9789147092741

Vad innebär det att gå igenom en livskris eller att vara utsatt för bristande omsorg? Hur är det att leva med en synlig eller osynlig funktionsnedsättning? Hur är det att leva som flykting?

Vilken människosyn har du, och hur påverkar den ditt möte med människor som behöver extra stöd?

Människor i behov av stöd tar upp alla dessa aspekter. Boken vill ge läsaren en ökad förståelse för hur man påverkas av funktionsnedsättningar, psykosociala problem och kriser. Dessutom vill boken öka insikten om hur det är att arbeta med människor som behöver extra stöd samt visa på tillämplig pedagogik och terapi.

För att levandegöra texten finns återkommande fallbeskriv-

M ännis k or i beho v av stö d

Människor i behov av stöd

ningar som följs upp av frågeställningar. Till varje kapitel finns olika uppgifter och övningar.

och psykologi samt specialpedagog och lärare på högskolan i specialpedagogik. Kurt Olsson är gymnasielärare i filosofi, religionskunskap och svenska.

Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Britt-Inger Olsson är gymnasielärare i barn- och fritidsämnen

V O H E B I R O K S I N MÄN AV S T Ö D Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Best.nr 47-09274-1 Tryck.nr 47-09274-1

omslag människor i behöv av stöd.indd 1

09-08-20 15.46.47

INNEHÅ 1. Vårt behov av stöd

LL

6

Vem behöver stöd? 7 Psykisk hälsa 9 Alla människors lika värde 11 Människosyn – olika riktningar 14 2. Att leva med funktionsnedsättning

20

Anhörigas situation 21 Lagen om stöd och service 24 Hur arbetar en personlig assistent? 28 3. Utvecklingsstörning

32

Vad innebär det att vara utvecklingsstörd? 33 Olika grader av utvecklingsstörning 35 Orsaker till utvecklingsstörning 38 Downs syndrom 40 Kommunikation 42 Barns identitetsutveckling 44 Stöd åt utvecklingsstörda barn 48 Ung och utvecklingsstörd 53 Vuxen och utvecklingsstörd 56 Att arbeta med vuxna utvecklingsstörda 58 Samhällets syn på utvecklingsstörda 60 4. Autism och autismliknande tillstånd Autism 68 Tre symtom – Lorna Wings triad 69 Tonårstid och vuxenålder 73 Specialpedagogik 73 Aspergers syndrom 78 Vuxna med Aspergers syndrom 84

66

5. ADHD

86

9. Ätstörningar

Symtom och orsaker 88 Vad innebär det att ha ADHD? 90 Stöd till personer med ADHD 97 Att leva som vuxen med ADHD 104 Tourettes syndrom 105 Stöd till personer med Tourettes syndrom 107 Trotssyndrom – ”explosiva barn” 110 6. Dyslexi

112

Kännetecken på dyslexi 114 Orsaker till dyslexi 117 Stöd till personer med dyslexi 118 7. Fysiska funktionsn e d s ät t n i n g a r 122 Rörelsehinder 123 Hörselnedsättning och dövhet 135 Synskador 144 Medicinska funktionsnedsättningar 148 Diabetes 154 Epilepsi 154 8. Psykisk ohälsa

156

Neuroser 157 Depression 163 Självmordsbeteende 168 Orsaker till psykisk ohälsa 172 Barn och ungdomar med psykisk ohälsa 178 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 182 Att bemöta människor med psykisk ohälsa 185

186

Anorexi 188 Bulimi 192 Teorier om olika faktorers betydelse 193 Behandling av ätstörningar 196 10. Bristande omsorg

200

Brister i miljön kan kompenseras 201 Barnmisshandel 203 Sexuella övergrepp mot barn 210 Anmälan av övergrepp mot barn 216 Barn till psykiskt sjuka föräldrar 218 Barn till missbrukande föräldrar 219 Överlevnadsstrategier hos barn 224 11. Människor i kris

226

Olika stadier vid kris 227 Att skiljas från den man står nära 230 Att drabbas av arbetslöshet 235 Att möta barn i kris 236 Mobbning 237 12. Människor med flyktingbakgrund Flyktingars livssituation 242 Barnens hälsa 248 13. Pedagogik och terapi

252

Samtal och lek som metod 253 Psykodynamiska behandlingsformer 259 Handledning 265 Referenslista 266 Register 269

240

200

S O RG M O E D N A T 10. BRIS Barn och ungdomar som utsätts för bristande omsorg är ingen enhetlig grupp. De kan ha utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp eller annan kränkande behandling. De kan visa nedstämdhet, oro eller aggressivitet. Det är vanligt att de har en låg självkänsla och att många plågas av skam och skuldkänslor.

Brister i miljön kan kompenseras Personer som utsatts för bristande omsorg har ofta otrygg anknytning till sina närmaste och har därför svårt att känna tillit till andra människor. Barns självuppfattning grundläggs genom de känslomässiga relationer som de har till viktiga personer under sin uppväxt. Dit hör framför allt föräldrarna, men även andra vuxna kan spela en viktig roll för barnens personlighetsutveckling.

Hur närstående vuxna bemöter och besvarar barns behov har

avgörande betydelse för hur barnet kommer att värdera sig självt.

Barn som misshandlas eller utsätts för övergrepp får oftast livslånga mentala ärr och låg självrespekt. Men det betyder inte att dålig uppväxtmiljö automatiskt ger människor psykiska problem eller sociala handikapp. Människan är bra på att anpassa sitt beteende till olika situationer. Ibland kan hon därför själv kompensera brister i uppväxtmiljön.

