9789172059467

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Verklighetsnära lärande

Verklighetsnära lärande har ett tydligt formativt förhållningssätt som ger eleverna förutsättningar att följa sin egen kunskapsutveckling, något som ger dem trygghet och medvetenhet om sitt lärande. Det formativa förhållningssättet gör också eleverna medvetna om sina styrkor och möjligheter att nå nya mål, vilket skapar ett ökat självförtroende omkring den egna förmågan.

Boken vänder sig till lärare och skolledare som möter elever i behov av stöd i grundsärskolan och vid gymnasiesärskolans nationella program, men även inom andra skolformer.

S A M LA D

S A M LA D

Johanna ErikssonKUNSKAP är arbetslagsledare och förstelärare vid en KUNSKAP FÖR SKOLAN gymnasiesärskola.FÖR SKOLAN Britt-Inger Lindgren har mer än 30 års erfarenhet av pedagogiskt ledningsarbete, som lokal lärarubildare och skolledare på gymnasium och gymnaisesärskola. De har tillsammans infört ett verklighetsnära arbetssätt och sett vilka fördelar det innebär för såväl lärare som elever.

ISBN 978-91-7205-946-7

9

789172 059467

Eriksson och Lindgren

Boken visar hur man kan börja arbeta mer ämnesövergripande och verklighetsnära tillsammans med elever i behov av stöd. När eleverna får vara delaktiga i sin lärandeprocess och arbeta med teman som ligger nära deras egen verklighet ökar motivationen och intresset för att lära. Det tematiska arbetssättet förbereder eleverna för livet utanför skolan och ger dem förståelse för hur de kan använda sina kunskaper och färdigheter efter skoltiden.

Verklighetsnära lärande

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

ra

ä n s t e h g i l k r e V lärande ehov av stöd

För elever i b

ksson Johanna Eri indgren Britt-Inger L

© 2014 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-946-7 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Stina Andersson Omslagfoto: Kentaroo Tryman Grafisk form: Roger Johansson Illustrationer: Författarna och Sara Mazetti-Nissen Första upplagan, första tryckningen Tryck: Baltoprint, Litauen 2014 Tryckt på miljövänligt framställt papper.

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se

Innehåll

Förord 5 Inledning 7 1. Bakgrund

12

Bokens disposition 14 2. Forskning som inspirerat oss

15

Det konstruktivistiska perspektivet 15 Lev Vygotskij 16 Tom Tiller 17 John Hattie 18 Dylan Wiliam 19 Hans-Åke Scherp och problembaserad skolutveckling 20 3. Förutsättningar för ett tematiskt arbetssätt

Gemensam tid för planering 22 Årshjul 22 Rutiner för samverkan i arbetslaget 24 Lärande samtal – samtalsformen vid möten 25 Faktorer som samverkar för ett framgångsrikt lärande 27 Samverkan mellan skolans olika professioner 29 Rutiner för pedagogisk ledning 30

21

4. Pedagogiska förhållningssätt

32

Formativt förhållningssätt 33 Entreprenöriellt lärande 34 5. Ämnessamverkan

36

Kurser och förmågor i temat ekonomi 38 6. Teman – utbildningens röda tråd

39

Nya utmaningar i varje årskurs 40 Plan för elevens utveckling ur ett helhetsperspektiv 46 7. Temaperiodens struktur

47

Exempel på struktur för temat Ung Företagsamhet – money, money 48 8. Slutsatser

54

Våra erfarenheter ur lärar-, elev- och skolledarperspektiv 55 Litteratur

59

Bilagor 60

Förord

Efter flera års utvecklingsarbete på en gymnasiesärskola i Stockholmsområdet vill vi dela med oss av våra erfarenheter. Utvecklingsarbetet genomfördes på två av gymnasiesärskolans nationella program. Det nationella programmet syftar till att eleverna i första hand ska kunna få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Vår tanke är att arbetssättet passar för såväl elever i grundsärskolan som för elever i gymnasiesärskolans nationella program och för elever som studerar vid två av gymnasieskolans introduktionsprogram: yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

I den här boken berättar vi om ett arbetssätt som vi, tillsammans med två av våra arbetslag, har utvecklat under flera år på skolan. Vårt arbetssätt är ett omfattande förändringsarbete som involverar skolledningen och all personal i arbetslagen. De som inte har möjlighet att genomföra hela konceptet kan börja med någon del i boken och utveckla den i sin verksamhet.

