9789147094271

Vad får rektor berätta för sina kollegor om en elevs hemförhållanden? Är det lämpligt att hålla skolavslutningen i kyrkan? Får rektor besluta att söka igenom en 16-årings elevskåp därför att det går ett rykte om att eleven har drogproblem? Dessa frågor är exempel på några av de praktiska problem som en rektor kan ställas inför i sin arbetsvardag.

Kunskap om vad lag och förordning kräver kan göra det lättare att skilja på vad som ska göras, vad som är etiska frågor och vad

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

Skoljuridik

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

skolan har för rättsliga skyldigheter. Denna bok behandlar skoljuridik, det vill säga regler som gäller specifikt för förskolan och skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger också en grundläggande kunskaper om: förvaltningsrätt inklusive offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.

Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan – mål- och resultatstyrning – och rektorsrollens utveck-

Skoljuridik

introduktion till övriga rättsområden som en rektor bör ha åtminstone

Skoljuridik

ling. Slutligen diskuteras de etiska och moraliska dilemman som uppstår i skolan och som rektorer har att hantera.

Författarna till boken är jurister, statsvetare och pedagoger verksamma vid Umeå universitet.

Best.nr 47-09427-1

Tryck.nr 47-09427-1-00

Skoljuridik - omslag.indd 1

09-10-01 10.39.00

Skoljuridik ISBN 978-91-47-09427-1 © 2009 Liber AB Förläggare: Carin Laurin Omslag: Fredrik Elvander Omslagsbild: Jupiterimages Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Catharina Grahn/ProduGrafia Tryck: Elanders 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Skoljuridik.indd 2

09-09-29 13.48.36

Innehåll

1. Inledning...................................................................................................................................................................................................13 2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring.............................................................................................17 3. Att leda skolan, en politiskt styrd organisation......................................................................................37 4. Skolan – en förvaltningsmyndighet.......................................................................................................................59 5. Offentlighet och sekretess i skolan..........................................................................................................................91 6. Rektor och elevers rätt till lärande....................................................................................................................... 135 7. Skolan, barnet och familjen.......................................................................................................................................... 157 8. Arbetsmiljön i skolan. .......................................................................................................................................................... 189 9. Ordning och trygghet........................................................................................................................................................... 243 10. Brott och brottsutredning........................................................................................................................................... 267 11. Skadestånd. ..................................................................................................................................................................................... 293 12. Upphovsrätt................................................................................................................................................................................... 307 13. Rektor, etik och beslutsfattande. ......................................................................................................................... 327 Epilog................................................................................................................................................................................................................ 341 Författarpresentation................................................................................................................................................................... 345 Referenser................................................................................................................................................................................................... 348

3

Skoljuridik.indd 3

09-09-29 13.48.36

Innehåll

Förkortningslista.....................................................................................................................................................................................11 1. Inledning...................................................................................................................................................................................................13 2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring.............................................................................................17 2.1 Rektorsbegreppet...............................................................................................................................................................17 2.2 Rektorsrollens utveckling .......................................................................................................................................20 2.3 Rektorsutbildningens utveckling....................................................................................................................25 2.4 Rektorsutbildningen blir utbildningspolitik.....................................................................................30 2.5 Rektorsprogrammet. ......................................................................................................................................................34 3. Att leda skolan, en politiskt styrd organisation......................................................................................37 3.1 Inledning......................................................................................................................................................................................37 3.2 Den politiska styrningens förutsättningar och karaktär....................................................40 3.3 Mål- och resultatstyrning: den dominerande styrformen...............................................44 3.4 Handlingslinjer och skolledarskap...............................................................................................................49 3.5 Rektor och handlingsutrymmet i 2000-talets svenska skola.........................................52 4. Skolan – en förvaltningsmyndighet.......................................................................................................................59 4.1 Inledning......................................................................................................................................................................................59 4.2 Den kommunala nämnden....................................................................................................................................59 4.2.1 Delegering inom en kommunalnämnd...................................................................................62 4.3 Beslut av rektorn och lärare...................................................................................................................................62 4.4 Förvaltningsrätt i skolan. ..........................................................................................................................................63 4.4.1 Legalitetsprincipen...........................................................................................................................................63 4.4.2 Objektivitets- och likhetsprincipen. ............................................................................................64 4.4.3 Offentlig verksamhet av enskilda. ..................................................................................................65 4.4.4 Skydd för enskildas grundläggande rättigheter.............................................................66 4.4.5 Författningars rangordning...................................................................................................................66 4.4.6 Civilrätt kontra offentlig rätt................................................................................................................69 4.5 Regler vid beslutsfattande........................................................................................................................................69 4.5.1 Vad gör myndigheter?. .................................................................................................................................69

4

Skoljuridik.indd 4

09-09-29 13.48.36

Innehåll

4.6 Angreppssätt mot beslut............................................................................................................................................78 4.6.1 Inledning. .....................................................................................................................................................................78 4.6.2 Självrättelse av beslutsfattaren............................................................................................................78 4.6.3 Överklaganden......................................................................................................................................................81 4.6.4 Resning och återställande av försutten tid .........................................................................84 4.6.5 Tillsyn av JO eller JK .....................................................................................................................................85 4.6.6 Tillsyn av Skolinspektionen...................................................................................................................87 4.7 Avgifter i skolan...................................................................................................................................................................88 5. Offentlighet och sekretess i skolan..........................................................................................................................91 5.1 Inledning......................................................................................................................................................................................91 5.2 Allmänna handlingar....................................................................................................................................................92 5.2.1 Rätten att ta del av en allmän handling...................................................................................92 5.2.2 Vad är en allmän handling?...................................................................................................................94 5.3 Utlämnande av allmän handling................................................................................................................. 101 5.4 Sekretess.................................................................................................................................................................................... 102 5.4.1 Sekretess i skolan............................................................................................................................................ 105 5.4.2 Utlämnande av uppgifter trots sekretess. .......................................................................... 107 5.5 Meddelarfrihet.................................................................................................................................................................. 113 5.6 Personuppgiftslagen och skolan. ................................................................................................................. 115 5.6.1 Inledning ................................................................................................................................................................. 115 5.6.2 Allmänt om den rättsliga regleringen av området................................................. 116 5.6.3 Lagens tillämpningsområde och syfte.................................................................................. 116 5.6.4 Undantag från lagens tillämpningsområde.................................................................... 118 5.6.5 Personuppgift...................................................................................................................................................... 119 5.6.6 Personuppgiftsansvarig m.m........................................................................................................... 120 5.6.7 Tillåten behandling av personuppgifter i skolan. .................................................... 121 5.6.8 Information till den registrerade................................................................................................. 123 5.6.9 Intresseavvägning.......................................................................................................................................... 124 5.6.10 Särskilda regler om känsliga uppgifter............................................................................. 125 5.6.11 Hälsa och sexualliv.................................................................................................................................... 127 5.6.12 Registrering av sjukfrånvaro, ogiltig frånvaro och hälsouppgifter. 128 5.6.13 Personnummer på klasslistor med mera........................................................................ 128 5.6.14 Personuppgifter i fritextfält............................................................................................................ 129 5.6.15 Kameraövervakning................................................................................................................................ 130 5.6.16 Bevarande av uppgifter........................................................................................................................ 131 5.6.17 Lärares behandling av personuppgifter........................................................................... 132 5.6.18 Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten............................................................ 132

