9789127422490

Pär Sahlin Helga Stensson

Fixa genren Vad utmärker egentligen en krönika? Kan en essä handla om vad som helst? Hur struktureras en vetenskaplig rapport?

är indelad i elva kapitel som alla har samma struktur: kapitlen inleds med en eller flera mönstertexter, därefter följer fakta om genren, olika slags uppgifter och avslutningsvis en skrivuppgift i den aktuella genren.

I Fixa genren finns dessutom Uppslaget som innehåller skrivtekniska tips. Boken avslutas med bedömningsmatriser som anger vilka krav som ställs på de olika genrerna för betygsnivåerna A–E. Fixa genren är framtagen för kurserna Svenska 1–3 enligt Gy 2011. www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42249-0

PÄR SAHLIN | HELGA STENSSON

och reportage till blogginlägg och högtidstal. Boken

PÄR SAHLIN | HELGA STENSSON

Fixa genren presenterar genrer från debattartiklar

9 789127 422490

Fixa genren_omslag.indd 1

2011-08-22 00.03

PĂ„R SAhlIn | helGA STenSSOn Fixa genren Inledningen 1-5.indd 1

Natur & Kultur

2011-08-21 21.01

Välkommen till Fixa genren!

Tänk dig att du är bjuden på studentfest. Alla andra gäster är uppklädda i kostym eller klänning men du kommer till festen i jeans och t-shirt. Varenda en tittar på dig och tycker att du har dålig koll på vad som gäller. Själv vill du helst sjunka genom golvet och försvinna. Om du hade vetat vilken klädkod som gällde hade du klätt dig rätt.

Det är på liknande sätt med genrer. Om du förstår att olika genrer har olika syfte och mönster blir det lättare att veta vilka texter som vill påverka, informera eller underhålla. Det här hjälper dig också när du ska skriva egna texter. Med kunskap om genrerna blir det enklare för dig att skriva rätt sorts text till rätt tillfälle. Att bli genremedveten är med andra ord som att klä sig rätt till festen.

I Fixa genren presenterar vi genrer som du kommer att möta i ditt liv, både i och utanför skolan. Här finns allt från debattartiklar och krönikor till vetenskapliga rapporter och högtidstal.

Boken är indelad i elva kapitel och i varje kapitel lär du dig en ny genre. Först får du läsa en eller flera mönstertexter och lära dig fakta om genren. Sedan finns det uppgifter att arbeta med, både enskilt och i grupp. Sist får du skriva en egen text. Till din hjälp har du Uppslaget. Där kan du bland annat läsa om hur du citerar korrekt och hur du bäst lyckas med en intervju. Sist i Fixa genren finns bedömningsmatriser. De hjälper dig att förstå vilka krav som ställs på de olika genrerna för betygsnivåerna A–E. När du känner dig säker på genrerna och vet vilket syfte och vilka språkliga stildrag som varje genre har, kan du skriva texter som blandar eller bryter mot mönstren. Om man vet att man bryter mot en norm eller regel blir effekten större än om man bara råkar göra det. Då kan jeans och t-shirt bli en succé på studentfesten!

Lycka till!

Pär Sahlin och Helga Stensson

Fixa genren Inledningen 1-5.indd 3

2011-08-21 21.01

Innehåll Debattartiklar 6

Dikter 74

Mönstertext 8 Om debattartiklar 10 Mönster 10 Arbeta med debattartiklar 18 Workshop 19 Skriv 21

Mönstertexter 76 Om dikter 76 Mönster 78 Arbeta med dikter 85 Workshop 86 Skriv 90

Krönikor 24

Noveller 92

Mönstertexter 26 Om krönikor 28 Mönster 28 Arbeta med krönikor 33 Workshop 36 Skriv 37

Mönstertext 94 Om noveller 97 Mönster 97 Arbeta med noveller 102 Workshop 104 Skriv 104

Retorik 42

Analyser 112

Mönstertexter 44 Om retorik 48 Mönster 48 Arbeta med informerande tal 57 Workshop 58 Skriv och håll ett informerande tal 59 Arbeta med högtidstal 61 Workshop 62 Skriv och håll ett högtidstal 63 Arbeta med argumenterande tal 64 Workshop 66 Skriv och håll ett argumenterande tal 67

Mönstertexter 114 Om analyser 116 Mönster 116 Arbeta med novellanalyser 121 Arbeta med diktanalyser 122 Workshop 123 Skriv 124

Fixa genren Inledningen 1-5.indd 4

Recensioner 128 Mönstertext 130 Om recensioner 131 Mönster 131 Arbeta med recensioner 135 Workshop 137 Skriv 137

2011-08-21 21.01

Bloggar 140

Vetenskapliga rapporter 190

Mönstertexter 142 Om bloggar 146 Mönster 146 Arbeta med bloggar 150 Workshop 151 Skriv 153

Om vetenskapliga rapporter 192 Mönster 192 Arbeta med vetenskapliga rapporter 201 Workshop 203 Skriv 204 Uppslaget 210

Reportage 156 Mönstertext 158 Om reportage 162 Mönster 162 Arbeta med reportage 166 Workshop 169 Skriv 170

Bedömningsmatriser 235 Källförteckning

248

Essäer 174 Mönstertext 176 Om essäer 180 Mönster 180 Arbeta med essäer 184 Workshop 185 Skriv 187

Fixa genren Inledningen 1-5.indd 5

2011-08-21 21.01

Fixa genren kap 11 190-209.indd 190

2011-08-21 21.20

Vetenskapliga

rapporter

Du har säkert skrivit texter under din skoltid som kallats faktatext, forskningsuppgift, uppsats, fördjupningsarbete, utredning eller labbrapport. Även om de här texterna ser olika ut är syftet detsamma: att redovisa något du har undersökt och presentera vad du har kommit fram till. Med ett gemensamt namn kan man kalla de här texterna för vetenskapliga rapporter. En sak som skiljer dem åt är graden av vetenskaplighet – ju högre upp i skolsystemet du kommer, desto högre krav på vetenskaplighet ställs. En annan skillnad är att det i olika ämnen finns skilda traditioner kring hur vetenskapliga rapporter skrivs och vad de kallas. Din rapport ser alltså lite olika ut beroende på om du skriver inom ämnet historia, biologi eller samhällskunskap.