Barn som utvecklas positivt, trots att deras föräldrar inte förmår att ge dem uppskattning och respekt, kallas ofta maskrosbarn. I många fall har andra vuxna trätt in och fyllt barnens känslomässiga behov.

Att se till att barn får en bra uppväxtmiljö är något som alla vuxna har ansvar för. Därför måste man som vuxen ingripa när barn far illa. Då lär sig barnen vilka umgängesregler som gäller mellan människor och vilka normer det finns i samhället.

Uppväxtmiljö och samhällsklyftor Det har länge funnits en klyfta mellan å ena sidan familjer i villaområden och väletablerade innerstadsmiljöer och å andra sidan familjer i socialt tungt belastade förortsområden. Denna klyfta har ökat på senare år. Invånare i utsatta stadsdelar har en högre arbetslöshet

203

och en sämre hälsa än storstadsinvånare i allmänhet. Det är också vanligare att barn i dessa områden har språksvårigheter, psykosociala problem och koncentrationssvårigheter.

När samhällsekonomin försämras, exempelvis på grund av lågkonjunktur, riskerar ett stort antal personer och familjer att hamna i arbetslöshet och ekonomiska problem. Det innebär också att de kan få sociala problem. Det är framför allt barn och ungdomar i familjer som drabbats av arbetslöshet som hamnar i en utsatt position.

På grund av den försämrade samhällsekonomin finns det även en risk att samhällets stöd till dessa utsatta grupper minskar, samtidigt som deras behov av hjälp och stöd från samhället ökar.

Risken är med andra ord stor att stödresurserna i förskolan och skolan minskar, genom att man minskar lärartätheten och drar in resurser för elevhälsa och specialpedagogik.

Barnmisshandel »Barnet

har rätt att skyddas mot

fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.« FN:s barnkonvention, artikel 19

Sverige var det första land som införde ett förbud mot aga, år 1971. Ändå finns det föräldrar som slår sina barn. En del gör det därför att de anser att detta är en riktig uppfostringsmetod, andra därför att de känner uppgivenhet och maktlöshet. Enligt undersökningar som gjorts vid Karlstads Universitet av professor Staffan Jansson ökar gruppen som slår sina barn i uppfostringssyfte.

204

Personal som arbetar med barn och ungdomar ska enligt socialtjänstlagen (2001:453) göra en anmälan redan vid misstanke om att barn far illa. Lagtexten betonar att anmälningsplikten också gäller vid kränkande behandling, som exempelvis återkommande negativa kommentarer om utseende, språk eller begåvning.

Vad menas med barnmisshandel?

En del syftar enbart på fysisk misshandel när de talar om barnmisshandel. Andra anser att även psykisk misshandel ska ingå. Ytterligare en grupp inkluderar sexuella övergrepp. För att täcka alla tre begreppen pratar man ibland om barn som far illa, eller om utsatta barn. Både fysisk och psykisk misshandel delas in i aktiv och passiv misshandel. Indelningarna är inte strikta utan blandas ofta.

Fysisk misshandel Aktiv misshandel är handlingar där föräldrar eller andra avsiktligt skadar barnet.

Världshälsoorganisationen (WHO) har graderat fysiska skador enligt följande lista: 1. Dödliga skador.

2. Allvarliga skador och symtom, till exempel livshotande skador som kvarstår under längre tid, medvetslöshet, krampanfall, frakturer (som ofta är självläkta) och hjärnskador.

3. Mindre allvarliga skador, som andra gradens brännskador vilka täcker mindre än tio procent av kroppen, många blåmärken, ärr och djupa sårskador.

Battered Child Syndrome innebär att det misshandlade barnet får permanenta hjärnskador. Omkring en tredjedel av alla misshandlade småbarn får sådanan skador.

Shaken Baby Syndrome innebär att barnet skakas så häftigt att huvudet far fram och tillbaka. Det kan ge upphov till inre blöd-

205

ningar i hjärnan och pisksnärtsskada (whiplash). Det här är ett mycket allvarligt tillstånd som kan medföra att barnet avlider.

Passiv misshandel syftar på situationer då barn vanvårdas. De lämnas utan tillsyn eller får inte tillräckligt med mat och dryck. De får inte regelbundna blöjbyten eller känslomässig omsorg. Allvarlig vanvård påverkar barns hela utveckling. Det kan resultera i försenad språkutveckling och känslomässiga störningar.

Psykisk misshandel Aktiv psykisk misshandel syftar på situationer då barn utsätts för kränkande behandlingar av olika slag. Det kan vara återkommande förödmjukelser, eller att barnet ständigt utses till syndabock.

Passiv psykisk misshandel är en situation där föräldrar inte har förmågan att tillfredsställa barnets grundläggande behov. Föräldrarna är kanske psykiskt sjuka eller har missbruksproblem och har därför svårt att ge barnen trygghet och intellektuell stimulans.

En sorts känslomässig vanvård innebär att föräldrarna inte orkar engagera sig i sina barn. I stället försöker de kompensera detta genom att tillfredsställa materiella behov på ett överdrivet sätt.

