9789147088379

Thomas Carrington är ek. dr och verksam vid Uppsala universitet.

Han har tidigare varit verksam som revisor.

Målet med boken är att svara på frågan varför revision praktiseras så som det görs. Tanken är inte i första hand att ge recept på hur du utför revision på bästa sätt. Dock innehåller boken även avsnitt för mer praktisk hjälp i det vardagliga arbetet.

Thomas Carrington

Varför behövs revision? Vilken är revisorns roll i relation till övriga finansiella aktörer? Hur säkra och trovärdiga är företagens finansiella rapporter – och hur gör vi för att bedöma det? Den här boken belyser dessa och liknande frågor.

Revision

Revision

"Den finansiella revisionens popularitet som modell för annan granskningsverksamhet har varit så stor de senaste tjugo åren att vi kan tala om en revisionsexplosion i samhället. Revision återfinns i så skilda områden som myndighetsutövning, utbildning, sjukvård, flyg- och sjöfart, miljö och kärnkraft – med konsekvenser för ansvarsutkrävande och påverkan på de reviderade organisationerna. Således är det rimligt att tala om att vi lever i ett revisionssamhälle."

Författaren tar upp grundläggande begrepp som risk, väsentlighet och oberoende och går igenom områden som revisionsmetodik, revisionsbranschens organisering och tillsyn samt revisionens utveckling.

Thomas Carrington Best.nr 47-08837-9

Tryck.nr 47-08837-9-00

Revision - omslag.indd 1

För mer information och uppdateringar, se: www.revisionsboken.se

10-09-13 09.04.08

Revision ISBN 978-91-47-08837-9 © 2010 Författaren och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktör: Anders Drangel och Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Integra, Indien Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Revision Final.indd 2

10-09-13 08.56.51

Innehållsförteckning 1. Varför revision?

Revisionens betydelse och historia Lästips 2. Teorier om revision

6 11 12

Två traditioner: nationalekonomi och sociologi

13

Tre teorier: försäkran, förbättring och försäkring

14

Två perspektiv: komfort och legitimering

15

Andra angreppssätt

15

Försäkran, förbättring, försäkring

16

Sociologiska perspektiv på revision

26

Revisionens kodifiering

33

Lästips

39

3. Revisionsprocessen

40

Företagsledningens påståenden

41

Revisorns bestyrkandeåtgärder

43

Dokumentation

48

Rapportering

56

Från revisionsprocess till uppdragsprocess

61

Lästips

62

4. Väsentlighet och risk

Revision Final.indd 3

6

63

Väsentlighet

63

Risk

71

Upptäcktsriskens komponenter och revisionsmässiga urval

78

Lästips

85

10-09-13 08.56.51

Revision

5. Planering Varför planering?

86

Revisionsprocessen ur ett planeringsperspektiv

92

Uppdragsbrev, övergripande revisionsplan och granskningsprogram

104

Lästips

107

6. Granskningsmetoder

108

Vad är intern kontroll?

108

Den interna kontrollens komponenter

110

Granskning av interna kontroller

117

Substansgranskning

125

Val av granskningsmetod

128

Fördelning av arbetsuppgifterna över tiden

129

Lästips

129

7. Granskningsåtgärder

130

Revisionsbevis

130

Räkenskapspåståenden

132

Granskningsåtgärderna

134

Lästips

150

8. Förvaltningsrevision och annan granskning

Revision Final.indd 4

86

151

Förvaltningsrevision

151

Revisorns skyldighet att anmäla misstanke om brott

156

Sarbanes-Oxley Act

158

Granskning enligt särskild överenskommelse

160

Lästips

162

10-09-13 08.56.52

I n n e h å llsf ö rt e c k n i n g

9. Revisionens avslutande Avslutande granskning och ställningstaganden

163

Ansvarsförbindelser

165

Händelser efter balansdagen

168

Fortsatt drift

170

Rapportering

174

Lästips

180

10. Konsultation och revisorns oberoende

181

Revisionsrådgivning

181

Konsulttjänster

184

Revisorns oberoende

185

Lästips

193

11. Revisionens organisering

194

Revisionsteamet

194

Revisionsbyrån

198

Den svenska revisionsbranschen

203

Revisionens internationella organisering

215

Lästips

220

12. Revisionens roll i samhället

221

Revisionens betydelse i samhället

221

Revisionssamhället

228

Revisionsbegreppet

233

Lästips

238

Register

Revision Final.indd 5

163

239

10-09-13 08.56.52

1. Varför revision?

Revisionens betydelse och historia Att köpa aktier kan vara ett riskabelt företag. Förmögenheter kan skapas men också förloras på marknaden. Hur ett företags försäljning påverkas av förändringar i modet, av vädret eller andra förut­ sättningar är svåra, ibland omöjliga att förutse. Andra aspekter som påverkar ett företags närmaste framtid kan emellertid bedömas på en något säkrare grund. Ett företags redovisning ger nämligen information om lagernivåer, utestående kundfordringar, kassaflöden och andra vitala indata för en kalkyl över framtida avkastning.

