman, tuktades i enhetlig versform och infogades i en helhet som var komponerad på det mest raffinerade sätt. Resultatet blev världslitteraturens mest lästa och omtalade diktverk: Iliaden och Odysséen. Äran av verken tillkommer Homeros. Vem eller vilka som döljer sig bakom namnet vet vi inte säkert, men det nämns med vördnad redan under antiken.

Och Västerlandets beundran av verken har stått sig av goda skäl. Iliadens skildringar av strider och krigare, människor och gudar har både bredd och kraft nog att fånga också vår tids bortskämda läsare. I ännu högre grad gäller detta Odysséens berättelse om hjälten som trött på blod och bragder bara längtar till hus och hustru, barn och brasvärme.

Iliaden Hektor och Andromakhe Krig har utbrutit mellan greker och trojaner. I tio år har en grekisk här under kung Agamemnon belägrat Troja utan att lyckas erövra staden. Grekernas främste hjälte är halvguden Akilles medan försvaret av Troja leds av kung Priamos son Hektor.

Denne är visserligen en stor krigare men bara en vanlig, dödlig människa.

En dag får Akilles veta att bäste vännen och vapenbrodern Patroklos stupat för Hektors svärd. Akilles vrede vaknar och han svär att ta en blodig hämnd. Ryktet om detta når trojanerna och Hektor förstår att alla väntar sig att han skall stoppa Akilles. Hektor anar att detta kommer att bli hans sista strid och söker upp sin maka Andromakhe och deras lille son.

11

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 12

antiken Henne mötte han nu, och med henne var amman som bar i famnen det intet anande barnet, den älskade sonen, Hektors son – så vacker som en strålande stjärna.

Hektor gav honom namnet Skamandrios, medan de andra kallade honom Astyanax – Stadens Herre – då Hektor ensam var Ilions värn. Han såg med ett leende tyst på barnet. Andromakhe gick honom nära, tryckte hans hand och tog till orda, talade till sin make och sade: ”Hektor, ditt mod tar livet av mig! Du visar ju ingen misskund varken med ditt späda barn eller mig, som snart skall bli din änka. Snart skall argiverna ta ditt liv när de alla kastar sig över dig. Jag kunde lika gärna låta mig slukas av jorden om jag förlorar dig – ty för mig kommer ingen glädje att finnas om du har gått ditt öde till mötes, endast sorgen! Jag har ju varken far eller mor. (- - -) Bröder hade jag sju i huset. Alla gick en och samma dag till de dödas rike, samtliga dräpta av den snabbe Akhilleus, där de gick i vall med de vita fåren och korna.

Och min mor, som var drottning i det skogiga Plakos, förde han hit tillsammans med allt det övriga bytet.

Henne gav han fri emot en omätlig lösen, men i sin faders hus blev hon dräpt av Artemis’ pilar. ”Hektor, du är för mig både fader, moder och bröder!

Du är min härlige make! Förbarma dig. Stanna på muren!

Gör inte honom faderlös eller mig till din änka!”

(- - -) Hektor med den glänsande hjälmen svarade henne: ”Hustru, detta bekymrar ju också mig. Men jag skulle blygas förfärligt för Trojas män och kvinnor med långa mantlar, om som en feg jag höll mig borta från striden, vilket jag inte är hågad till heller. Jag har fått lära mig att alltid kämpa i trojanernas främsta linje och värja min faders rykte såväl som mitt eget. Ändå vet jag väl en sak i själen och hjärtat: en gång kommer den dag då det heliga Ilion faller, Priamos själv och hans stad, den lansstrid frejdade kungens.

Men vad folket i Troja senare kommer att lida, det bekymrar mig inte – vare sig Hekabes öde eller kung Priamos’, eller mina många och ädla bröders, som skall falla under fiendens händer – lika mycket som ditt, när en bronsbepansrad akhajer leder dig gråtande bort och berövar dig frihetens dagar.

Förd till Argos skall du gå vid en främmande vävstol eller hämta vatten från Hypereias källa eller Messéïs’, mycket emot din vilja, men tvungen.

Då skall man säga när man ser dig fällande tårar: ’Hon var Hektors hustru – hans, som var bland de främsta

12

Ilion annat namn för Troja argiver, akhajer grekiska stammar Artemis jaktens gudinna, tvillingsyster till Apollon Priamos och Hekabe Hektors föräldrar Argos grekisk stad

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 13

hom e r o s av trojanernas kämpar i striden vid Ilions murar.’

Så skall man säga, och orden skall förnya din smärta, saknaden efter din man, som avvärjde träldomens dagar.

Måtte jag unnas att dö och må jorden dölja mig innan jag kan höra ditt skrik då du blir bortförd som fånge!”