5

Skoljuridik.indd 5

09-09-29 13.48.37

Innehåll

5.6.19 Tillsyn, sanktioner och rättegång............................................................................................ 134 6. Rektor och elevers rätt till lärande....................................................................................................................... 135 6.1 Inledning.................................................................................................................................................................................. 135 6.2 Elevers rätt till lärande i styrdokumenten........................................................................................ 135 6.2.1 Olika verksamheter men ett gemensamt uppdrag................................................. 135 6.2.2 Lärande från policy till praktik – rektors ansvar...................................................... 140 6.3 Skolans arbete med lärande och undervisning.......................................................................... 142 6.3.1 Skolans mål och innehåll ..................................................................................................................... 142 6.3.2 Skolans arbetssätt och ”medel” för lärande ................................................................... 144 6.3.3 Bedömning och betyg............................................................................................................................... 148 6.4 Skolans arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd för sitt lärande. ....................................................................................................................................................................................... 150 6.4.1 Utredning och åtgärdsprogram. ................................................................................................... 151 6.4.2 Särskola....................................................................................................................................................................... 155 6.5 Avslutning............................................................................................................................................................................... 155 7. Skolan, barnet och familjen.......................................................................................................................................... 157 7.1 Inledning.................................................................................................................................................................................. 157 7.2 Ansvar för barn under 18 år – vårdnad och ­förmynderskap.................................... 158 7.2.1 Allmänt om vårdnad.................................................................................................................................. 158 7.2.2 Vem är vårdnadshavare?........................................................................................................................ 159 7.2.3 Vårdnad – Placering av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. ........................................................................................................................................................... 161 7.2.4 Vårdnad – Placering av barn i förskoleklassen. ......................................................... 161 7.2.5 Vårdnad – Placering av skolpliktigt barn.......................................................................... 162 7.2.6 Vårdnad – Placering av barn i gymnasieskola............................................................ 163 7.2.7 Allmänt om förmynderskap.............................................................................................................. 164 7.2.8 Vem är förmyndare?................................................................................................................................... 165 7.2.9 Sammanfattning.............................................................................................................................................. 165 7.3 Särskilda problem vid föräldrakonflikter......................................................................................... 166 7.3.1 Vem får hämta barnet?............................................................................................................................. 166 7.3.2 Vem har rätt till information om barnet? ........................................................................ 168 7.3.3 Skyldighet eller rätt att lämna information om barnet vid rättsliga processer................................................................................................................................................................................... 170 7.4 Barn som lever med skyddade personuppgifter ..................................................................... 173 7.4.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 173 7.4.2 Sekretessmarkering...................................................................................................................................... 174

6

Skoljuridik.indd 6

09-09-29 13.48.37

Innehåll

7.4.3 Kvarskrivning...................................................................................................................................................... 175 7.4.4 Fingerade personuppgifter. ................................................................................................................ 176 7.4.5 Sekretess för personuppgifter i skolan.................................................................................. 176 7.5 Skolans anmälningsskyldighet ur ett barnperspektiv........................................................ 177 7.5.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 177 7.5.2 Anmälningsskyldighet för myndigheter som omfattas av anmälningsskyldigheten....................................................................................................................................... 178 7.5.3 Samverkan mellan olika yrkesgrupper i frågor som rör barn som far eller riskerar att fara illa................................................................................................................................ 182 7.5.4 Socialnämndens ansvar för barn................................................................................................. 184 7.5.5 Återkoppling från socialtjänsten ................................................................................................ 185 7.5.6 Anmälningsskyldighet – barnets intresse av att anmälnings­ skyldigheten fullföljs.................................................................................................................................................. 186 8. Arbetsmiljön i skolan. .......................................................................................................................................................... 189 8.1 Inledning.................................................................................................................................................................................. 189 8.2 Bakgrund till dagens reglering...................................................................................................................... 191 8.2.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 191 8.2.2 Den rättsliga regleringen av arbetsmiljön........................................................................ 193 8.3 Arbetsmiljöreglering. ................................................................................................................................................ 195 8.3.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 195 8.3.2 Särskilda problemområden................................................................................................................ 200 8.4 Allmänt om elever och arbetsmiljöarbetet..................................................................................... 203 8.4.1 Elevers syn på arbetsmiljön............................................................................................................... 203 8.4.2 Elevskyddsombud. ........................................................................................................................................ 205 8.5 Mobbning i skolan........................................................................................................................................................ 206 8.5.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 206 8.5.2 Bakgrund till reglerna om anti-mobbningsarbete................................................. 207 8.5.3 Mobbning av elever och personal. ............................................................................................. 209 8.5.4 Förebyggande arbete rörande mobbning.......................................................................... 210 8.5.5 Skyldighet att agera när ett barn eller en elev mobbas .................................... 212 8.5.6 Skadeståndsansvar........................................................................................................................................ 214 8.5.7 Straffrättsligt ansvar.................................................................................................................................... 217 8.6 Arbete mot diskriminering .............................................................................................................................. 218 8.6.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 218 8.6.2 Diskrimineringslagens ändamål och innehåll............................................................ 219 8.6.3 Diskriminering. ................................................................................................................................................ 220 8.6.4 Sju diskrimineringsgrunder.............................................................................................................. 224