Under din gymnasietid kommer du säkert att skriva flera sådana här texter i olika ämnen, och när du börjar på universitet eller högskola ännu fler.

I det här kapitlet presenteras en modell för hur du kan skriva en veten­­s­kaplig rapport. Du får följa Fanny som har skrivit en uppsats i historia om hur fenomenet tjejband växte fram på 1970och 1990-talen. Modellen fungerar för många ämnen, men tänk på att alltid anpassa modellen efter de traditioner som råder inom ämnet du skriver i.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 191

2011-08-21 21.20

Om vetenskapliga rapporter

192

En vetenskaplig rapport är en redovisning av en undersökning. Vet­ enskapliga rapporter skrivs på gymnasiet, på högskolor och univer­ sitet och de förekommer också i företagsvärlden. Rapporten granskas ofta noga. Det kan vara en handledare eller lärare och en grupp andra studenter som genomför en så kallad opposition, då rapporten och resultatet diskuteras.

I en undersökning utgår man från en frågeställning och söker svar på den. För att närma sig ett svar söker man fakta om ämnet från olika källor. En källa kan vara en bok, en webbsida, en intervju, en film, arkeologiska lämningar och statistik. Källorna redovisas alltid noga i all vetenskaplig text. Det görs av flera anledningar. En är att visa vem som har skrivit vad, en annan att göra det möjligt för andra att kontrollera hållbarheten i resultaten, en tredje är att göra det möjligt att fortsätta forska inom samma område. Så gott som all forskning bygger nämligen på tidigare forskning.

En vetenskaplig rapport skrivs enligt en tydlig struktur med olika kapitel. Det gör att den som läser lätt hittar. I rapporten ska allt det som läsaren behöver och vill veta om undersökningen finnas med.

En vetenskaplig rapport innehåller många sidor. Därför är det inte möjligt att visa en hel rapport som mönstertext i det här kapitlet.

Mönster

En vetenskaplig rapport innehåller oftast tre huvudkapitel: ett inledande huvudkapitlet där man berättar vad man ska undersöka och varför man gör det, ett avhandlande huvudkapitel där under­ sökningen redovisas och ett avslutande huvudkapitlet där man drar slutsatser och sammanfattar vad man har kommit fram till.

I en längre vetenskaplig rapport används ofta ett rubriksystem där huvudkapitlen numreras 1–3. Inom huvudkapitlen finns avsnitt med underrubriker som numreras 1:1, 1:2, 2:1, 2:2 och så vidare.

Utöver huvudkapitlen tillkommer ofta titelsida, innehållsförteck­ ning, sammanfattning, bilagor och litteraturförteckning. I en min­ dre omfattande vetenskaplig rapport behöver man varken ha med allt detta eller ett numrerat rubrikssystem.

I det här kapitlet presenteras de olika delarna i den ordning de ligger i en färdig rapport, men det betyder inte att de skrivs i den ordningen. Innehållsförteckning, sammanfattning, titel och delar av inledningen skriver man lämpligen mot slutet, då man vet vad man har kommit fram till.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 192

2011-08-21 21.20

Titelsida På titelsidan skrivs titeln, namn på författaren, skolans namn, kursen och lärarens namn. Titeln kan vara torrt redovisande, till exempel i form av en fråga. Den kan också vara mer fantasifull. Men kravet är att titeln ska ge en tydlig bild av vad rapporten handlar om. Ofta finns även en underrubrik som förtydligar innehållet i rapporten.

(Tjej)band En studie av tjejband på 70- och 90-talen Hello Daddy, Hello Mom I’m your ch ch ch ch ch ch cherry bomb!

Hello world I’m your wild girl I’m your ch ch ch ch ch ch cherry bomb!

– The Runaways

Fanny Schörling 09SPF Värmdö Gymnasium Historia B Lärare: Maria Dahlberg

193

Innehållsförteckning Innehållsförteckningen står på en egen sida. Den tar upp alla rubriker i rapporten och visar vilken sida de står på. Innehålls­ förteckning behövs bara för längre rapporter. Titelsidan och innehållsförteckningen tas inte upp i sidnumreringen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1:1 Syfte och frågeställningar 1:2 Material och metod 1:3 Bakgrund och tidigare forskning 2 Tjejbandens utveckling 2:1 70­talet – Hjulen sätts i rullning 2:2 90­talet – Stora genombrott 2:3 Vad tjejbanden stod för 3 Arvet till dagens musiker 3:1 Slutdiskussion Sammanfattning Källförteckning Bilagor

Fixa genren kap 11 190-209.indd 193

1 2 2 4 5 6 8 11 12 13

2011-08-21 21.20

Inledande huvudkapitel I det inledande huvudkapitlet får läsaren veta ämnet för rapporten.

Här redogör man för vad som ska undersökas, vilka källor som ska an­ vändas och hur man ska genomföra sin undersökning. För att det ska vara lätt för läsaren att hitta använder man underrubriker för de olika avsnitten. Vanliga underrubriker i det inledande huvudkapitlet är: Inledning Syfte och frågeställning Material och metod Avgränsning Bakgrund och tidigare forskning

Inledning Under den första huvudrubriken, ”Inledning”, berättar man kort, ofta med en personlig ton, om varför man har valt att arbeta med ämnet.

1 Inledning Räkna upp alla tjejband du känner till. Hur många blev det? Säkerligen inte så särskilt många, speciellt inte om man jämför med hur många band med bara killar som du kan räkna upp. Det finns hur många som helst. Det heter inte heller killband, bara band.