Vi vänder oss till skolledare, lärare, lärarstudenter och andra personer som arbetar eller kommer att arbeta med elever i behov av stöd.

Lärare från andra skolor som varit på studiebesök hos oss gav oss idén att skriva ner våra erfarenheter. De visade stort intresse för vår verksamhet och vårt arbetssätt och vi blev inbjudna till några skolor för att dela med oss av vårt koncept. Tanken på att skriva en bok var spännande. Idén växte fram successivt och vi inspirerades av de framgångar vi sett hos lärare och elever på gymnasiesärskolan. Flera skolor har sedan påbörjat ett utvecklingsarbete enligt vår modell.

Vi vill tacka all personal som har varit delaktig och engagerad i denna utvecklingsprocess. Utan deras positiva inställning och de uppmuntrande ord som vi mött, hade varken förändringsarbetet eller denna bok blivit till. Vi tackar också Catharina Sackemark Larsson

5

och Camilla Doeser som har läst igenom texten och gett oss värdefull feedback.

Vi som skrivit heter Johanna Eriksson och Britt-Inger Lindgren.

Johanna Eriksson är arbetslagsledare och förstelärare och har mer än femton års lärarerfarenhet. Britt-Inger Lindgren har mer än trettio års erfarenhet av pedagogiskt ledningsarbete, som lokal lärarutbildare och rektor på gymnasium och gymnasiesärskola och arbetar på uppdrag av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Vi brinner för att skapa spännande och varierande lärandesituationer för elever i behov av stöd och vi har som motto att ”kunskap som kan tillämpas i nya situationer är användbar kunskap”.

Vår förhoppning är att vi ska inspirera, visa på möjligheter samt ge tips och idéer till utvecklingsarbete i olika skolformer.

Stockholm, augusti 2014 Britt-Inger Lindgren och Johanna Eriksson

6

Inledning

Vår avsikt med boken är att beskriva hur ett förändringsarbete har genomförts i vår verksamhet, så att lärare och andra skolor kan til�lämpa antingen hela konceptet eller delar av det.

Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är lärarnas uppdrag att bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap och företagande. Eleverna ska ges möjlighet att se samband och få överblick och sammanhang så att de kan följa sin egen kunskapsutveckling. Utbildningen ska också bidra till att eleverna får reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper.

Elever som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan och som går på nationellt program i gymnasiesärskolan har diagnosen utvecklingsstörning. Ibland har eleverna även adhd, add, Tourettes syndrom eller någon diagnos inom autismspektrum. Flera elever bär med sig erfarenheter från en skolgång kantad av utanförskap och dålig självkänsla. En del börjar i grundsärskolan i årskurs ett, andra börjar först när de går i årskurs 7–9 eller när de ska börja i gymnasiet/gymnasie­ särskolan.

Gymnasiesärskolan syftar till att ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Skollagen 2010:800, 18 kap. 2 §

7

Från och med den 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan ändrats. I Skolverkets allmänna råd definieras de två stöd­ insatserna: Extra anpassningar • Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skol­ former som berörs av de allmänna råden samt för fritidshemmet.

Särskilt stöd • Särskilt stöd handlar […] om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Alla elever som går i gymnasiesärskolan har behov av stöd i form av extra anpassningar och vissa elever är i behov av särskilt stöd. De elever som har en lindrig utvecklingsstörning går oftast på grundsärskolan eller i något av gymnasiesärskolans nationella program. Dessa elever kan i dag även söka till två av gymnasieskolans introduktionsprogram: yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

Syftet med yrkesintroduktionen är att eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden, eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ syftar till att eleverna ska kunna gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden.

Eftersom elever i behov av stödinsatser finns inom många olika ut­­ bildningar kan vårt arbetssätt passa för alla skolor som har intresse av att arbeta med konkret verklighetsanknuten utbildning.

Vi har format en pedagogisk modell för att möta elever i behov av stödinsatser så att de kan följa sitt eget lärande, bli självständiga och 8

tro på sin egen förmåga. Målet är att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i nya situationer.

När behövs stödinsatser?

Enligt Skolverkets allmänna råd är en elev i behov av stödinsatser om hon eller han inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Att elever har svårigheter att nå kunskapskraven kan bero på att • eleven har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning • eleven har stor frånvaro • eleven har svårigheter i det sociala samspelet med andra elever • eleven har koncentrationssvårigheter • eleven har svårt att komma igång med nya uppgifter.

För att stötta elever i behov av stöd behöver lärare: • Vara samspelta, ha gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt om lärande och lärmiljöer.