7

Skoljuridik.indd 7

09-09-30 08.43.46

Innehåll

8.6.5 Vilka omfattas av lagens skydd inom utbildningsområdet?. ..................... 225 8.6.6 Diskrimineringsförbudet och skolan..................................................................................... 226 8.6.7 Utbildningsanordnarens ansvar för sin personal.................................................... 230 8.6.8 Målinriktat arbete.......................................................................................................................................... 231 8.6.9 Diskrimineringsersättning och bevisfrågan.................................................................. 233 8.7 Arbetsmiljö- och straffansvar......................................................................................................................... 235 8.7.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 235 8.7.2 Skolans och rektors uppgifter och ansvar......................................................................... 236 8.7.3 Ansvarsfrågan..................................................................................................................................................... 237 8.7.4 Delegation av arbetsuppgifter med vilka följer ansvar..................................... 237 8.7.5 Slutsatser .................................................................................................................................................................. 240 9. Ordning och trygghet........................................................................................................................................................... 243 9.1 Inledning.................................................................................................................................................................................. 243 9.2 Skolans ordningsregler .......................................................................................................................................... 244 9.3 Disciplinära åtgärder................................................................................................................................................. 245 9.3.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 245 9.3.2 Grundskolans regler. .................................................................................................................................. 246 9.3.3 Gymnasieskolans regler. ........................................................................................................................ 248 9.3.4 Förslag till förändringar......................................................................................................................... 252 9.4 Tvångsåtgärder.................................................................................................................................................................. 253 9.4.1 Inledning. ................................................................................................................................................................. 253 9.4.2 Omhändertagande av föremål........................................................................................................ 253 9.4.3 Visitation av elevers väskor och kläder................................................................................ 260 9.4.4 Visitation av elevskåp................................................................................................................................ 261 9.4.5 Kroppsliga ingrepp....................................................................................................................................... 262 9.4.6 Sammanfattning av möjligheterna till tvångsåtgärder. .................................... 264 9.4.7 Utökade möjligheter till tvångsåtgärder ........................................................................... 264 10. Brott och brottsutredning........................................................................................................................................... 267 10.1 Inledning. ............................................................................................................................................................................. 267 10.2 Straffrätt................................................................................................................................................................................. 268 10.2.1 Allmänt om straffrätten och dess särdrag..................................................................... 268 10.2.2 Aktuell lagstiftning................................................................................................................................... 269 10.2.3 Vad är ett brott? – några allmänna regler...................................................................... 270 10.2.4 Brott i skolan – några exempel................................................................................................... 271 10.2.5 Osjälvständiga brott och ansvarsfrihetsgrunder – ytterligare några allmänna regler............................................................................................................................................... 276

8

Skoljuridik.indd 8

09-09-29 13.48.38

Innehåll

10.2.6 Påföljder – betydelsen av ålder................................................................................................... 279 10.3 Straffprocessrätt........................................................................................................................................................... 281 10.3.1 Allmänt om straffprocessrätten och dess särdrag............................................... 281 10.3.2 Aktuell lagstiftning................................................................................................................................... 282 10.3.3 Aktörer..................................................................................................................................................................... 282 10.3.4 Att anmäla ett brott. ................................................................................................................................. 283 10.3.5 Inledande av förundersökning med mera.................................................................... 285 10.3.6 Förundersökningens bedrivande............................................................................................ 287 10.3.7 Om frihetsberövande och andra tvångsmedel........................................................ 288 10.3.8 Förundersökningens avslutande – väckande av åtal........................................ 289 10.3.9 Domstolsprocessen................................................................................................................................... 290 10.3.10 Medling i anledning av brott..................................................................................................... 291 11. Skadestånd. ..................................................................................................................................................................................... 293 11.1 Inledning. ............................................................................................................................................................................. 293 11.2 Allmänt om skadeståndsansvar................................................................................................................ 294 11.3 Barns och ungdomars skadeståndsansvar. .................................................................................. 297 11.4 Jämkning av barns och ungdomars skadeståndsansvar.............................................. 299 11.5 Övriga jämkningsregler. .................................................................................................................................... 300 11.6 Personalens eller vårdnadshavarens ansvar............................................................................... 301 11.7 Vad kan man få ersättning för? ................................................................................................................ 303 11.8 Försäkringars betydelse...................................................................................................................................... 304 12. Upphovsrätt................................................................................................................................................................................... 307 12.1 Inledning. ............................................................................................................................................................................. 307 12.2 Vad innebär upphovsrätt? . ............................................................................................................................. 307 12.3 Vilka rättigheter har upphovsmannen? ......................................................................................... 309 12.4 Upphovsrätten till lärarens material – lärarundantaget . ........................................... 311 12.4.1 Tumregeln .......................................................................................................................................................... 311 12.4.2 Lärarundantagets bakgrund . ....................................................................................................... 312 12.4.3 Lärosäte, lärare och forskare.......................................................................................................... 313 12.4.4 Lärarundantagets omfattning och gränser ................................................................. 314 12.4.5 Rätten till lärares datorprogram............................................................................................... 316 12.5 Vad får läraren kopiera till sig själv? .................................................................................................. 317 12.5.1 Undantagen i URL om undervisning m.m................................................................. 317 12.5.2 Kopieringsavtal.............................................................................................................................................. 318 12.6 Vad får läraren kopiera till eleverna? ................................................................................................ 319 12.7 Vad får lärare och elever lägga ut på webben? ....................................................................... 320