Hur kommer det sig att det är så?

194

Syfte och frågeställningar Det viktigaste i den inledande delen är att redogöra för syftet med rapporten och de frågeställningar man har. Det gör man under rubriken ”Syfte och frågeställningar”. Syftet talar om vad som ska undersökas och varför. Frågeställningarna talar om vilken eller vilka huvudfrågor man har valt att koncentrera sig på. Här kan man inte vara personlig utan måste ha en saklig och formell ton.

1:1 Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka tjejbandens uppkomst på 70-­talet och sedan se hur de utvecklades under 90-­tal­et. Detta för att ge en bild av hur de har på­verkat dagens musikscen och dagens tjejband. Vad stod ­tjejbanden för? Vad uppskattade den stora massan?

Vad har de betytt för dagens musikscen?

Material och metod Under rubriken ”Material och metod” presenterar man i de flesta ämnen vilka källor man har använt och hur man har valt att samla in och arbeta med dem, alltså vilken metod man har använt. Källor kan till exempel vara litteratur och annan forskning i ämnet. Metod

Fixa genren kap 11 190-209.indd 194

2011-08-21 21.20

kan vara fältstudier eller enkätundersökningar. Läsaren ska tidigt få klart för sig vilken betydelse de olika källorna har. Här ska man vara så tydlig som möjligt och gärna kort tala om vilken information man har fått från varje källa. Under den här rubriken kan man också diskutera trovärdigheten i sina källor. Det kallas källkritik.

UPPSLAGET Läs om källkritik på s. 220.

1:3 Material och metod Undersökningen omfattar två tjejband, The Runaways från sjuttiotalet och Spice Girls från nittiotalet. Båda banden var populära hos massan och spelade en viktig roll för tjejbandens utveckling. För att undersöka vad banden stod för har först och främst intervjuer med banden använts, både intervjuer som spelades in när banden i fråga var aktuella och sådana som band­medlemmarna har gjort efteråt. En bok om en svensk musiktidning ”Poster – Nordens största poptid­ning 1974–1980” av Fabian Bernstone och Mathias Brink har gett information om svenska förhållanden. För att få information om vad publiken tyckte har gamla topplistor studerats, först och främst den amerikanska B ­ illboardlistan […].

I vetenskapliga texter använder man ofta passivformer som ”stude­ rats” och ”använts” i stället för jag-perspektiv som ”jag har studerat” och ”jag har använt”.

195

Avhandlande huvudkapitel I det avhandlande huvudkapitlet beskriver man vad man har undersökt. Det här är den mest omfattande delen av rapporten.

Här genomför man det man säger att man ska göra i det inledande huvudkapitlet. Utifrån frågeställning, källor och bakgrundsfakta redogör man för hur undersökningen har gått till.

I naturvetenskapliga ämnen är det vanligt att man i den avhand­ lande delen bara presenterar resultatet av en undersökning, till exem­ pel en laboration. Analysen sker sedan i det sista huvudkapitlet. I an­ dra ämnen väver man in analysen medan man presenterar resultatet av undersökningen.

Underrubriker I den avhandlande delen använder man ofta rubriker och under­ rubriker som speglar ämnet.

2 Tjejbandens utveckling 2:1 70-talet – Hjulen sätts i rullning 2:2 90-talet – Stora genombrott 2:3 Vad tjejbanden stod för

Fixa genren kap 11 190-209.indd 195

2011-08-21 21.20

UPPSLAGET Läs mer om att referera och citera på s. 216.

Läs mer om att redovisa källor på. 217.

Referera, citera och källhänvisa I en vetenskaplig rapport måste man tydligt visa när man använder källor. Det kan man göra genom att referera eller citera. När man refererar återger man med egna ord vad någon annan har sagt eller skrivit. I rapporten refererar Fanny ur sina källor och drar egna slut­ satser. Hon anger källan i en fotnot längst ner på sidan.

Andra tjejband som spelade en viktig roll under 70-talet är The Go Go’s, The Raincoats och The Slits.

De här banden är precis som The Runaways kända för att vara tjejband istället för bara band. I Bonniers Rocklexikon blir alla banden förutom The Raincoats speciellt utpekade för att vara tjejband.1 1

196

Jan Sneum, Bonniers rocklexikon (Bonniers, Stockholm 2007 s. 471, 1075, 1098).

Första gången man anger källan skriver man ut all information om källan. Nästa gång man använder samma källa skriver man enbart författarens efternamn, årtal och sida.

När det fungerar bättre för texten använder man citat. Ett citat återger ordagrant vad någon har sagt eller skrivit. Först introducerar man citatet för läsaren, sedan fogar man in det i texten för att sist föra en diskussion kring det. Efter ett citat måste man alltid ange källan. Här gör Fanny det genom en fotnot.

Då Sandy West uttalar sig i frågan säger hon:“Well yeah, people have a problem with girls playing instruments, especially an aggressive medium like rock’n’roll”2. West poängterar alltså att problemet inte är tjejer och musik utan snarare kombinationen tjejer och hårda musikgenrer.

2

Jerry Venemann (2010), Sandy West (RIP) – Interview (www). Hämtat från Youtube, http://www.youtube.com. Publicerat 7 mars 2010. Hämtat den 1 december 2010.

Om citatet är längre gör man i stället ett blockcitat. Då används inte citattecken. Men för att tydligt visa att det är ett citat kan blockcita­ tet ha en annan form än den övriga texten. Också här är det viktigt att foga in citatet i texten och diskutera det.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 196

2011-08-21 21.20

Även The Runaways, som vanligtvis inte var ­ samhälls­kritiska i sina texter utan snarare tonårsrebelliska, verkade trötta på att hela tiden behöva hävda sig bara för de var kvinnor. Det hörs bland annat i låtarna “I Wanna Be Where The Boys Are” och “Queens Of Noice”. The Raincoats har också texter som kan tolkas som kritik mot de gällande kvinnoidealen. Ett tydligt exempel är deras låt “Pretty” från 90-talet: Somebody told me the other day Even pretty girls Well, they can have a hard time ’Cause they don’t know why someone likes them They say, is it my legs?