När han talat sträckte sig den lysande Hektor efter sin son, som skrek och kröp ihop i sin ammas famn, förfärad vid faderns anblick, skrämd av den blanka bronsen och av den väldiga tagelbusken på hjälmen när han såg den vaja hotfullt överst på kammen – vilket lockade fram ett leende hos hans föräldrar.

Hektor lyfte genast av sig hjälmen och satte ned den på marken i all dess glans, tog sonen i famnen, kysste honom ömt och gungade honom på armen, i det han bad en bön till Zeus och övriga gudar: ”Zeus och ni andra gudar! Giv att denne min son må lysa genom sitt mod och sin styrka så som jag själv bland troerna, att han må härska med makt som Ilions konung, och det må heta bland folk: ’Han är mycket bättre än fadern!’ när han kommer från kriget med blodbestänkta troféer från en ovän han dräpt och gläder sin moder i hjärtat!”

Sa han, och lade sonen i sin älskade hustrus armar. Modern slöt sitt barn till den doftande barmen, leende genom tårar. Han såg det, och gripen av ömkan räckte han ut sin hand och smekte henne och sade: ”Älskade vän, var inte så in i själen bedrövad!

Ingen kommer att sända mig i förtid till Hades.

Men jag menar att ingen mänska kan undfly sitt öde när han nu kommit till världen, vare han feg eller tapper.

Gå nu tillbaka hem och ägna dig åt dina sysslor, åt din vävstol och slända, och sätt dina tjänande kvinnor till deras värv! Vi får låta kriget bli karlarnas göra, alla deras som föddes i Troja – och mitt framför andra!”

Sade Hektor och satte hjälmen med buske av tagel på sitt huvud. Hans hustru styrde stegen mot hemmet under strömmande tårar och såg sig ofta tillbaka.

Snart var hon framme vid den mannamördande Hektors väl inrättade boning. Hon mötte därinne en hop av tjänstekvinnor och rörde dem alla till klagan och tårar: fastän Hektor levde begrät de honom där hemma – ingen vågade tro att han skulle komma tillbaka ännu en gång från kriget och undgå akhajernas händer.

(- - -) Obs: stavningen av de antika namnen växlar.

Ur 6:e sången.

Till svenska av tord bäckström

13

Hades underjorden

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 14

antiken A * VAD STÅR DET?

1. Andromakhe talar om hur beroende hon är av Hektor. Hur är det med hennes föräldrar och syskon?

2. Visar Hektor på något sätt att han tycker om sin hustru och sitt barn?

3. Vad begär Andromakhe av Hektor?

4. Hur väntar sig Andromakhe att den kommande striden skall gå? Vad tror Hektor?

5. Varför gör inte Hektor som hon vill?

B * TÄNK VIDARE

1. Är Andromakes krav på Hektor rimliga? Är Hektors svar rimligt? Eller har båda rätt? Diskutera!

2. Hur försöker Hektor trösta Andromake? Skulle du tröstas av det Hektor säger?

3. Är situationen som skildras typisk för antiken, eller kan den utspelas i andra tider, på andra platser?

4. Skriv om dialogen mellan Andromake och Hektor på modernt språk. Spela sedan upp den – läs den som en dialog eller spela upp den som ett modernt stycke teater!

Hektors död Men när, på väg mot varandra, de kommit på handgemängs avstånd tog den lysande Hektor först till orda och sade: ”Jag tänker inte fly för dig längre, ättling av Peleus, så som jag nu har flytt tre varv kring Priamos’ stora, härliga stad, och inte haft mod att stanna och hålla stånd mot ditt angrepp. Nu bjuder mitt hjärta mig att stå fast och möta dig – för att antingen dräpas själv, eller dräpa dig. Låt oss vädja till gudarna, våra yttersta vittnen, de som övervakar att fördrag respekteras: jag ämnar inte förgå mig emot dig på något skamligt sätt om Zeus förunnar mig att beröva dig livet.

Nej, så snart jag tagit din härliga rustning, Akhilleus, skall akhajerna få ditt lik. Och du gör detsamma!”

Men med bister uppsyn svarade honom Akhilleus: ”Tala inte med mig om fördrag, förhatlige Hektor!

Inga överenskommelser görs mellan lejon och mänskor, vargar och lamm sluter heller aldrig fred med varandra.

Mellan dem finns ingenting annat än hat. Och på samma handgemäng närstrid sätt finns det ingen kärlek mellan oss båda, och vi kan Peleus en av grekernas aldrig ingå fördrag. Innan dess har en av oss stupat kungar och far till för att mätta med blod den outtröttlige Ares!

Akilles som därför Nu får du uppbåda hela din styrka! Det gäller för dig att ibland kallas Peliden vara skicklig med lansen och oförvägen i striden.

Ares krigsguden Fly kan du inte längre, och snart skall Pallas Athena Pallas Athena vishetens och krigets gudinna kuva dig med mitt vapen. Och då kommer du att betala

14

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 15

hom e r o s en gång för alla boten för mina dräpta kamrater.”