9

Skoljuridik.indd 9

09-09-29 13.48.39

Innehåll

12.8 Myter om upphovsrätt. ........................................................................................................................................ 322 12.9 Är länkning tillåten? . ............................................................................................................................................ 322 12.10 Ansvarsfrågor vid upphovsrättsintrång ..................................................................................... 323 12.11 Elektroniska anslagstavlor. .......................................................................................................................... 324 13. Rektor, etik och beslutsfattande. ......................................................................................................................... 327 13.1 Inledning. ............................................................................................................................................................................. 327 13.2 Skolledaruppdragets etiska dimension . ......................................................................................... 329 13.3 Etik, värderingar och beslutsfattande................................................................................................ 331 13.4 Nya frågor kan ge nya svar.............................................................................................................................. 334 Epilog................................................................................................................................................................................................................ 341 Författarpresentation................................................................................................................................................................... 345 Referenser................................................................................................................................................................................................... 348

10

Skoljuridik.indd 10

09-09-29 13.48.39

Förkortningslista

AD AMF AML AFS APU BEO BrB Brå DiskrL DO Ds Dnr EKMR

Arbetsdomstolen, arbetsdomstolens domar Arbetsmiljöförordning (1977:1166) Arbetsmiljölag (1977:1160) Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsplatsförlagd utbildning Barn- och elevombudet Brottsbalken Brottsförebyggande rådet Diskrimineringslag (2008:567) Diskrimineringsombudsmannen Departementsserien Diarienummer Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ESV Ekonomistyrningsverket f. och följande sida ff. och följande sidor FB Föräldrabalken FML Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen FPL Förvaltningsprocesslag (1971:291) FörvL Förvaltningslag (1986:223) GrundskF Grundskoleförordning (1994:1194) GymnF Gymnasieförordning (1992:394) GymnsärskF Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan HD Högsta domstolen HovR Hovrätt ITiS IT i Skolan IUP Individuell utvecklingsplan JK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen KamR Kammarrätt

11

Skoljuridik.indd 11

09-09-29 13.48.39

Förkor tning sli sta

KL LAP LAS LAU LEA LUK LUL LVU MBL MBO NJA OSL PLUS prop.

PuL RB RegR RF RÅ SAM SekrL SIA SkL SkolL SKOLFS SFS SoL SOU SpecialskF SärskF SÖ TR TF URL YGL

Skoljuridik.indd 12

Kommunallag (1991:900) Lokal arbetsplan Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1994:345) till rätten om arbetstagares uppfinningar Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor Lärarutbildningskommittén Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Management By Objectives, dvs. målstyrning Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning I Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Planering, Ledning, Utveckling av Skolledarutbildningen Proposition Personuppgiftslag (1998:204) Rättegångsbalken Regeringsrätten Regeringsformen Regeringsrättens årsbok Systematiskt arbetsmiljöarbete Sekretesslag (1980:100) Skolans inre arbete Skadeståndslag (1972:207) Skollag (1985:1100) Skolverkets författningssamling Svensk författningssamling Socialtjänstlag (2001:453) Statens offentliga utredningar Specialskoleförordning (1995:401) Särskoleförordning (1995:206) Skolväsendets överklagandenämnd Tingsrätt Tryckfrihetsförordningen Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Yttrandefrihetsgrundlagen

09-09-29 13.48.39

1. Inledning

Idén till denna bok och färdigställandet av den är en följd av ett antal lärares och forskares medverkan i den statliga rektorsutbildningen som bedrivs vid Umeå universitet. De som har medverkat i rektorsutbildningen och i skrivandet av denna bok är verksamma vid tre institutioner: den pedagogiska, den juridiska och den statsvetenskapliga. Rektorerna i utbildningen har under ett antal år haft till uppgift att redovisa situationer, problem eller ärenden som de menat haft att göra med juridik.

De berättelser och frågor som rektorerna bidragit med har över åren blivit en större ”ärendebank”. Denna ärendebank ansågs till slut vara tillräckligt omfattande för att kunna ge en någorlunda realistisk och täckande bild av vilka frågor och situationer en rektor kan ställas inför, där skoljuridiken eventuellt kan ge svar. Det blev utgångspunkten för denna bok.

Vad är då skoljuridik? Det första som faller en betraktare in är att skoljuridik rör rättsligt bindande regler för skolan uttryckta i regler för just denna verksamhet. Exempel är skollagen, de olika skolförordningarna, läroplanerna samt kursplanerna.

Här föreskrivs förskolans och skolans mål, organisation och arbetssätt, barns och elevers rätt till utbildning och utveckling, liksom de närmare målen inom olika ämnen. Att dessa grundläggande regler i sina huvuddrag behandlas i en bok om skoljuridik är månne självklart. Därtill kommer dock en rad klassiska rättsområden, som inte kan sägas innefattas i en snävare definition av begreppet skoljuridik, men som en rektor bör ha i vart fall grundläggande kunskaper om. Dessa områden, och de specifika frågeställningarna inom dessa områden, har till stor del valts ut utifrån rektorernas ärendebank: här ingår förvaltningsrätt inklusive regler om offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.

Dessa områden har behandlats på så sätt att de grundläggande reglerna för området har beskrivits, i den mån de bedömts vara relevanta för förskolans och skolans område. Därefter har frågeställningarna vinklats mot mer specifika situationer av särskilt intresse för rektorer och andra personer inom förskola och skola.

Men det är inte bara de rättsliga reglerna som är av intresse för rektor. Vid sidan av de rättsliga regler som styr förskolan och skolan finns också andra styrmedel, vilka måste sättas i relation till dessa. Den nu dominerande styrformen – mål- och

13

Skoljuridik.indd 13

09-09-29 13.48.39

Skoljur idik

resultatstyrning diskuteras därför i ett kapitel. Rektor är också pedagogiskt ansvarig, och förskolans och skolans pedagogiska uppdrag behandlas med utgångspunkt i elevernas rätt till undervisning och fostran. Därtill inleds boken med ett kapitel om rektors roll och rektorsutbildningen i ett historiskt perspektiv. I sitt arbete inom förskolan och skolan ställs rektor också ibland inför etiska och moraliska frågeställningar. Det är frågor där rättsliga lösningar och pedagogiska idéer inte alltid har något att bidra med. Hur sådana problem kan hanteras diskuteras i bokens sista kapitel om rektor, etik och beslutsfattande.

