9789147092864

l Vem ska betala för sjukvården? l Hur ska läkemedel testas? l Erbjuder klonining stora möjliga fördelar eller innebär kloning att vetenskapen går ett steg för långt? l Läkare kan hålla människor vid liv med hjälp av läkemedel och maskiner. Finns det en tidpunkt då de livsuppehållande systemen bör stängas av, och vem bestämmer i så fall när det är dags?

I serien finns böckerna:

Mat

I människans tjänst?

ISBN 978-91-47-09287-1

Hälsovård I människans tjänst?

ISBN 978-91-47-09286-4

Best.nr 47-09286-4 Tryck.nr 47-09286-4

Hälsovård I människans tjänst?

Ray Lovegrove

Hälsovård: I människans tjänst?

Hälsovård

Människan flyttar hela tiden fram gränserna för vetenskap och teknologi. Det är av stor betydelse för samhället och skapar många gånger goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen på jorden. Vi kan idag modifiera grödor genetiskt så att de växer fortare och smakar bättre. Med hjälp av mediciner kan vi idag bota sjukdomar som förut var dödliga.

Men den utveckling som sker är inte utan problem och bemöts många gånger med starka protester. Serien I människans tjänst? lyfter fram några av de viktigaste områdena inom vetenskaplig forskning och praktik och fokuserar på de diskussioner som forskningen ger upphov till. Genom diskussionsfrågor, faktarutor och autentiska citat kompletteras och fördjupas texten och samtidigt som läsaren uppmanas att själv ta ställning.

ISBN 978-91-47-09286-4 © 2009 Liber AB Översättning och bearbetning: Bengt Lindahl Redaktion: Christina Friborg och Anders Wigzell Svensk typografi och form: Team Media Sweden AB Första upplagan 1 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Originalets titel: Food – ethical debates in what we eat First published 2008 © Evans Brothers Limited 2008 Bildförteckning Corbis: cover (Bagus Indahono/epa), 7 ( Jayanta Dey/Reuters), 9, 12 (Dean Muz/Design Pics), 19t (Bettmann), 19b (Presbyterian St Luke’s/epa), 27 (epa), 33 ( Jim Ruymen/Reuters), 37 ( Juan Ferreras/EFE), 40 (Wendy Stone); Science Photo Library: 1 (Alex Bartel), 2 (Volker Steger), 6 (Pascal Goetgheluck, 8 (Dr Jeremy Burgess), 10 (Hank Morgan), 13 (Colin Cuthbert), 14 (Pascal Goetgheluck), 16 (Geoff Tompkinson), 17l (St Bartholomew’s Hospital), 17r (Dr Tim Evans), 20 (AJ Photo), 21 (Klaus Guldbrandsen), 22 (Martin M. Rotker), 24 (David Parker), 25 (Hattie Young), 26 (Saturn Stills), 28 (Alex Bartel), 29 (Mehau Kulyk), 30 (Pasquale Sorrentino), 31 (Hybrid Medical Animation), 32 (Tek Image), 34 (Alex Bartel), 35 (Volker Steger), 36 (Russell D. Curtis), 38 (Adam Gault), 39l ( John Cole), 39r ( James King-Holmes); Topfoto: 15 (Topham/PAL)

Innehåll

Inledning 6 Omsorg och etik 8 Att testa läkemedel 12 Organtransplantationer 18 Genteknik 24 Stamcellsforskning 30 Vem ska bestämma? 36 Tidslinje 42 Mera information 43 Ordlista 44 Register 46

Inledning Människan flyttar hela tiden gränserna för vetenskap och teknologi.

Idag kan vi skaffa oss information med en knapptryckning. Vi kan förändra livsmedel genetiskt så att de växer fortare och smakar bättre.

Nya mediciner kan bota sjukdomar som förut var dödliga. Allt det här kan låta positivt, men samtidigt ställs vi inför många svåra frågor inom vetenskap, teknologi och medicin. Det faktum att vi kan göra något, innebär det också att vi bör göra det?

