9789144073231 by Smakprov Media AB

Denna bok handlar om att genomföra examensarbeten med utgångspunkt i olika former av litteratur och andra texter. I boken behandlas litteraturbaserade examensarbeten, studieuppgifter och uppsatser generellt.

DAGS FÖR UPPSATS

– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

DAGS FÖR UPPSATS

FEBE FRIBERG (RED.)

Redaktör Febe Friberg är docent vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och professor vid Instittut for Helsefag, Universitet i Stavanger, Norge. Författare är också Kerstin Segesten, professor emerita vid Högskolan i Borås, docent Elisabeth Dahlborg Lyckhage, Högskolan Väst samt Linda Östlundh, universitetsbibliotekarie, Universitet i Agder, Norge.

Från idé till examination

DAGS FÖR UPPSATS

– vetenskaplig teori och metod

– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

Läsaren finner en rad praktiska förslag som underlättar genomförandet av litteraturbaserade examensarbeten. Boken är en omtyckt och självklar följeslagare, som studerande vid sjuksköterskeprogrammen ständigt kan återkomma till genom hela sin utbildning. Dags för uppsats vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå samt till deras handledare. Boken kan med fördel även användas av yrkesverksamma i samband med vårdutvecklingsarbete.

Andra upplagan

2:a uppl.

Art.nr 32108

FEBE FRIBERG (RED.) www.studentlitteratur.se

978-91-44-07323-1_01_Cover.indd 1

2012-04-26 09.45

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisnings bruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal t ecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32108 ISBN 978-91-44-07323-1 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2006, 2012 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2012

978-91-44-07323-1.indd 2

2012-04-13 16.39

Innehåll

Förord 5 Författarpresentation 9 Del I 11 K A PI T EL 1 Ännu en metodbok 13

Kerstin Segesten K A PI T EL 2 Kunskap, kunskapsanvändning och

kunskapsutveckling 23 Elisabeth Dahlborg Lyckhage K A PI T EL 3 Tankeprocessen under examensarbetet 37

Febe Friberg K A PI T EL 4 Användbara texter 47

Kerstin Segesten K A PI T EL 5 Informationssökning 57

Linda Östlundh K A PI T EL 6 Att utforma ett examensarbete 81

Febe Friberg © f ö r fat ta r na o c h S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-07323-1.indd 3

2012-04-13 16.39

Innehåll

Del II 95 K A PI T EL 7 Att välja ämne och modell

för sitt examensarbete 97 Kerstin Segesten K A PI T EL 8 Att göra en begreppsanalys 101

Kerstin Segesten K A PI T EL 9 Att bidra till evidensbaserad omvårdnad

med grund i analys av kvantitativ forskning 111 Kerstin Segesten K A PI T EL 10 Att bidra till evidensbaserad omvårdnad

med grund i analys av kvalitativ forskning 121 Febe Friberg K A PI T EL 11 Att göra en litteraturöversikt 133

Febe Friberg K A PI T EL 12 Att analysera diskurser 145

Elisabeth Dahlborg-Lyckhage K A PI T EL 13 Att analysera berättelser (narrativer) 161