En skolledning har att arbeta med en mängd intressen och aktörer. Rektor arbetar med sin huvudman, i många fall den kommunala nämnden. Rektor har ett stort ansvar för elevens välbefinnande, kunskapsutveckling och rättssäkerhet, och kan därigenom behöva interagera med andra myndigheter liksom med elevens vårdnadshavare. Förskolan, skolan och rektor granskas av media. Rektor har ett arbetsgivaruppdrag i förhållande till den övriga personalen på skolan. Listan kan göras lång över de olika intressen och anspråk som en rektor möter i sitt uppdrag. I många av de vardagliga problem som blir aktuella finns inga enkla och entydiga svar, och verkligheten är inte heller sorterad efter rättsområden. Ett exempel kan vara en situation där två eller flera elever kommit i bråk. Är det en engångsföreteelse eller ett exempel på ett allvarligare mobbningsproblem? Har någon blivit diskriminerad?

Utsatt för brott? Har någon fått en skada som bör ersättas? Vad kan och bör rektorn berätta om någon från pressen ringer och frågar om bråket? Rektor har en rad olika rättsregler att ta hänsyn till, men inte bara det. Rektor har också ett ansvar för det pedagogiska arbetet. Kommer skolarbetet att kunna fortsätta som vanligt? Behövs extra resurser i den klass där eleverna går? Komplexiteten i rektorns arbete speglas i bokens innehåll. Den innebär exempelvis att samma frågeställningar nämns och behandlas i olika avsnitt i boken. Vissa överlappningar finns också. Detta är inget misstag, utan ett sätt att försöka ge frågorna en mångsidig belysning. Boken har försetts med ett antal korshänvisningar i syfte att underlätta för läsaren att hitta de olika ställen där ett visst problem behandlats.

En bok om skoljuridik har också att beakta att den måste täcka ett antal olika skolformer, alltifrån förskola till vuxenutbildning. Termen förskola och skola kommer genomgående att användas som begrepp för samtliga skolformer. När så behövs anges specifikt vilken skolform det gäller. På samma sätt måste olika huvudmannaskap beaktas – kommunal skola, statlig skola och fristående skola. Samma sak gäller här. Termen huvudman används som ett begrepp för alla huvudmän, och i de fall någon särskild form av huvudmannaskap avses kommer det att anges specifikt.

14

Skoljuridik.indd 14

09-09-29 13.48.40

1. Inledning

Under försommaren 2009 framlades en utredning (Ds 2009:25) med förslag till ny skollag. Även om denna utredning ännu inte har lett till någon proposition har de centrala delarna av utredningen kortfattat kommenterats i de avsnitt där det bedömts vara av intresse. I övrigt har förändringar till och med den 30 juni 2009 beaktats.

Författarna presenteras kortfattat i slutet av boken.

15

Skoljuridik.indd 15

09-09-29 13.48.40

Skoljuridik.indd 16

09-09-29 13.48.40

2. Rektor – ett stabilt yrke i ständig förändring

Kapitlet inleds med en genomgång av rektorsbegreppet. Därefter redogörs för hur rektors roll och funktion har utvecklats sedan mitten på 1950-talet. Den avslutande delen behandlar skolledarutbildningen från 1970-talet och fram till dagens utbildning – Rektorsprogrammet.

2.1 Rektorsbegreppet Mats Ekholm (2008) kopplar rektorsbegreppets användning ända tillbaka till domkyrkoskolorna. Det fanns ca 20 skolor i slutet av Gustav Vasas regeringstid och de flesta leddes av en rektor. Successivt vidgades idén om skolor, och gymnasieskolor samt trivialskolor upprättades. Enligt Ekholm kunde man 1810 räkna in 38 rektorer i hela landet. 1842 års folkskolereform innebar inte en ökning av antalet rektorer, utan skolorna som då upprättades styrdes av ett skolråd som hade lokalsamhällets präst som ordförande medan det dagliga vardagsarbetet sköttes av lärarna.

Under slutet av 1800-talet växer efter tysk förebild fram en skolledarbefattning som kom att benämnas överlärare. Denne hade en mindre nedsättning i lärartjänsten för sitt uppdrag. Ekholm skriver att 1940 fanns i Sverige ca 450 överlärare i de 2 464 lokalsamhällen som då utgjorde riket.1 1951 års skolstyrelseutredning kom till slutsatsen att de lägre skolformernas ledare också skulle få tituleras rektorer och sålunda omfattas av rektorsbegreppet.2 Förslaget innebar att skolledare vid den obligatoriska skolan, folkskolan och försöksskolan (enhetsskolan) skulle erhålla titeln rektor. Utredningen konstaterade att utvidgningen av användningen av rektorstiteln skulle innebära tusentals fler rektorer, men man ansåg att en enhetlig titel skulle underlätta framtida utvecklingsarbete. Den 1 juli 1958 beslutades att skolledare inom de lägre skolformerna skulle titu1

2

Ekholm, Mats (2008). Rektor i ett historiskt perspektiv. I: Vägval i skolans historia, Tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria, årgång 8, nr 4, s. 3–6.

Vissa avsnitt nedan baseras på en tidigare text av Anna Maria Nygren och Olof Johansson ”Den svenske rektorn efter 1945” som ingår i Skoleledelse i Norden, L. Moos, S. Carney, O. Johansson och J. Mehlbye (red.), Nordisk Minsterråd, Köpenhamn, 2000.

17

Skoljuridik.indd 17

09-09-29 13.48.40

Skoljur idik

leras rektor. Efter detta beslut fanns det 1 200 rektorer runt om i landet och det kan konstateras att den sociala basen för rektor utvidgades betydligt. Före beslutet var 76 % gymnasierektorer eller rektorer för realskolan, medan denna andel efter beslutet krympte till 20 %. Beslutet ledde också till att antalet kvinnliga rektorer sjönk till blygsamma nivåer som först långt senare i och med decentraliseringen av skolan under 1990-talet skulle komma att öka.