Sade Akhilleus, skakade lansen och sände iväg den.

Hektor var på sin vakt, och förutseende kröp han samman och undgick den bronssmidda lansen, som susade över honom och borrade ned sig i marken. Athena tog upp den, osedd av Hektor, folkens herde, och gav den tillbaka till Akilleus. Hektor talade nu till Peliden: ”Du sköt miste! Gudarnas like Akhilleus – du hade inte av Zeus fått veta mitt öde, så som du påstod.

Konsten att prata, den kan du – att bluffa med fraser, som nu när du skrämde upp mig så att jag glömde mitt mod och min styrka.

Men du kommer dock inte att stöta lansen i ryggen på en flyende. Stöt den – om gudarna vill det – i bröstet på en som kommer emot dig! Håll undan nu för mitt vapen!

O att du fick ta emot det helt och hållet i kroppen!

Kriget skulle bli mycket lättare för våra troer om du var död! Det är du som är deras värsta bekymmer.”

Sade Hektor, skakade lansen och sände iväg den utan att missa, mitt i Pelidens sköld. Men hans vapen studsade långt tillbaka. Förbittrad över att lansen flugit förgäves ur handen stod han lamslagen, utan spjutet av askträ. Med ett anskri ropade han på brodern Deïfobos med den vita skölden och bad att få hans väldiga lans. Han var inte i närheten längre.

Hektor förstod. Han talade till sitt hjärta och sade: ”Ve mig! Utan tvivel kallar gudarna mig till döden. Jag som trodde att Deïfobos var hos mig, men han är innanför muren. Pallas bedrog mig.

Nu är den onda döden tätt inpå mig, och inte någonting avlägset längre. Räddningen är utesluten.

Detta har alltså från början varit Allfaders vilja, hans och Bågskyttegudens – de som förut så nådigt skyddade mig! Men nu har ödet hunnit ifatt mig. Ärelös, utan strid, skall jag emellertid inte stupa, men med en bragd som kommande släkten skall minnas.”

Därmed drog han det vassa, stora och kraftiga svärd som hängde vid hans länd och samlade sig och tog fart likt örnen som svävar i skyn, och som dyker ner genom mörka moln på det späda lammet eller den tryckande haren.

Så svepte Hektor framåt medan han svingade svärdet. Även Akhilleus tog sats med hjärtat uppfyllt av vildhet.

Framför sig, skylande bröstet, bar han sin sköna och konstrikt smyckade sköld, på huvudet nickade hjälmen med byglar, och vajade präktigt busken av gyllene tagel, vilket Hefaistos ymnigt låtit falla från kammen.

Liksom aftonstjärnan som lyser i skymningen bland de övriga himmelska ljusen som den vackraste stjärnan, blänkte lansens vassa udd i hans hand när Akhilleus

15

troer trojaner Allfader Zeus Bågskytteguden Apollon länd höftparti Hefaistos eldens och smideskonstens gud

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 16

antiken skakade den, besluten att ta livet av Hektor, i det han iakttog hans sköna lekamen och sökte efter den svagaste punkten. Det mesta täcktes av bronsen i den rustning som Hektor tog när han dräpte Patroklos – utom det ställde där nyckelbenen möts under halsen, strupen, där livet också snabbast går att förgöra.

Stormande mot honom drev den gudalike Akhilleus in sin lans just där så att udden trängde igenom halsen – utan dock att det bronstunga askspjutet avskar strupen: Hektor kunde alltjämt tala och svara.

Han föll omkull i stoftet, och jublande utbrast Akhilleus: ”När du dräpte Patroklos trodde du väl att du skulle komma undan med livet, utan att – i din dårskap – räkna med mig, då jag inte var där! Men borta vid skeppen fanns – i mig – en ännu starkare hämnare, han som nu har fått dig på knä. Dig skall hundar och fåglar slita sönder, men honom kommer vi att begrava!”

Och med domnande krafter svarade Hektor Akhilleus: ”Vid dina knän, vid ditt eget liv, vid dina föräldrar bönfaller jag dig att inte låta akhajernas hundar äta min kropp vid skeppen! Tag i stället emot de mängder av guld och brons som min fader och vördade moder kommer att erbjuda dig, och låt dem föra den döda kroppen hem att brännas av troerna och deras hustrur!”

Men med bister uppsyn sade den snabbe Akhilleus: ”Bönfall mig inte, din hund, vid mina knän och föräldrar!

Lika visst som jag ville att mitt ursinne drev mig till att stycka och äta dig rå för det onda du gjort mig, är det att ingen skall skydda ditt kadaver mot hundar, inte ens om man gav mig tio- och tjugofald lösen nu på fläcken och ställde ännu mera i utsikt, inte om Priamos, Dardanos’ ättling, bjöd mig din vikt i guld! Din moder som födde dig får i alla fall inte reda din bår och hålla dödsklagan över dig. Du skall utan återvändo bli offer för hundar och fåglar!”