Många av de här diskussionerna handlar om vad som är etiskt eller moraliskt rätt – för människor, för djur eller för miljön. Människor har ofta mycket bestämda åsikter i dessa frågor, vare sig de är ledamöter i regeringar, medlemmar i påtryckningsgrupper eller enskilda individer. Det är viktigt för alla att förstå vad de här etiska problemen handlar om och att fundera över olika sätt som de kan lösas på.

6

Modern kirurgi har inte mycket gemensamt med 1800-talets ­primitiva, men ofta effektiva, ­karvande. Idag arbetar kirurgerna med bedövningsmedel, precisions­ instrument och sofistikerad ­elektronik.

INL ED NING

Läkarrollen Vi som lever i början av tjugohundratalet betraktar gärna medicin som en gren av naturvetenskapen eller teknologin och vi ser läkaren som en vetenskapsman, ungefär som en biolog eller kemist. Det är inte riktigt så. Visserligen har läkare vetenskaplig utbildning som de använder varje dag i sitt arbete, men de är också vårdare som tar hand om sina patienter på många olika sätt.

För tvåhundra år sedan såg man knappast läkarverksamheten som en vetenskap överhuvudtaget – läkare sågs som ”undergörare”. På den tiden kunde en läkare behandla patienter med örter som de själva hade samlat och gjort i ordning. Sedan dess har läkarna kommit att lita alltmer på att vetenskaplig forskning ska utveckla nya behandlings­ metoder. De har mer och mer börjat förvänta sig att läkemedelsindustrin och elektronikindustrin ska förse dem med de läkemedel och verktyg som de behöver.

Utvecklingen inom dessa områden har gjort livet lättare för många, men den har också gett upphov till etiska frågor som ingen behövde fundera över förr i tiden. Det kan till exempel handla om hur långt ska vi gå när det gäller att behandla vissa sjukdomar och vilka som ska få behandling när inte resurserna räcker till alla, liksom frågor om hur medicinsk forskning ska bedrivas.

Global hälsovård Det är viktigt att komma ihåg att inte alla har tillgång till samma medicinska möjligheter. En sjukdom som kan behandlas med läkemedel eller kirurgi i Nordamerika eller Västeuropa kan fortfarande vara dödlig i utvecklingsländer För i-ländernas del är sjukdomar som där sådana möjligheter ofta inte finns. Sjukvårdspersonal polio historia, men i utvecklingsländer och forskare anser ofta att man lägger för stor vikt vid att som Indien strävar man fortfarande mot att utrota sådana sjukdomar genom behandla sjukdomar och att mer tid och pengar istället vaccinationsprogram. måste läggas på förebyggande hälsovård. När det gäller i-länder kan det till exempel innebära att man uppmuntrar människor att äta mindre och röra sig mer, medan man i utvecklingsländer kanske istället fokuserar på vaccinationsprogram och förbättrad hygien.

Den här boken handlar om några av de förändringar som äger rum inom dagens hälsovård och om frågor som den utvecklingen har gett upphov till. Det är allas ansvar att bestämma hur vi vill påverka de beslut som fattas i dessa frågor.

7

2 Att testa läkemedel Läkemedel har använts i tusentals år för att bota sjukdomar och lindra smärta. Länge testades inte läkemedel alls, utan man prövade sig fram på vinst eller förlust för att se om de fungerade och om de hade några bieffekter. I dag finns det däremot strikta regler för hur mediciner ska utprövas och för när man får börja använda dem på patienter. Hur man använder och testar läkemedel är idag en mycket omdebatterad fråga.

Varför behöver vi testa läkemedel?

Dagens samhälle ställer allt större krav på utprovning av läkemedel. Medicinerna tillverkas vanligen av kommer­ siella läkemedelsföretag som skulle få allvarliga juridiska problem om det visade sig att deras produkter var farliga eller inte fungerade. För att undvika det satsas mycket tid och pengar på att försäkra sig om att medicinerna är säkra.