Många forskare hävdade att 1958 års reform föranledde en tolkning, vilken gick ut på att skolledarskapet efter 1 juli 1958 kunde kallas ett yrke. Men Hans Ekholm (1984) påpekar att en viss statushierarki fortfarande existerade mellan den gamle och den nye rektorn. En slutsats som kan dras av beslutet var att det gav politiska signaler om vart skolans utveckling var på väg.3 Den allmänna medborgarskolan hade efter 120 år blivit en socialt godtagen jämlike i samhällets utbildningssystem. Det gällde också deras skolledare. Skolledarskapet blev ett yrke.4 1958 års reform innebar också en ny organisation som kom att ställa rektorsgrupperna mot varandra. Den nya organisationen utgick ifrån att en skolchef skulle leda en kommuns skolverksamhet. Till detta kom rektorerna som skulle vara ansvariga för varje enskild skola. Frågan som uppstod och som vållade stor diskussion var från vilken rektorskategori dessa skolchefer skulle rekryteras. Symbolbevararna ville att skolchefsrektorer skulle tas från den gamla rektorskategorin, dvs. de rektorer som alltid hade fått titulera sig rektor. Symbolförnyarna hänvisade till samhällsutvecklingen och hävdade att denna så kallade försterektor borde rekryteras från den nya kategorin rektorer som hade mest erfarenhet från folkskola och försöken med enhetsskolan.5 Arbetsuppgifterna för rektorerna innebar allt mer administrativt arbete och detta blev tydligare under 1950- och 1960-talen. Ökningen av den administrativa bördan var en orsak till att symbolbevarare och -förnyare började samarbeta. De två fackliga organ som organiserade dessa två grupper utövade starka påtryckningar för att en statlig utredning skulle tillsättas för att belysa problemet med rektorernas utökade och förändrade arbetsbörda. Påtryckningarna gav resultat och 1961 tillsat3

4

5

Ekholm, H. (1984). Skolledarskapets rötter. Historien om folkskolan och dess ledning 1842-1962, s. 142 f.

Ekholm, H. (1984). Skolledarskapets rötter. Historien om folkskolan och dess ledning 1842-1962., s. 159.

Tidning för överlärare 1957 nr 7, s. 1, Tidning för Sveriges läroverk 1954 nr 18, s. 1 och 1958 nr 13, s. 332.

18

Skoljuridik.indd 18

09-09-29 13.48.40

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

tes en statlig utredning med uppdrag att titta på rektorernas arbetsbörda och föreslå ändringar. Året efter presenterades det första betänkandet från utredningen och resultatet från den väckte ett stort missnöje bland symbolförnyarna. De ansåg för det första att den faktiska arbetsbördan för rektorer inom grundskolan inte hade belysts och för det andra att utredningen inte vågade komma med förslaget om administrativ hjälp till rektorerna. Trots alla försök att komma till rätta med rektorsfunktionen tenderade utvecklingen att gå mot ett kombinerat pedagogiskt och administrativt ledarskap, där den gamla bilden av rektor som bildningsideal och självständig styrelseman sakta höll på att försvinna.6 Läroverksrektorerna såg sin titel och sitt arbete som en symbol för det svenska skolväsendet och dess traditioner. I och med titelutvidgningen hade detta symbolvärde gått förlorat enligt många läroverksrektorer. Under 1960-talet fick även de kommunala flickskolorna känna på den diskussion som förts angående symboliskt kapital, men frågan ”löstes” genom att det vid mitten av 1960-talet beslutades att denna skolform skulle avvecklas. Alla skolformer skulle rymmas under enhetsskolan.7 Under 1960-talet fördes på många håll en diskussion om att bilda en gemensam kårorganisation mellan symbolförnyare och -bevarare. År 1966 bildades därför Skolledarförbundet. Trots gemensam organisation återstod några frågor att lösa: Skulle en skolas ledare betraktas som en yrkeskategori för sig? Skulle det nya rektorsförbundet organiseras som en akademiker- eller tjänstemannaorganisation?

Det nya gemensamma Skolledarförbundet kom att ansluta sig till SACO – Sveriges akademikers centralorganisation.8 Begreppet rektor påverkades inte nämnvärt under 1970- och 1980-talen. Nästa stora förändring som innebar en utvidgning av gruppen rektorer kom i och med decentraliseringarna av skolorganisationen under 1990-talet. Överföringen av ansvaret för skolan till kommunen medförde att andelen kvinnor som kom att tituleras rektor ökade markant. Detta skedde främst genom att många föreståndare från barnomsorgen kom att benämnas rektor när barnomsorgen och skolan integrerades till en skolorganisation som kom att ha slagordet ”Från 1–16 år en röd tråd”. Vi fick också en situation där det i vissa kommuner kom att finnas skolor med många rektorer. Variationen är stor mellan olika kommuner hur man benämner ledare vid en skola. I vissa kommuner är i stort sett alla skolledare rektorer, medan i andra titlarna rektor och biträdande rektor används. Det läge som råder efter decentraliseringen under 1990-talet karakteriseras av att rollen blivit oklar, även om kraven på 6

7 8

Svensk skolledartidning 1961 nr 13, s. 475 f. samt Tidning för Sveriges läroverk 1961 nr 15, s. 548 och 1962 nr 12, s. 385 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 181 f.

Ullman, A. (1997). Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, s. 194 f.

19

Skoljuridik.indd 19

09-09-29 13.48.40

Skoljur idik

pedagogiskt ledarskap och förbättrade elevresultat kommit att stå i fokus. Titeln rektor är sålunda i dag inte en tydlig signal till föräldrar och andra intressenter om vem som är rektor och huvudansvarig vid en skola. Den myndighetsutövande funktionen hos rektor har sålunda sedan 1950-talet eroderat och är i dag otydlig i praktiken, även om lagen inte följt med denna utveckling. Den nya skollagen (DsU 2009:25) förordar en mer strikt betydelse av begreppet rektor. Dessutom ska varje skola ha en myndighetsutövande rektor som är ansvarig för verksamheten och dess utveckling.

