och andra livsåskådningar Börge Ring
RELIGIONSKUNSKAP 1 OCH 2
ISBN 978-91-47-11728-4 © 2015 Börge Ring och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning: Nette Lövgren Bildredaktör: Nadia Boutani Werner, Mikael Myrnerts Första upplagan 1 Repro: Exakta AB, Malmö Tryck: Graphycems, Spanien 2015
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se
Innehåll Kristendom 87 Historisk översikt 88 Kristna i Sverige 90 Förord 7
Religion och andra livsåskådningar 9 Religion i Sverige 10 Livsåskådning – vad är det? 14 Religion 17 Sekulär livsåskådning 25 Ideologi 32 Varför spårar det ur? 34 Sammanhang 36
Identitet 39
Hur utövar en kristen sin tro? 92 Vad tror kristna på? 95 Jesus 95 Regler kring mat och dryck 104 Klädsel 104 Hur beskrivs Gud i kristendomen? 106 Hur beskrivs människan i kristendomen? 107 Man och kvinna i kristendomen 109
Kristendomens heliga texter 112 Hur ska texterna i Nya testamentet läsas? 114
Högtider 117 Övergångsriter 120
Olika kristna riktningar 122
Gruppidentitet 40 Kulturens betydelse 42 Kön och sexualitet 45 Det individuella livsprojektet 49
Den katolska kyrkan 123 De ortodoxa kyrkorna 127 Protestantiska kyrkor 129 Identitet och motsättningar i religionens namn 131 Kristendomen i framtiden i Sverige 134
Judendom 51
Islam 137
Historisk översikt 52
Historisk översikt 138
Judar i Sverige 55
Muslimer i Sverige 140
Hur utövar en jude sin tro? 55 Vad tror judar på? 58 Regler till det judiska folkets hjälp 62 Hur beskrivs Gud i judendomen? 64 Hur beskrivs människan i judendomen? 64 Man och kvinna i judendomen 66
Hur utövar en muslim sin tro? 141 Vad tror muslimer på? 144 Regler kring mat och dryck (halal/haram) 149 Klädsel 150 Hur beskrivs Gud inom islam? 152 Hur beskrivs människan inom islam? 153 Man och kvinna i islam 153
Judendomens heliga texter 69 Bibeln och Talmud 69
Islams heliga texter 157
Högtider 74
Koranen 157 Sunna i haditherna 160
Övergångsriter 77
Olika judiska riktningar 80 Hur ser skillnaderna ut? 80 Identitet och motsättningar i religionens namn 82 Judendomen i framtiden i Sverige 84
Högtider 162 Olika muslimska riktningar 164 Identitet och motsättningar i religionens namn 165 Islam i framtiden i Sverige 168
Hinduism 171
Etik 235
Historisk översikt 172
Vilka regler bör människor följa? 236
Hinduer i Sverige 174
Dygder 238
Hur utövar en hindu sin tro? 174 Vad tror hinduer på? 178 Målet för en hindu 183 Kastsystemet 185 Regler kring mat och dryck 186 Klädsel 186 Hur beskrivs Gud inom hinduismen? 186 Hur beskrivs människan inom hinduismen? 188 Man och kvinna i hinduismen 188
Dygder i religioner och andra livsåskådningar 239 Sinnelagsetik 244 Etiken och upplysningen 246 Pliktetik (eller regeletik) 246 Konsekvensetik 249 Sammanfattningsvis 250
Hinduismens heliga texter 190 Högtider 192 Övergångsriter 193
Olika hinduiska riktningar 196 Vishnuism 196 Shivaism 196 Shaktism 197 Identitet och motsättningar i religionens namn 198 Hinduismen i framtiden i Sverige 199
Buddhism 201 Historisk översikt 202 Buddhister i Sverige 204 Hur utövar en buddhist sin tro? 206 Vad tror buddhister på? 209 Målet är nirvana 209 Regler kring mat och dryck 215 Klädsel 215 Hur beskrivs Gud inom buddhismen? 216 Hur beskrivs människan inom buddhismen? 217 Man och kvinna i buddhismen 218
Buddhismens heliga texter 220 Högtider 222
Etiken i praktiken 252 Sjukvård 253 Självmord 255 Dödshjälp 260 Genteknik 263
Hedonism 269 Epikuros 269 Hedonism på olika sätt 270
Existentialism (eller existensfilosofi) 275 Søren Kierkegaard 276 Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre 279
Ekosofi 285 Ekosofer i Sverige 285 Ekosofins första tänkare 285 Vad tror ekosofer på? 286 Skrifter 287 Riktningar 287
Humanism 291 Humanister i Sverige 291 Humanismen – en lång historia 292 Skrifter 294 Riktningar 295
Övergångsriter 224
Olika buddhistiska riktningar 225
Feminism 299
Theravada 225 Mahayana 226 Tibetansk buddhism 227 Zenbuddhism 228 Identitet och motsättningar i religionens namn 230 Buddhismen i framtiden i Sverige 232
Feminister i Sverige 300 Vad tror feminister på 302 Skrifter 303 Riktningar 303 Historisk överblick 304 Högtider 306
Vetenskap 309 Olika vetenskaper och metoder 310 Religionsvetenskap 312 Religion och vetenskap i konflikt 319
Nya religiösa grupper och privatreligiositet 325 Vad kännetecknar en nyreligiös rörelse? 325 Privatreligiositet 327
Kortpresentationer av olika religiösa grupper 328 New age 330 Jehovas vittnen 332 Mormonkyrkan – Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga 334 Samfundet Forn Sed Sverige (Asatro) 337 Dragon Rouge 339 Rastafari 342 Satanism 345 Ännu fler rörelser 347
Sekt 349
Vad är en sekt? 349
Till sist 355 Register 356 Bildförteckning 364
7
Religion och andra livsåskådningar är tänkt för kurs 1 och 2. Den är syskonbok till Religion helt enkelt, men skiljer sig från den genom att ett antal fördjupningar och vidareutvecklingar har gjorts och att nya kapitel har tillkommit. Dispositionen är enkel: •
Ett introduktionskapitel där termer och begrepp som är kopplade till ämnet förklaras samt identitetens olika sidor och betydelse för upplevelsen av sammanhang.
•
De fem världsreligionerna.
•
Ett etikavsnitt där olika etiska synsätt beskrivs i kronologisk ordning och där avsnittet avslutas med etiska ställningstaganden som rör exempelvis självmord, dödshjälp och fosterdiagnostik.
•
Ett antal livsåskådningar, som existentialism, ekosofi och hedonism, presenteras.
•
Religion och vetenskap har fått ett eget kapitel som bland annat innehåller en beskrivning av vad religionsvetenskap, med sina olika ämnesfält, innebär.
•
Privatreligiositet och nyreligiösa rörelser avslutar boken och innehåller förslag på övergripande arbetsuppgifter.
Religion och andra livsåskådningar svarar väl mot läroplanen och är fylld av reflektionsfrågor och förslag på fördjupningsuppgifter. Börge Ring PS. Till Religion helt enkelt finns en Lärarbok (lärarhandledning) som även kan vara användbar för denna bok. DS.