Is it my lips?

Is it my nose or is it my hips?

Or is it my my my my my personality?

My generous, loving, soaring free spirit?3

Texten kritiserar tydligt idén att kvinnan bara ska vara en yta. Något att vila ögonen på.

197

3 The Raincoats, Pretty (www). Hämtat från Lyrics Mania, http://www.lyricsmania.com.

Hämtat den 5 december 2010.

Vid refererat eller citat anger man källan antingen i en fotnot enligt det så kallade Oxfordsystemet, som Fanny använder, eller i en parentes i den löpande texten enligt Harvardsystemet. Båda syste­ men är vanliga i Sverige, vilket man använder beror på traditionen inom ämnet man skriver i. Man kan inte blanda de båda systemen i samma text, utan måste välja ett av dem.

UPPSLAGET Läs mer om Harvard- och Oxfordsystemet på s. 218.

När ska man källhänvisa?

Citat ska alltid källhänvisas. Det är svårare att avgöra när man ska källhänvisa refererande delar. Eftersom det är noga att man anger källor är det lätt att överreagera och källhänvisa för ofta. Huvud­ regeln är att man inte behöver ange källa för allmänt accepterade och välkända saker. Här nedanför följer några exempel.

Allmänt accepterade historiska händelser.

Efter andra världskriget låg en stor del av Europas städer i ruiner.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 197

2011-08-21 21.20

Födelse- och dödsdatum och andra välkända fakta om kända per­ soner.

Gustav III blev skjuten på en maskeradbal och avled några dagar därefter, den 29 mars 1792.

Fakta som finns i flera olika standardverk, till exempel National­ encyklopedin, och som är allmänt accepterade.

Växtceller innehåller klorofyll.

Iakttagelser som är allmänt accepterade och som vem som helst kan göra.

Tonårstiden är ofta en besvärlig period i livet.

Gemensamma berättelser och traditioner som är kända av så gott som alla.

I Första Moseboken skapar Gud världen på sju dagar.

198

Även om du skriver om allmänt kända och accepterade händelser måste du alltid formulera dig med egna ord.

Avslutande huvudkapitel I den sista avslutande delen berättar man vilka slutsatser man har dragit. Här kan man inte introducera något nytt, bara diskutera sådant som har berörts tidigare i uppsatsen. Man utgår ifrån frågeställ­ ningarna och resultaten. Vad blev svaret? Vad kom man fram till?

Man argumenterar, analyserar och reflekterar kring resultaten på ett åskådligt och övertygande sätt. Man kan ha neutrala underrubriker som ”Diskussion”, ”Slutdiskussion” och ”Analys” eller formulera egna.

I det avslut­ande kapitlet kan man liksom i inledningen vara lite mer personlig. Man kan till exempel skriva om hur man hoppas att en utveckling ska se ut inom det område man har undersökt.

3:1 Slutdiskussion När tjejbanden på 70-talet så att säga ”kom ut ur garderoben” så banade de vägen för framtida tjejband och för en i grunden ändrad musikscen. Det blev en ordentlig rivstart för kvinnliga musiker eftersom tjejbanden gick direkt ut och tog plats på en scen som innan hade varit reserverad för killar. Tjejbanden stod till viss del för uppror mot kvinnoideal men framför allt för en önskan att ta plats på lika villkor. Flera av tjejbanden nådde stor kommersiell framgång, vilket

Fixa genren kap 11 190-209.indd 198

2011-08-21 21.20

The Runaways, kända för att vara tjejband i stället för bara band.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 199

2011-08-21 21.20

gjorde att publiken vande sig vid tjejer på scen som spelade alla olika typer av instrument. Från att ha varit kontroversiellt blev det neutralt. Det gjorde att det blev möjligt för kvinnor att skriva olika sorters musik, oavsett om det ansågs kvinnligt eller manligt. Nu finns det populära tjejband världen över som spelar och skriver musik i många olika genrer. Men det finns mycket kvar att göra, jag tycker inte vi ska ge oss förrän vi kan stryka tjej i ordet tjejband. Tjejband. Band, helt enkelt.

Sammanfattning

200

Sammanfattningen är till för läsare som snabbt vill veta vad under­ sökningen handlar om utan att behöva läsa hela rapporten. Den kommer antingen först eller sist i rapporten, beroende på vilken tradition som finns i ämnet. Sammanfattningen ska kunna läsas som en egen fristående text. Den innehåller en kort beskrivning av hela uppsatsen, med frågeställning, metod och slutsatser. Ingenting annat än det som står i rapporten får finnas med. Vanligtvis är samman­ fattningen ungefär 100–200 ord lång. Ibland skrivs sammanfatt­ ningen på engelska för att kunna fungera i internationella samman­ hang. Sammanfattningen kallas ofta vid sitt engelska namn abstract.

Bilagor Under rubriken ”Bilagor” redovisar man material som inte går att foga in i texten men som ändå kan vara intressant. Det kan till exempel vara enkätformulär, intervjufrågor, bilder, tabeller, diagram eller kartor.

Stil Stilen i en vetenskaplig rapport ska vara tydlig och formell, och man ska använda en korrekt standardsvenska med ämnesspecifika ord och begrepp. Det är viktigt att inte lämna analysen till läsaren. Därför får ingenting i rapporten vara otydligt eller underförstått.

Ord och uttryck En vetenskaplig rapport är objektiv och relativt opersonlig. Vill man uttrycka personliga tankar och reflektioner får man göra det i inledningen eller i den sista delen när man har besvarat sina frågeställning­ar. Även om man uttrycker sina egna tankar om ämnet ska man undvika värdeladdade formuleringar och jag-perspektiv.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 200

2011-08-21 21.20

Skriv inte:

Jag tycker att utvecklingen av tjejbanden har varit jät­ terolig att skriva om och jag kan också se att det ser ut som att ganska mycket av det de började med har gjort att det blivit mycket lättare att vara tjej och musiker, något som tråkigt nog var svårt tidigare.