Tidigare tillverkades många mediciner av växter. En del av dessa naturläkemedel, som johannesört, hallonbladste och senna, används än i dag men har inte testats vetenskapligt.

Men de flesta moderna läkemedel är oerhört kraftfulla jämfört med naturläkemedlen, så det är viktigt att doseringen blir korrekt och att man upptäcker oönskade bieffekter i tid.

När de moderna läkemedlen började utvecklas brukade vetenskapsmännen pröva dem på sig själva och på vissa frivilliga, men senare började istället andra typer av tester användas.

Naturläkemedel används än idag tack vare sina läkande egenskaper. Moderna läke­ medel kräver dock noggrann testning innan de kan ges till patienter.

12

AT T TES TA L Ä KEMED EL

I dag måste varje nytt läkemedel gå igenom en serie tester som vanligen består av ett stort antal steg, först på djur och sedan på människor – både på friska frivilliga och på patienter som får sina sjukdomar behandlade med de nya medicinerna. Att utveckla ett nytt läkemedel från de allra första stegen tills det kan bli allmänt accepterat och använt är en process som kan ta många år.

Fördelar med djurförsök Att använda djur när man testar läkemedel är något som framkallar starka reaktioner hos många människor.

Råttor och marsvin är de djur som vanligtvis har använts inom läkemedelsforskning, men även katter, hundar och apor har använts. Det finns många fördelar med att använda djur när man testar läkemedel: an kan använda sig av stora mängder djur eftersom de M är mer lättillgängliga än frivilliga försökspersoner.

Djur kan användas på ett tidigt stadium i utvecklingen av ett läkemedel innan de eventuella riskerna har hunnit bli helt kartlagda.

Efter testerna kan djuren avlivas så att man kan undersöka de inre organen för att se vilken effekt läkemedlen har haft.

Läkemedlens effekt på djurens livslängd och möjliga effekter på kommande generationer kan upptäckas inom en ganska kort tidsrymd.

Sammanslutningar som Foundation for Biomedical ­Research (Stiftelsen för biokemisk forskning) i USA och Research Defence Society (Sällskapet för forskningens försvar) i Storbritannien stöder djurförsök för att testa läkemedel. De anser att det är tack vare djurförsök som läkemedel som insulin (för diabetes) och antibiotika (för infektionssjukdomar) idag kan bota många miljoner människor. I Sverige arbetar bland annat Vetenskapsrådet och Forskare för etiska djurförsök för en fortsatt användning av djurförsök.

13

Storföretag satsar många miljarder kronor på läke­ medelsforskning varje år.

Det är absolut nödvändigt att forskarsamhället når ut med budskapet att djurförsök är helt avgörande för framsteg inom medicinsk forskning, att de bedrivs på ett humant sätt och att vi följer strikta regler.

Nancy Rothwell Ordförande i Research Defence Society (Storbritannien)

Invändningar mot djurförsök Många människor är mycket negativa till att djur används vid läkemedelstestning. De vanligaste invändningarna mot djurförsök är: jur är inte människor och det är inte troligt att läkemedel D fungerar på samma sätt eller ger samma biverkningar på djur som om de prövades på människor.

Läkemedelsprövning på djur medför onödigt lidande, vilket inte är försvarbart.

Människor kan delta frivilligt i läkemedelstestning, medan djuren inte kan ge sitt medgivande.

I vissa delar av världen är de bestämmelser som reglerar djurförsök inte tillräckligt stränga.

Det finns alternativ till djurförsök som bör vidareutvecklas.

På grund av de oförenligt stora biologiska skillnader som finns mellan djur och människor kan resultat av djurförsök inte med säkerhet tillämpas på människor.

Dr Andre Menache World Congress on Law and Medicine

Det finns många organisationer över hela världen som använder de här argumenten i sina kampanjer mot alla slags djurförsök. I Sverige arbetar bland annat Djurens rätt och Stiftelsen Forskning utan djurförsök mot att använda djur. Men det finns en viktig skillnad mellan att använda djur för att testa läkemedel som kan bota sjukdomar hos människan och att använda djur för att testa kosmetika och andra skönhetsprodukter som inte är avgörande för vår överlevnad.