Detta är dock enbart ögonblicksbilder. Balansräkningen redovisar företagets tillgångar och skulder såsom de värderades vid bokslutsdatumet, och resultaträkningen summerar årets uppkomna ­intäkter och kostnader. Hur dessa poster kommer att förändras är därför osäkerheter som, tillsammans med kundernas preferenser och leverantörernas förmåga att leverera konkurrenskraftiga produktionsresurser, bidrar till den volatilitet av vilken förmögenheter kan skapas och förloras.

På den moderna aktiemarknaden förväntas dessa typer av osäkerheter emellertid vara de enda en investerare behöver bekymra sig över. Att den information ett företag levererar kan ligga till grund för de bedömningar om framtiden som en investerare måste göra tas som en självklarhet. Och i de fall det visar sig att informationen inte håller denna kvalitet låter rubriken skandal sällan vänta på sig. Att redovisningen håller den kvalitet vi i dag förutsätter har emellertid inte alltid varit fallet. När det i Storbritannien i slutet av 1800-talet blev tillåtet för företag att fritt söka kapital genom att sälja andelar i 6

Revision Final.indd 6

10-09-13 08.56.52

1 . V arf ö r r e v i s i o n ?

verksamheten på ett sätt liknande det moderna aktiebolaget, gick så många som en tredjedel av dessa företag under. Det blev uppenbart att något måste göras. Svaret blev att en revision av företagens finansiella rapporter år 1900 gjordes tvingande. Således kom de bokföringsbyråer som kommit att blomstra i samband med avregleringen av aktiebolagsmarknaden att bli föregångare till de revisionsbyråer som i dag dominerar den internationella marknaden för bestyrkandetjänster. Byråer som Deloitte, PricewaterhouseCoopers och Ernst & Young kan alla spåra sitt ursprung till denna period. I Sverige kom den första lag som krävde revision av vissa bolag 1895, men liksom i Storbritannien var detta något som många företag sedan mitten av seklet på eget bevåg valt. Samtidigt är det värt att nämna att dessa revisorer inte behövde vara auktoriserade eller godkända och att lagen inte sa någonting om att revisorn var tvungen att vara oberoende av bolaget.1 Inte heller nämndes krav på utbildning för den valda revisorn. Först 1987 blev alla svenska aktiebolag tvungna att utse en auktoriserad eller godkänd revisor.

I dag är återigen en stor andel (drygt 70 procent) av aktiebolagen fria att inte ha en revisor. Denna valmöjlighet är öppen för privata aktiebolag som underskrider två eller tre av följande värden: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Motivet bakom förändringen, som är en anpassning till internationella förhållanden, är emellertid inte att revision inte längre är viktigt utan att ett avskaffande av ­revisionsplikten leder till kostnadsbesparingar för små aktiebolag.

Det finns de som menar att revisionspliktens avskaffande till och med är bra för värdet av revisionen. Den signal som det skickar att ha en ­revision blir tydligare, och i stället för att vara en obligatorisk 1 Fenomenet revision är emellertid betydligt äldre än från tiden kring mitten av förrförra seklet. Den första kända revisorsorganisationen grundades till exempel på 1500-talet i Venedig. Förmodligen har ­revisionsliknande tjänster levererats så länge som två parter utan insyn i varandras affärer försökt nå överenskommelser med varandra.

7

Revision Final.indd 7

10-09-13 08.56.52

Revision

k­ ontrollant av verksamheten blir revisorn en aktör som tillför ett synligt värde.

Den korta historik som här skisserats pekar på att även andra intressenter än aktieägare finner ett värde i att företag låter sig revideras. Långivare är bara en av många aktörer som har mycket att vinna på att en oberoende part granskat och uttalat sig om redovisningens överensstämmelse med de lagar, regler och principer företaget säger sig följa. Andra exempel är anställda och fackföreningar som har att förhandla om löner, leverantörer som vill försäkra sig om företagets betalningsförmåga samt skattemyndigheter vilka har att besluta om företagets beskattningsbara inkomst. Revision kan således bidra med värde inte bara i relationen mellan aktiebolag och dess intressenter utan även till alla typer av organisationer där en relation med en annan part förutsätter att den finansiella informationen håller en acceptabel nivå av tillförlitlighet.