FÖRORD
Förord
8
9
F
ör 50 år sedan var praktiskt taget alla svenska medborgare medlemmar i Svenska statskyrkan (idag Svenska kyrkan) eller i en frikyrka. Dessutom hängde staten och religionen ihop. Fram till 1951 gällde exempelvis lagen att en lärare måste vara medlem av kyrkan och omfatta en »evangelisk-luthersk« tro. En kristen som var katolik kunde inte vara lärare och självklart inte någon från andra religioner. År 1951 blev det tillåtet att lämna kyrkan och Sverige fick religionsfrihet. Idag finns all världens religioner representerade i Sverige och de enda som idag måste vara kristna är kungen och hans familj. Alla vi andra får tro precis vad vi vill för i Sverige råder religionsfrihet.
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Religion och andra livsåskådningar
10
Religion i Sverige
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Sveriges befolkning är liten internationellt sett, men på ett annat plan är Sverige stort, för Sverige har blivit mångfaldens land. Å 2013 fanns 170 medborgarskap representerade i Sverige. Det har bidragit till att skapa ett brokigt och rikt land med tanke på traditioner, politiska åsikter och religioner. Detta har också bidragit till att erfarenhet från krig och misär liksom kunskaper om livet hämtad från gamla och rika kulturer har kommit till Sverige. Religion spelar en stor roll i världen idag, världen är religiös. Kristendomen är med mer än två miljarder anhängare störst och därefter kommer islam med drygt 1,5 miljard utövare. Judendom, hinduism, buddhism, konfucianism, daoism, bahai, shintoism, sikhism och många fler är exempel på religioner som påverkar världens människor. Dessa och många andra religioner finns representerade
Sankta Lucia firas i Forsgrenska badet i Stockholm.
Bangladesh, Pakistan
Kyrkoorienterad religion
•
LÅG
•
•
Uganda
Egypten
•
• Polen
Rumänien
• USA • Kanada
•
Bosnien
Finland
• Frankrike Individualism
•
•
Sverige
Danmark
•
HÖG
Källa: WVS/EVS (World Values Survey/European Values Survey)
HÖG
Graden av individualism i olika länder, kontra det kollektiva, här representerat av kyrkorelaterad religion.
F U N D E R A PÅ 1. Över 60 procent av svenska befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan? Hur kan detta förhållande förklaras när vi är minst religiösa, enligt World Values Survey? 2. 2013 var 16 procent av Sveriges befolkning födda utanför Sverige och många utrikes födda bär med sig en mer kollektivistisk syn än vad World Values Surveys statistik visar som typiskt för Sveriges invånare. När det traditionellt svenska samhället och vissa invandrarkulturer krockar handlar det ibland om olika syn på individens roll i familj och släkt. a. I vilken mån tycker du detta påstående stämmer/stämmer inte? Vilka konsekvenser får din uppfattning för din syn på Sverige? b. Vilka konsekvenser får ditt svar för ditt eget liv och din syn på samhället?
11 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
i Sverige bland annat på grund av invandringen, en invandring som också fört människor till Sverige för att de velat lämna samhällen med politiskt eller religiöst förtryck och för att här kunna utöva sin självvalda livsåskådning om den så är religiös eller icke-religiös. World Values Survey är ett internationellt nätverk av forskare som undersöker vad människor har för uppfattning i viktiga samhällsfrågor, till exempel vad de anser om demokrati och mänskliga rättigheter. De har även gjort undersökningar om människors attityder om religion. Sverige sticker verkligen ut. Det är det land som är det mest individualistiska landet i världen och det minst religiösa. Svenskar deltar i mycket liten utsträckning i en organiserad religion, det vill säga som medlemmar av en kyrka, en moské, ett tempel och så vidare.
12 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Det är förbjudet att registrera människors tro i Sverige, men det finns statistik över de religiösa grupper som får statliga bidrag från Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Den här statistiken ger en bild av det mångreligiösa Sverige. Några grupper saknas. Det kan bero på att de inte fått eller velat få bidrag från staten. Dit hör exempelvis Jehovas vittnen. De har ansökt men fått avslag av regeringen med hänvisning till att rörelsen bland annat ansetts stå för en religiös ordning som kallas teokrati och som kan upplevas stå mot demokratin. Hinduer finns heller inte med då de inte har en sammanhållande organisation utan lever i mindre grupper. Detta statliga stöd riktar sig till religiösa grupper. Sekulära (icke-religiösa) grupper kan söka andra statliga bidrag. Svenska kyrkan som har drygt 7 miljoner medlemmar finns heller inte med, eftersom den inte får bidrag utan finansieras genom skatt.
Första gången en syrisk-ortodox präst, som är född och uppvuxen i Sverige, prästvigs i Sverige. Det skedde våren 2015 i Linköping när Josef Togan, 33 år, vigdes och blev fader Josef Togan, till vänster i bilden.
Samfund
3 516 2 820 4 719 1 916 41 691 12 008 110 000 8 344 129 626 49 600 2 375 800 2 666 2 870 1 500 17 500 2 915 6 000 6 100 1 500 27 855 2 174 26 094 24 302 6 112 109 472 106 873 3 577 21 271 4 812 5 419 745 557
* Bidragsgrundande person (betjänad): Medlem eller registrerad deltagare i verksamhet som organiseras av trossamfund eller församling. Källa: Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund, statistik för 2013.
13 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Anglikanska kyrkan ELM – Bibeltrogna Vänner Estniska evangelisk lutherskakyrkan Lettiska evangelisk-lutherskakyrkan Evangeliska Fosterlandsstiftelsen Frälsningsarmén Islamiska sammarbetsrådet Judiska församlingarna Equmeniakyrkan Evangeliska Frikyrkan Ortodoxa och österländska kyrkor – Armeniska apostoliska kyrkan – Bulgariska ortodoxa kyrkan – Eritreanska ortodoxa kyrkan – Etiopiska ortodoxa kyrkan – Finska ortodoxa kyrkan – Grekisk ortodoxa kyrkan – Koptiska ortodoxa kyrkan – Makedoniska ortodoxa kyrkan – Rumänska ortodoxa kyrkan – Ryska ortodoxa kyrka – Serbiska ortodoxa kyrkan – Svenska ortodoxa prosteriet – Syrisk ortodoxa ärkestiftet – Syrisk ortodoxa patr. ställföreträdarskapet – Österns assyriska kyrka Pingströrelsen Romersk-katolska kyrkan Sjundedags Adventistsamfundet Svenska Alliansmissionen Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd Ungerska protestantiska kyrkan Totalt
Bidragsgrundande personer*
14
Livsåskådning – vad är det?
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Livsåskådning är ett begrepp som används för att beskriva hur vi ser på livet i stort. Andra begrepp som också används på liknande vis är livstolkning, livshållning, religion och ideologi. De kan verka enkla och självklara, men om vi tittar närmare på dem visar det sig att de är både svåra och otydliga många gånger. Vi kan på en gång konstatera att de används parallellt eller synonymt och överlappande men också som bestämda begrepp i sammanhang där livets och samhällets frågor diskuteras. Av den anledningen kan det vara bra att för sig själv formulera vad orden betyder innan man använder dem. Låt oss ta ett begrepp i taget. Livsåskådning Livsåskådning betyder att skåda (se) på livet och en livsåskådning vill systematiskt svara på frågor om hur världen ser ut och kom till, hur människan är och har för ansvar och vad det får för konsekvenser för vår moral. Det har gjorts många försök att definiera vad en livsåskådning innebär. Här följer några exempel. I Nationalencyklopedin står: Livsåskådning, de mer eller mindre systematiserade svar människor ger på grundläggande frågor om livets mening och om verklighetens innersta natur.