Skriv hellre:

Att undersöka tjejbandens utveckling har gett nya och oväntade kunskaper. Undersökningen visar att den utveckling som började med de tidiga sjuttiotalsbanden har inneburit att det blivit enklare för kvinnor att vara musiker, något som tidigare mötte hinder.

Arbeta med vetenskapliga rapporter

Du ska nu få studera Fannys vetenskapliga rapport och arbeta med uppgifter till den.

201

Innehåll Svara på frågorna.

1 Vilket syfte finns i rapporten om tjejband?

2 Vilka är frågeställningarna?

3 Vilket material har Fanny använt?

4 Vilken metod har hon använt?

Ord och uttryck Skriv om meningarna här nedanför till ett mer formellt språk. Ett språk som skulle passa bättre i en vetenskaplig rapport. a Har valt att skriva om 9/11 för att jag är intresserad av hur det har kommit upp flera konspirationsteorier om denna tragiska händelse. b Vi undersökte en massa olika växter som vi inte hade en aning om vad de hette. c När jag kollat in folks beteende inser jag att kroppsspråket används för så mycket mer än man tror.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 201

2011-08-21 21.20

Kallas band med kvinnliga musiker fortfarande fรถr tjejband?

Fixa genren kap 11 190-209.indd 202

2011-08-21 21.20

Mönster Svara på frågorna.

1 Vad finns i det inledande huvudkapitlet?

2 Förklara skillnaden mellan syfte och frågeställning.

3 Förklara skillnaden mellan material och metod.

4 Vad finns i de avhandlande huvudkapitlen?

5 Vad finns i det avslutande huvudkapitlet?

6 När är det lämpligt att citera?

7 I vilka av följande fall bör man källhänvisa? a Det finns olika uppfattningar om varför USA förlorade Vietnam­ kriget, en är att de folkliga protesterna påverkade beslutsfattarna. b Olof Palme mördades 1986 och efterträddes av Ingvar Carlsson. c ”I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin, but by the content of their character.” d DNA är spiralformad.

Diskutera Diskutera frågorna här nedanför tillsammans med en kamrat eller tillsammans i klassen.

1 Fanny talar om två band på 1970- och 1990-talet. Hur ser det ut i dag? Kallas band med kvinnliga musiker fortfarande för tjejband?

2 Är det neutralt i dag vilka instrument som killar och tjejer kan spela?

3 Om ni inte anser att det är neutralt – hur kommer det sig att det är så, tror ni?

4 Vilka fler frågeställningar skulle kunna vara intressanta inom syftet?

5 En vetenskaplig rapport är en formell text. Hur tycker ni att man kan göra för att ändå få den intressant för läsaren?

203

Workshop

Uppgifterna i det här avsnittet kan fungera som inspiration när du ska skriva en vetenskaplig rapport i svenska eller något annat ämne.

Arbeta i grupper och försök tillsammans komma fram till spännande ämnen att undersöka. I avsnittet ”Skriv” hittar du fler ämnesförslag.

Sök Sök på Digitala vetenskapliga arkivet, DiVa, efter sammanfattningar/ abstracts av vetenskapliga rapporter inom ett ämne du ska skriva om. DiVa finns tillgängligt på internet för alla och publicerar forsk­ ning och studentuppsatser från svenska högskolor och universitet.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 203

2011-08-21 21.20

Mata in ett sökord till exempel ”Brottslighet”, ”Strindberg” eller ”Ungdomskultur” och se vilken forskning som finns inom området.

Redovisa några spännande ämnen och frågeställningar för varandra.

Presentera och avgränsa ämnen Presentera de ämnen som ni har fattat intresse för och tänker skriva om. Titta på steg 1 i ”Fem steg för att skriva en vetenskaplig rapport” på s. 205. Hjälp varandra att begränsa ämnena genom att steg för steg försöka få det att bli så smalt som möjligt. När ni har kommit fram till ett ämne formulerar ni några möjliga frågeställningar.

Skriv

Du ska nu skriva en egen vetenskaplig rapport. Till din hjälp har du ”Fem steg för att skriva en vetenskaplig rapport” på s. 205. Men först måste du välja ett ämne att skriva om. Här är några förslag.

Chattspråk

204

Vad är speciellt för chattspråk? Vilka för- och nackdelar kan det ha för kommunikationen? Vilka ord och uttryck från chattspråket når en bredare allmänhet?

Multietnisk svenska i litteraturen

Hur bemöts de författare som använder multietniskt förortsspråk i sina romaner? Vilka attityder finns till dem?

Anglicismer och engelska lånord

Varför är anglicismer vanliga? Varför används de? Vilken attityd har ungdomar till engelskans inflytande på svenskan?

Språkatttiyder

Vilka attityder finns till olika språk? Till olika brytning? Till olika dialekter? Till svenskans minoritetsspråk?

Språk i världen

I världen finns mer än 6 000 språk i dag. Historiskt har det troligen funnits många fler. Hur skiljer man mellan språk och dialekt? Vilka språk är släkt? Hur kommer det sig att språk dör ut? Hur går det till då språk dör?

Kroppsspråk

Undersök hur kroppsspråket fungerar till exempel i en kösituation eller i klassrummet. Vilka mönster finns för kommunikation med kroppen?

Fixa genren kap 11 190-209.indd 204

2011-08-21 21.20

Fem steg för att skriva en vetenskaplig rapport 1 Inventera a Bestäm och formulera syfte och frågeställning. Tänk på att avgränsa ditt ämne så att du har en smal frågeställning.