Psykiska och sociala tecken på misshandel Personer som arbetar med barn och ungdomar bör vara observanta på förändringar i barnens utveckling och beteende, eftersom det kan vara tecken på misshandel. Hit hör: • försenad språkutveckling • oro • extrem blyghet • stark oro för misslyckanden • koncentrationssvårigheter, ofta med skolproblem som följd • mobbningstendenser • brottsliga handlingar i tidig ålder • tillväxthämning.

206

FALLBESKRIVNING

Joakim föddes flera veckor för tidigt. Hans mamma Carina var ung, arbetslös och ensamstående. Hon var tillbakadragen och hade få sociala kontakter. Carina slutade skolan tidigt. Eftersom hon flyttade till en stad 20 mil bort från föräldrahemmet, kunde hon inte få så mycket stöd av mamman. Dessutom arbetade mamman mycket för att få ekonomin att gå ihop. Sin pappa hade Carina brutit med i tonåren, eftersom hon kände sig sviken då föräldrarna skildes.

När Carina kom till stan fick hon ett vikariat på ett vårdhem. Snart träffade hon Joakims pappa och blev störtförälskad, men några månader innan Joakim föddes lämnade han henne. Carina fick själv dra det tunga lasset med att ta hand om ett spädbarn. Joakim hade svårt att sova om nätterna. Han hade kolik och krävde mycket omsorg.

Då Joakim var tolv veckor gammal gjorde barnkliniken en anmälan till socialnämnden om att Carina tagit honom till sjukhuset med en bruten arm och flera stora blåmärken i olika läkningsprocesser.

Det var skador som kunde vara tecken på barnmisshandel. Carina sade att hon hade tappat Joakim, men man trodde henne inte. Den medicinska undersökningen visade på ytterligare ett benbrott, som hade fått självläka.

Joakims allmänna utveckling var försenad och han vägde för lite.

Socialtjänsten gjorde en utredning som medförde att Joakim omhändertogs, enligt lagen om vård av unga, och placerades i ett familjehem.

DISKUTERA

1. Ge förslag på förebyggande åtgärder som hade kunnat förhindra situationen.

2. Vad ska man göra för att Joakim ska få en så bra uppväxt som möjligt?

Adolf Hitler (till höger) lät mörda flera miljoner människor. Han var själv ett misshandelsoffer under barndomen och ger därmed stöd åt Alice Millers teori om en våldscirkel som är svår att bryta.

Våldscirkeln Människor som har utsatts för misshandel har en tendens att upprepa detta beteende mot sina egna barn. Risken ökar om personen i fråga har blivit misshandlad av båda sina föräldrar. Den schweiziska psykoanalytikern Alice Miller betonar att för att den här våldscirkeln ska kunna brytas, måste föräldern göra upp med sin

208

egen uppväxt. Det är en smärtsam process, då man måste erinra sig förnedringen och smärtan när man blivit slagen och trakasserad.

Miller menar att det är viktigt att både aktualisera minnena och att ta avstånd från de egna föräldrarnas agerande. Den som inte erkänner de negativa effekterna av föräldrarnas misshandel kommer inte att kunna bryta våldsmönstret utan fortsätter att slå sina egna barn.

Miller ser vissa likheter mellan föräldrar som misshandlar sina barn och människor som har missbruksproblem. I båda fallen är personerna fast i ett beteendemönster som de har svårt att bryta, även om de åtminstone delvis inser vilka konsekvenser deras beteende får. Både missbrukaren och barnmisshandlaren behöver terapeutiskt stöd för att bli medveten om vad som ligger bakom missbruket eller misshandeln, och för att fullt inse och erkänna de negativa effekterna som deras beteende medför.

Sociala orsaker till barnmisshandel I en amerikansk studie undersöktes 172 familjer där barnmisshandel förekommit. Familjerna kunde delas in i fem olika grupper: 1. Familjer som lever under tillfällig stress. Här finns många ensamstående mammor som fött barn tidigt. De har ofta själva hela ansvaret för barnens uppfostran, utan möjlighet till hjälp eller avlastning.

2. Familjer som lever under ständig stress. Gruppen har många likheter med den första, men stressituationen kan vara förstärkt genom relationsproblem, eller genom att barnen har en kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning.

3. Familjer med känslomässiga svårigheter. Gruppen har likartade problem som de två övriga grupperna. Men dessutom tillkommer känslomässiga svårigheter, som dåligt självförtroende eller depressioner.

209

4. Multiproblemfamiljen. Här utgör våld och störda relationer mellan barnen och föräldrarna en bakgrund. Missbruk av alkohol eller narkotika är vanligt, och familjen klarar inte av att hantera konflikterna sinsemellan. Föräldrarna har också ofta orealistiska förväntningar på barnen.

5. Den våldsbenägna multiproblemfamiljen. Inom en liten grupp av familjer utövar föräldrarna mycket våld, både mot barnen och mot varandra. Barnen är ofta vanvårdade och försummade, de är ibland också oönskade och uppfattas som besvärliga.

uppgifter

1. Ta reda på hur många fall av barnmisshandel som anmäls, dels i hela Sverige, dels i din kommun. Jämför med läget för tio år sedan. Diskutera möjliga förklaringar till den förändrade statistiken.

2. Ta reda på hur man åtgärdar anmälningar om barnmisshandel.

Kontakta förslagsvis följande organisationer för information: socialförvaltningen i din kommun, vårdcentralen, skolsköterskan på din skola, ungdomsmottagningen, BUP, PBU och polisen.