En annan definition är: En livsåskådning är de teoretiska eller värderingsmässiga antaganden som utgör eller har avgörande betydelse för en övergripande bild av människan och världen och som bildar ett centralt värderingssystem och som ger uttryck åt en grundhållning. (Anders Jeffner, professor i tros- och livsåskådning)
En tredje definition säger att en livsåskådning är:
(Caroline Gustavsson, fil.dr. i pedagogik)
Sammanfattningsvis kan man säga att en livsåskådning innehåller: 1. tankar om människan och världen, vad som kännetecknar en människa och världen, hur man förhåller sig till döden och livets mening och 2. tankar om vad som är rätt och fel, vad som är goda handlingar och ett gott liv. När man lägger till tron på högre makter, en gud eller en andlig tillvaro blir det en religion. Religion är en form av livsåskådning. Senare i kapitlet återkommer vi mer till hur religion kan definieras. Om man inte räknar med en religiös värld kallas det för en sekulär livsåskådning och den kommer också att behandlas senare i kapitlet. Livstolkning Vissa forskare vill tala om livstolkning i stället för livsåskådning, eftersom livsåskådning upplevs som mer låst och fastställt på förhand. Livstolkning är ett sätt att organisera upplevelsevärlden: den ger människan mönster för att tyda tillvaron och förhålla sig till den. Att utveckla en livstolkning är en process som pågår hela livet. (Sven Hartman, professor i religionshistoria)
En livstolkning är enligt denna definition ett sökande som människan själv gör och som pågår hela livet, medan en livsåskådning består av redan formulerade svar på livets frågor. F U N D E R A PÅ 1. När du tänker på begreppet livsåskådning, vilken betydelse lägger du i det? Försök tänka efter i vilka sammanhang du använt dig av begreppet. 2. Föredrar du begreppet livsåskådning eller livstolkning när du vill samtala kring livet? Motivera ditt val.
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Medvetna personliga och med andra delade ställningstaganden i förhållande till övergripande existentiella teman såsom döden och livets mening.
15
16 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Livshållningar Livshållning skiljer sig till viss del från en livsåskådning. En livsåskådning står för ett medvetet ställningstagande medan livshållning mer speglar det praktiska livet, hur vi egentligen lever våra liv. Därför kan det vara lättare att tala om livshållning, en allmän attityd, inriktning och grundhållning i synen på livet. En livshållning är ofta en blandning av tankar från etablerade livsåskådningar, politiska ideologier och personliga tankar och reflektioner. Så här långt har vi funderat kring tre begrepp: 1. Livsåskådning – ett genomtänkt system med svar på livets frågor. 2. Livstolkning – en tolkning som människan själv gör under hela livet, där svaren kommer med tiden. 3. Livshållning – speglar mer hur vi i praktiken lever med intryck från olika håll. Låt oss gå vidare med religion och därefter ideologi.
Religion
17
1. Religion är att tro på en högre makt. 2. Religion är att hålla något heligt. 3. Religion är känslan av absolut beroende. 4. Religion är allt som ger människan ett värde. 5. Religion är att leva i ett meningsfullt sammanhang. F U N D E R A PÅ 1. Vilken religionsdefinition tycker du stämmer bäst överens med din egen uppfattning och varför? 2. Här följer tre mer utförliga beskrivningar och uppfattningar om religion som var och en speglar en generell syn på religion. – Det religiösa eländet uttrycker samtidigt det verkliga eländet och protesten mot det verkliga eländet. Religionen är den betryckta skapelsens suckan, en hjärtlös världs hjärta, och det andelösa tillståndets ande. Den är folkets opium. (Karl Marx, samhällsforskare) – Religion är en allvarlig och social inställning hos individer och grupper gentemot den makt eller de makter, som de anser ha den yttersta kontrollen över deras intressen och öden. (J.B. Pratt, filosof med särskilt intresse för religionspsykologi) – Religion är en neuros, ett exempel på omognad. Men denna neuros är kollektiv, man har den tillsammans med andra, vilket gör den lättare att bära än den privata ångesten. (Sigmund Freud, läkare och psykoanalysens grundare) a. Börja med att sammanfatta de tre beskrivningarna. b. Samla sedan argument för och emot de olika definitionerna. c. Vilka konsekvenser får ditt val av religionsdefinition? När och på vilka olika sätt har det betydelse?
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Religion är ett svårfångat fenomen och otaliga försök har gjorts för att förklara vad religion är. Egentligen kan vi bara försöka eftersom det handlar om en så lång historia och så många människor från så olika tider. Betydelsen av ordet religion och dess historia är oklar, men det handlar om att hålla något heligt och att sätta samman och ordna. Det finns otaliga religionsdefinitioner. Här är några:
18 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Vad kännetecknar en religion? Ett återkommande kännetecken på en religion är att den håller upplevelser, företeelser, platser och föremål heliga. Heligt betyder avskilt, det man skiljer från allt det vanliga. I den betydelsen är det antagligen svårt att hitta en enda människa som inte håller något heligt. För religiösa människor är Gud helig och heliga platser spelar en stor roll. Att man vallfärdar, söker upp en helig plats, är en återkommande tradition i världens stora religioner. Mecka, floden Ganges och Jerusalem är tre av världens stora vallfärdsplatser. F U N DE R A PÅ Försök att frigöra dig från vad andra människor anser vara heligt och koncentrera dig på vad du håller heligt. a. Heligt för mig är … b. Varför är det heligt? c. Har det du håller heligt någon gång blivit kränkt? Hur har du reagerat då? d. Har du själv någon gång »klampat in på helig mark«? Kanske i ett samtal, en relation eller helig tid?
Förenklat kan man säga att religioner innehåller fem komponenter: 1. Etik, levnadsregler som man bör följa. 2. Gemenskap, en social gemenskap, men också känslan av att tillhöra gemenskapen i ett meningsfullt religiöst sammanhang. 3. Kult. I kulten ingår riter av skiftande slag: meditationsövningar, gudstjänster, offer, namngivningsceremonier, övergångsriter; helt enkelt ceremonier där man på ett konkret sätt visar sin tro. 4. Dogmer, lärosatser, påståenden om vad man tror på: »Det finns ingen gud utom Gud«, är ett exempel på en muslimsk dogm. Med tiden sammanställs centrala dogmer till en hel lära. Denna lära bör den troende ta till sig för att uppnå det mål som religionen ställer upp. 5. Traditioner, som blivit en del av religionen och som lagts till religionens ursprungstanke. I den katolska kyrkan växte efter ett tag tanken fram att Maria redan farit till himlen, likt Jesus. På 1800-talet beslöts att detta skulle ingå i den katolska läran och tron.
F U N D E R A PÅ 1. Vilken/vilka av dessa punkter tror du betyder mest för den som är knuten till en religion?