Döende svarade Hektor med den glänsande hjälmen: ”Ja, jag känner dig nog! Jag förstår att du inte kan blidkas, eftersom du har ett järnhårt hjärta. Men akta dig att jag inte blir en orsak till gudarnas vrede när en dag Alexandros och Foibos Apollon förgör dig vid den Skaïska porten – hur tapper du än månde vara!”

När han talat skymdes han av den slutliga döden, själen lämnade kroppen och flög i riktning mot Hades gråtande över sitt öde, lämnande ungdom och mandom.

Gudarnas like Akhilleus talade nu till den döde: ”Dö du! Själv skall jag hälsa min död den dag det behagar Zeus och andra eviga gudar att låta den komma.”

Sade Akhilleus och ryckte den bronssmidda lansen ur kroppen,

16

lekamen kropp Alexandros annat namn på Paris, Hektors bror Foibos ”den strålande”, annat namn på Apollon

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 09.58 Sida 17

hom e r o s ställde den från sig och drog den blodiga rustningen av den dödes skuldror. De andra akhajerna flockades kring dem för att betrakta Hektors beundransvärda gestalt och skönhet, och ingen nekade sig att såra den döde.

(- - -) Ur 22:a sången.

Till svenska av tord bäckström

A * VAD STÅR DET?

1. Innan striden börjar riktar Hektor en maning till Akilles. Vad går den ut på? Hur svarar Akilles?

2. Varför kan Akilles vara så segerviss? Vad händer när han kastar sin lans?

3. Hektor kastar sin lans, blir av med den, ber brodern om hjälp, men får ingen. Varför?

4. Akilles angriper åter med sin lans, Hektor drar sitt svärd. Vad avgör vem som segrar – skillnaden mellan vapnen, skickligheten eller något annat? Resonera.

5. Den döende Hektor vädjar på nytt till Akilles – om vad? Han varnar honom också – för vad?

6. Avsnittet slutar med orden ”… och ingen nekade sig att såra den döde.” Beskriv vad som händer och försök förklara det.

7. Här och var finns infogade beskrivningar som inte för handlingen framåt. a) Leta reda på några sådana beskrivningar. b) Vilken effekt vill författaren uppnå med sådana inpass?

B * TÄNK VIDARE

1. Hektor anser att de båda skall följa vissa krigiska hedersregler. Vilka? Är detta bara Homeros sätt att romantisera kriget, eller kan sådana regler ha funnits – på den tiden, eller under andra tider? Finns det moderna motsvarigheter?

2. Vilka andra berömda envig i litteratur eller på film känner du till? Leta efter likheter och skillnader mellan dem och striden mellan Akilles och Hektor!

3. Gör om Homeros text till modern prosa. Du kan utforma det som en vanlig actiontext. Du kan också göra ett manus till ett radioreferat – och sedan spela in det, med ljudeffekter och allt!

17

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 493

ulf lundell

ulf lundell (f. 1949) Ulf Lundell har erövrat en unik position och en stor och trogen publik. Som romanförfattare och poet, låtskrivare och scenartist har han blivit ett språkrör för de unga och medelålders män som annars inte intresserar sig mycket för litteratur och poesi. Som romanförfattare är han en stilsäker skildrare av tidsanda, subkulturer och rotlösa, sökande människor.

Som låtskrivare är han oftast berättare, men ibland en rik bildskapare. I ”Hem till mina rötter igen” följer en serie bilder direkt på varandra som i en musikvideo, och alla slår de an samma känsla. Även Lundells mest omhuldade kärlekssånger bygger på suggestiva poetiska bilder, exempelvis ”Kärlekens hundar”. På skiva framförs den till en enkel melodi och instrumentering och med naken sårbar röst.

Hem till mina rötter igen När fågelnacken knäcks och alla pratar som pirater När det är långt mellan vad det borde va och vad det blev När jag står bredvid och stirrar på mina egna divalater När jag finner fienden i den jag alltid tagit för vän Då vill jag hem till mina rötter igen När golvet verkar va av glas och väggarna av papper När händerna famlar och huden känns sträv När själen viks i vemod när den borde vara tapper När hjärtat skriker NU! Och svaret blir: Kanske sen …

Då vill jag hem till mina rötter igen När tiden står stilla och rummen fylls av syrebrist När jag vrider mej som masken på kroken på nån annans rev När det som borde vara lyckan bara är dyrt och trist När dom som kör landet i botten kallas framtidens män Då vill jag hem till mina rötter igen (Från skivan Längre inåt landet, 1980)

493

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 494

i vår tid A * VAD STÅR DET?

1. Läs strof 1 och försök att sätta namn på den känsla som bilderna ger uttryck åt.

2. Gör detsamma med strof 2.

B * TÄNK VIDARE

1. Öppningsraden i första strofen är chockartad. Vad kan du finna som förbinder den med det som följer?