SKRIV INTE: Fantasylitteratur SKRIV HELLRE: J. R. R. Tolkiens påverkan på nutida fantasy Antagligen måste du begränsa dig ännu mer.

SKRIV HELST: J. R. R. Tolkiens inflytande i Eragon av

Christopher Paolini b Sök material om ditt ämne på bibliotek och internet. Läs och sovra. Vilka källor verkar användbara? Var källkritisk! Var noga med att redan från början anteckna fullständiga källuppgifter och på vilka sidor intressant information står. De anteckningarna blir sedan din källförteckning.

2 Förbered Ska du genomföra en intervju eller en enkätundersökning behöver du kanske förbereda frågor och ta kontakt med människor som kan ställa upp på intervjuer eller fylla i enkäten.

3 Disponera Ta reda på vilka anvisningar som finns för hur du ska disponera rap­ porten. Tänk på att det kan skilja sig från ämne till ämne. Följ givna instruktioner och kom inte med egna varianter av kapitelindelning, layout och typsnitt. Om det inte finns anvisningar om disposition kan du använda Fannys innehållsförteckning på s. 193 som dispositions­ modell. Gör en skiss över hela din rapport med förslag på rubriker.

UPPSLAGET Läs om källkritik på s. 220.

Läs om att intervjua på s. 230.

Läs om källförteckning på s. 219.

4 Forska och formulera Nu är det dags att börja skriva din rapport. a Börja skriv den avhandlande delen samtidigt som du läser och forskar vidare. Ha hela tiden dina frågeställningar aktuella och placera rätt del under rätt rubrik. Det är lätt att halka in på sidospår.

Om det visar sig att rapporten kommer att ta en helt annan riktning måste du justera dina frågeställningar – de är inte ristade i sten. b Skriv klart inledningskapitlet med rubriker som ”Inledning”, ”Syfte och frågeställning, ”Material och metod”. c Skriv sammanfattning. d Skriv källförteckning. e Sidnumrera och gör därefter innehållsförteckning och titelsida.

De ska inte sidnumreras.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 205

2011-08-21 21.20

5 Respons och bearbetning Arbeta tillsammans med en kamrat. Byt texter med varandra. Läs texten noga och kommentera mönster, innehåll och språk. Beröm det som är bra och lyft fram det som kan bli bättre. Ta vara på re­ sponsen du får från din kamrat och gör de förändringar som du tror förbättrar din text. Utgå från frågorna här nedanför när ni arbetar med respons.

UPPSLAGET Läs om att skriva rätt och riktigt på s. 211.

206

RESPONS 1 På vilket sätt återspeglar titeln innehållet i rapporten?

2 Peka ut de tre huvudkapitlen: inledande del, avhandlande del och avslutande del. Kommentera balansen mellan dem. Känns något för långt eller för kort?

3 Vilka är frågeställningarna? Går det enkelt att urskilja frågeställningarna?

4 Besvaras frågeställningarna? Vad är i så fall svaren?

5 Vilken metod har använts? Går det enkelt att urskilja metoden?

6 Är det något som är svårt att förstå? Vad? 7 Står syfte, frågeställningar, material och metod under rätt rubrik?

8 Kommentera språket. Är det sakligt, formellt och objektivt eller finns det ställen där författaren uttrycker sig väl mycket i jag- form? Markera i texten.

9 Stämmer innehållsförteckningen med innehållet? Markera i texten om det finns felaktigheter.

10 Hur fungerar källhänvisningarna? Markera i texten om det finns felaktigheter.

11 Saknas något i källförteckningen? Markera i texten om det finns felaktigheter.

12 Markera språkfel som bör rättas till.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 206

2011-08-21 21.20

Fixa genren kap 11 190-209.indd 207

2011-08-21 21.20

Opposition När studenter eller forskare har skrivit en vetenskaplig rapport läggs den fram för opposition. En opposition innebär att några andra har läst rapporten och gått igenom källorna för att ta reda på om det som står där är trovärdigt. Man samtalar om rapporten och den som skrivit den får också tillfälle att försvara sin rapport och hur arbetet har genomförts. De som läser och granskar din rapport kallas för opponenter.

När du har skrivit en vetenskaplig rapport kan du avsluta med en enkel opposition där några kamrater är opponenter. Minst två personer bör samarbeta om att opponera på en uppsats. Opponent­ erna läser noga och kontrollerar först hur rapporten är genomförd och diskuterar därefter om resultatet är trovärdigt. Vid oppositionen inleder författaren genom att presentera sin rapport, därefter presen­ terar opponenterna sin granskning. De inleder med positiva delar av rapporten och ger därefter konstruktiv kritik. Slutligen får förfat­ taren kort förklara och bemöta opponenternas kritik.

Använd checklistan här bredvid vid en opposition.

Fixa genren kap 11 190-209.indd 208

2011-08-21 21.20

Checklista för opponenter

ü ü ü ü ü ü ü ü

Titelsida och innehållsförteckning

• Titelsidan är korrekt utformad och snyggt formgiven.

• Innehållsförteckning med korrekta sidhänvisningar finns.

Inledande huvudkapitel

• Syfte och frågeställningar framgår tydligt.

• Under rubriken ”Material och metod” presenteras källorna och hur undersökningen genomförts.

Avhandlande huvudkapitel

• Undersökningen är strukturerad med tydliga underrubriker.

• Alla citat är försedda med källhänvisning.

• Det går tydligt att se när källor redovisas och när författaren själv anser saker.

Avslutande huvudkapitel

• Författaren lyckas knyta samman sin rapport.

Källförteckning

• Källförteckningen är korrekt skriven.

Sammanfattning

• Sammanfattning finns och tar upp syfte, frågeställningar, mate­ rial, metod och slutsatser.

Språk

• Språket är sakligt, neutralt och objektivt.

• Språket är korrekt. Övergripande frågor

• Besvarar författaren sina frågeställningar?

• Verkar resultatet trovärdigt?