Olika sätt att utöva sin tro på Egentligen är det självklart att människor utövar religion på oändligt många olika sätt. Ibland hamnar vi ändå i lättköpta beskrivningar av komplexa sammanhang och fastnar i förutfattade meningar om hur exempelvis en hindu, en kristen eller en muslim är. Tolerans och förståelse av varandra bygger på modet att våga se nyanser, att det inte är så enkelt som svart eller vitt, rätt eller fel. Mångfald ger mönster. Ibland talar forskare om tre olika sätt som människor kan utöva sin tro på. 1. De som utövar en officiell religion. Det kan vara kristna som går till gudstjänst i kyrkan eller muslimer som ber bön fem gånger per dag. 2. De som utövar folkreligion. Att spotta tre gånger när en svart katt går över vägen eller tända ett ljus vid en olycka, kan detta handla om. 3. De som utövar sin religion privat. Den som mediterar för sig själv hemma eller den som upplever Gud i naturen, tillhör denna grupp. På senare år har det uppstått en tydlig skillnad mellan religiöst och andligt. Att vara religiös förknippas med institutioner som kyrkor och moskéer och de etablerade och gamla religionerna. Att vara andlig uppfattades som mer personligt och individuellt. Forskare som studerar religionens roll i samhället och i människors liv menar att för varje år som går blir människor mer och mer privata i sin tro. Den personliga upplevelsen väger tyngre än de svar som religioner eller andra livsåskådningar kan ge. Förklaringen till det skulle främst vara globaliseringen, det vill säga de stora möjligheter vi har att på ett enkelt sätt få del av tankar från hela världen. Via internet kan vi använda källor från hela världens religioner och formulera vår egen tro.
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
2. Vilka är likheterna respektive skillnaderna för den som är knuten till ett politiskt parti?
19
20 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Andlighet Andligt är motsatsen till världsligt och handlar om människans inre liv. Ande är en gudomlig makt i människan och är det som ger liv. Ordet är besläktat med andedräkt och andning, vilket pekar på att det har med själva livet att göra. På grekiska heter det pneuma och på latin spiritus och därav ordet inspiration som kan stå för både övernaturlighet och en mental aktivitet. I Bibeln beskrivs hur Guds ande går över vattnet vid skapelsen och den Helige anden är en av delarna i den kristna treenigheten. I hinduismen heter människans själ atman och ordet betyder andning och kopplas till lungorna och hjärtat. I en av hinduismens skrifter står: »Att andas är förmer än alla ord. Att andas är det enda, det är livet.« I den tyske filosofen G W F Hegels filosofi stod ande för den yttersta verkligheten och anden visade sig i historien i staten och lagarna, i traditionerna, konsten, religionen och filosofin. Att leva ett andligt liv är enligt religionen detsamma som att leva nära Gud i ett särskilt förhållande. Med hjälp av bön, meditation, ritualer och egna upplevelser möter den troende Gud. Under historiens gång har detta ibland fått märkliga uttryck som när den indiske fakiren lägger sig på en spikmatta för att markera kroppens obetydlighet, eller som när den kristne styliten (stylit betyder pelare) Symeon på 400-talet satte sig högst upp på en pelare för att koncentrera sig på bönen. Dessa yttringar är undantag, för de flesta som vill och har velat leva ett andligt liv söker sig till mer vanlig meditation och bön, oftast i enskildhet, för koncentrationens skull. Upplevelsen kan beskrivas så här: Min själ är omsvept i molnet av Guds närvaro (Emil Gustafson, evangelist, sångförfattare och mystiker).
Här närmar vi oss det som kallas mystik.
21 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
22 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Mystik Mystik är namnet på en erfarenhet av helhet och enhet med det gudomliga eller den yttersta verkligheten. En mystiker kan beskriva upplevelsen som »att komma hem och sitta i lugn och ro« eller att »bli ett med Gud«. Mystik är något hemlighetsfullt och just mystiskt för det går inte att fånga in med förnuftet. En zenbuddhist kan säga att det går ut på att intellektet, förnuftet måste sprängas. Mystiker finns i alla världsreligionerna och de har mycket gemensamt. Mystiker från olika religioner har oftast lätt att samarbeta och dela varandras erfarenheter. Ett exempel: Muslimska mystiker (sufier) talar om ett försvinnande av jaget i det gudomliga och en buddhist om försvinnande av jaget i nirvana. I Indien har buddhister och muslimer genom mystiken kunnat mötas, trots att buddhismen kan vara ateistisk (utan gudstro) och islam så starkt betonar den ende gudens existens. En mystisk upplevelse är så speciell att den inte går att beskriva på ett enkelt sätt. Därför kan mystiker ibland använda sig av paradoxer, det vill säga det som låter motsägelsefullt men som inte är det. Mötet med det gudomliga kan beskrivas som att komma till ett »bländande mörker«. Kan mörker blända? Eller som att lyssna till »tyst musik«. Låter inte musik? Upplevelsen är alltså ologisk men ändå verklig för en mystiker. Det tar många år för en mystiker att nå enheten och göra den stora upplevelsen, om han eller hon någonsin når dit. Metoderna att nå målet är många: meditation i olika former, askes (att leva mycket enkelt), att upprepa ett ord om och om igen, be, sjunga, dansa, fysiska övningar som yoga och tystnad är några exempel. F U N DE R A PÅ Kan du förstå vad mystikerna menar med att bli ett med det gudomliga? Har du själv haft någon sådan upplevelse?
23 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Myten Myter har alltid spelat en stor roll i religioner. En myt är en berättelse om hur Gud eller gudar skapade världen, hur människor och djur blev till, dödens uppkomst, det ondas ursprung och vad som ger mening i tillvaron. En myt överförs från generation till generation. Ordet myt används också i betydelsen lögn, fördom, som exempelvis myten om att vissa folkgrupper är snåla eller myten om att män kör bil bättre än kvinnor. En förklaring till myternas uppkomst är att människan har ett utvecklat språk. På grund av språket kan vi tänka framåt och bakåt i tiden. Vi kan måla upp vad som kan hända när vi dör och spekulera kring frågan om livets uppkomst. Myten handlar gamla religiösa berättelser om världens skapelse, var döden kommer ifrån, hur människan skapades, men även moderna beskrivningar i form av tv-spel, pjäser, filmer och konst kan ta mytens form. Är den religiösa myten sann? Svaret är både ja och nej. Dels beror det på vem du frågar, dels på vad som menas med sanning. I vetenskaplig mening är inte myterna sanna – de talar inte om vad som faktiskt hänt – men de säger något om hur människor velat beskriva sin tillvaro för att ge den mening och sammanhang. I en afrikansk myt berättas om en sköldpadda som av gud fick i uppdrag att förmedla ett budskap till människorna, men sköldpaddan förvanskade budskapet. Gud blev arg och lyfte upp sköldpaddan högt upp och släppte ner den och i fallet spräcktes sköldpaddans skal. Den myten förklarar flera saker, bland annat orsaken till att sköldpaddan har rutigt skal. Det är sant att skalet är rutigt, men inte att det gick till så. Det myten gör är att förklara och ge en bakgrund till livets förutsättningar, och det hjälper oss att tackla tillvaron. Kanske sker det inte på ett rent förnuftsmässigt och rationellt sätt, utan är något som förmedlas mer intuitivt.