2. Finner du några bilder i texten som du själv kan ta till dig, som uttrycker något personligt för dig?

3. Lyssna på Lundells egen inspelning av låten. Tillför musik, instrumentering eller sångröst något ytterligare till texten? Vad i så fall?

Kärlekens hundar Kärlekens dagg härjar som hagel Slår regnbågens färger i kras Kärlekens finger slipar sin nagel Strimmar hud i extas Kärlekens hundar ylar Och skäller när solen syns röd Och sover sen matta Av hettan och skratten Och drömmer om glömska och död Kärlekens tystnad skriker i husen Och slamrar i järn och i sten Kärlekens vindar blåser ut ljusen Och ruvar som tigande trän Kärlekens dårar skakar av frossa Och ber om en enda sekund Av tystnad och stillhet Och glittrande mossa Och frälsning i Kärlekens lund Kärlekens sjörök driver längs stranden Och välter kull granar och al Kärlekens kyla gör brännsår i handen Kärlekens hetta är sval Kärlekens hundar springer på fälten Och leker att allvar är lek Kärlekens hundar mättas av svälten Och viftar på svansen åt svek (Från skivan Nådens år, 1978)

494

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 495

ulf lundell A * VAD STÅR DET?

1. a) Hur skulle en traditionellt schlagerromantisk fortsättning på öppningsorden om ”kärlekens dagg” lyda? b) En ”kärlekens hund” ylar, skäller och sover. Vad får den att sova? c) Vad ber ”kärlekens dåre” om?

B * TÄNK VIDARE

1. Den kärlek dikten skildrar är inte av det fridfulla, tuttinuttiga slaget. a) Hur vill du istället beteckna den? b) Gör därefter – utifrån dikten – din egen tolkning av vad ”en kärlekens hund” är!

2. Texten är uppbyggd som en mosaik av bilder av vad kärlek är/kan vara. Välj ut några av bilderna och gör en kort och rent personlig, skriftlig kommentar till dem.

3. Flera bilder är konstruerade som antiteser (sammanställning av egentligen oförenliga motsatser). a) Leta fram en sådan bild. b) Tycker du att en sådan ”motsatsbild” uttrycker något som inte en vanlig ”rättvänd bild” gör?

495

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 496

II TEMASTUDIER Att läsa litterära texter från olika epoker utifrån ett tema ger intressanta perspektiv, inte bara på själva temat utan också på texterna och på litteratur i allmänhet. Väl valda texter belyser varandra och speglar hur människosyn och livsvillkor förändras under epokernas gång. De visar även hur mycket som är sig likt i människors liv, hur det är att vara människa.

Nedan följer förslag på nio teman med tillhörande texter från åtta äldre epoker samt från fyra avgränsade perioder av 1900-talet. Av de 108 texterna är det bara tre som förekommer i mer än ett tema: Homeros ”Hektor och Andromake”, Cervantes ”Väderkvarnarna” och Delblancs ”Zeinab, Golnar” (trots att Delblanc är en svensk författare ingår han också i temat Andra länder 1920–80 eftersom texten handlar om Iran).

Det är inte nödvändigt att följa ett tema från antiken till 2000 i ett enda svep. Man kan hellre dela upp det i mindre sjok, förslagsvis Antiken, Medeltiden // Renässans, Upplysning, Romantik // Realism, Naturalism, Sekelskiftet 1900 // Modernismen, Sverige 1920–80, Andra länder 1920–80, I vår tid.

För en kort inledning till varje epok finns här sidhänvisningar till avsnitt i Den levande litteraturen (2 uppl.) samt förslag till en karaktärstext – en text som i sig uttrycker något karaktäristiskt för sin tid. Den som vill ha en ordentlig introduktion till varje epok kan gärna använda sig av Jansson-Levander Epoker och diktare (valfri upplaga).

Teman 1. Hjältar. Vad kännetecknar en hjälte? Vad omgivningen förväntar sig av en sådan verkar variera från tid till annan. Kanske är det så att varje epok får de hjältar den efterfrågar. Så: vad är det som gör dessa texters hjältar till hjältar?

2. Meningen med livet. Är människans livsmål en gång för alla givna? Varierar de med tiden, eller är det alltid så att varje individ måste finna sin egen mening med livet? Tag själv ställning till den mening som respektive text talar för!

3. Kvinnoliv. Underordning och utsatthet har präglat kvinnors liv genom historien. Men kvinnor har också värnat sina intressen, och försökt hitta vägar ut ur sitt underläge. I texterna finns exempel på bådadera – visa var och hur.