• Utbyta erfarenheter och lära av varandra vid regelbundna pedagogiska samtal.

• Kartlägga elevernas förförståelse.

• Ha förväntningar som utgår från varje elevs förutsättningar och uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och eget ansvar.

• Ha reflekterande samtal med eleverna så att de lär sig att dra slutsatser i olika sammanhang.

• Skapa förutsättningar för samarbete med en eller flera kamrater.

• Utgå från varje elevs styrkor och möjligheter inför nya arbetsuppgifter.

• Integrera bedömning i lärprocessen så att eleverna får reflektera över och bedöma olika uppgifter. Självbedömning ökar elevernas motivation och kamratbedömning ökar samarbetet mellan eleverna.

9

• Skapa ett klassrumsklimat där eleverna uppmuntrar och stöttar varandra i olika projekt så att de också vågar presentera arbetsuppgifter för varandra.

• Ha ett nära samarbete med skolans elevhälsoteam.

Verklighetsnära lärande Vår idé med verklighetsnära lärande är att förbereda eleverna för livet efter skolan. Arbetssättet är strukturerat och hjälper eleverna att få överblick både över hela utbildningen och över varje skoldag. Genom ämnesövergripande arbete får eleverna stöd i att se att kurser och lärandesituationer hänger ihop. När man arbetar i avgränsade temaperioder med tydliga mål och kravnivåer ökar elevernas trygghet och de vet vad som förväntas av dem. Undervisningen utgår från elevernas förförståelse, är konkret och progressiv och ger eleverna lagom utmaningar. Den uppmuntrar också initiativförmågan och förmågan att lösa problem. Återkommande dokumenterad feedback under arbetets gång stärker elevernas självkänsla. Eleverna tränas därför i att tillsammans reflektera över ”Vad gjorde vi/jag bra? Var något svårt? Var något för lätt?” På så sätt lär eleverna känna sina egna förmågor. Kontinuerlig­ feedback ökar också deras medvetenhet om kvaliteten i det egna ar­­ betet och hjälper dem att göra en framåtsyftande planering.

Vårt arbetssätt har lett till att eleverna successivt lärt sig att beskriva vad de kan och vad de skulle vilja lära mer om, det vill säga deras medvetenhet om lärandet har ökat. Vi kan se att eleverna tar större ansvar för varje läsår. Processen startar i årskurs ett för att i årskurs fyra har lett till ökad initiativförmåga, kreativitet och delaktighet i planering, uppföljning och utvärdering. Genom att eleverna är delaktiga i lärandeprocessen blir deras engagemang stort och de kommer ofta med egna förslag inför nya projekt. Vi kan också se att elevernas självförtroende har stärkts och att deras samarbetsförmåga har ökat.

10

Vi rekommenderar att de som har möjlighet försöker sig på ett liknande förändringsarbete utifrån ett helhetsperspektiv. Men det går också att tillämpa olika delar av konceptet: • Lärargrupper som vill arbeta ämnesövergripande kan dra nytta av det tematiska upplägget och den struktur som beskrivs i boken.

• Det går utmärkt för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor att starta ett företag med hjälp av organisationen Ung Företagsamhet. De har material för alla åldrar i grundskolan om hur man kan arbeta med entreprenörskap i undervisningen. Se mer information på www.ungforetagsamhet.se.

• Rektorer med ambition att öka lärarnas erfarenhetsutbyte för att uppnå en mer lärande organisation kan börja med att använda metoden med lärande samtal vid pedagogiska möten.

• Rektorer och lärare som önskar arbeta enligt ett formativt förhållningssätt får i boken några konkreta verktyg för eleverna.

• Rektorer kan få inspiration om hur de kan skapa en röd tråd och progression i utbildningen.

11

1. Bakgrund

Anledningen till att vi påbörjade vårt förändringsarbete var att vi ville skapa helhet, mening och sammanhang i elevernas lärande. Skolinspektionen har på senare tid vid flera tillfällen rapporterat att brister i stödinsatser fortsätter att öka i den svenska skolan. I sin rapport Stöd och stimulans i klassrummet skriver Skolinspektionen bland annat att deras granskning ”… pekar på att många barn i den svenska skolan upplever lektionerna som trista, enformiga och ostimulerande. När undervisningen inte i tillräcklig grad anpassas efter elevernas bakgrund, intressen och behov utan rullar på längs medelvägen blir resultatet många gånger en undervisning som inte passar tillräckligt många elever.”