• Saknar ni något i rapporten?

Fixa genren kap 11 190-209.indd 209

2011-08-21 21.20

UPPSLAGET Att skriva rätt och riktigt

211

Stor bokstav 211 Skiljetecken 211 Var eller vart?

211 Ord som hör ihop 212 Skriva ihop eller isär?

212 Syftningsfel 212 Satsradning 212 Talspråk och skriftspråk 212 De eller dem?

213 Stilbrott 214

210

Att strukturera texten

214

Dela in texten i stycken Variera och bind samman meningar

214 215

Att disponera texten

216

Dispositionsmodell 1 Dispositionsmodell 2

216 216

Att citera och referera

216

Citera 216 Referera 217 Att redovisa källor

217

Källhänvisning 217 Oxfordsystemet och Harvardsystemet 218 Källförteckning 219 Källkritik 220 Att skriva referat

220

Skriv ett referat

221

Att skriva berättande

221

Repliker 221 Berättarperspektiv 222 Tema och motiv 222 Intrig 222

Fixa genren Uppslaget 210-234.indd 210

Att använda bildspråk

223

Liknelser 223 Metaforer 223 Symboler 223 Besjälning 223 Personifikation 223 Att skriva bunden dikt

224

Sonett 224 Haiku 224 Att analysera

224

Den dramaturgiska spänningskurvan Analysschema för berättande verk Analysschema för poesi Analysschema för bild

224 226 227 227

Att argumentera

228

Tes 228 Argument 228 Premiss 229 Följdargument 229 Motargument 229 Underbygg argumentationen 229 Sakpåstående 229 Värdeomdöme 229 Debattknep 229 Att intervjua

230

Förbered dig Genomför intervjun Sammanställ intervjun Redovisa resultatet

230 231 231 232

Att använda talmanus

232

Att använda presentationstekniska hjälpmedel

233

Whiteboardtavla och blädderblock Presentationsprogram på dator

233 234

2011-08-21 23.41

Att skriva rätt och riktigt När du skriver texter finns det vissa skrivregler som du bör känna till och använda dig av. Att skriva rätt och riktigt ökar dina chanser att bli förstådd av dem som ska läsa dina texter.

Stor bokstav Att varje mening ska börja med stor bokstav känner de flesta till. Stor bokstav ska du också använda i början av de allra flesta namn, till exempel personnamn, geografiska platser, företag och organisationer.

Alicia, Japan, Sony Ericsson, Röda korset Det finns undantag när du inte ska använda stor bokstav. Dessa undantag är veckodagar, månader, helgdagar, nationaliteter, språk, historiska tider och epoker. lördag, februari, julafton, kines, ryska, antiken, modernismen

Skiljetecken Skiljetecken använder du för att skilja mening­ar, satser eller ord från varandra.

På så vis blir din text mer läsbar och du mini­merar risken att misstolkas. De vanligaste skiljetecknen är punkt, frågetecken, utrops­ tecken och kommatecken.

Punkt Punkt sätter man ut efter meningar som är påståenden.

Det var fint väder hela dagen.

Frågetecken Frågetecken använder man efter meningar som är direkta frågor.

Har du badat?

Utropstecken Utropstecken använder man efter meningar som är utrop eller uppmaningar.

Heja!

Skynda dig!

Kommatecken Kommatecken kan man använda av flera skäl.

Vid längre meningar kan det vara bra att sätta ut ett komma där det känns naturligt att göra en kort paus. Det finns också regler för när man ska sätta ut komma.

Vid uppräkningar:

Förra sommaren åkte vi till Italien, Kroatien och Slovenien.

Vid inskjutna tillägg och förklaringar:

211

Stefan, vår bäste målskytt, blev skadad under matchen.

Nej, det vill jag inte.

Vid tilltal och utrop:

Mår du bra, Peter?

Aj, det gjorde ont!

Var eller vart?

Två ord som många använder felaktigt i skrift är orden ”var” och ”vart”. Ordet ”var” uttryck­er befintlighet.

Var bor du?

Vi var på semester i Grekland i somras.

Ordet ”vart” uttrycker riktning.

Vart är du på väg?

Vart ska du på semester?

Fixa genren Uppslaget 210-234.indd 211

2011-08-21 23.41

Fixa genren Matriser o Källfört 235-247.indd 235

235

BEDÖMNINGSMATRISER Bedömningsmatriserna är baserade på Skolverkets kunskapskrav för kurserna Svenska 1–3 och med hjälp av dem kan du se vad som krävs för betygen A till E för olika genrer. Din lärare kan även använda matriserna för att visa hur han eller hon har bedömt dina texter.

Alla genrer som finns med i Fixa genren kan be­dömas med hjälp av matriserna utom de skön­ litterära, det vill säga noveller och dikter. Kunskaps­ krav för att bedöma skönlitterära genrer finns för kursen Skrivande, se Skolverkets webbplats.

2011-08-21 23.41

Texten är sammanhängande och begriplig.

Du kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak kan följa regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och interpunktion.

Texten är till viss del anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssitua­ tion, dvs. att du delvis har anpassat språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Disposition

Språk

Anpassning till sammanhang

Du granskar eventuella källor kritiskt med viss säkerhet och tillämpar grundläggande regler för citatoch referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

När du utgår från andra texter reflek­ terar du över innehållet. Du gör enkla sammanfattningar och anknyter i din egen text till det du har läst.

Du för fram dina tankar och åsikter i en fråga.

E

Fixa genren Matriser o Källfört 235-247.indd 236

236

Innehåll och källor

Du för fram dina tankar och åsikter på ett nyanserat sätt.

Kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du har anpassat språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Språket är varierat och delvis välformu­ lerat, dvs. att du varierar till exempel ord­val och meningslängd och du an­ vänder språket på ett kreativt och med­ vetet sätt i delar av texten.

Du kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak kan följa regler för exempel­vis stavning, meningsbyggnad och inter­ punktion.