Elisabeth Dahlborg-Lyckhage

Bilagor 173 Person- och sakregister 177

978-91-44-07323-1.indd 4

2012-04-13 16.39

Förord

Första upplagan Denna bok handlar om att skriva litteraturbaserade examensarbeten och är resultatet av ett pedagogiskt utvecklingsarbete som bedrivits vid institu tionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås under åren 2002–2004. Boken är disponerad i två delar. I del ett behandlas områden som är av betydelse för att förstå varför litteraturbaserade studier är viktiga inom vårdvetenskap och sjuksköterskans funktionsområde. I del två ges sex praktiska exempel på hur litteraturbaserade examensarbeten kan genomföras. De två delarna kan läsas separat, men avsikten med del ett är att lägga grunden för förståel sen av de praktiska exempel som presenteras i del två. Boken är tänkt att vara ett stöd för såväl studenter som lärare och fokuserar främst examensarbe ten på kandidatnivå i vårdvetenskap. Den kan även användas för examens arbeten på magisternivå och i studieuppgifter och mindre examensarbeten där litteratur analyseras. Även om boken är inriktad på examensarbeten i huvudområdet vårdvetenskap, torde innehållet i boken vara applicerbart på litteraturbaserade examensarbeten inom närliggande ämnesområden, såsom t.ex. arbetsterapi och fysioterapi. Sjuksköterska, sjuksköterskestudent och vårdvetenskap kan då bytas ut mot andra benämningar. I boken används främst termen vårdvetenskap för att beteckna ämnesom rådet. Vårdvetenskap kan ses som utbytbart mot omvårdnad, utan att göra någon värdering av termernas innebörd görs. Detsamma gäller när ter merna vårdande och omvårdnad används i boken. Lärarkollegiet vid institutionen för vårdvetenskap, har bidragit på ett väsentligt sätt till tillkomsten av denna bok, liksom Biblioteks- och läranderesurser vid Högskolan i Borås. Vi vill tacka för värdefulla synpunkter från några personer som läst delar eller boken i sin helhet; Terese Bon das, Eli Bytoft Nyaas, Gunilla Carlsson, Eva Efraimsson och Berit Lindahl © f ö r fat ta r na o c h S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-07323-1.indd 5

2012-04-13 16.39

Förord

vid Högskolan i Borås samt Evelyn Hermansson vid Göteborgs universitet. Birgitta Wallin har bidragit med texten om referenshantering utifrån APAmanualen. Värdefulla synpunkter från studenter som skrivit examensar beten är inte att förglömma. Vår förhoppning är att boken ska inspirera till kreativa och konstruktiva examensarbeten som ökar möjligheten att omsätta teoretisk kunskap i praktisk handling. Göteborg i maj 2006 Febe Friberg

Andra upplagan Så är det dags för en ny upplaga av ”Dags för uppsats – vägledning för litte raturbaserade examensarbeten”. Vi har behållit grundinnehållet och grund strukturen, men vissa revideringar är gjorda. Terminologin är ändrad på några punkter. Vårdvetenskap har bytts ut mot huvudområdet omvårdnad i enlighet med högskoleförordningens förslag. På vissa ställen i boken används dock uttrycket vårdvetenskap/omvårdnad för att underlätta läsningen. I dag används termen informationssökning allt oftare i stället för litteratursök ning, eftersom informationssökning är en vidare term och omfattar mer än litteratur. I kapitel 5 används främst termen informationssökning. I andra kapitel används främst termen litteratursökning, i de fall texten specifikt handlar om sökning av litteratur. Några kapitel är reviderade. Kapitel 2, ”Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling”, har komplette rats med en text kring förhållningssätt när det gäller teoribildning och forsk ning, samt ett tillägg om evidensbaserad kunskap. Kapitel 5, ”Informations sökning”, har uppdaterats avseende nya sökfunktioner och sökstrategier. I Kapitel 6, ”Att utforma ett examensarbete”, har Linda Östlundh bidragit med en uppdatering av referenshantering enligt APA-manualen. Kapitel 11, ”Litteraturöversikt”, har kompletterats med text om integrativ översikt och i kapitel 13, ”Att analysera berättelser (narrativer)”, tas nu även narrativ analys upp. Referenslistorna har uppdaterats och vissa tillägg har också gjorts.

978-91-44-07323-1.indd 6

2012-04-13 16.39

Förord

Vi hoppas att boken även fortsättningsvis ska fungera som ett hjälp medel för studenter på olika nivåer och för deras handledare. Examens arbetet är en viktig källa till fördjupad ämneskunskap och ökad förståelse för det vetenskapliga tänkandet och den vetenskapliga processen. Göteborg i mars 2012 Febe Friberg

978-91-44-07323-1.indd 7

2012-04-13 16.39

978-91-44-07323-1.indd 8

2012-04-13 16.39

Författarpresentation

Redaktör

Febe Friberg är leg. sjuksköterska och fil.dr i vårdpedagogik, docent i vård pedagogik och arbetar som lektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt är professor vid Institutt for Helsefag, Universitetet i Stavanger, Norge. Hon har arbetat med undervisning och utveckling av kurser i vetenskapsteori och metod på grundnivå och avancerad nivå och har handlett och examinerat ett stort antal examensarbeten på kandidat- och magisternivå. Hon handleder i dag framför allt på master- samt forskarutbildningsnivå.