En vanlig missuppfattning är att revision och revisor är synonymt med redovisning och redovisare. Så är alltså inte fallet. Det är till och med så att den som upprättar redovisningen inte får vara densamma som reviderar den. Förutom i form av ett möjligt tillskott i form av kompetens skulle ju detta för aktieägaren eller leverantören förta den ökade tillförlitlighet som revisorn som oberoende part förväntas bidra med. Men anledningen till att revision och revisor inte är synonyma med redovisning och redovisare är inte enbart en fråga om oberoende och förtroende. En revisors kärnkompetens är inte nödvändigtvis densamma som en redovisares. Förvisso förväntas en auktoriserad revisor vara väl så insatt i redovisning som den som upprättar redovisningen. Den som upprättar redovisningen behöver emellertid inte ha motsvarande kunskaper om hur revisorn granskar den upprättade redovisningen. Men det finns även exempel på revisorer som inte behöver vara experter på (finansiell) redovisning.

Revision är inte bara något som enbart bestyrker organisationers finansiella redovisning. För en IT-revisor är kunskaper i finansiell 8

Revision Final.indd 8

10-09-13 08.56.52

1 . V arf ö r r e v i s i o n ?

redovisning sekundära eftersom denna revisors jobb är att granska teknik och system med avseende på informationssäkerhetsrisker, säkerhetspolicyer, kontinuitetsplaner och så vidare. Ett annat exempel på icke-finansiell revision är miljörevisorer, vilka uttalar sig om organisationers redovisning av hur dess verksamhet påverkar miljön. För miljörevisorer kan kunskap i finansiell revision visserligen vara viktig, men det är inte alltid deras kärnkompetens. Ytterligare ett exempel på detta är Riksrevisionen, ett fristående organ som är en del av riksdagens kontrollmakt, som inte enbart granskar statens redovisning utan även hur regeringen och ämbetsverken utövar sin verksamhet i enlighet med lagar, regler och uttalade mål. Även internrevisorer har i vissa fall till uppgift att uttala sig om olika företagsdelars effektivitet och resursutnyttjande, något som ligger utanför redovisarens kärnkompetens, även om denna yrkeskategori på senare år mer och mer kommit att bli en företagsintern kopia av den externa revisionen med huvudsaklig uppgift att bedöma företagets interna kontroll. Ofta fyller internrevisorn båda dessa roller.

Samtidigt finns det en mängd granskningsaktiviteter som inte går under benämningen revision, såsom polisens spaning, certifieringsföretags kontroll av efterlevnaden av standarder och kommunernas hälsoskyddsansvarigas inspektioner av restauranger. Var gränsen mellan revision och annan granskning går är till viss mån godtyckligt och en fråga om definitioner. Gemensamt för det mesta som går under benämningen revision är emellertid att det rör sig om en granskning av påståenden som utmynnar i ett uttalande avseende dessa påståendens överensstämmelse med på förhand överenskomna kriterier.

Bokens innehåll Avsikten med den här boken är att beskriva och skapa förståelse för den lagstadgade finansiella revisionen av företag i Sverige.

Boken anlägger ett teoretiskt perspektiv på varför denna revision 9

Revision Final.indd 9

10-09-13 08.56.52

Revision

utförs, hur den utförs och varför den utförs på detta vis. Även om boken fokuserar på den finansiella revisionen är den således även relevant för övriga former av revision som innefattar en granskning av påståenden som utmynnar i ett uttalande avseende dessa påståendens överensstämmelse med på förhand överenskomna kriterier.

I nästa kapitel behandlas frågan om vad revision är och hur den kan förstås. Detta görs främst utifrån en teoretisk presentation, vilken mynnar ut i en beskrivning av hur den kodifiering som skett av revisionen speglas i dessa teorier. I kapitel 3 flyttas fokus från vad revision är till vad revisorn gör. Kapitlet inleds med en översikt av revisionsprocessen. Efter att de fyra delarna i denna process – företagsledningens påståenden, revisorns bestyrkandeåtgärder, dokumentation av dessa åtgärder samt rapportering – har presenterats, avslutas kapitlet med en genomgång av hur revisionsprocessen översätts till en uppdragsprocess i revisorns praktiska arbete. I kapitel 4 behandlas två av revisionens nyckelbegrepp: väsentlighet och risk. Kapitel 5 behandlar revisionens planering samt de val revisorn ställs inför i denna del av revisionsprocessen.