Texten är sammanhängande och begrip­ lig. Dispositionen är tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är indelad i stycken.

Du granskar eventuella källor kritiskt med viss säkerhet och tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

När du utgår från andra texter reflek­ terar du över innehållet. Du gör samman­fattningar och lyfter i din egen text fram huvudtanken i det du har läst.

C

D

Fet stil markerar det kunskapskrav som tillkommer för varje betygssteg.

Argumenterande text Svenska 1

Matrisen kan bl.a. användas för debattartiklar, insändare, argumenterande krönikor och essäer.

Argumenterande texter

A

Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du har anpassat språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

2011-08-21 23.41

Språket är varierat och innehåller goda formuler­ ingar, dvs. att du varierar till exempel ordval och meningslängd och du använder språket på ett kreativt och medvetet sätt. Du lyckas skapa formuleringar som fungerar bra i din text.

Du kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak kan följa regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och interpunktion.

Texten är väldisponerad, dvs. att textens delar är lagom långa i förhållande till varandra och att övergångar fungerar smidigt.

Texten är sammanhängande och begriplig.

Dispositionen är tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är indelad i stycken.

Du granskar eventuella källor kritiskt med säkerhet och tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

Kunskapskraven Du för fram dina tankar och åsikter på ett för C och till nyanserat sätt. övervägande del När du utgår från andra texter reflekterar för A är uppfyllda. du över innehållet och ger nya relevanta perspektiv på det, dvs. att du lyfter fram och diskuterar saker i texterna, som både fungerar väl i din egen text och känns angelägna och träffande för läsarna. Du gör sammanfatt­ ningar och lyfter i din text fram huvudtanken i det du har läst.

B

Texten är till viss del anpassad till syfte, mottagare och kommunikations­ situation, dvs. att du till viss del anpas­ sar språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Fixa genren Matriser o Källfört 235-247.indd 237

Anpassning till sammanhang

Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak följer regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och inter­ punktion.

Språk

Språket är varierat och innehåller goda formuleringar, dvs. att du varierar till exempel ordval och meningslängd och att du använder språket på ett kreativt och medvetet sätt. Du lyckas skapa for­ muleringar som fungerar bra i din text.

Texten är sammanhängande och dispositionen tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är styckeindelad.

Du kan tillämpa regler för citatoch referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

När du utgår från källor kan du med viss säkerhet samla, sovra och samman­ställa information från olika källor och med utgångspunkt från detta skriva en argumenterande text.

Du kan formulera en tes och ge väl­ grundade argument till stöd för den.

E

Disposition

Innehåll och källor

Du kan formulera en tes, hålla dig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.

Kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Du kan på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du anpassar språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar, dvs. att du varierar till exempel ordval och menings­ längd och att du använder språket på ett kreativt och medvetet sätt. Texten är tydlig och du lyckas skapa formuleringar som effektivt för fram ditt budskap.

Språket är klart och varierat samt inne­håller goda formuleringar, dvs. att du varierar till exempel ordval och menings­längd och att du använder språket på ett kreativt och med­ vetet sätt. Texten är tydlig och du lyckas skapa formuleringar som fungerar bra i din text.

Texten är anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation, dvs. att du anpassar språk och text efter den genre du skriver i, efter den situation din text är tänkt att fungera i och efter läsarna.

Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak följer regler för exempelvis stavning, meningsbyggnad och interpunktion

Texten är väldisponerad, dvs. att textens delar är lagom långa i förhållande till var­ andra och att övergångar fungerar smidigt.

Texten är väldisponerad, dvs. att textens delar är lagom långa i förhållande till varan­ dra och att övergångar fungerar smidigt.

Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs. att du i huvudsak följer regler för exempelvis stavning, menings­ byggnad och interpunktion.

Texten är sammanhängande och disposi­ tionen tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är styckeindelad.

Du kan tillämpa regler för citat- och referat­ teknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

Du resonerar och drar välgrundade och nyan­serade slutsatser utifrån dina reso­ nemang.

När du utgår från källor kan du med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och med utgångspunkt från detta skriva en argu­ menterande text som innehåller generali­ seringar, illustrerande exempel och nya, vidgade perspektiv på det du har läst.

A

B

Texten är sammanhängande och disposi­ tionen tydligt urskiljbar, dvs. att texten har rubrik, inledning, argumenterande del och avslutning samt är styckeindelad.

Du kan tillämpa regler för citat- och referatteknik, dvs. du refererar objektivt, citerar ordagrant och anger källa.

Du resonerar och drar slutsatser utifrån dina resonemang.

När du utgår från källor kan du med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och med utgångspunkt från detta skriva en argumenterande text som ger nya perspektiv på det du har läst.

C

D

Fet stil markerar det kunskapskrav som tillkommer för varje betygssteg.

Argumenterande text Svenska 2

2011-08-21 23.41

237

Pär Sahlin Helga Stensson

Fixa genren Vad utmärker egentligen en krönika? Kan en essä handla om vad som helst? Hur struktureras en vetenskaplig rapport?

är indelad i elva kapitel som alla har samma struktur: kapitlen inleds med en eller flera mönstertexter, därefter följer fakta om genren, olika slags uppgifter och avslutningsvis en skrivuppgift i den aktuella genren.

I Fixa genren finns dessutom Uppslaget som innehåller skrivtekniska tips. Boken avslutas med bedömningsmatriser som anger vilka krav som ställs på de olika genrerna för betygsnivåerna A–E. Fixa genren är framtagen för kurserna Svenska 1–3 enligt Gy 2011. www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42249-0

PÄR SAHLIN | HELGA STENSSON

och reportage till blogginlägg och högtidstal. Boken

PÄR SAHLIN | HELGA STENSSON

Fixa genren presenterar genrer från debattartiklar

9 789127 422490

Fixa genren_omslag.indd 1

2011-08-22 00.03