Övriga författare

Elisabeth Dahlborg Lyckhage är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik, docent i vårdvetenskap och arbetar som lektor i vårdvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har sedan mitten av 1990-talet arbetat med sjuksköterskestudenters vetenskapliga skolning, samt handlett studenter på kandidat-, magister- och forskarutbildningsnivå vid Högskolan Väst och vid Göteborgs universitet. Kerstin Segesten är leg. sjuksköterska, fil.dr och professor emerita i vård vetenskap med inriktning mot omvårdnad vid Högskolan i Borås, Insti tutionen för vårdvetenskap. Hon var med och startade ämneskurser i omvårdnad/vårdvetenskap vid Göteborgs universitet 1978 och har sedan dess utvecklat, handlett och examinerat kandidat- och magisteruppsatser vid nämnda universitet, samt vid Hälsohögskolan i Vänersborg och Hög skolan i Borås. Hon handleder i dag framför allt på doktorandnivå. © f ö r fat ta r na o c h S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-07323-1.indd 9

2012-04-13 16.39

Författarpresentation

Linda Östlundh arbetar som universitetsbibliotekarie vid Universitetet i Agder i Norge och ansvarar bland annat för undervisning och utveckling av kurser i informationssökning för studenter vid Fakultet for helse- og idrettsvitenskap.

978-91-44-07323-1.indd 10

2012-04-13 16.39

K apit e l 3

Tankeprocessen under examensarbetet Fe be Fr i be rg

I likhet med empiriska studier följer litteraturbaserade studier en struk turerad arbetsgång. Vi har valt att tala om en tankeprocess i stället för en forskningsprocess, eftersom det i undervisningssammanhang handlar om att använda ett speciellt sätt att tänka och reflektera. I detta kapitel beskrivs tankeprocessen som en spiralrörelse innefattande ett antal faser. Varje fas kan i sig ses som en rörelse, vilken visar på det kreativa arbete som bygger upp ett examensarbete. Spiralrörelsen får också symbolisera att en tanke process av detta slag inte är linjär på så sätt att en fas måste vara avslutad innan nästa påbörjas. Vanligen överlappar faserna varandra, och en änd ring av tänkandet i en fas påverkar de övriga faserna, vilket innebär att man får ”gå tillbaka” i spiralen. På så sätt skapas parallella tankeprocesser. En annan innebörd i spiralmetaforen kan kopplas till tiden efter uppsats skrivandet. När uppsatsen är färdig känner sig förstås författaren redo att presentera resultatet för nya läsare. Men kanske fortsätter spiralrörelsen tack vare att funderingar väckts som kan ligga till grund för en ny studie. Detsamma kan gälla läsaren av examensarbetet, som kanske blir inspirerad till att göra en egen uppsats och fortsätta med någon fråga som är kopplad till det lästa arbetet. Tankeprocessen blir på så sätt en kunskapsprocess. I figuren nedan ges förslag på innehåll i detta kreativa arbete.

978-91-44-07323-1.indd 37

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

En fråga eller undran dyker upp

Problemområdet identifieras Resultat

Den inledande litteratursökningen

Dataanalys (se förslag modell 1–6) Problemformuleringen

Syftet

Den egentliga litteratursökningen

Olika typer av texter t.ex. Vetenskapliga artiklar Figur 1.

Avhandlingar

Rapporter

Biografier

Offentliga dokument

Tankeprocessens faser.