Dessa val innebär bland annat att välja en lämplig kombination av substansgranskning och granskning av intern kontroll. I bokens sjätte och sjunde kapitel står revisorns bestyrkandeåtgärder i centrum. Dessa är även bokens mest ”praktiska” kapitel, då de beskriver hur revisorn med hjälp av olika granskningsåtgärder samlar in revisionsbevis för att verifiera företagsledningens påståenden.

Kapitel 6 behandlar de två granskningmetoder revisorn har att välja mellan: granskning av interna kontroller och substansgranskning. Kapitel 7 behandlar revisorns granskningsåtgärder. I Sverige, och många andra länder, åligger det revisorn att granska områden utöver den finansiella informationen i årsredovisningen. I kapitel 8 behandlas därför förvaltningsrevision och annan granskning som ligger utanför siffergranskningen. Kapitel 9 behandlar revisionens 10

Revision Final.indd 10

10-09-13 08.56.52

1 . V arf ö r r e v i s i o n ?

avslutande och de bestyrkandeåtgärder som blir aktuella i denna fas av revisionen. I kapitel 10 behandlas konsultation och revisorns oberoende. I kapitel 11 beskrivs och diskuteras hur ­revisorer organiserar sin ­verksamhet på olika nivåer från ett revisionsteams ­sammansättning till hur revisionsbranschen internationellt är ­organiserad. Boken avslutas i kapitel 12 med en diskussion av revisionens roll i samhället.

Lästips Chatfield, M. (1977). A History of Accounting Thought. Hinsdale, Illinois: Dryden Press.

Quick, R., Turley, S. & Willekens, M. (2008). Auditing, Trust and Governance.

Developing regulation in Europe. London: Routledge.

Wallerstedt, E. (2009). Revisorsbranschen i Sverige under hundra år.

Stockholm: SNS.

11

Revision Final.indd 11

10-09-13 08.56.53

2. Teorier om revision I det här kapitlet behandlas revisionsteori. Som med all samhälls­ vetenskap är det olämpligt att påstå att det finns en teori om revision, lik de naturlagar vetenskapsmännen och -kvinnorna inom fysik, kemi, biologi och de andra naturvetenskaperna ägnat århundraden åt att förfina, testa och försöka förkasta. Även dessa lagar kan förvisso komma att skrivas om i en framtid vi i dag inte kan föreställa oss. Det är emellertid sannolikt att dessa lagar kommer att genomgå avsevärt färre förändringar än de förklaringar som återfinns inom samhällsvetenskaperna, vilka på ett eller annat vis alltid involverar människor. En teori om revision bör således inte uppfattas som den slutgiltiga sanningen. Snarare bör den ses som den bästa förklaring av det fenomen som beskrivs som forskningen (hittills) har lyckats komma fram till. Vanligen är det även så att det inom samhällsvetenskapen ofta finns flera teorier som belyser olika aspekter av det studerade fenomenet och tillsammans ger en bild som kan vara motsägelsefull men ändå ger möjlighet till en bättre förståelse än om bara en teori konsulteras.

Så är fallet inom revisionsämnet. Den här boken kommer att ta upp två traditioner, tre teorier och två perspektiv som på olika vis belyser vad revision är och varför vi anlitar revisorer. Utöver dessa kommer även en teori kring hur revisionen kommuniceras till användarna, samt ett perspektiv som tar fasta på komfort och legitimitet genom förhandling mellan revisorn och klienten, att beskrivas.

12

Revision Final.indd 12

10-09-13 08.56.53

2. Teorier om revision

Teorier om revision

Nationalekonomi

Försäkran

Förbättring

Sociologi

Försäkring

Komfort

Legitimering

Illustration 2.1. Traditioner, teorier och perspektiv på revision

Två traditioner: nationalekonomi och sociologi Revisionsforskningen kan grovt delas in i två traditioner: en tradition som hämtar inspiration och bakomliggande antaganden från nationalekonomins område och en som gör detta från sociologiämnet.

Av dessa två traditioner är den nationalekonomiska den starkaste.

Huvuddelen av den forskning som rapporteras i vetenskapliga tidskrifter tar sin utgångspunkt i nationalekonomiska antaganden och problemställningar. Nationalekonomi kan beskrivas som en vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Rationalitet är här ett viktigt begrepp, och även om alla aktörer inte alltid anses vara fullt rationella möjliggör ett antagande om rationalitet att modeller kan formuleras som beskriver hur aktörerna handlar eller bör handla i olika situationer för att utbytet dem emellan skall kunna anses som effektivt.