2.2 Rektorsrollens utveckling Kan man då se några kopplingar mellan begreppet rektor och rektorsrollens utveckling? För en beskrivning av rektorsrollens utveckling är det rimligt att starta vid andra världskrigets början. Motivet är att det under och efter denna period händer mycket i det svenska samhället. Perioden präglas till en början av krigsåren. Uppslutningen var stor bakom nationen, byggandet av välfärdsstaten och olika typer av reformarbeten. Under dessa år tillsattes tre viktiga utredningar: 1940 års skolutredning, 1946 års skolkommission samt 1951 års skolstyrelseutredning. I dessa utredningar ges de ideologiska motiv och grunder som ska komma att prägla skolan i många decennier. Den moderna svenska skolan ska, enligt utredningarna, sträva mot enhetsskola och en utbyggd gymnasieskola. Skolan skulle enligt utredningarna omformas från elitutbildning till en utbildning som omfattar fler genom en expansion av utbildningssystemet.9 Förändringarna vad gäller innehåll och ansvar för rektorerna hade börjat under 1930-talet, men det var under och strax efter andra världskriget som de intensifierades. Under 1940- och 1950-talen genomfördes stora reformprogram och målet var att folkskolan skulle integreras med real- och flickskolorna till en enhetlig 9-årig skola. Dessutom skulle gymnasierna byggas ut så att fler fick möjlighet att ta studentexamen.10 Förändringarna inom skolans värld hade, enligt Tidning för Sveriges läroverk (1948 och 1957), till viss del förändrat rektorernas arbetsuppgifter. Pappersarbete och inte pedagogiskt arbete präglade, enligt tidningen, rektors arbete. Många rek9

10

Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge, SOU 1944:20; 1946 års skolkommissionsbetänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, SOU 1948:27; och Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen. Betänkande, SOU 1955:31.

Du Rietz, L., Lundgren, U. P. och Wennås, O. (1987). ”Framväxten av nuvarande ansvars­ fördelning och styrsystem”, I: Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet, DsU 1987:1.

20

Skoljuridik.indd 20

09-09-29 13.48.41

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

torer tvingades därför sluta i förtid beroende på en orimlig arbetsbörda.11 Enligt Svensk skolledartidning hade det under perioden också blivit svårare att rekrytera behöriga kandidater – filosofie doktorer – till rektorstjänsterna vid gymnasierna.

Tidningen uppgav att under 1950-talet var endast 42 % av alla sökande behöriga att inneha rektorstjänst vid gymnasierna. Både ansvariga inom skolan och politiken var ense om att rektorers arbetsbörda och det låga antalet behöriga sökande till rektorsbefattningar var ett problem som behövde en lösning. Däremot var man inte ense om hur denna lösning borde se ut. Rektorerna själva efterfrågade administrativ hjälp till expeditionerna medan politikerna föreslog att tjänster som biträdande rektorer skulle inrättas.12 Förutom att inrätta biträdande rektorer på skolorna borde de formella behörighetskraven sänkas, enligt politikerna, från filosofie doktor till filosofie licentiat. Detta motsatte sig Skolledartidningen som menade att flykten från rektorsyrket endast kunde lösas med högre lön.13 De kulturella värdena och den sociala ställningen som rektorstiteln vid gymnasierna utgjorde grund för under 1940-talet och en bit in på 1950-talet hade successivt trappats ned. Dessa två årtionden speglar en brytpunkt mellan ett rektorsbegrepp som har sina rötter inom läroverket och en nyare tolkning av begreppet som kan härledas till folkskolans syn på ledarskap. Det nya skolsystemet betonade demokratisering och reformvillighet. I denna nya tid var det inte främst doktorsdisputerade lektorer som tävlade om rektoraten, utan adjunkter som hade ett allmänt intresse i administrativa sysslor.14 Skoldebatten under 1970-talet kom att domineras av SIA-utredningen (skolans inre arbete). Denna utredning kom att förändra synen på skolan och rektorsrollen.

De nya signalerna bestod i att staten önskade överge det gamla regelstyrda systemet för att i stället satsa på ett decentraliserat och målstyrt system. Under 1980-talet fokuserades debatten om decentralisering av skolan och rektorerna gjordes till föremål för forskning angående bl.a. utbildning och ledarskap. År 1991 genomfördes en omfattande reform i skolan, vilket innebar att det detaljerade statliga regelverket byttes ut mot ett mål- och resultatstyrt system där kommunerna blev ansvariga för skolan och lärarna. De mål som skolan skulle arbeta mot fastställdes genom demokratiska beslut i Sveriges riksdag och regering.

Efter 1991 års reform förändrades rektors arbetsuppgifter. Förenklat kan man säga 11 12

13 14

Tidning för Sveriges läroverk 1948 nr 23, s. 270 och 1957 nr 35, s. 872.

Svensk skolledartidning 1960 nr 11, s. 424 och Tidning för Sveriges läroverk 1943 nr 1, s. 10 f. och nr 19, s. 329 f.

Svensk skolledartidning 1959 nr 12, s. 281.

Ullman, A. (1997). Rektor. En studie av en titel och dess bärare, s. 167 f. och Ribom, L. (1993). Föräldraperspektiv på skolan. En analys från två håll, s. 16 f.

21

Skoljuridik.indd 21

09-09-29 13.48.41

Skoljur idik

att rektor, förutom att vara chef, också måste anta rollen som ledare. Detta innebär att rektor måste leda skolans utveckling gällande både den pedagogiska verksamheten och personalresurserna.

De nya läroplaner som kom 1994 var ett tydligt avsteg från den reglerade skolan.

Läroplanerna byggde på målstyrningens princip. Det innebar också att decentraliseringen av skolan fullbordades. Under hela 1990-talet hade förväntningarna på skolan ökat, liksom kraven på att den måste förändras i takt med samhället: helst skulle skolan ligga något steg före.15 1990-talet har beskrivits som den mest reformintensiva perioden i svensk utbildningshistoria16. Med utgångspunkt framför allt i besluten kring valfrihet används omdömen som systemskifte17 eller partiellt systemskifte18.