En fråga eller undran dyker upp Tankeprocessen inleds vanligen med en undran över något som studen ten stött på under sina verksamhetsförlagda praktikperioder, något som lästs i kurslitteraturen eller annan litteratur eller något som diskuterats i undervisningen. Det kan handla om att ha noterat att vissa sjuksköterskor använder termen ”oro” på ett till synes för givet taget sätt. Studenten note rar att sjuksköterskorna talar med varandra om att ”patienten är orolig”, och kanske dokumenteras patientens oro i omvårdnadsjournalen. Detta leder till en fundering över vad begreppet oro betyder. Ett annat exempel på en undran är att studenten under praktiken noterar att sjuksköterskorna har vissa rutiner rörande skötseln av kvarliggande urinkatetrar (KAD). Studenten kanske hör diskussioner sjuksköterskorna emellan om för- och nackdelar rörande användandet av KAD. Då ligger det nära till hands att börja fundera över vilket arbetssätt som är bäst och vad forskningen säger 38

978-91-44-07323-1.indd 38

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

om för- respektive nackdelar med KAD. Ytterligare ett exempel handlar om erfarenheter från en praktikperiod på en vårdavdelning där kvinnor med bröstcancer vårdas. Kanske väcks en fundering kring vad det innebär att ha fått bröstcancer och vad de drabbade kvinnorna undrar över. Ett avslutande exempel; under praktikperioden noterar studenten att kvinn liga patienter med hjärtsvikt bemöts annorlunda än män av vårdpersona len. Denna observation väcker en fundering om det verkligen är skillnad mellan kvinnors och mäns vård vid hjärtsvikt. Kanske börjar studenten läsa i riktlinjer och andra dokument för att se vad som skrivs om kvinnligt respektive manligt i samband med hjärtvård, samt hur det beskrivs. Detta är några exempel på funderingar som kan dyka upp i samband med bl.a. det praktiska vårdarbetet och som kan ligga till grund för en problematise ring inför ett examensarbete.

Problemområdet identifieras När funderingen ”väckts” upptäcks ett helt sammanhang som är kopplat till undringen. Detta sammanhang utgör ett slags problemområde. I exem plet med de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser så kanske tanken väcks att såväl unga som gamla kvinnor kan drabbas, och att det kan vara skillnad på att befinna sig i början av sjukdomsperioden (nyss fått reda på diagnosen) eller ett år efter diagnosen. I exemplet med det ofta använda ordet ”oro”, så kanske man kommer fram till att oro kan ha en generell betydelse, alltså oro i allmänhet. Men att oro också kan avgränsas till ett speciellt sammanhang eller kontext, t.ex. patienters oro inför ett operativt ingrepp. Det är fortfarande termen oro som står i fokus men en avgräns ning har gjorts till ”det preoperativa sammanhanget”. På detta sätt anas komplexiteten i det som från början var en till synes okomplicerad funde ring. Det är alltså viktigt att vrida och vända på ett problem för att förstå vad det egentligen handlar om. Ett viktigt ställningstagande rör proble mets förankring i relation till omvårdnad. Problemet ska förutom ämnes relevans också vara relevant för den grundutbildade sjuksköterskans verk samhetsområde. I och med undersökningen av problemområdet påbörjas avgränsningen av problemet. Under de första faserna i tankeprocessen är det viktigt att studenten diskuterar med handledaren på praktikplatsen, med kurskamraterna och med handledaren av examensarbetet. © f ö r fat ta r na o c h S t ud e n t li t t e r at u r

978-91-44-07323-1.indd 39

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

Den inledande litteratursökningen För att förstå problemområdet och för att kunna avgränsa forskningspro blemet måste studenten ta reda på vad som finns publicerat inom området. Vi har valt att kalla detta för en ”inledande” litteratursökning. Egentligen är termen informationssökning relevantare att använda, men här används den alternativa termen litteratursökning. Hur själva litteratursökningen går till behandlas i kapitel 5. Denna orienterande sökning ger svar på ett antal viktiga frågor inför den fortsatta avgränsningen av forskningsproble met. Sådana frågor är om det över huvud taget finns litteratur och vilken typ av litteratur det i så fall handlar om. Det kanske inte finns någon forsk ningslitteratur alls i form av t.ex. artiklar eller rapporter. I stället upptäcker man annan litteratur inom området, såsom faktaböcker och biografier. Detta ger olika ledtrådar. Om det inte finns några forskningsartiklar på området, kan detta tyda på att området inte är beforskat och att problemet måste lösas på empirisk väg. Det innebär att kunskap måste skapas via t.ex. intervjuer, observation eller enkäter. Orsaken till att ingen litteratur hittas kan också vara att fel databaser använts eller att valda söktermer varit allt för vaga. Den inledande litteratursökningen ger också svar på frågan om problemet är ett ”genuint” problem. Det kanske redan finns svar på frågan i befintlig litteratur. Då behöver ju problemet inte undersökas igen.