3 Ge förslag på hur man ska förebygga och åtgärda barnmisshandel. Kontakta Rädda Barnen och BRIS (Barnens rätt i samhället) för information och synpunkter.

4. Ta reda på fakta kring LVU och hur denna lag tillämpas i din kommun.

5. Läs boken Pojken som kallades det av Dave Pelzer. Den handlar om en pojke som utsätts för fysisk och psykisk misshandel på grund av mammans psykiska sjukdom.

210

Sexuella övergrepp mot barn »Barnet

har rätt att skyddas mot

alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.« FN:s barnkonvention, artikel 34

Med sexuella övergrepp menas varje form av sexuell handling mellan vuxna och barn, där den vuxne utnyttjar barnets beroendeställning för egna sexuella behov. Med barn menas alla under 18 år. Det kan till exempel vara fråga om att någon vill ta nakenfoton mot en persons vilja, eller att någon tvingas utföra eller uppleva sexuellt relaterade handlingar mot sin vilja.

Begreppet incest utgår från det biologiska släktskapet mellan det utsatta barnet och föräldrar, mor- eller farföräldrar eller helsyskon. Begreppet har förändrats över tiden. I dag använder man därför i stället begreppet ”övergrepp inom familjen”, då många familjer ser annorlunda ut än tidigare genom exempelvis samboförhållanden.

De flesta övergreppen sker i hemmet och är ofta symtom på grundläggande missförhållanden inom familjen. Gränserna mellan barn och vuxna är oklara och suddiga. Familjen är i regel isolerad. Alla behov tillfredsställs inom familjen, och barnen får ofta överta föräldrafunktioner, även i fråga om behovstillfredsställelse. Övergreppen sker i regel upprepade gånger.

Sexuella övergrepp mot barn kan vara svåra att upptäcka. Barn som utsatts för övergrepp berättar inte gärna om vad som har skett, eftersom de känner skuld. De kan också vara rädda för att förråda sina föräldrar, eller för att föräldrarna ska hämnas.

212

Att utsättas för sexuella övergrepp Den vanligaste formen av sexuella övergrepp är att pappan förgriper sig på sin dotter, men det kan också vara mamman eller ett syskon som begår övergrepp.

Ofta utnyttjar föräldern barnet under många år, ibland ända upp i puberteten. Barn som tvingas in i en sådan relation hamnar i en utsatt situation. Förhållandet till förövaren skapar skam- och skuldkänslor, även om barnet inte bär någon skuld för övergreppen. Att berätta något för andra innebär att man avslöjar både sig själv och föräldern, samtidigt som man riskerar att inte bli trodd.

Barn som utsätts för sexuella övergrepp tvingas tidigt in i en vuxensexualitet, som de inte är mogna för. Många upplever att de förlorat sin barndom. Deras mognad och normala utveckling kan påverkas, och de har ofta svårt att sätta gränser mot andra människor. Deras tillit till andra blir förstörd, och det är vanligt att de upplever känslor av uppgivenhet eller hopplöshet.

Inställningen till den egna kroppen påverkas. Ofta tror de inte att de äger rätten till sin egen kropp. De ser den egna kroppen som något som är till för andras behovstillfredsställelse. Risken är därför stor att de hamnar i prostitution.

Barnen känner sig svikna och förrådda av sina föräldrar. Situationen är svårast i de fall där båda föräldrarna varit medvetna om övergreppen, eller där båda föräldrarna rent av varit delaktiga i dem. Barnen upplever då maktlöshet. De är offer för misshandel utförd av sina egna föräldrar. Ofta måste de mentalt göra om situationen och lägga skulden till det inträffade på sig själva för att klara av den svåra relationen till föräldrarna.

Sexuellt utnyttjade barn har dålig tillit till egna uppfattningar.

Ofta tvingas de utveckla livslögner eller andra försvarsmekanismer för att inte drabbas av psykiskt sammanbrott. Hela detta trauma ligger som en tidsinställd bomb, inkapslad i barnets psyke.

Den riskerar att förr eller senare ta sig upp till ytan och brisera, om inte situationen uppdagas och barnet får vård och hjälp ge-

213

nom terapeutisk behandling. Det är viktigt att hela familjesituationen uppmärksammas och behandlas, för att de drabbade barnen ska kunna bearbeta sina upplevelser och för att de ska bli fria från känslan av skuld.

Varför begår vuxna sexuella övergrepp mot barn?

Pedofiler är personer som har en sexuell dragning till barn. Känslomässigt fungerar personer inom denna grupp som små barn. Därför kan de endast känna sig trygga tillsammans med barn. Pedofiler är vanligen omogna personer med dåligt självförtroende. De har svårt att utveckla djupa vuxenrelationer och saknar inre spärrar mot att sexuellt utnyttja barn. Sådana brott uttrycker, förutom brist på empati, en total känslomässig avskärmning från andra människor.

Uppemot 90 procent av alla sexuella övergrepp mot barn begås av män. Förövarna finns inom alla yrkesgrupper. De har en bristande inlevelseförmåga, och undersökningar tyder på att många själva har varit utsatta för sexuella övergrepp som barn.

Andra orsaker till att förövare begår sexuella övergrepp är: • Brister i den tidiga identitetsutvecklingen. Individen har svårt att hantera både närhet och distans till andra.

• Svårigheter att hantera starka känslor. Dessa upplevs som hot.

• Låg självkänsla och upptagenhet av egna känslor och behov.