4. Kärlekens ansikten. Kärlek kan ta sig många uttryck – allt från vild passion till kall kalkyl, eller kan den vändas i maktkamp och rent hat. Den kan också vara så enkel som en smula vänlig mänsklig medkänsla, eller vördnad

496

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 497

t e m as t u d i e r inför en tänkt skapare. Läs, jämför och diskutera vilket av kärlekens ansikten du möter i respektive text.

5. Kärlek med förhinder. Kärlek är inte bara vilja. Den kräver, inte minst, att den andra parten vill, vågar – eller får lov … I texterna finns exempel på tvekan, på osäkerhet, på föreningar som kanske blir av – eller kanske inte.

Vilka hinder finns i texten? Kan de övervinnas?

6. Existentiella val. Alla människor ställs inför avgöranden där vi måste välja inriktning på vårt liv. Det är tillfällen då vi måste svara på frågor som: ”Skall jag våga, eller vika undan?”, ”Skall jag kompromissa, eller stå fast?”, ”Hur kan jag stå ut med mina svagheter?”. Och har man alltid något val? Läs och fundera: hur skulle du välja?

7. Utanförskap. Utanförskap kan vara både frivillig och ofrivillig, självförvållad och påtvingad. Vad kan ”vi innanför” göra? Hur kan den utanförställde hantera sin situation? Om frivilligt utanförskap: vad kan det ha för fördelar?

8. Föräldrar och barn. Föräldrar försöker för det mesta skydda sina barn. Mot vad kan de skydda dem, mot vad kan de inte skydda dem? Hur kan de hjälpa dem att mogna, att klara av att bli vuxna? Kan barn alltid klandra sina föräldrar för hur deras liv blir?

9. Finns det ideal att slåss för? Finns det idéer som är så upphöjda att vi kan offra oss själva för dem? Kan det vara rätt att offra andra för dem? Har jag som individ – och även de andra - rättigheter som inte makthavare, kollektiv, stat, forskning eller religion kan sätta sig över?

Arbeta så här: 1. Välj ett tema och läs beskrivningen av det ovan. Bläddra lite i de texter som föreslås.

2. Skaffa dig sedan en bild av en epok: läs sidorna i Den levande litteraturen.

Anteckna minnespunkter och egna reflektioner.

3. Behöver du förtydliga bilden av en epok? Läs då den karaktärstext som hör till.

4. Läs nu tematexten noga. Arbeta sedan med de A- och B-frågor som hör till. De hjälper dig att få ett bättre grepp om innehållet i textutdraget.

Anteckna dina svar.

5. Naturligtvis blir allt klarare om du även läser om textens författare i litteraturhistorien.

497

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 498

temastudier: epoker, texter, teman i levande texter

EUROPAS MEDELTID

RENÄSSANS/KLASSISISM

Epokens utmärkande drag LL: 2, 10, 20, 26; LT: 26-27

EPOK

ANTIKEN

LL: 33, 36, 42, 50, 57; LT: 60-61

LL: 63, 64, 72, 77

Karaktärstext

Dante: Greve Ugolino

Gustav Vasa: Brev

Homeros: Hektors död

Rolandssången

Cervantes: Don Quijote

Bravur, man mot man

Att slåss till siste man

Alltid vilja, alltid våga

Bibeln: Skapelsen

Poetiska Eddan: Havamal

Wivallius: Klagevisa …

Att vara Guds avbild?

Att lära sig handskas med livet

Värme, mat, skydd, fred

Homeros: Hektor och Andromake

Boccaccio: Att avspisa en kung

Molière: Tartuffe

Utsatthet

Hur avvisa ett närmande?

Hjälp! Pappa gifter bort mig!

Euripides: Medea

Dante: Paolo och Francesca

Kolmodin: Den blomstertid nu kommer

Kärlek vänds i hat

Förbjuden kärlek leder i fördärv

Älska vår och naturens gode skapare

Ventadour: Min själ är rusig

Stiernhjelm: Herkules

Hon tillhör en annan

Jag vill, visst vill du – eller ?!

Ungdom! Var på er vakt mot lustans fala lockelser!

Bibeln: Syndafallet

Njals saga: Branden på Bergtorshval

Shakespeare Ur Hamlet: akt III

Ge vika för övermakten eller slåss för sin rätt?

Våga eller ge efter för osäkerheten?

Homeros: Kyklopen

Tema 1

Hjältar Tema 2

Meningen m livet?

Tema 3

Kvinnoliv

Tema 4

Kärlekens ansikten :

Tema 5

Kärlek med förhinder Sapfo Plötsligt framstår han …

Tema 6

Existentiella val

Lyda eller tänka själv?

Tema 7

Utanförskap

Bibeln: Förlorade sonen

Villon: De hängdas ballad

Hamlet: akt III, scen IV

Öppna famnen för den förvillade De förtappades bön om förlåtelse

Stå hela den onda vuxenvärlden emot

Sofokles: Kung Oidipus

Gustav Vasa: Brev

Tema 8

Föräldrar/barn

Dante: Greve Ugolino

”I blindo får man leva som man Man måste kunna försvara sina barn … Ser sig som den bannande kan”, säger Iokaste, modern fostraren av ett helt folk

Tema 9

Finns ideal att slåss för? Homeros: Hektor ...