Problemformuleringen Den inledande litterartursökningen ligger till grund för den slutgiltiga for muleringen av problemet. Ibland beskrivs denna fas av tankeprocessen som mycket mödosam av studenterna och även ibland av handledarna. Det kan vara svårt att få grepp om vad ett forskningsproblem egentligen är; att det inte är samma sak som problem med tonårsbarn eller äktenskapsproblem. Att rikta in uppmärksamheten mot det mest väsentliga i den ursprungliga funderingen kräver koncentration och tid. Nyberg (2000, s. 92) problema tiserar t.ex. hur ett forskningsproblem kan ringas in steg för steg, från en idé till avgränsade och preciserade frågor (se också Booth, Colomb & Wil liams, 2004). En problemformulering kan beskrivas på olika sätt. Rienecker och Stray Jørgensen (2008) påpekar att akademiska uppsatser alltid ska ha någon form av text där syftet ringas in, och inom den anglosaxiska traditio 40

978-91-44-07323-1.indd 40

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

nen benämns detta vanligen som problemformulering. Olsson och Sören sen (2007) nämner olika termer för detta, såsom forskningsfrågor, fråge ställningar, forskningsproblem, problemområde, problemställning och problemanalys. Påpekas bör att det specifika vetenskapsområde och den tradition som forskaren tillhör, ofta påverkar valet av benämning samt gra den av precision i själva formuleringen av problemet. I forskningsmetod litteratur relaterad till omvårdnad har t.ex. Polit och Beck (2008) behandlat problemformuleringsfasen i samband med främst empirisk forskning. I forskningsmetodlitteratur beskrivs problemformulering som sagt på olika sätt. Tydligast beskrivs forskningsproblem med fokus på användande av empiriska metoder, d.v.s. att problemet studeras via intervjuer, observa tioner, enkäter eller andra empiriska metoder. En problemformulering i en litteraturbaserad studie skiljer sig något från en problemformulering i en empirisk studie. Även om själva upptakten till problemet finns i det ”verk liga” livet, t.ex. någonstans i vården, kommer en problemformulering inför en litteraturbaserad studie att ha fokus på användandet av litteratur. Det är ju litteraturen som utgör ”data” i en litteraturbaserad studie, och inte en intervjutext eller ett enkätsvar. Detta kan låta paradoxalt, eftersom det i forskningsmetodlitteratur betonas att metod (tillvägagångssätt i forsk ningen) alltid ska väljas utifrån det specifika problem som formulerats. På ett sätt kan vi säga att problemformuleringen inför en litteraturbaserad studie är mer styrande än i en empirisk studie, eftersom det enbart handlar om forskningsproblem som är möjliga att studera med litteratur. I över gripande mening handlar en problemformulering om att ta reda på vilken kunskap som finns och vilken kunskap som tycks saknas. I denna bok för stås en problemformulering som en tydligt avgränsad text. Problemformu leringen är en deklaration från författaren om vad examensarbetet kom mer att handla om. Den är på samma gång ett slags ”service” till läsaren, så att han eller hon förstår sammanhanget och därmed lättare kan hänga med i den kommande argumentationen. En tydlig problemformulering är en slags kvalitetsindikator och ett riktmärke i examensarbetet. Vi använder begreppet problemformulering i följande betydelse: En problemformulering är en sammanhängande motiverande text, där det framgår vad problemet är, varför det är ett problem samt vilken kunskap som avses att skapas.