24
M I N N S DU ?
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
1. Vilket år infördes religionsfrihet i Sverige? 2. Vilka är världens två störta religioner? 3. Vad säger World Values Survey om Sveriges befolkning? 4. Vilket är Sveriges största religiösa samfund? 5. Vilken är Sveriges största icke-kristna rörelse? 6. Vad är en livsåskådning? 7. Ge exempel på en livsåskådningsdefinition. 8. Vad är skillnad på livsåskådning och livstolkning? 9. Ge exempel på tre religionsdefinitioner. 10. Vad betyder ordet heligt? 11. Vilka fem komponenter innehåller en religion? 12. Vilka tre olika sätt att utöva sin tro finns enligt forskningen? 13. Vad är mystik? 14. Vilka olika betydelser har ordet myt?
Sekulär livsåskådning
Ateism A – är en negation och te kommer av grekiskan teos, som betyder gud. Så ateism betyder »inte gud«. (När gud stavas med liten begynnelsebokstav handlar det om gud som gudomlig makt i stort. När Gud stavas med stor begynnelsebokstav syftar det på en personlig gud, som i judendom, kristendom och islam.) I samband med att den moderna naturvetenskapen växte fram under upplysningen fick ateistiska tankar utrymme, men ateismen fanns redan i det tidiga indiska samhället i de hinduiska filosofiskolorna under århundradena f.Kr. Där såg man ritualerna och etiken som det viktiga och gudarna bara som delar av systemet. Även jainismen och buddhismen förespråkar i viss utsträckning ateismen. Även i antikens Grekland och Rom fanns ateistiska tankegångar. När några ateistiska gymnasieungdomar intervjuades framhöll de olika argument. Några sa sig inte kunna tro eftersom Gud inte kunde bevisas vetenskapligt. Andra såg teodicéproblemet som ett hinder. Teodicéproblemet handlar om konflikten mellan att Gud är allsmäktig och god samtidigt som det finns så mycket lidande och elände i världen. Varför gör den gode guden inget åt det?
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Ordet sekulär används i flera sammanhang och med olika betydelser, men här tar vi bara upp det i betydelsen världslig. Ordet sekularisering betyder förvärldsligande. Sekularisering ser vi exempelvis just nu i Sverige, vilket innebär att fler och fler inte längre utnyttjar kyrkans tjänster. Vad är en sekulär livshållning? Ett enkelt svar är: livsåskådningar som är icke-religiösa. De är beskrivningar av universum, världen och människan som utgår från att det inte finns en gud eller gudomlig makt (ateism), eller att vi inte kan veta något om det finns en gudomlig makt (agnosticism). En agnostiker behöver inte veta, för tillvaron och världen kan beskrivas utan hjälp av tro. Materialismen, idén om att allt består av materia i någon form, är en sekulär livsåskådning som är uttalat ateistisk. Livsåskådningar och livstolkningar som existentialism, ekosofi och humanism kan vara antingen sekulära eller religiösa, ateistiska eller agnostiska, beroende på olika tolkningar. Dessa tre och andra rörelser kan du läsa mer om längre fram i boken.
25
26
Svaren speglar väl ateismens två huvudargument, nämligen:
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
1. Det enda som existerar är den värld vi kan uppfatta med våra sinnen, det som ligger bortom tid och rum kan vi inte få kunskap om. 2. Teodicéproblemet. Det strider mot logiken och förnuftet att en god gud accepterar det onda. F U N DE R A PÅ Håller du med ateismen om att det enda som existerar är den värld vi ser och det som är mätbart? Om du svarar ja – vilka är dina stödargument? Om du svarar nej – vilka är dina motargument?
Vår tids ateism I Sverige kunde ateister förr ställas inför rätta och under 1880-talet dömdes bland andra socialdemokratins kommande ledare Hjalmar Branting för hädelse, det vill säga att han kränkt Gud. Den så kallade hädelseparagrafen avskaffades år 1949 och sedan 1951 har vi religionsfrihet i Sverige. Under 1950-talet rasade en mycket infekterad debatt mellan filosofen Ingemar Hedenius och kyrkans präster, främst biskoparna. Ingemar Hedenius var professor i praktisk filosofi i Uppsala och kom 1949 ut med boken Tro och vetande i vilken han gick till hårt angrepp mot den i hans tycke förnuftsvidriga kyrkliga tron på en Gud som skapat världen. Hedenius kritik hade flera bottnar: dels att
• Naturvetenskapen ger naturliga förklaringar med hjälp av hypotesprövningar till det som tidigare förklarats religiöst. •
Naturvetenskapen skapar välfärd, vilket religionen inte gjort.
•
Naturvetenskapen går över alla gränser, språkliga som kulturella, till skillnad från religionen som skapar konflikter.
Religionsföreträdares motargument lyder: • Religionen är ingen teoretisk vetenskap som går att ta ställning till om den är sann eller falsk, religion handlar om tillit och förtröstan. • Genom att utesluta Gud förminskar man tillvaron. • Förnuft och vetenskap går att förena med religiös tro. F U N D E R A PÅ Försök beskriva hur konflikten ser ut mellan ateister och religiöst troende. Vad handlar den om? Sammanfatta med egna ord.
27 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
en tro som inte konkret kan bevisas saknar värde, dels en kritik som menade att kristendomen användes och tolkades på ett falskt sätt när den identifierade sig med en borgerlig och gammaldags moral. År 1986 gav den engelske evolutionsbiologen Richard Dawkins ut en bok som kom att få stor betydelse för den så kallade nyateistiska rörelsen i världen. Boken heter Den blinde urmakaren. Dawkins anspelar i titeln på en 1700-talsidé om att Gud har skapat världen men sedan inte bryr sig om sin skapelse utom i nödfall, en uppfattning som fick namnet deism. Dawkins utgår från Darwins evolutionsteori om det naturliga urvalet som förutsättning för jordens mångfald av organismer. Enligt Dawkins är Darwins teori en fullt tillräcklig förklaring till livet på jorden. Det behövs ingen Gud eller utomvärldsliga krafter för att förklara livets utveckling. Kritiken riktar sig mot religiösa livsåskådningar som hävdar att Gud på ett eller annat sätt är delaktig i denna process. Enligt Dawkins har människan och religionen fått en naturlig förklaring genom evolutionsläran. Religionen kan förklaras som en biprodukt av andra överlevnadsmekanismer, men har inget värde i sig. Några av Dawkins utgångspunkter är:
28 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Sunday assembly Ateismen växer i världen och utifrån en ateistisk livstolkning söker man med nya gemenskaper hitta vägar för att tillsammans uttrycka sin livstolkning. Olika initiativ har tagits och ett av dem är Sunday assembly som grundades av två engelska komiker, Sanderson James och Pippi Evans, år 2013. Vem som helst kan starta en Sunday assembly om man följer tio uppsatta regler som finns i stadgarna. Mottot som ska bejakas är: »Lev bättre, hjälp ofta, förundras mer.« Sunday assembly är, enligt grundarna, en ateistisk församling som vill fira livet. Tillsammans vill medlemmarna hjälpa varandra att uppnå sina hela utvecklingsmöjligheter och tanken är att tillsammans är man starkare än på egen hand.