Vi började tänka i nya banor också för att en del elever ifrågasatte lärandesituationen och meningen med undervisningen. De jämförde sin skolsituation på gymnasiesärskolan med den skolsituation som deras kamrater på gymnasiet hade. Ibland ställde de frågor som: ”Varför gör vi det här?” ”Varför får vi så lite läxor?” ”Varför kan inte vi få betyg på samma sätt som våra kamrater på gymnasieskolan?”

Genom en tydlig dokumentation och regelbunden återkoppling­ arbetade vi för att öka elevernas förståelse om sitt eget lärande. Ut­­ gångspunkten har varit att arbeta mot ett formativt förhållningssätt och att synliggöra elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de mål som de hade satt upp tillsammans med sina lärare. Innan vi startade vårt utvecklingsarbete hade eleverna svårt att se helheten i utbildningen och att följa sin egen kunskapsutveckling. Det saknades en röd tråd genom utbildningen och det fanns heller ingen progression i lärandet från årskurs ett till årskurs fyra. Det fanns inga rutiner för personalens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet och det saknades gemensam tid för samtal om kunskap, lärande och bemötande.

Vi ville skapa en ”lärande organisation” där utveckling sker kontinuerligt och tillsammans i arbetslaget. De frågor vi ställde oss var: 12

”Varför gör vi som vi gör?” ”Hur anpassar vi undervisningen så att eleverna kan följa sin kunskapsutveckling och utvecklas till självständiga elever med tro på sin egen förmåga?”

Det är vår erfarenhet att ungdomar som börjar på gymnasiesärskolan, liksom alla ungdomar, har funderingar kring sin identitet och sin tillhörighet. Vi har sett att när eleverna blir medvetna om sina styrkor och möjligheter Identitet, att nå nya mål, ökar deras självförtroende, tillhörighet och kunskaper och självständighet. Kunskap självbild och social utveckling är starkt förknippa­de med varandra och båda aspekterna krävs för att varje elev ska utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi anser att detta gäller även elever i behov av stöd som studerar i olika skolformer.

Vid pedagogiska samtal i arbetslaget kom det fram önskemål om att vi skulle läsa ny forskningslitteratur tillsammans och gå på olika föreläsningar. Vi diskuterade litteraturen och föreläsningarna i relation till våra egna erfarenheter och enades om att vi ville arbeta med teman som bygger på varandra och som har en tydlig progression.

Varje tema skulle genomsyras av ett entreprenöriellt lärande. Bedömning och betygsättning skulle utformas utifrån ett formativt förhållningssätt, så att eleverna kunde följa sin egen kunskapsutveckling.

Vi menar att ett verklighetsnära lärande där eleverna får följa sin egen kunskapsutveckling ger eleverna trygghet och medvetenhet om sitt lärande. När eleverna har överblick över kurserna och ser sammanhanget i sitt lärande, står de bättre rustade för att ta till sig nya kunskaper och för att använda sina kunskaper i nya situationer.

Den kommunala gymnasiesärskola som vi berättar om är integrerad i en gymnasieskola med flera yrkesprogram. Under den period som vi kommer att beskriva ökade antalet elever i gymnasiesärskolan från 74 till 118 elever fördelade på två nationella program. Det var cirka trettio personal anställda: femton lärare, åtta assistenter och en specialpedagog. På deltid fanns även en kurator, en skolsköterska, en yrkesvalslärare, en lärare i estetiska ämnen och en idrottslärare.

13

Bokens disposition Att förändra ett arbetssätt tar flera år och det kräver samverkan mellan alla yrkeskategorier i organisationen. Arbetet är både spännande och utmanande och med viss möda så går det! I förändringsprocessen har arbetslaget, via djupgående samtal och kompromisser, kommit fram till en gemensam syn på verksamhetens utveckling.

I kapitel två sammanfattar vi kort de teorier som ligger till grund för vårt arbete.

I kapitel tre beskriver vi de förutsättningar som krävs för att arbeta tematiskt. Vi berättar om hur vi har organiserat verksamheten och hur vi har strukturerat möten och rutiner för att uppnå samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslagen på gymnasiesärskolan.

Vi beskriver också hur vi har skapat en, i vårt tycke, bra lärandemiljö för eleverna.

I kapitel fyra ger vi exempel på de pedagogiska förhållnings- och arbetssätt som vi har utgått från. I vårt förhållningssätt är eleverna delaktiga och aktiva, de tar initiativ och tillsammans med lärarna tar de ansvar för sina studier.