978-91-44-07323-1.indd 41

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

Motiveringen kan också omfatta ett resonemang om tänkbara konse kvenser om inte kunskap om problemet skapas. Vanligen är problemfor muleringen en kort text, men ibland kan en något längre text behövas för att beskriva problemet. Ofta används en tratt som en metafor för den avgränsningsprocess som problemformuleringen innebär. Från att ha varit övergripande och vidlyftig i de första problemfunderingarna, har en rad aspekter värderats och sorterats bort. Det är som att göra sås. Det som inte är nödvändigt eller behövs i såsen kokas bort (vattnet) så att det väsent liga (smakessenserna) återstår. I problemformuleringen sätts fokus på det ”väsentliga” eller kärnan i det som ska undersökas. En undran formule ras på ett sådant sätt att läsaren förstår att det är ett genuint problem som måste lösas med hjälp av ett strukturerat arbetssätt. Nedan följer två exem pel på problemformuleringar. Exempel 1

I det vardagliga vårdarbetet används ibland ord på ett självklart sätt av bl.a. sjuksköterskor. Ett sådant ord är ”oro”. Det finns risk för att sjuk sköterskor inte menar samma sak när de talar om patienters oro och att omvårdnaden inte formas utifrån patientens behov. Det är därför viktigt att klargöra innebörden i begreppet oro för att kommunikationen mellan olika vårdgivare ska kunna underlättas, för att vårddokumentationen ska bli tydlig och förståelig och för att patientens behov ska kunna tillgodoses.

Exempel 2

Kvinnor som drabbats av bröstcancer har många frågor kopplade till sjuk domen och den förändrade livssituationen. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters kunskapsbehov för att kunna planera och genomföra adekvat omvårdnad. Om inte bröstcanceropererade kvinnors behov av kunskap lyfts fram finns risk för att sjuksköterskor inte upp märksammar dessa behov, med negativa konsekvenser för omvårdnaden och med risk för att kvinnorna upplever ett vårdlidande.

Den första problemformuleringen fokuserar på användandet av oklara ter mer i vårdarbetet, medan den andra problemformuleringen handlar om 42

978-91-44-07323-1.indd 42

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

upplevelsen av att ha bröstcancer och kunskapsbehovet i samband med detta. Båda problemen visar att kunskap behöver skapas för att vården ska kunna förbättras. Det första exemplet handlar om att undersöka och skapa kunskap om ett begrepp. Det andra exemplet handlar om att skapa kunskap om vad forskningen säger om cancerdrabbade kvinnors kunskapsbehov.

Syftet När problemet är formulerat är det dags för den sista avgränsningen, nämli gen syftet. I likhet med problemformuleringar kan syften formuleras på olika sätt. I syftet anges vad som avses att göras i examensarbetet. Ordvalet ska vara klart och tydligt. Tänkbara termer (ofta verb) är ”att beskriva” och ”att belysa” och ”att klargöra”. Andra tänkbara termer är ”att granska” och ”att sammanställa”. Syftet är den mest avgränsade delen av ”tratten”. När syftet formulerats är också problemet avgränsat. Om vi återgår till problemformu leringarna ovan, om det oklara begreppet ”oro” samt bröstcancerdrabbade kvinnors behov av kunskap, kan dess syften formuleras på följande sätt: Exempel 1

Syftet är att beskriva begreppet oro för att därmed skapa förståelse för den oroliga patientens vårdbehov.

Exempel 2

Syftet är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors behov av kunskap kopplat till sjukdomen och den förändrade livssituationen, för att med grund i detta kunna skapa vårdsituationer där patienternas lärande kan underlättas.

Som det framgår är syftena ”dubbla” för att visa att examensarbetet omfattar både en akademisk examen och en yrkesexamen. Syftet täcker inte enbart ett teoretiskt intresse. Den praktiska tillämpningen bör också framgå. På detta sätt riktas fokus mot examensarbetets relevans för sjuk sköterskans praktiska verksamhetsområde.

978-91-44-07323-1.indd 43

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

När tankeprocessen hunnit så långt att problemet och syftet är formu lerat, ska typ av litteratur väljas som grund för den kommande analysen. Detta görs i det vi kallar den egentliga informationssökningen.