Komikerna Pippi Evans (till vänster) och Sanderson James (till höger) startade år 2013 i London den första Assembly sunday, som fungerar som en samlingsplats för ateister. Den icke-religiösa samlingen vill erbjuda den gemenskap som annars erbjuds i kyrkor. 2014 fanns redan över 180 församlingar på fem kontinenter.
Sunday assemblys stadgar:
F U N D E R A PÅ 1. Vilket är det huvudsakliga temat i de tio punkterna? 2. I vilka avseenden skiljer sig stadgarna innehållsmässigt från en religiös livstolkning? (Du kan hitta mer information om Sunday assembly på deras hemsida.)
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
1. Is 100 % celebration of life. We are born from nothing and go to nothing. Let’s enjoy it together. 2. Has no doctrine. We have no set texts so we can make use of wisdom from all sources. 3. Has no deity. We don’t do supernatural but we also won’t tell you you’re wrong if you do. 4. Is radically inclusive. Everyone is welcome, regardless of their beliefs – this is a place of love that is open and accepting. 5. Is free to attend, not-for-profit and volunteer run. We ask for donations to cover our costs and support our community work. 6. Has a community mission. Through our Action Heroes (you!), we will be a force for good. 7. Is independent. We do not accept sponsorship or promote outside businesses, organisations or services. 8. Is here to stay. With your involvement, The Sunday Assembly will make the world a better place. 9. We won’t won’t tell you how to live, but will try to help you do it as well as you can. 10. And remember point 1 … The Sunday Assembly is a celebration of the one life we know we have.
29
30 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Agnosticism Gnosis är grekiska och betyder kunskap, a är en negation, alltså innebär agnosticism att inte veta. Det går inte att veta om Gud finns eller inte, och där stannar jag, skulle en agnostiker kunna säga. Redan gamla grekiska filosofer som exempelvis Protagoras, hävdade att det inte gick att säga om gudarna existerade eller inte. Själva uttrycket agnosticism myntades av Thomas H. Huxley under 1800-talet. Huxley var Charles Darwins »profet« och uttolkare. Huxley myntade också begreppet darwinism och det är han som hävdade att människan kommer från apan. Darwin säger ytterst lite om människan i sin epokgörande bok »Om arternas uppkomst« (1859), bara en enda mening på sista sidan. Senare i sitt författarskap beskriver han människan som ett djur bland andra, men som »skapelsens krona«. Darwin växte upp i ett religiöst hem och såg sig som troende fram till dess att hans dotter dog under stora plågor. Då övergav han sin tro, men i slutet av livet kallade han sig, precis som Huxley, för agnostiker. F U N DE R A PÅ Stefan Einhorn, författare och professor vid Karolinska institutet i Stockholm, föreslog 2009 i en tidningsartikel ett agnostiskt manifest (programförklaring). Vad anser du är viktigast i dessa sju punkter och varför? (Metafysik = påståenden om den översinnliga världen, det som är bortom det fysiska.) 1. Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Det är också med dessa ord vi definierar begreppet agnosticism. 2. Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar vare sig dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium. 3. Etik. I religioners kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm. 4. Allas lika värde och möjligheter. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.
5. Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har kunnat besvaras med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.
7. Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro, ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar. DN 2009-07-13
M I N N S DU ? 1. Vad är en sekulär livsåskådning? 2. Vad betyder ordet sekulär? 3. Vad är sekularisering? 4. Vad betyder ordet ateism? 5. Vad betyder ordet agnosticism? 6. Vad är teodicéproblemet? 7. På vilka grunder kritiserade Ingemar Hedenius kyrkans tro? 8. Vilka är Richard Dawkins utgångspunkter i jämförelsen mellan naturvetenskap och religion?
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
6. Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står oss till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.
31
32
Ideologi
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
En ideologi grundar sig på antaganden och kunskaper om hur ett samhälle bör fungera och hur människan är. Socialism, liberalism och konservatism är exempel på ideologier och även feminism kan ses som en ideologi. Utifrån en ideologi vill man förändra ett samhälle. Våra olika livshållningar och livsåskådningar tar vi med oss in i de ideologier vi stödjer. En given livshållning leder inte automatiskt till en viss ideologi, utan människor med olika livshållningar kan stödja samma ideologi. Exempelvis kan en ateist och en religiös person båda förespråka liberalism eller socialism. Trots skilda livshållningar kan de vara anhängare av samma ideologi. Låt oss ta några exempel. Om du är ateist säger det lite om vilken ideologi du känner mest för. Några skulle kunna bli vänsterpartister, andra moderater, om vi ser till Sverige. Om du är muslim eller kristen säger inte det så mycket om vilken ideologi du vill stödja. Några skulle även här kunna bli vänsterpartister med grund i socialismen och andra moderater med en liberal eller konservativ ideologi. Livsåskådningsneutral En fråga som ofta återkommer i ideologiska debatter är frågan om statens roll och hur mycket den ska styra människors liv. En sådan fråga är om staten ska vara religiöst och livsåskådningsmässigt neutral. När en stat är neutral i dessa frågor är den en sekulär stat. Frågan är: Går det att vara helt livsåskådningsneutral? F U N DE R A PÅ Frågan om det går för en stat att vara livsåskådningsneutral är mycket svår. 1. Vilka länder känner du till som vill vara livsåskådningsneutrala? 2. Anser du att en stat kan vara neutral? 3. Är det viktigare att staten visar tolerans för mångfald och olika livstolkningar än att den till 100 procent ska sträva efter livsåskådningsneutralitet? 4. Vad är skillnaden på stat och samhälle och vilken betydelse har denna skillnad? Kan exempelvis staten vara tolerant men inte samhället?
33 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
När staten inte är livsåskådningsneutral Låt oss titta på samhällen som inte är neutrala. Först exempel på stater som har präglats och präglas av religion och sedan en stat där ateismen blev en del av staten. När en stat blir religiöst styrd kan det leda så långt som till en teokrati. Ordet teokrati kommer från grekiskan, teo betyder gud och krati kommer av kratei som betyder styra. Så i en teokrati är det ytterst Gud som styr. Egypten med Farao som solgudens representant på jorden var ett exempel på en teokrati och senare under 1500-talet försökte reformatorn Calvin styra staden Genéve som en teokrati. 1979 genomfördes en revolution i Iran som ledde till en teokratiskt styrd stat. Lagarna i landet följer Koranen och den yttersta makten i landet ligger hos prästerskapet, de så kallade ayatollorna, som styr över både politik och juridik. De religiösa lagarna, som finns samlade i det som kallas sharialagarna, styr stort som smått. I sharialagarna står exempelvis att kvinnor ska bära slöja, hur arv ska fördelas (kvinnor får hälften av vad en man får), vilken mat som gäller, hur äktenskapet ska ingås och utformas osv. Ett exempel på speciella äktenskapslagar är att ett äktenskap kan ingås för bara några timmar eller dagar, vilket i praktiken öppnat för prostitution. Ibland kan politiska partier ha en religiös syn som avstamp, utan att för den skull vilja införa ett religiöst styre. På motsvarande sätt kan ett parti präglas av en ateistisk uppfattning, men inte vilja att staten ska vara ateistisk. Men ibland kan ateismen bli en del av en ideologi och bli en slags motsvarighet till en teokrati. Ett av de tydligaste exemplen på det är Sovjetunionen, som existerade som stat mellan åren 1922 och 1991. Sovjetunionen formades i början av 1900-talet till ett kommunistiskt samhälle på en marxistleninistisk grund. Marxism-leninismen utgick från Karl Marx och Vladimir Ilitj Lenins tankar om hur samhället skulle förändras genom en revolution. Lenin blev Sovjetunionens förste ledare. Religionen hade ingen plats i den ateistiska kommunismen. Staten rev eller byggde om kyrkor i stor skala. I exempelvis Moskva revs en kyrka vid Röda torget och i stället byggdes där en pissoar, I Sankt Petersburg (som hette Leningrad 1924–1991) förvandlades en kyrka till tunnelbanestation och en annan till badhus där hopptornet symboliskt placerade längst fram i kyrkan där altaret stått. Vanligt var också att kyrkorna kom att fungera som förråd och lagerlokaler.