I kapitel fem berättar vi om arbetet med att skapa ämnessamverkan.

Lärarna fick tolka styrdokumenten utifrån sina egna kurser. Sedan jämförde de kursernas innehåll för att finna områden för ämnessamverkan. Det ledde till att kurserna löper som en röd tråd, från årskurs ett till årskurs fyra, så att progressionen i utbildningen blir tydlig.

I kapitel sex beskriver vi utbildningens röda tråd och progressio­ nen genom hela utbildningen. Undervisningen har strukturerats i temastudier och varje läsår är indelat i fyra temaperioder. I läsårs­ planen blir det tydligt att eleverna i varje årskurs ställs inför nya utmaningar och ny kunskap. Den nya kunskapen bygger på elevens tidigare kunskaper.

I kapitel sju visar vi att varje temaperiod följer samma struktur och beskriver en period från början till slut med konkreta klassrums­ exempel.

I det åttonde och sista kapitlet har vi samlat slutsatser och tips för klassrummet utifrån våra erfarenheter.

14

2. Forskning som inspirerat oss

Pedagogisk forskning och skolans styrdokument pekar på vikten av att knyta aktuell forskning till det pedagogiska vardagsarbetet. I 2010 års skollag står det inskrivet att all undervisning ska vila på vetenskaplig Koppling mellan grund och beprövad erfarenhet. Forsforskning och kare och lärare behöver därför hitta vardagsarbete former för samarbete som gör det möjligt att omsätta forskningen till bestående förändringar i praktiken.

I det här avsnittet nämner vi ett litet urval av några skolforskare som vi har tagit intryck av och vars teorier vi delvis har tillämpat i vår verksamhet. Kanske kan några inspireras till att fördjupa sig i de teorier vi hänvisar till.

Det konstruktivistiska perspektivet De flesta pedagoger som vi har tagit avstamp från utgår från den konstruktivistiska teorin. Även läroplanen har många inslag av det konstruktivistiska perspektivet. Enligt konstruktivismen är människan i grunden nyfiken, aktiv och sökande. Teorin betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap tillsammans med omvärlden.

Elevaktiva arbetssätt där lärarna hjälper eleverna att bygga upp nya förståelsestrukturer är i fokus.

Inom det konstruktivistiska perspektivet finns två inriktningar i synen på lärande. Enligt Jean Piaget är lärandet en process som till stor del sammanfaller med individens mentala mognad. Enligt den andra inriktningen, social konstruktivism, som Lev Vygotskij representerar, skapas de viktigaste delarna i lärprocessen i ett samspel mellan individer.

15

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Verklighetsnära lärande

Verklighetsnära lärande har ett tydligt formativt förhållningssätt som ger eleverna förutsättningar att följa sin egen kunskapsutveckling, något som ger dem trygghet och medvetenhet om sitt lärande. Det formativa förhållningssättet gör också eleverna medvetna om sina styrkor och möjligheter att nå nya mål, vilket skapar ett ökat självförtroende omkring den egna förmågan.

Boken vänder sig till lärare och skolledare som möter elever i behov av stöd i grundsärskolan och vid gymnasiesärskolans nationella program, men även inom andra skolformer.

S A M LA D

S A M LA D

Johanna ErikssonKUNSKAP är arbetslagsledare och förstelärare vid en KUNSKAP FÖR SKOLAN gymnasiesärskola.FÖR SKOLAN Britt-Inger Lindgren har mer än 30 års erfarenhet av pedagogiskt ledningsarbete, som lokal lärarubildare och skolledare på gymnasium och gymnaisesärskola. De har tillsammans infört ett verklighetsnära arbetssätt och sett vilka fördelar det innebär för såväl lärare som elever.

ISBN 978-91-7205-946-7

9

789172 059467

Eriksson och Lindgren

Boken visar hur man kan börja arbeta mer ämnesövergripande och verklighetsnära tillsammans med elever i behov av stöd. När eleverna får vara delaktiga i sin lärandeprocess och arbeta med teman som ligger nära deras egen verklighet ökar motivationen och intresset för att lära. Det tematiska arbetssättet förbereder eleverna för livet utanför skolan och ger dem förståelse för hur de kan använda sina kunskaper och färdigheter efter skoltiden.

Verklighetsnära lärande

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

ra

ä n s t e h g i l k r e V lärande ehov av stöd

För elever i b

ksson Johanna Eri indgren Britt-Inger L