14

Djur, t.ex. råttor, hålls i burar i laboratorier och övervakas för att man ska se vilka effekter läkemedlen kan tänkas ha på dem.

AT T TES TA L Ä KEMED EL

Människor protesterar mot djurförsök för att de anser att sådan behandling är grym och onödig.

Djurrättsaktivister Djurrättsaktivister är människor som är starkt engagerade motståndare till djurförsök och som organiserar kampanjer för att påverka de politiker som beslutar om djurförsök.

Ibland har enskilda djurrättsaktivister brutit mot lagen för att främja sin sak. Vissa forskningsinstitutioner har slutat använda djur i sina experiment på grund av djurrättsakti­ visternas protester, medan de som stödjer forskning på djur menar att sådana kampanjer medför att djurförsöken istället flyttas till länder där reg­lerna inte är lika strikta.

Det kan leda till större lidande för djuren. Trycket från djurrättsgrupper har lett till att lagar har ändrats för att ge djuren starkare skydd. År 2002 ändrade till exempel den tyska regeringen landets grundlag så att den även inkluderar djurens välfärd.

du bestämmer Frågan om man är för eller emot djurförsök är mycket personlig och kan ge starka reaktioner.

3 Om man upptäckte ett nytt

läkemedel som skulle kunna bota en livshotande sjukdom som cancer eller hiv/aids; skulle du tycka att det var okej att den användes på människor utan att först ha testats noggrant på djur?

3 Bör alla djurförsök förbjudas, eller bara de som använder djur för icke-medicinsk forskning, till exempel vid sminktillverkning?

3 Är det acceptabelt att aktivister

DJURSKYDD År 2002 gjordes ett tillägg till den tyska grundlagen så att den fick följande lydelse: ”Staten skyddar också, som ansvarig inför kommande generationer, de naturliga livsbetingelserna och djuren.” Tillägget av ”och djuren” sågs som ett stort framsteg bland djurrättsaktivisterna.

15

bryter mot lagen för att de kämpar för en sak som de tror på?

6 Vem ska bestämma?

Visst kämpar läkare och övrig vårdpersonal med svåra moraliska och etiska dilemman när de behandlar sina patienter, men alla människor kan dagligen behöva ta ställning till en del svåra etiska frågor.

Med ökad kunskap om vilka livsval som orsakar hälsoproblem behöver vi själva bestämma vad vi gör med våra kroppar.

Rätten att fatta beslut för andra människor I USA gick föräldrarna till en ung flicka till domstol 2006 för att få tillstånd att ge sin dotter Ashley medel som skulle förhindra att hon blev vuxen.

Ashley hade en sjukdom kallad statisk encefalopati, som innebar att hennes hjärna aldrig skulle utvecklas mer än vad som motsvarar en tremånaders baby. Hon skulle aldrig kunna gå, tala eller äta själv. Föräldrarna menade att genom att hindra henne från att växa, skulle de kunna ge henne bättre vård och skydda henne från det besvärliga i att bli vuxen. De vann i rätten och det blev starten på en världsomfattande debatt.

Många höll med om att hon fick ett bättre liv på det sättet.

Andra ansåg att föräldrarna hade sett till sina egna intressen

Vem ska bestämma vad som är bäst för svårt handikappade barn?

Föräldrarna, vård­ perso­nalen, eller domstolarna.

36

Ashley föddes till ett svårt liv och det minsta vi kunde göra åt saken som hennes kärleksfulla föräldrar och vårdare var att ge henne så hög livskvalitet som möjligt.

Ashleys far

VEM S K A BES TÄMMA ?