Plikten att försvara de sina

Birgitta: Uppenbarelser

Cervantes: Don Quijote

Att skapa Gudsstaten på jorden

Bekämpa ondskan varhelst den dyker upp

498

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 499

temastudier: epoker, texter, teman i levande texter

EPOK

UPPLYSNING

ROMANTIK

REALISM

Epokens utmärkande drag

LL: 81-82, 87, 90

LL: 101–02, 114–17, 128;

LL: 135–136, 181–82, 190

LT: 157-58

Karaktärstext

Defoe: Den skeppsbrutne

Goethe: Werther

Dickens: Oliver Twist

Defoe: Den skeppsbrutne

Geijer: Odalbonden/Vikingen Runeberg: Sven Dufva

Förnuft, klokhet, hårt arbete

Odla sin lott eller erövra ära, rikedom Dåligt huvud, gott hjärta

Tema 1

Hjältar Tema 2

Meningen med livet?

Bellman: Epistel 2

Heine: Lorelei

Almqvist: Uppvaknandet

Berusa sig på vin och kärlek

Att ge sig fullständigt hän

Att finna själens frid

Lenngren: Några ord till min kära dotter

Goethe: Heidenröslein

Ibsen: Et dukkehjem

Övergrepp … eller förförelse?

Uppror mot förmyndarskapet

Austen: Stolthet och fördom

Heine: Man talte om kärlek

Almqvist: Det går an

Resonemangsparti

Olika förslag om vad kärlek är

Dela lika

Rousseau: Julie eller

Bronte: Jane Eyre

Tema 3

Kvinnoliv

Anpassa dig!

Tema 4

Kärlekens ansikten

Tema 5

Kärlek med förhinder Bellman: Epistel 35

Den nya Heloise Du har bedragit mig!

Hon vill, vågar han? Och sen?

Redan gift?!

Lenngren: Pojkarne

Poe: Det skvallrande hjärtat

Balzac: Pappa Goriot

Bevara barnets äkthet /bli vuxet falsk

Styras av den onda lusten eller sitt samvete

Karriär till varje pris, eller?

Voltaire: Candide

Shelley: Frankenstein

Almkvist: Häxan i konung Karls tid

Utkastad efter felsteg

Monstret

De fattiges desperation

Tema 6

Existentiella val

Tema 7

Utanförskap Tema 8

Föräldrar/barn

Bellman: Epistel 23

Rousseau: Émile

Dickens: Oliver Twist

Allt är föräldrarnas fel – och förtjänst!

Fadern som fostrare, och vägvisare

Den föräldralöses utsatthet

Tegnér: Det eviga

Runeberg: Bonden Paavo

Det finns universella värden

Hjälp din granne!

Tema 9

Finns ideal att slåss för? Swift: Ett anspråkslöst förslag Avslöja de makthavandes hänsynslöshet!

499

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 503

i n s t u de r i n g s f r å g or t i l l de n l e va n de l i t t e rat u re n

antiken S. 2–10 HOMEROS

1. Varför råder krig mellan greker och trojaner?

2. Hur är läget i striderna när Hektor och Akilles drabbar samman?

3. Efter striden är Akilles först vilt segerrusig – hur behandlar han Hektors lik? Men snart förändras hans sinnelag. Hur och varför?

4. Hur slutar Iliaden? Intar grekerna Troja?

5. Öva på hexameterns versschema (s. 9–10). Skandera sedan – en, två eller flera.

Välj ett stycke på ca tio rader och arbeta tills det flyter taktfast.

6. Hur är Iliaden komponerad? Rita en tidsaxel över kriget och markera vilken del Homeros berättar om. Varför bara denna del av kriget? Hände det inget intressant under den övriga tiden?

7. Odysseus irrfärder på haven är ett straff för grekernas uppträdande vid Troja. Vad hade de gjort?

8. Återberätta något av Odysseus alla äventyr (förutom det med kyklopen).

9. Det finns två huvudhandlingar i Odysséen. Den ena rör Odysseus äventyr. Vilken är den andra? Förenas de båda någon gång?

10. I såväl Iliaden som Odysséen återkommer ofta berättartekniska fiffigheter och stildrag som förknippas med Homeros. Förklara följande termer: a) formler b) stående epitet c) episk bredd d) in medias res.