34 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Det mest spektakulära i den sovjetiska statens kamp mot religionen var antagligen rivningen av Frälsarkatedralen, eller som det officiella namnet lyder Kristus Frälsarens katedral, vid Moskvaflodens strand. 1931 sprängdes den enorma kyrkan, vilket krävde flera försök och marmorn togs om hand till andra byggnader. Vissa delar av den begravdes symboliskt i underjorden när marmorn användes som byggmaterial till tunnelbanan i Moskva, den tunnelbana som blev folkets palats med kristallkronor i taken. På platsen där kyrkan låg försökte man sedan bygga en enorm staty av Lenin, men bygget misslyckades och fundamentet blev i stället en badanläggning med simbassänger.
Varför spårar det ur? Gemensamt för livsåskådningar, livshållningar och ideologier är att de ibland kan spåra ur och bli fanatiska, vilket leder till destruktiva, nedbrytande processer för både samhälle och medborgare. Människor förlorar sin frihet, samhällen blir totalitära och diktatoriska, vilket leder till stort lidande. Det är lätt att skylla på andra och komma med enkla lösningar, men vilken livshållning eller livsåskådning jag än bekänner mig till, löper jag risken att bli fanatisk och intolerant. Går det att avgöra när jag går över gränsen från ett sunt engagemang till ett nedbrytande hållningssätt? Och vem avgör var gränsen går? Kanske är en första början att jag ser att risken finns, möjligheten finns att även jag kan spåra ur och med alla medel kan komma att vilja övertyga andra. F U N DE R A PÅ Både den ateistiska som den religiösa ambitionen är människors väl. Varför spårar goda syften ibland ur?
I samband med Sovjetunionens sammanbrott började man redan 1990 skissa på en återuppbyggnad av Frälsarkatedralen i Moskva. Den stod färdig år 2000 som ett tecken i tiden på att den ryskortodoxa kyrkan åter igen blev en del av makten, som den hade varit under tsartiden. Därför var det ingen tillfällighet att det feministiska konstnärskollektivet Pussy Riot valde en kyrka som plats för sin protest mot Putin. Och det var heller ingen slump att de valde Kristus Frälsarens katedral, eftersom kyrkan har spelat en framträdande roll i den ryska historien.
35 RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
36
Sammanhang
RELIGION OCH ANDRA LIVSÅSKÅDNINGAR
Med hjälp av en livsåskådning, livshållning och ideologi skapar vi människor ett sammanhang. När vi lever i ett sammanhang får vi hjälp med att hantera livet, förstå livet och finna mening i livet. Detta kom forskaren Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi på ett universitet i USA, fram till i sin forskning. Han studerade en grupp judiska kvinnor som överlevde tiden i koncentrationsläger och inte bara överlevde utan också lyckades behålla sin psykiska hälsa. Antonovsky kom i sin forskning fram till att det avgörande var känslan av sammanhang som han beskrev och formulerade i tre punkter: 1. Hanterbarhet När vi har »koll« på livet och det känns hanterbart mår vi bra. Det ställs många och olika krav på oss genom livet och när de upplevs som övermäktiga, omöjliga att hantera, mår vi dåligt. Vi ska sträva efter att inte se oss som offer utan människor som har resurser som hjälper oss klara av motgångar. 2. Begriplighet Genom att ordna livet så det får struktur, mår vi bra. Vi behöver regelbundenhet, vanor och ritualer som hjälper oss att se mönster i tillvaron, som skapar trygghet och som hjälper oss att klara av oförutsedda händelser. 3. Meningsfullhet När vi stöter på motgångar mår vi bra av att försöka hitta värdet i dem, att de kan ge oss något, lära oss något och utveckla oss som människor. Att kämpa med olyckliga händelser ger energi om vi kan se mening i det. Aaron Antonovsky gav ett namn åt detta hållningssätt, han kallade det för KASAM, som står för känsla av sammanhang. F U N DE R A PÅ Innan vi går vidare, fundera på i vilken utsträckning de tre punkterna finns med i ditt liv. Känner du att du har »koll« eller är du ett offer, är ditt liv begripligt på grund av en struktur i livet och får du energi av att kämpa med dina motgångar?