Med tiden har dock även ett forskningsfält som studerar revision baserad på en sociologisk tradition vuxit fram. Sociologi kan beskrivas som vetenskapen om människans sociala beteende och relationen mellan människan och samhället. Begrepp som effektivitet och rationalitet tenderar att ges mindre betydelse i den sociologiska forskningen. Den sociologiska revisionsforskningen handlar i ­stället ofta om maktfrågor, om relationerna mellan revisorer och andra aktörer i samhället samt om processer och

13

Revision Final.indd 13

10-09-13 08.56.59

Revision

mönster i utförandet av revisionen och samspelet mellan revisionen, organisationerna och samhället i övrigt.

Tre teorier: försäkran, förbättring och försäkring I detta kapitel kommer tre teorier baserade i den ­nationalekonomiska traditionen att beskrivas. Den första teorin, revision som försäkran, ser revision som en kontraktslösning mellan två eller fler parter där det grundläggande problemet är det faktum att ägandet och ­ledningen av en verksamhet i många situationer är separerade, vilket reser frågan hur ägaren skall kunna försäkra sig om att verksam­ heten sköts effektivt med hänsyn till ägarens intressen. Den andra teorin, revision som förbättring, skiljer sig från den föregående såtillvida att den inte uttryckligen tar en kontraktssituation som sin ­utgångspunkt. Den fokuserar i stället på kvaliteten i den redovisade informationen som sådan. Revisorns roll är i denna teori mer av en informationsmedlare än den mer passiva bestyrkare av ledningens påståenden som beskrivs i teorin om revision som försäkran. Den tredje teorin, revision som försäkring, ser revisorns roll inte helt olik ett försäkringsbolags. Revisorns värde är här avhängigt den möjlighet en användare av den reviderade informationen har att få ersättning från revisorn i den situation där felaktigheter har påträffats i redovisningen och användaren har lidit förluster som ett resultat av detta.

Som ett komplement till dessa teorier om revision kan en dis­ tinktion, om huruvida det arbete revisorn utför skall kommuniceras mellan signalering och att presentera information, göras. Bör revisorn försöka informera så detaljerat som möjligt eller bör revisorn i stället fokusera på att skicka tydliga signaler? Denna frågeställning ­beaktas under en egen rubrik nedan. Frågeställningen presenteras dock inte som en teori som gör anspråk på att förklara revision, ­vilket

14

Revision Final.indd 14

10-09-13 08.56.59

2. Teorier om revision

är ­anledningen till att den presenteras som ett komplement till och inte en egen teori om revision.

Två perspektiv: komfort och legitimering Utöver detta kommer två perspektiv på revision förankrade i den sociologiska traditionen att behandlas. Det första perspektivet, revision som komfort, beskriver revision som något som förmedlar den grundläggande trygghet som till exempel en investerare ­behöver för att våga investera. Huruvida revisorn kan bidra till att förbättra redovisningen är här av sekundärt intresse. Det viktiga är att revisionen finns där, så att den presumtive investeraren inte behöver ställa några frågor om redovisningens kvalitet eller trovärdighet. Det andra perspektivet, revision som legitimering, tar fasta på detta och poängterar den legitimerande roll revisionen har. I många situationer kan detta tyckas synonymt med revision som komfort. Perspektivskillnaden blir emellertid tydlig i de situationer när till exempel införandet av ny redovisningsprincip debatteras.

Om revisors­kåren ställer sig bakom förslaget skänker det legitimitet till de företag som väljer att anamma den nya principen.

Som ett komplement till revision som komfort och legitimering presenteras även revision som förhandling. Anledningen till att det inte presenteras som en egen teori eller perspektiv är att även om begreppet förhandling hjälper oss att förstå revision i ljuset av de teorier och perspektiv som på något vis försöker förklara eller hjälpa oss förstå syftet med revision så är det svårt att förstå förhandling som syftet med revisionen.

Andra angreppssätt Ytterligare angreppssätt vad gäller att förklara och förstå revision och vad revisorer gör är förstås möjliga. Ett av de viktigaste av dessa 15

Revision Final.indd 15

10-09-13 08.56.59

Revision

andra angreppssätt är att se revision som ett juridiskt fenomen.

Detta angreppssätt, som denna bok endast indirekt berör, är viktigt eftersom revision i stor utsträckning handlar om tolkning av lagar, regler och rekommendationer och hur dessa efterlevs av den reviderade organisationen. Där det är tillämpligt kommer referenser att lämnas till lagar och rekommendationer. Och där det är nödvändigt för förståelsen av den aspekt av revision som diskuteras kommer dessa regler att förklaras. I övrigt ligger det emellertid bortom denna boks syfte att i detalj tolka dessa regler.