• Omedvetna och dolda konflikter. Minnesluckor ifråga om egna trauman gör att personen tvingar det utsatta barnet att uppleva liknande trauman som han eller hon själv utsatts för som barn. Det är alltså fråga om en slags ritualhandling.

• Omedvetenhet om egna känslomässiga signaler. Som barn har personen själv utsatts för övergrepp men har förbjudits att tala om, känna och reagera på övergreppen.

• Bristande motivation till inlevelse i det utsatta barnets situation. Individen blir beroende av att upprepa brottet, eftersom det minskar de egna inre spänningarna.

214

FALLBESKRIVNING

Charlotte hittade en tidningsartikel om incest. Hon tog med den till sin bästa kompis Pela, pekade på den och berättade att hon råkat ut för samma sak.

– Är det sant? undrade Pela.

– Ja, svarade Charlotte. Jag har länge velat berätta detta för någon men inte vågat. Mamma kanske skulle bli arg om jag berättade det för henne. Ibland har jag önskat att hon skulle upptäcka något, att hon skulle komma in genom dörren. Men jag är rädd för att hon skulle skylla på mig. Pappa säger att det är vår egen hemlighet och att jag får flytta hemifrån om jag berättar för någon.

DISKUTERA

Vad tycker ni Pela ska göra, ska hon berätta vad Charlotte anförtrott henne? Vem ska hon i så fall vända sig till?

Stöd och behandling Många av förövarna har alltså själva under sin uppväxt varit utsatta för sexuella övergrepp, vilket har skadat dem så myckt att de i sin tur förgriper sig på sina egna barn. Genom att bryta de starka bindningar som finns mellan familjemedlemmarna, kan man förhindra att beteendet förs vidare till nästa generation. Det kan man göra genom exempelvis familjeterapi.

Samtidigt måste man satsa på att rehabilitera barnen, offren för övergreppen. Metoderna för detta växlar, bland annat beroende på barnens ålder och på under hur lång tid de har utsatts för övergrepp. Små barn behandlas med olika former av lekterapi,

215

där man använder sig av lek, konst, drama och musik. Barnen får uttrycka sina upplevelser med hela kroppen. De lär sig att ge uttryck för sin rädsla och förbereds för att våga släppa fram den hemska hemlighet som de, medvetet eller omedvetet, bär på. Målet för terapin är att få fram grundkonflikten i familjen, så att man kan bryta upp den och förändra familjestrukturen.

Gruppterapi är en annan behandlingsmetod. Det är en form av psykoterapi som bedrivs av en eller två terapeuter med flera personer samtidigt, och där gruppen kan ha en viktig funktion för att behandlingen ska bli lyckad.

DISKUTERA

1. Anta att du arbetar på en förskola och att en femårig flicka vill berätta en hemlighet för dig som du får lova att inte säga till någon. Det hon berättar får dig att misstänka att hennes pappa förgripit sig på henne. Samtidigt har du hört några i personalen prata om att flickan har en ”farligt livlig fantasi” och att man får ta mycket av vad hon påstår sig ha upplevt med en nypa salt. Du försöker ta upp ämnet med en kollega som viftar bort det med påståendet att ”barn ser så mycket olämpligt på TV nu för tiden som de inte förstår”.

Hur ska du agera? Ska du gå vidare med dina misstankar, trots att du bryter ditt tysthetslöfte till flickan? Om du går vidare, vart vänder du dig? Ska du agera direkt, eller ska du först försöka bli mer säker på din sak? Hur gör du i så fall? Fundera i smågrupper. Ta sedan upp frågeställningarna i hela klassen och diskutera för- och nackdelar med era olika strategier.

2. Ta reda på hur många fall av sexuella övergrepp inom familjen som anmäls i Sverige under ett år. Jämför siffrorna för de senaste tio åren. Finns det några skillnader? Kan man se några trender?

Diskutera i mindre grupper vad dessa siffror kan tyda på.

216

uppgifter

1. Kontakta socialförvaltningen och ta reda på vilket stöd och vilka behandlingsformer för utsatta barn det finns i din kommun.

2. Läs böckerna Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet och Hudlös himmel av Herbjörg Wassmo. De handlar om en liten flicka som utsätts för sexuella övergrepp. Ingen lägger märke till hur hon har det. Den vackra glasverandan är blind.

Anmälan av övergrepp mot barn Den svenska lagstiftningen är tydlig i fördömandet av våld mot barn. I föräldrabalken står det att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Lagen om vård av unga (LVU) kan användas när det finns ”en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas”.

Vem har skyldighet att anmäla?

Enligt socialtjänstlagen (SOL) kapitel 14 § 1 har vissa yrkesgrupper anmälningsskyldighet då man misstänker fall av barnmisshandel eller sexuella övergrepp. Hit hör personal som arbetar inom: • omsorgsverksamheten • förskola och skola • socialtjänsten • barnavårdscentralen (BVC) • barn- och ungdomspsykiatrin (BUP/PBU) • myndigheter inom hälso- och sjukvård • myndigheter som arbetar med barn och ungdomar.

217

Alla anmälningar om sexuella övergrepp måste gå till socialnämnden, som utreder frågan. Anmälare kan kontakta polisen, som i sin tur skickar ärendet vidare till socialnämnden. Man kan också göra en anonym anmälan till Barnens rätt i samhället eller Rädda Barnens ombudsman.