Den egentliga litteratursökningen I denna fas genomförs det som vanligen kallas datainsamling. I en litteratur baserad studie utgörs data av olika typer av litterära dokument. Det är problem formuleringen och syftet som avgör vilken typ av texter som kommer att väljas. Det kan röra sig om forskningsartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, rapporter och doktorsavhandlingar. Det kan också röra sig om andra typer av texter, såsom lagtexter, historiska dokument, riktlinjer av skilda slag och bio grafier (se kap. 4). Hur den egentliga litteratursökningen gått till måste doku menteras noga. Förslag till arbetsdokument presenteras i kapitel 5. Arbets dokumentet ger underlag för metodbeskrivningen i examensarbetet (se kap. 6). Texterna måste väljas med systematik så att ”svar” kan ges på problem och syfte. I det tidigare angivna exemplet med oklara användningar av begrep pet oro kan det tänkas att olika typer av texter kan användas, såsom lexikon, forskningsartiklar m.m. (se kap. 8). I exemplet med bröstcancerdrabbade kvinnors behov av kunskap är forskningsartiklar om bröstcanceropererade kvinnors kunskapsbehov lämpliga texter. Sådana kan vara av såväl kvantita tiv som kvalitativ art. Under litteratursökningsfasen sker också en avgräns ning, ett slags litteraturavgränsning. Då ska texternas kvalitet bedömas, vilket resulterar i att vissa texter väljs bort (exkluderas) och andra texter behålls för analys (inkluderas). Dessa exklusions- respektive inklusionskri terier är förstås avhängiga problemformulering och syfte. En granskning av de valda texternas kvalitet är nödvändig, annars blir det oklart ”vad” analy sen grundas på. Vid matlagning betonas ofta att råvarorna ska vara av god kvalitet. Kvalitetskrav ska också ställas på de texter som väljs för analys i samband med forskning. Råvarorna är i detta fall de valda texterna. Kvali tetsgranskning av t.ex. forskningsartiklar kan ske på olika sätt. Med hjälp av en noggrann granskning ges information om en mängd aspekter som är viktiga att hålla uppsikt över. Det är inte enbart artikelns resultat som är av intresse, utan även hur resultatet kommit till, teoretiska utgångspunkter osv. Willman, Stoltz och Bathsevani (2006) ger exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Forsberg 44

978-91-44-07323-1.indd 44

2012-04-13 16.39

3 Tankeprocessen under examensarbetet

och Wengström (2008) presenterar olika checklistor som kan användas vid kvalitetsgranskning. I del II i föreliggande bok ges förslag på hur en granskning kan gå till i relation till de aktuella texterna. När granskningen av t.ex. forskningsartiklar sedan är genomförd, ”förstår” man bättre vad den enskilda artikeln handlar om. Då kan ställning tas till om texterna passar syftet och om kvaliteten är tillräckligt god. På detta sätt tränas det kritiska tänkandet. Det är förstås viktigt att tänka på att granskningen av texterna och värderingen av kvaliteten måste vara anpassad till vad som krävs av ett examensarbete på kandidatnivå. När granskningen är klar och texterna har valts ut är det dags att pre sentera dem på ett överskådligt sätt. Nedan ges ett exempel på ett dokument som kan användas för att ge en översikt. Denna kan placeras som en bilaga i examensarbetet. I översikten får läsaren information om en del av gransk ningen och möjlighet att avgöra om valet av texter verkar rimliga med tanke på problemformuleringen och syftet. Översikten är också ett slags slut deklaration och avstamp inför det fortsatta arbetet (se även bilaga 1). Tabell 1.

Översikt av analyserad litteratur (vetenskapliga artiklar, rapporter m.m.) Perspektiv (omvårdnads vetenskapliga eller andra teoretiska utgångs punkter m.m)

Problem och syfte

Metod (urval, analys m.m.)

Resultat

Diskussion

Titel: Författare: Tidskrift: Årtal: Titel: Författare: Tidskrift: Årtal: Titel: Författare: Tidskrift: Årtal:

978-91-44-07323-1.indd 45

2012-04-13 16.39

DAGS FÖR UPPSATS

– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

DAGS FÖR UPPSATS

FEBE FRIBERG (RED.)

Från idé till examination

DAGS FÖR UPPSATS

– vetenskaplig teori och metod

– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten

Andra upplagan

2:a uppl.

Art.nr 32108

FEBE FRIBERG (RED.) www.studentlitteratur.se

978-91-44-07323-1_01_Cover.indd 1

2012-04-26 09.45