Vidare lånas inom revisionsforskningen idéer inte bara från nationalekonomin och sociologin. Ett annat viktigt forskningsfält som har betytt mycket för revisionsforskningen är psykologin. De psykologiska modeller som lånats av revisionsforskningen handlar i huvudsak om hur enskilda individer handlar i olika situationer.

Skälet till att psykologiska förklaringar av revision inte redogörs för separat i denna del av boken är att dessa psykologiska förklaringar oftast sätts in i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt i en nationalekonomisk eller sociologisk tradition. Psykologiska experiment används med andra ord oftast som en ”verklighetskontroll” av de teorier som försöker förklara revision. Psykologisk teori anförs sällan på egen hand för att förstå eller förklara vad revision är.

Försäkran, förbättring, försäkring Revision som försäkran 1) till FÖRSÄKRA; även konkret(are); numera nästan blott i historisk stil om konunga- eller regentförsäkran. 2) (fast) förvissning, övertygelse, förtröstan, tillförsikt. 3) bestämt påstående; bestämt löfte. (Svenska Akademiens ordbok)

16

Revision Final.indd 16

10-09-13 08.56.59

2. Teorier om revision

Den finansiella revisionen har en nära koppling till bokföring och redovisning. En möjlig distinktion mellan bokföring och redovisning är att bokföring är något som en företagare upplever ett behov av så fort antalet transaktioner i verksamheten blir fler än dem som den genomsnittlige privatpersonen har att göra med, och därför svåra att hålla reda på utan ett system för sortering och arkivering, medan redovisning blir ett behov först när en utomstående part begär att få ta del av denna bokföring. Företagaren nödgas då fundera över hur hon på bästa vis kan redogöra, det vill säga redovisa, för sin verksamhet såsom den går att utläsa ur den bokföring hon har upprättat. Revision brukar beskrivas som sprunget ur behovet att redovisa, inte ur behovet att bokföra. En revisor kan förvisso vara till stor hjälp även för den företagare som behöver hjälp med sin bokföring, men det är brukligt att göra skillnad mellan revision, då revisorn tar ställning till företagarens redovisning, och konsultation, då revisorn assisterar företagaren med hennes bokföring. Som nämndes ovan är dessa roller inte alltid kompatibla.

En situation då företagaren behöver redovisa för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning är då hennes verksamhet har vuxit sig så stor att hon behöver finansiera den fortsatta expansionen med externt kapital. Det externa kapitalet kan komma i form av lån eller genom tillskott av eget kapital, det vill säga genom en nyemission.

Låt oss välja det senare exemplet då det är tydligast för att ­illustrera behovet av revision eftersom vår företagare inte längre kommer att vara ensam ägare av verksamheten. Hon kommer fortfarande att driva verksamheten i form av verkställande ­direktör, men hon har nu också en styrelse som representerar de övriga ägarna i verksamheten att förhålla sig till och redovisa företagets resultat och ­ställning för.

Behovet av revision i denna situation är relaterat till hur nära styrelsen kan följa verksamheten samt i vilken utsträckning den litar på företagsledaren. Eftersom företagsledaren kvarstår som ägare i 17

Revision Final.indd 17

10-09-13 08.57.00

Revision

bolaget är dock styrelsens och företagsledarens mål i huvudsak desamma: att företaget skall bli så lönsamt som möjligt. Behovet av revision blir dock än tydligare om vi flyttar fokus ytterligare en bit framåt i tiden. Med tiden har nämligen de nya ägarna kommit att äga den betydande majoriteten av företagets aktier. Eftersom vår företagsledare beslutat sig för att det är dags att sälja då en av de ledande aktörerna i branschen har lagt ett mycket attraktivt bud på hela företaget, är vår företagare nu företagsledare, och inget annat, med en ensam ägare att redovisa till.

Denna situation motsvarar den grundmodell som brukar användas som illustration då en agent-teoretisk förklaring av revision ges.

Agent-teori stipulerar att behovet av revision kommer sig av svårigheten för företagsledaren (agenten) och ägaren (principalen) att sluta ett kontrakt sinsemellan som är optimalt för båda parter. Problemet kommer sig av att ingen av de båda parterna, som förväntas vara vinstmaximerande individer, kan vara säker på att den andra parten håller sig till avtalet eller sluter ett avtal som är för endera parten ofördelaktigt. Grundfrågan är denna: hur skall ägaren kunna vara säker på att företagsledaren inte agerar i eget intresse? Hur kan ägaren till exempel vara säker på att det avtal som företagsledaren sluter med den leverantör vars vd hon är bekant med är det mest konkurrenskraftiga alternativet på marknaden? Och behöver kontoret verkligen ligga mitt i stan som företagsledaren är så ­övertygad om?