11. Vilka var Apollons dygder? Hur skilde sig Dionysos från Apollon?1 S. 11 SAPFO

12. Vad vet man om Sapfo som person? Vad skiljer hennes dikt från ett epos?

13. Sapfo beskrivs ofta som erotisk frispråkig. Hur har man sett på det under olika tider?

14. Vad i ”Plötsligt framstår han …” kan uppfattas som påtagligt erotiskt? (finns inte med i boken) S. 11–19 AISKYLOS, SOFOKLES, EURIPIDES, ARISTOTELES, ARISTOFANES

15. Berätta kort om teaterns födelse i Aten.

16. Förklara följande begrepp: a) teatron b) skene c) orchestra d) tragedi e) komedi f) monolog g) dialog.

11. Antikens greker tävlade i allt, också kultur. Berätta om teatertävlingen i Aten!

18. a) Återberätta kort innehållet i Aiskylos trilogi Orestien. b) Vilken åsikt har författaren om blodshämnden?

503

Levande texter_001_528.qxd 07 02 06 10.00 Sida 504

i n s t u de r i n g s f r å g or t i l l de n l e va n de l i t t e rat u re n 19. Hur skiljer sig Sofokles syn på gudarna från Aiskylos’?

20. Hur skildrar Euripides gudarna?

21. Redogör för Aristoteles beskrivning av ”den klassiska berättarmodellen”. Vilket inflytande har den haft?

22. Karaktärisera Aristofanes författarskap. Redogör också för en av hans pjäser.

S. 20–25 CATULLUS, OVIDIUS, VERGILIUS, PLAUTUS, CICERO

23. Hur ser romarna på den grekiska kulturen sedan de erövrat Grekland?

24. Sammanfatta vad som utmärkte Catullus författarskap.

25. Vad lär Ovidius ut i Ars amatoria?

26. Vergilius Aeneiden har många beröringspunkter med Homeros båda epos Iliaden och Odysséen. Redogör för dessa beröringspunkter.

27. Vad var utmärkande för Plautus komedier?

28. Cicero är berömd för sina konstfulla tal och brev. Beskriv hans talekonst.

S. 26–30 BIBELN

29. Hur skiljer sig den grekiska och den kristna föreställningsvärlden åt?

30. Hur är Bibeln indelad? På vad sätt är dess två huvuddelar olika?

31. Berätta kortfattat vad följande böcker innehåller: a) Moseböckerna, Samuelsböckerna, Konungaböckerna b) Jobs bok c) De poetiska böckerna – och vilka är de?

32. Hur skiljer sig evangeliernas Gud från Gamla testamentets?

33. Förklara vad en liknelse är. Ta hjälp av det du själv läst i ”Den förlorade sonen”.

34. a) Sammanfatta handlingen i Apokalypsen. b) Vilka medel använder författaren för att få sina visioner slagkraftiga?

35. Vad nytt fogar Paulus’ brev till den kristna föreställningsvärlden?

36. a) På vad sätt är ”Höga visan” allegorisk? b) Hur skiljer sig judisk och kristen syn på människan, hennes kropp och hennes själ?

37. Vad betyder egentligen ordet ”lyrik”?

medeltiden S. 32– 41 ROLANDSSÅNGEN, NIBELUNGENLIED, GREVINNAN AV DIA, BERTRAN DE BORN

1. a) Beskriv kort vilken betydelse kyrkan hade för kultur och utbildning under medeltiden. b) Psalmdiktarna införde två formella nyheter – vilka? Jämför med antikens poesi.

2. Beskriv handlingsmallen i en helgonlegend.

3. Förklara höviskheten och det nya med den.

4. Vilka ideal ger Rolandssången uttryck för?

5. Vilka bragder, typiska för hjälteberättelser i alla tider, finner man i Nibelungenlied?

6. Beskriv hur en man respektive en kvinna skulle agera i de provençalska hovens kärleksritual! Finns något av detta kvar än idag? Diskutera!

7. Beskriv kort trubadurlyrikerna Grevinnan av Dia och Bertran de Born.

504

Levande texter omslag.qxd 09 02 24 11.52 Sida 1

LEVAN DE TEXTER Best nr 21-21104-5 Tryck nr 21-21104-5-04

LEVANDE TEXTER

Almqvist&Wiksell

Ulf Jansson

LEVANDE TEXTER är en arbetsantologi för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Den innehåller litterära textutdrag från antiken till nutid. Till varje text finns ett flertal studieuppgifter som stimulerar till närläsning och fördjupad diskussion.

Den andra upplagan är utökad med 27 texter och innehåller också ”Temastudier”, nio konkreta förslag på teman byggda kring texter ur boken, samt ett stort antal instuderingsfrågor till huvudboken Den levande litteraturen.

Den levande litteraturen och Levande texter är en del av Jansson–Levanderpaketet, ett heltäckande språk- och litteraturläromedel i tre nivåer. Till böckerna finns två kopieringsfria elevhandledningar (Svenska A och Svenska B) att ladda ner kostnadsfritt från www.liber.se.

Utbildningsradions serie UR-svenska baseras på Den levande litteraturen och Levande texter. En översikt över alla tv- och radioprogram finns i boken.