När en anmälan inkommit till socialnämnden är nämnden skyldig att inleda en utredning, vilken i sin tur kan resultera i en anmälan till polis eller åklagare. En sådan anmälan kan också utmynna i en ansökan om vård och stöd, enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

218

Få anmälningar av misshandel och sexuella övergrepp leder till åtal i domstol. Det vanligaste skälet är att det inte finns tillräckligt med bevis för att ett brott har begåtts. Misshandel och sexuella övergrepp sker ofta i situationer då det inte finns några vittnen. Och de vittnen som eventuellt existerar är ofta familjemedlemmar, som kanske avstår från att vittna på grund av dubbla lojaliteter, av rädsla eller för att slippa skammen som det skulle innebära att göra brottet känt.

Av antalet anmälningar om misshandel och sexuella övergrepp som leder till åtal är det också bara ett fåtal som leder till omhändertagande enligt LVU. Siffran brukar ligga strax under tio procent.

Stödåtgärder som familjebehandling, familjehem, stödfamilj och hemterapeut sker inom ramen för socialtjänstlagen. I alla sammanhang när familjen samtycker till insatser, sker dessa med hjälp av denna lag.

Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn till psykiskt sjuka föräldrar riskerar att utsättas för vanvård samt fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. Det är viktigt att skilja på om föräldrarna drabbats av övergående förvirringstillstånd, orsakade av kriser, eller om de lider av allvarliga psykiska sjukdomstillstånd. Föräldrarnas omsorgsförmåga bedöms både utifrån vilka psykotiska drag som visar sig hos dem och hur de fungerar i sin föräldraroll.

Föräldrar i schizofrena eller paranoida tillstånd har svårt att uppfatta barnens egna behov. Då föräldern känner oro uppfattar till exempel föräldern att oron finns hos barnet och inte hos föräldern själv. Föräldrar med sådana psykiska sjukdomstillstånd kan förmedla en förvrängd verklighetsuppfattning, som att omvärlden är farlig eller fientlig, till barnen.

219

Barnens ålder vid föräldrarnas insjuknande har stor betydelse för hur allvarligt föräldrarnas sjukdom kommer att påverka barnens utveckling. Det är viktigt att behandlingen koncentreras på barnens behov. Man får inte använda barnen som en resurs i behandlingsarbetet med föräldrarna. I förskolan och skolan måste barnen mötas med respekt och få det stöd, den tröst och den uppmärksamhet som de behöver.

Barn till missbrukande föräldrar Barn som växer upp i familjer där den ena eller båda föräldrarna är missbrukare får tidigt ta ett vuxenansvar. I svårare missbruksfall är det inte ovanligt att barnen periodvis blir föräldrar till sina föräldrar. Ofta får de inrikta sin tillvaro på att anpassa sig efter faserna i föräldrarnas missbruk. De tar dessutom ofta själva på sig skulden för missbruket.

Ofta har barnen upprepade gånger blivit besvikna, och deras tillit till andra människor kan ha skadats. Därför kan de ha lätt för att känna aggressivitet eller frustration. På grund av sin roll i familjen får de inte möjlighet att uttrycka sina egna behov och utveckla sina egna känslor. Därmed får de inte möjlighet att mogna känslomässigt och mentalt. Följden kan lätt bli att de blir aggressiva mot andra, eller att de vänder vreden inåt mot sig själva med självförakt som följd. De får ofta svårt att bygga upp nära och djupa kontakter till andra, vilket medför att de riskerar att bli isolerade. Resultatet kan bli att de som vuxna tar över föräldrarnas beteende och själva börjar missbruka alkohol eller andra droger.

Ofta behövs stabila vuxenkontakter för att stödja dessa barn i deras livssituation och hjälpa dem att få en positiv utveckling.

220

Barn till alkoholmissbrukare Barn som växer upp i en familj där någon av föräldrarna har alkoholproblem får tidigt lära sig att utveckla speciella beteenden för att bli sedda. Familjens energi och intresse riktas mot den missbrukande föräldern och mot missbruket. Även om den andra föräldern inte missbrukar alkohol, går personens hela uppmärksamheten åt till missbrukaren. Barnen tappas bort, om de inte utvecklar beteenden som gör att de blir sedda. En del försöker vara till lags och vara duktiga, andra lever ut sin besvikelse och ställer till scener för att märkas.

Många av dessa barn har sällan fått sitta hos någon vuxen och bara finnas till. De har heller inte fått uppskattning utan att prestera något. De får svårt att utveckla en stark egen identitet, eftersom behovet av anpassning i familjen lätt tvingar dem till rena självutplåningen. Sådana beteendemönster eller personlighetsdrag försvinner inte för att de som vuxna flyttar hemifrån eller för att föräldern slutar dricka. Uppväxtmiljön hotar att följa dessa människor som en mörk skugga hela livet.

Uppväxtmiljön och föräldrarnas attityder har stor betydelse för ungdomars förhållningssätt till alkohol.

Om man som barn till en alkoholist försöker ha kontroll över tillvaron för att överleva, kan detta förvandlas till en livsstil när man blir vuxen och flyttar hemifrån. Kontrollbegäret är inte längre riktat mot alkoholisten, men det finns alltid något annat man försöker kontrollera. Barn till alkoholister kan också bli dominerande och kontrollerande som föräldrar och ha en tendens att överbeskydda sina egna barn.

Det finns behandlingsprogram, inte bara för barn utan även för vuxna barn till alkoholmissbrukare.