Kan det inte vara så att företagsledaren, genom att skriva kontrakt med just den här leverantören eller genom att hyra just det här kontoret, sätter sitt eget bästa framför företagets? Helt säker på att detta inte är fallet kan ägaren aldrig vara. Den nyttomaximerande ägaren gör därför bäst i att se till att det finns en riskpremie i ersättningen till företagsledaren. Syftet med denna riskpremie är att ägaren skall kompensera sig för risken att viss del av företagets potentiella vinster inte aktualiseras genom att företagsledaren gör prioriteringar som sätter hennes nytta framför ägarens.

18

Revision Final.indd 18

10-09-13 08.57.00

2. Teorier om revision

Det här är förstås dåliga nyheter för företagsledaren. Om det vore så att hon satte sin egen nytta framför företagets vore detta kanske inte hela världen. Den lägre ersättningen motsvarar ju ett högre uttag av andra ”tjänster” för företagsledaren. De riktigt dåliga nyheterna är att även om hon är helt uppriktig och verkligen sätter företagets bästa först, så kommer hon ändå att bli ”bestraffad”. För hur skall ägarna kunna försäkra sig om att företagsledaren verkligen sätter företagets bästa först? Finns det då ingenting företagsledaren kan göra för att stryka riskpremien i överenskommelsen med ägarna?

Lösningen heter revision. Om företagsledaren anlitar en oberoende tredje part som försäkrar att hennes redovisning är korrekt finns det inte längre någon anledning för ägaren att inte betala företagsledaren det hon gjort sig förtjänt av. Visst kan det kosta en del att anlita en revisor – men så länge dessa kostnader är lägre än den riskpremie som ägaren drar av från företagsledarens ersättning, ligger det i företagsledarens intresse att anlita revisorn.

Agent-teori beskriver således behovet av revision som ett behov av försäkran av företagsledningens uttalanden i dess finansiella rapporter. Närhelst driften av en verksamhet separeras från dess ägande kommer ägaren inte längre att kunna utöva direkt kontroll (övervakning) av hur företagsledningen sköter verksamheten. I dessa situationer är revision en möjlig lösning. Problemet brukar beskrivas utifrån fenomenet informationsasymmetri, vilken uppkommer eftersom agenten, genom att vara den som sköter verksamheten, har ett informationsövertag gentemot principalen. (Detta kan generaliseras till alla situationer där en principal, som inte behöver vara en ägare av ett företag, har gett i uppdrag till en agent, som inte behöver vara en företagsledare, att utföra något.) Informationsasymmetri i sig är inget som är dåligt. I nästan alla situationer är informationen fördelad så att det finns en viss asymmetri mellan parterna. Om parternas incitament är olika finns emellertid en risk att den part som har informationsövertaget medvetet eller omedvetet ­förändrar 19

Revision Final.indd 19

10-09-13 08.57.00

Revision

sitt beteende på ett för den andra parten oönskat sätt eller att utbytet mellan de två parterna inte blir optimalt.

Det första av dessa problem benämns moral hazard.

Utgångspunkten är här att risk påverkar människors beteende. Då företagsledaren säljer sin del i företaget till ägaren flyttar inte bara rätten till företagets vinster från företagsledaren till ägaren. Flyttar gör även risken att vinsterna kommer att utebli eller att något annat skall gå snett. Det moral-hazard-problem som detta ger upphov till kan illustreras med att hyra en bil. Medvetet eller omedvetet är de flesta inte fullt så försiktiga med hyrbilen som de är med sin egen bil. I försäkringsbranschen är det här ett välkänt problem. Folk ­tenderar att vara betydligt försiktigare med de ägodelar som är oförsäkrade än med dem som de har försäkrat. Sannolikheten är ­således stor att företagsledaren kommer att bli något mindre försiktig i driften av företaget då risken gått över till den nya ägaren.