364
Bildförteckning
BILDFÖRTECKNING
Frank Chmura/Tiofoto/Nordicphotos 8 Jonathan Nackstrand/AFP/TT 10 Ateljé Carlsbecker 12 Connel/Shutterstock 16 Olga Berazovik/Shutterstock 21 Jarl Ekenryd/SVT-bild/TT 26 Jae C. Hong/AP/TT 28 White Night Press/Ullstein bild/ Getty Images 35 Merten Snijder/Getty Images 40 Mikael Andersson/Mira/Nordicphotos 43 Peter Frennesson/Sydsvenska Dagbladet/TT 44 Lotte Fernvall/Aftonbladet/IBL 47 David Silverman/Getty Images 50 (1) PNC/Getty Images 50 (2) Daniel Sidenbladh/TT 50 (3) Sven-Olof Ahlgren/TT 50 (4) Keith Levit/AGE/TT 50 (5) Erika Stenlund/TT 51 (1) David Dahlberg/DN/TT 51 (2) IBL 53 Abir Sultan/EPA/TT 54 Anders Hansson/TT 57 Erika Stenlund/TT 58 Leif Å Andersson/Sydsvenskan/ IBL 59 Kristofer Sandberg/TT 61 Daniel Acker/Bloomberg/Getty Images 62 Alice Nerr/Shutterstock 65 Miriam Alster/WOW/EPA/TT 66 Dan Hansson/TT 67 Jan Håkan Dahlström/TT 68
Magnus Bergström/TT 72 Suzanne Kreiter/The Boston Globe/Getty Images 74 YTzur/Israel Sun/Rex Features/ IBL 75 Moses slår sönder lagstenarna. Oljemålning av Rembrandt 1659 76 David Dahlberg/DN/TT 79 Bart Maat/AFP/TT 83 Anders Hansson/TT 85 Patrick Aventurier/Gamma/IBL 86 (1) Lars Pehrson/SvD/TT 86 (2) Anders Wiklund/TT 86 (3) Pureline/Nordicphotos 86 (4) REX Features/IBL 86 (5) Denny Lorentzen/TT 86 (6) Johan Bävman/Sydsvenskan/TT 87 (1) Chad Ehlers/Tiofoto/Nordicphotos 87 (2) Feliks/Shutterstock 89 Peo Quick/IBL 91 Lars Pehrson/SvD/TT 94 Akg-Images/TT 96 Bröllopet i Cana. Detalj av målning av Maarten de Vos cirka 1596 100 Rostislav Ageev/Shutterstock 102 Regionmuseet Kristianstad/IBL 104 Åke Ericson/IBL 105 K.M. Chaduary/AP/TT 108 Jeppe Gustafsson/TT 110 Johan Ardefors/IBL 112 Björn Larsson Rosvall/TT 118 Sergey Svetlitsky/AP/TT 121 Pedro Armestre/AFP/TT 123 Åke Ericson/IBL 124
Epa/TT 172 Popperfoto/Getty Images 173 Magnus Bergström/TT 176 Rafal Cichawa/Shutterstock 177 Franck Metois/AGE/TT 179 Helene Rogers/IBL 181 Daj/Amana Images/Getty Images 182 Alvaro Leiva/IBL 184 Florian Stern/LOOK/IBL 187 Bridgeman Art Library/Getty Images 190 John Henry Claude Wil/IBL 191 Ajay Verma/Reuters/TT 192 (1) Eric Meola/The Image Bank/ Getty Images 192 (2) Subhamoy Bhattacharje/IBL 193 (1) Peter Adams/IBL 193 (2) Vinodbahal 194 Philippe Lissac/Godong/TT 197 Amar Grover/AWL Images/Getty Images 200 (1) Grigory Kubatyan/Shutterstock 200 (2) Wasu Watcharadachaphong/ Shutterstock 200 (3) Adriana Zehbrauskas/The New York Times/TT 200 (4) Vincent Thian/AP Photo/TT 200 (5) Zoonar/R Sigaev/IBL 201 Andreas Strömberg 204 Amar Grover/AWL Images/Getty Images 208 Pavelk/Shutterstock 210 Athit Perawongmetha/Getty Images 214 Godong/Robert Harding World Imagery/Getty Images 216 Ezequiel Scagnetti/Reporters/ TT 218 Shutterstock 221
365 BILDFÖRTECKNING
Sören Wibeck/IBL 125 Nancy Bauer/Shutterstock 126 Vlas2000/Shutterstock 127 Thomas Karlsson/DN/TT 128 Giorgios Kollidas/Shutterstock 129 (1) Niklas Bernstone/Johnér 129 (2) Wink Images/Shutterstock 132 Lars Rindeskog/Kyrkans Tidning/TT 135 Liukas/Shutterstock 136 (1) Berndt-Joel Gunnarsson/Nordicphotos 136 (2) Johanna Wallin/Sydsvenskan/ IBL 136 (3) Ayazad/Shutterstock 136 (4) Christine Olsson/TT 136 (5) Sufi/Shutterstock 137 (1) Gaetan Bally/Keystone/TT 137 (2) Hanna Teleman/Sydsvenskan/ IBL 143 Benkt Eurenius/TT 148 Maskot/TT 151 Nadia Boutani-Werner 152 Magnus Bergström/TT 155 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/ IBL 156 Ahmad Faizal Yahya/Shutterstock 161 Gamma/IBL 162 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/ IBL 163 Marques/Shutterstock 167 Narinder Nanu/AFP/TT 170 (1) David Cleveland/Image Source/ Getty Images 170 (2) Fredrik Funck/DN/TT 170 (3) Mahesh Kumar A./AP/TT 170 (4) Abhinav Sah/Moment Open/ Getty Images 171 (1) Jayakumar/Shutterstock 171 (2)
366 BILDFÖRTECKNING
AP/TT 223 Zoonar/R Sigaev/IBL 225 Lola L. Falantes/Flickr RF/Getty Images 226 Vincent Thian/AP Photo/TT 227 (1) Only Fabrizio/Shutterstock 227 (2) Claudio Bresciani/TT 228 China Photos/Getty Images 229 Aijaz Rahi/AP/TT 230 Gerald Nowak/Westend61/Getty Images 234 Mark Higgins/Shutterstock 238 (1) Fedor Selivanov/Shutterstock 238 (2) Lolloj/Shutterstock 245 Tina Miguel/Tiofoto/Nordicphotos 247 Claudio Brescian/TT 257 Mikael Fritzon/Aftonbladet/IBL 264 Collin Reid/AP/TT 268 Martinie/Roger-Viollet/IBL 274 Sören Kierkegaard. Skiss av Niels Christian Kirkegaard cirka 1840 276 (1) Regine Olsen. Olja av Emil Bærentzen 1840 276 (2) François Lochon/Gamma-Rapho/ Getty Images 279 Per Løchen/TT 284 Photo Researches/IBL 290 Library of Congress U.S 294
Lars Dahlström/Tiofoto/Nordicphotos 298 GHT/Kamersreportage/TT 300 Åse Bengtsson/Bildhuset/TT 301 Brittany Somerset/Demotix/TT 302 Stapleton Historical Collection/ Heritage Images/IBL 304 (1) Stockholms Stadsmuseum 304 (2) Kungliga Biblioteket 305 (1) Roger-Viollet/IBL 305 (2) Sven-Erik Sjöberg/TT 305 (3) Aubrey Gemignani/Nasa 308 Philippe Lissac/Godong/TT 312 Martina Holmberg/Svd/TT 317 Larry Landolfi/Photoresearchers/IBL 320 Patrick Sörquist/TT 324 Ann-Sofi Rosenkvist/Sydsvenskan/IBL 333 Rick Bowmer/AP/TT 334 Stefan Hyttfors/TT 338 Sea Shore in Moonlight. Oljemålning av Friedrich, Caspar David 1835-36 340 British Press Service/Library of Congress U.S. 342 Jack Garofalo/Paris Match Archive/Getty Images 345 Mark Hartman/Redux/TT 348 Toru Yamanaka/AFP/TT 351 Mikael Andersson/Mira/ Nordicphotos 354
Religion och andra livsåskådningar I boken presenteras och diskuteras olika begrepp som är viktiga för förståelsen av religioner och andra livsåskådningar. Vad kännetecknar en religion eller en livsåskådning? Vad innebär en icke-religiös livsåskådning? Går det att blanda religiös tro och andra livsåskådningar? Bör man tala om livshållning eller livstolkning istället för livsåskådning? På vilka sätt spelar sociala och kulturella faktorer roll för människors tro och övertygelse? Boken innehåller givetvis de grundläggande tankegångarna i de fem världsreligionerna, samt andra livsåskådningar och livshållningar, till exempel humanism, ekosofi, existentialism, hedonism och feminism. Det som utmärker privatreligiositet och nyandlighet idag behandlas också. Grunddragen i olika etiska teorier får också stor plats, liksom hur dessa teorier kan användas för att ta ställning i komplicerade och ofta kontroversiella frågor.
Best.nr 47-11728-4 Tryck.nr 47-11728-4