Inmaculada Echevarría Ramirez lider av progressiv muskulär dystrofi, vilket innebär att hon är sängliggande utan hopp om att tillfriskna. Hon har begärt eutanasi, aktiv dödshjälp, eftersom hon anser att det är hennes rättighet att bestämma hur hon ska leva – och dö.

och att det var grymt att hindra Ashley från att växa normalt.

Fallet tvingade många människor att fundera över vilka rättigheter vi har att bestämma för andras räkning och hur långt medicinska åtgärder bör få gå.

Aktiv dödshjälp Förbättrad medicinsk teknik har lett till att en svår etisk fråga uppkommit för många läkare och för släktingar till patienter med svåra sjukdomar. Läkarna kan hålla männi­ skor vid liv med läkemedel och maskiner – men hur länge ska de göra det? Om en patient är bortom all möjlighet till tillfrisknande, finns det en tidpunkt när de livsuppehållande systemen bör stängas av? Vem bestämmer i så fall när det är dags? Många fall har slutat i domstol när läkare och familj inte kunnat komma överens om vad som vore bäst.

Vissa patienter med svåra och ofta smärtsamma sjuk­ domar bestämmer sig för att ta sitt liv. För många i den situationen är det inte möjligt utan hjälp, så vem, om någon, borde hjälpa dem att dö? I vissa länder, bland annat Schweiz, tillåter lagen aktiv dödshjälp, eutanasi, men i de flesta länder är det inte tillåtet. Den läkare eller familjemedlem som hjälper till kommer istället troligen att anklagas för mord. De flesta läkare vill att lagen ska vara mycket tydlig kring detta komplicerade område. Vissa kanske har religiösa eller andra livsåskådningar som hindrar dem från att ha något att göra med någon onödig död.

37

du bestämmer För närvarande är aktiv dödshjälp, eutanasi, förbjuden i de flesta länder, men trycket ökar för att tillåta aktiv dödshjälp i vissa fall.

3 Ska människor tvingas att leva

när deras livskvalitet är allvarligt nedsatt och de uttyckligen har sagt att de vill dö, medan de ännu kunde kommunicera detta?

3 Vilka är argumenten för och emot aktiv dödshjälp?

3 Bör kostnaderna för vård av

dödssjuka patienter tas med i bedömningen, när det gäller frågan om att legalisera aktiv dödshjälp eller inte?

Typ II diabetes, som ibland kallas vuxen­ diabetes – kan orsakas av att man äter för mycket socker (även om det inte är enda orsaken). Patienterna måste ta dyra medi­ ciner resten av livet. Bör människor ta större ansvar för sin livsstil för att förebygga sådana sjukdomar?

Rätten att bestämma själv Det är inte bara andra människors liv som vi en dag kan behöva besluta om. Varje dag fattar vi beslut om vår egen hälsa. Här följer ett antal punkter där vi måste ta ställning: ör lite motion kan leda till övervikt F och hjärtsjukdom.

Att äta för mycket socker kan leda till övervikt och typ II diabetes.

Rökning kan leda till cancer och lungsjukdomar.

Att äta en fiberfattig diet kan leda till tjocktarmscancer.

Narkotikaanvändning kan leda till beroende och spridning av infektions­ sjukdomar.

Oskyddat sex kan ge hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Att dricka för mycket alkohol kan leda till leverskador och alkoholism.

du bestämmer Argumenten för och emot använd­ ningen av statiner baseras på tanken att man är ansvarig för sin egen hälsa.

3 Skulle du skriva ut statiner till

patienter med förhöjt kolesterolvärde om du vore husläkare, eller skulle du säga åt dem att ändra livsstil?

3 Skulle det påverka ditt beslut om staten betalade hela läkemedels­ kostnaden?

Vem ska betala för sjukvården?

Om vi själva orsakar vår sjukdom, ska vi verkligen ha rätt till samma hälsovård som alla andra? Det här är en nyckelfråga i diskussionen. För ögonblicket gör sjukvården ingen skillnad mellan naturliga sjukdomar och självförvållade sjukdomar, men i framtiden kan det mycket väl tänkas att människor som röker eller äter för mycket upptäcker att de får begränsad rätt till behandling.