I och med decentraliseringen överfördes det formella ansvaret för den svenska skolan från statlig till kommunal nivå. Decentraliseringen innebar både administrativ och politisk maktöverföring. Detta ledde till att kommunerna fick mer att säga till om, men de fick också mer ansvar. Ansvaret innefattade att kommunerna skulle uppnå de statligt ställda målen, men också överta arbetsgivaransvaret över lärarna.19 Ett exempel på det ökande kommunala inflytandet över skolan är Avtal 2000.20 I det avtalet fick skolans personal, främst lärarna, tydliga löneförhöjningar under tre år i följd. Motprestationen var att lärarna skulle arbeta i arbetslag. Vidare skulle den skolförlagda tjänstetiden vara 35 timmar i veckan under terminstid. Rektor skulle få stort inflytande över lärarnas tjänsteplanering och tid skulle härigenom skapas för samplanering, och vid kortare frånvaro av lärare i arbetslaget skulle kollegor gå in och täcka upp så att eleverna skulle få vikarier som väl kände till klassens förhållanden. I de skolor som arbetar i avtalets anda kan sägas att vi har fått ett större ansvarstagande av lärarna och att vi infört ett fördelat ledarskap (distributed leadership) via Avtal 2000.

Den statliga tillsynen av skolan ändrades i och med den nya målstyrda organisationen. Skolöverstyrelsen ersattes 1991 med Skolverket, vars uppgift är att utifrån 15

16 17 18 19

20

Se t.ex. Nationella kvalitetsgranskningar 1998, Skolverkets rapport 1999:160, s. 11 f. och Ansvaret för skolan – en kommunal utmaning, Skolverket (1997) och En satsning till tvåtusen, publicerad av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996).

Lundgren & Forsberg, 2007.

Englund, 1996.

Daun, 1998.

Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. Regeringens skrivelse 1996/97:112, s. 6 f.

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Kommunförbundet (1996). En satsning till tvåtusen.

22

Skoljuridik.indd 22

09-09-29 13.48.41

2. Rektor – ett stabilt y rke i ständig förändr ing

riktlinjer angivna av riksdag och regering arbeta för att skolan ska nå de av staten uppställda målen. Dessutom arbetar Skolverket med forskning, tillsyn, utvärdering, uppföljning och utveckling.21 I de fall tillsynen leder till att Skolverket blir föranlett att skriva en kritisk rapport och uppmana kommunerna att förändra sin verksamhet riktas dessa påpekanden mot kommunfullmäktige som ansvarar för kommunens skolor och inte till förvaltningsnämnden. Detta är en markering av hur viktig staten anser att skolan är, och att ansvaret vilar i ”den kommunalt folkvalda riksdagen” – kommunfullmäktige. Även i detta fall finns en kluvenhet, nämligen det så kallade dubbla huvudmannaskapet. Detta antyder att rektor är både underställd kommunen och staten. Rektors förhållande till den statliga regleringen ses av dem som hävdar att det finns ett dubbelt huvudmannaskap som statens del och dessutom har rektor i formell mening kommunen som arbetsgivare. Jag menar att detta dubbla huvudmannaskap avskaffades i och med decentraliseringen på 1990-talet. Däremot är rektor i dag utpekad i lagen som den person som ska uppfylla vissa viktiga funktioner i relation till gällande skollagstiftning.

De mål som ska styra skolan finns på tre nivåer. På nationell nivå fastställer riksdagen skollag, läroplaner samt kursplaner och timplaner. På nationell nivå finns även vissa förordningar fastställda av regeringen eller av det centrala ämbetsverket – Skolverket. Skolan styrs också, på nationell nivå, mycket genom den ständigt pågående informationsspridningen via redovisning av olika offentliga utredningar som ibland leder till ändrad lagstiftning, men kanske ännu mer av alla de utredningar som Skolverket gör i form av uppföljning av skolornas verksamhet. Många av dessa utredningar leder till omfattande debatter och efterföljande frivilliga anpassningar till de nationellt ställda målen för skolan. Skolan styrs dessutom på lokal nivå av kommunala beslut. Det viktigaste kommunala styrdokumentet är den lokala skolplanen. I den ska kommunfullmäktige fastställa lokala mål för skolan i kommunen. Skolans egen förvaltningsnämnd, tidigare kallad skolstyrelse – i dag ofta kallad barn- och utbildningsnämnd, sköter sedan implementeringen av både nationella och lokala mål. Den tredje och sista nivån utgörs av den enskilda skolan. Här ska en s.k. lokal arbetsplan utarbetas för varje skolenhet. Den lokala arbetsplanen, LAP, ska sedan konkretiseras: lärares kursplanering som hon/han ska kommunice-

21

Lokal skolutveckling – statens roll och ansvar. Riksrevisionsverket RRV 1998:26, s. 75 f. och Staten och skolan – styrning och stöd. Om skolverket, Statens institut för handikappfrågor i skolan och Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet, Ds 1995:60, s. 51 f.

23

Skoljuridik.indd 23

09-09-29 13.48.41

Vad får rektor berätta för sina kollegor om en elevs hemförhållanden? Är det lämpligt att hålla skolavslutningen i kyrkan? Får rektor besluta att söka igenom en 16-årings elevskåp därför att det går ett rykte om att eleven har drogproblem? Dessa frågor är exempel på några av de praktiska problem som en rektor kan ställas inför i sin arbetsvardag.

Kunskap om vad lag och förordning kräver kan göra det lättare att skilja på vad som ska göras, vad som är etiska frågor och vad

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

Skoljuridik

Viola Boström Kjell Lundmark (red.)

skolan har för rättsliga skyldigheter. Denna bok behandlar skoljuridik, det vill säga regler som gäller specifikt för förskolan och skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger också en grundläggande kunskaper om: förvaltningsrätt inklusive offentlighet och sekretess, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.

Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan – mål- och resultatstyrning – och rektorsrollens utveck-

Skoljuridik

introduktion till övriga rättsområden som en rektor bör ha åtminstone

Skoljuridik

ling. Slutligen diskuteras de etiska och moraliska dilemman som uppstår i skolan och som rektorer har att hantera.

Författarna till boken är jurister, statsvetare och pedagoger verksamma vid Umeå universitet.

Best.nr 47-09427-1

Tryck.nr 47-09427-1-00

Skoljuridik - omslag.indd 1

09-10-01 10.39.00