221

FALLBESKRIVNING

Isabell, 11 år, bor i en medelstor svensk stad. Hon har två mindre syskon, Per 7 år, och Anna 5 år. Isabells föräldrar dricker sig berusade flera gånger i veckan. Pappan har druckit i många år och mamman alltmer de senaste tre åren.

När pappan är arbetslös dricker han mer, men värst är det när också mamman faller för flaskan. Då får Isabell ta hand om skötseln av hemmet och trösta småsyskonen som blir rädda då föräldrarna är fulla.

Isabell har länge hoppats att föräldrarna ska sluta dricka. Pappan har otaliga gånger lovat henne det, men det har aldrig hållit.

Ibland, speciellt då hon var mindre, har Isabell känt som att det är hennes fel att föräldrarna dricker. Hon har inte varit tillräckligt bra och gjort dem besvikna.

Isabell vågar sällan ta hem kompisar. ”Tänk om pappa skulle komma hem och vara full!” Många gånger fantiserar hon om att flytta hemifrån. Men hur skulle det då gå för syskonen, och för mamma och pappa? Hon har inte så många kompisar, och dem hon har blir hon ofta arg och besviken på. Besvikelsen som hon inte kan visa sina föräldrar tar hon ut på kompisarna.

DISKUTERA

1. Vilka problem riskerar Isabell att få senare i livet på grund av sin uppväxt i en missbrukarfamilj?

2. Hur kan dessa erfarenheter påverka hennes förhållande till alkohol, andra människor, make och barn?

3. Hur kan du som personal stödja barn som far illa och deras familjer?

222

Alkoholrelaterade fosterskador I Sverige föds mellan 100 och 150 barn årligen med skador som orsakats av att mamman druckit alkohol under graviditeten. Barnen föds med vad som kallas för fetalt alkoholsyndrom (FAS).

Om skadorna är något mindre i omfattning kallas det fetala alkoholeffekter (FAE). Födelsetalet för barn med FAE är betydligt fler än 150 stycken per år. Antalet barn med dessa syndrom kommer antagligen att öka i framtiden, eftersom alkoholkonsumtionen hos unga kvinnor ökar.

Det finns ett tydligt samband mellan skadornas omfattning hos barnen och den mängd alkohol som mamman använt under graviditeten, samt när under graviditeten hon druckit alkohol. Fysiska missbildningar uppstår oftast tidigt under graviditeten, medan skador som påverkar barnets begåvning eller andra hjärnfunktioner uppstår i ett senare skede. Det krävs en stor mängd alkohol för att barnet ska drabbas av svår fysisk missbildning eller utvecklingsstörning. En del barn får neuropsykiatriska diagnoser, som ADHD, och många barn får aldrig reda på orsaken till sina svårigheter. Barn med FAS kan ibland förväxlas med barn med ADHD.

Symtom på FAS Små barn med FAS har ofta följande symtom: • låg födelsevikt • oro, gråter mycket • stort sömnbehov • extra känsliga för olika former av beröring och ljudintryck • smal kroppsbyggnad och litet huvudomfång • hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter • motoriska svårigheter • inlärningsproblem • dåligt närminne • ögonskador.

223

Kriterier för FAS Det finns tre kriterier som ska vara uppfyllda för att ett barn ska få diagnosen FAS: En tillväxthämning ska ha inträffat före eller efter födelsen. Barnet ska ha missbildningar i ansiktet eller på andra kroppsdelar. Det ska ha försämrad hjärnfunktion eller försämrade funktioner i nervsystemet.

Med tiden blir de intellektuella bristerna mer synliga. Normalbegåvade barn med FAS kan ha en ojämn intellektuell kapacitet och klarar till exempel bara av vissa saker under speciella förutsättningar. Många barn med FAS har störst svårighet med matematik, problemlösning och inlärning. Bristerna i sociala färdigheter blir också tydligare i takt med stigande ålder och ökande krav.

Barn med FAS behöver tydlig och väl strukturerad undervisning. Deras pedagogiska och sociala behov överensstämmer mycket med behoven hos barn med ADHD.

uppgifter

1. Ta reda på vilka möjligheter till hjälp det finns för barn till missbrukare i din kommun.

2. I familjer där det finns alkoholproblem förekommer det att familjemedlemmarna försöker dölja detta utanför familjekretsen. Försök förklara orsaken till detta.

3. Kontakta Anonyma Alkoholister, Länkarna eller liknande organisationer och ta reda på hur de ser på barns situation i missbrukarfamiljer.

4. Läs boken Erik – mitt ibland oss av Katarina Wittgard. Boken handlar om en pojke som får diagnosen FAS.

Överlevnadsstrategier hos barn Barn som växer upp i familjer där det finns allvarliga problem visar ofta en förmåga att både kunna anpassa sig och utveckla strategier för att hantera situationen och för att, mer eller mindre bokstavligt talat, överleva. Här följer fyra vanliga strategier.

Det ansvarsfulla barnet Barnen tar på sig ansvaret för hemmet när de missbrukande föräldrarna inte klarar av detta. Vissa barn tar även över föräldraansvaret. Det är vanligen den äldsta i syskonskaran som får denna roll. Barnen känner sig otillräckliga och tar dessutom på sig skulden för föräldrarnas missbruk. Ofta har barnen höga krav på sig själva.