Alla som bor i Sverige, eller i andra länder som Storbritannien, får vård för vilken sjukdom eller skada de än lider av genom den allmänna hälso- och sjukvården. Kostnaden täcks av skatter. I USA har majoriteten av befolkningen försäkringar som betalar för deras hälsovård. Många äldre eller handikappade människor, som inte har råd med privata försäkringar, kan få hjälp genom den statliga Medicare-organisationen. Oavsett hur vården bekostas går mycket pengar åt till självför-

38

VEM S K A BES TÄMMA ?

vållade sjukdomar vilket minskar resurserna på andra områden.

Vem har råd med vård?

Ett nytt läkemedel kan vara mycket dyrt på grund av läkemedelsföretagens kostnader för forskning och behovet av att ge avkastning till aktieägarna. Vissa nya läkemedel mot cancer och Alzheimers sjukdom kan kosta flera tiotusentals kronor per år och patient.

De höga kostnaderna kan hindra många patienter från att få de läkemedel de behöver. I Sverige och andra länder där staten betalar det mesta av läkemedelskostnaderna kan det bli omöjligt att bekosta alla de mediciner som behövs. Om patienten betalar själv blir det bara de som har mycket pengar som har råd. Det finns en oro för att de ökande sjukvårdskostnaderna kommer att skapa en klassindelning av sjukvården, där de som inte har råd med de senaste läkemedlen får vara utan behandling.

Statiner är läkemedel som ges för att sänka kolesterolvärdet och man måste vanligen fortsätta ta dem livet ut. Men genom att förändra sin livsstil kan människor på egen hand sänka sina kolesterolvärden i viss grad utan dessa läkemedel.

STATINER Kolesterol är ett ämne som kan proppa igen artärer och orsaka hjärtattack.

Statiner är mycket bra på att sänka kolesterolhalten i blodet. Läkemedlen är mycket dyra och patienterna uppmanas ofta att ta dem under hela livet. De kan då fortsätta äta all sorts mat. Ett annat sätt att behandla högt kolesterolvärde är att motionera mer och äta mindre fet mat, vilket inte kostar någonting. Alla beslut kring lämplig medicin och behandling måste dock fattas i samråd med läkare.

I många europeiska länder ansvarar staten för hälsovården, vilket garanterar alla bra vård. I andra länder har man privata försäkringar vilket innebär att alla inte har råd med vård av hög kvalitet.

39

l Vem ska betala för sjukvården? l Hur ska läkemedel testas? l Erbjuder klonining stora möjliga fördelar eller innebär kloning att vetenskapen går ett steg för långt? l Läkare kan hålla människor vid liv med hjälp av läkemedel och maskiner. Finns det en tidpunkt då de livsuppehållande systemen bör stängas av, och vem bestämmer i så fall när det är dags?

I serien finns böckerna:

Mat

I människans tjänst?

ISBN 978-91-47-09287-1

Hälsovård I människans tjänst?

ISBN 978-91-47-09286-4

Best.nr 47-09286-4 Tryck.nr 47-09286-4

Hälsovård I människans tjänst?

Ray Lovegrove

Hälsovård: I människans tjänst?

Hälsovård

Människan flyttar hela tiden fram gränserna för vetenskap och teknologi. Det är av stor betydelse för samhället och skapar många gånger goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen på jorden. Vi kan idag modifiera grödor genetiskt så att de växer fortare och smakar bättre. Med hjälp av mediciner kan vi idag bota sjukdomar som förut var dödliga.

Men den utveckling som sker är inte utan problem och bemöts många gånger med starka protester. Serien I människans tjänst? lyfter fram några av de viktigaste områdena inom vetenskaplig forskning och praktik och fokuserar på de diskussioner som forskningen ger upphov till. Genom diskussionsfrågor, faktarutor och autentiska citat kompletteras och fördjupas texten och samtidigt som läsaren uppmanas att själv ta ställning.