Dessa barn måste få möjlighet att lära sig säga nej till föräldrarnas uttalade eller outtalade krav. De behöver lära sig att lyssna på sina egna behov. De måste få möjlighet att acceptera egna misslyckanden och förstå att de har ett eget värde, även om de inte hela tiden är högpresterande.

225

Det skojfriska barnet Skojfriska barn försöker skoja bort och förneka alla problem. Genom att gå in i en uppskruvad clownroll kan de dölja svårhanterliga situationer och känslor, sin rädsla och sin ensamhet.

Dessa barn behöver hjälp med att förstå att det inte är farligt att prata om känslor och problem.

Rollen som syndabock Barnen uppfattas av föräldrarna som problembarn, och de upplever sig själva som utstötta och övergivna. Inom familjen utvecklas en ond cirkel, där barnen alltmer tappar självförtroendet och där föräldrarnas bild av att det är barnen som orsakar problemen i familjen växer sig allt starkare hos barnen själva. Barnen upplever hela tiden misslyckanden och känner att de inte duger. De tar över skuld och problem från de andra familjemedlemmarna. Barn med dessa problem behöver uppleva situationer där de känner sig viktiga och där de upplever att de lyckas med de uppgifter de får.

Det osynliga barnet Dessa barn har tidigt lärt sig att det är bäst att synas och märkas så lite som möjligt. Det är vanligt att de känner uppgivenhet inför sin livssituation. Dessa barn behöver bli uppmärksammade av omgivningen och få bekräftelse, så att deras självförtroende växer.

Råd till barn med missbrukande föräldrar • • • • • •

Det är inte ditt fel att föräldrarna missbrukar.

Du är inte ensam i din situation.

Det är tillåtet att prata och berätta om föräldrarnas missbruk.

Du kan inte bota föräldrarna och få bort deras missbruk.

Du och dina föräldrar behöver hjälp.

Du har rätt att må bra!

272

Bildlista 17 23 29 36 40 43 46 54 62 71 79 81 95 115 120 125 133 138 144 151 158-159 164 175 183 190 195 197 202 207 211 217 224 231 243 251 257 261 263

Xinhua/Eyevine/IBL Bildbyrå Anette Nantell/Scanpix Jan Johannessen/Aftonbladet Bild Eva Tedesjö/Scanpix Lauren Shear/SPL/IBL Bildbyrå Jan Håkan Dahlström/Bildhuset/Scanpix Thomas Johansson/Aftonbladet Bild Lotte Fernvall/Aftonbladet Bild Joakim Eneroth/Scanpix Lena Johansson/Mira/NordicPhotos Krister Hansson/Aftonbladet Bild Siri Stafford/Getty Lars Epstein/Scanpix Mark Earthy/Scanpix Eva Hedberg/Läs och skriv Anders Deros/Aftonbladet Bild Malin Hoelstad/Scanpix Thomas Löfqvist/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå Anette Nantell/Scanpix Roger Turesson/Scanpix Ferdinando Scianna/Magnum/IBL Bildbyrå Mikael Andersson/Mira/NordicPhotos Robert Ekegren/Scanpix Alison Wright/National Geographic/Getty Jenny Leyman/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå Ronaldo Schmidt/AFP/Scanpix Stockholms centrum för ätstörningar Lars G Säfström/Mira/NordicPhotos Bettman/Corbis/Scanpix Jan Nordström/Mira/NordicPhotos Lisa Landberg/Spegla/NordicPhotos WIN-Iniative/Getty Images Uno Andersson/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå Abbas/Magnum/IBL Bildbyrå Märta Thisner/Folio Henrik Brunnsgård/Aftonbladet Bild BAL/IBL Bildbyrå Oscar Mattsson/Mira/NordicPhotos

ISBN 978-91-47-09274-1 ©1998 Britt-Inger Olsson, Kurt Olsson och Liber AB

Ulla Lindqvist Segelman Anna Hild B I L D R E D A K T Ö R : Margareta Söderberg T E C K N A R E : Helena Halvarsson V I N J E T T E R : Helena Halvarsson P R O D U K T I O N : Thomas Sjösten REDAKTION:

F O R M G I VA R E :

Fjärde upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2010

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

människor i behov ny.indd 2

09-08-20 14.09.21

Vad innebär det att gå igenom en livskris eller att vara utsatt för bristande omsorg? Hur är det att leva med en synlig eller osynlig funktionsnedsättning? Hur är det att leva som flykting?

Vilken människosyn har du, och hur påverkar den ditt möte med människor som behöver extra stöd?

Människor i behov av stöd tar upp alla dessa aspekter. Boken vill ge läsaren en ökad förståelse för hur man påverkas av funktionsnedsättningar, psykosociala problem och kriser. Dessutom vill boken öka insikten om hur det är att arbeta med människor som behöver extra stöd samt visa på tillämplig pedagogik och terapi.

För att levandegöra texten finns återkommande fallbeskriv-

M ännis k or i beho v av stö d

Människor i behov av stöd

ningar som följs upp av frågeställningar. Till varje kapitel finns olika uppgifter och övningar.

och psykologi samt specialpedagog och lärare på högskolan i specialpedagogik. Kurt Olsson är gymnasielärare i filosofi, religionskunskap och svenska.

Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Britt-Inger Olsson är gymnasielärare i barn- och fritidsämnen

V O H E B I R O K S I N MÄN AV S T Ö D Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Best.nr 47-09274-1 Tryck.nr 47-09274-1

omslag människor i behöv av stöd.indd 1

09-08-20 15.46.47