Adverse selection, som det andra problemet benämns, är en ­beskrivning av marknadsprocessen under förutsättningen att det råder informationsasymmetri mellan köparen och säljaren. Eftersom den ena parten, vanligen köparen, i denna situation inte har lika god information om produkten i fråga som den andra parten finns här risken att köparen gör en dålig affär. Ett klassiskt exempel är försäljningen av begagnade bilar. Låt oss säga att var tionde bil har en defekt av något slag som inte upptäckts under produktion då den rullar ut från fabriken. Den som köper den nya bilen kommer snabbt att bli varse denna defekt. Men varför skall han informera om defekten då han sedermera säljer bilen vidare? Den som funderar på att köpa en begagnad bil står därför inför ett dilemma.

Köparen kanske vet att var tionde nyproducerade bil har en defekt.

Han kan också vara säker på att säljaren med största sannolikhet vet om bilen har denna defekt eller ej. Slutligen är köparen medveten om att det inte är troligt att säljaren kommer att informera honom om detta. Köparen befinner sig således i ett ­informationsunderläge.

20

Revision Final.indd 20

10-09-13 08.57.00

2. Teorier om revision

Situationen blir inte bättre av att det är troligt att fler än, säg, 10 procent av de begagnade bilar som säljs är defekta. Anledningen till detta är att det torde vara rimligt att den som köpt en bil med en defekt är mer benägen att sälja än den som har en bil som fungerar som den skall.

Vad skall köparen av den begagnade bilen göra? En möjlig strategi är att utgå ifrån att alla begagnade bilar har den aktuella effekten. Köparen är således inte villig att betala lika mycket för bilen som om han kunde vara säker på att den aktuella bilen inte har den defekt som var tionde nyproducerad bil lider av. Om det råder informationsasymmetri leder problemet med adverse selection därför till att de transaktioner som äger rum på marknaden inte blir nationalekonomiskt optimala. Revision är här ett verktyg som kan få marknadsprocessen att fungera effektivare. Genom att anlita en ”revisor” som intygar att bilen är fri från den aktuella defekten kan den säljare som har en väl fungerande bil få ut ett högre pris. Ett tillgängligt utbud av ”revisionstjänster” är i detta scenario således samhällsekonomiskt fördelaktigt eftersom det leder till bättre allokering av kapital på marknaden.

Den försäkran av de finansiella rapporterna som revisionen bidrar med reducerar problemen med den informationsasymmetri som föreligger mellan agenten och principalen. Revisionen reducerar således inte informationsasymmetrin som sådan, men genom att revisorn ger ett bestyrkande av företagsledningens påståenden så ökar den trovärdigheten för den information som faktiskt lämnas ut i form av finansiella rapporter. Genom detta bestyrkande av informationen reducerar revisionen problemen med moral hazard och adverse selection.

Revision som förbättring Informationsasymmetri är även utgångspunkten för förklaringen av revision som förbättring. Skillnaden mot den agent-teoretiska 21

Revision Final.indd 21

10-09-13 08.57.00

Revision

förklaringen är dock att där agent-teori ser revision som ett verktyg som reducerar de problem som följer i informationsasymmetrins kölvatten genom att bestyrka företagsledningens påstående, så angriper revisionen i den teori som ser revision som förbättring informationsasymmetrin direkt. Revision som förbättring handlar om informationens kvalitet.

I denna teori ges revisorn en mer aktiv roll. Revisorns uppgift är här att påverka redovisningen. Revisorn påverkar förstås redovisningen även i den agent-teoretiska förklaringen, annars skulle ju den ökade trovärdigheten för informationen inte vara mycket värd.

Men påverkan är där mer indirekt, och det är trots allt trovärdigheten för informationen som står i centrum i den agent-teoretiska förklaringen av revision. Företagsledningens utsagor skall bestyrkas, revisorn skall försäkra att de är rimliga och riktiga. Den teori som ser revision som förbättring ser i stället revisorn som en informationsmedlare. Revisorns roll är här att göra revisionen bättre, vilket innebär att lyssna till de krav olika intressenter har på revisionen.

Den skillnad i perspektiv som de två, i övrigt snarlika, teorierna representerar kommer sig av att synen på revision som förbättring tar fasta på att inte alla situationer kan ses som förhållanden mellan två parter där ett kontrakt sluts dem emellan. På börsen är redovisningsinformation lika viktig för potentiella som faktiska ägare. Redovisningen är här snarare en rättighet, en ”public good”.

Revisorns roll blir att medla mellan å ena sidan de intressenter som har ett intresse av så mycket och så god information som möjligt, och å andra sidan företagsledningen och ägare med mer insyn i verksamheten än övriga ägare, vilka inte i alla lägen har samma intresse av att göra så mycket information som möjligt offentlig.

På börsen blir problemet med adverse selection speciellt tydligt eftersom konsekvenserna av affärer där investerare köper aktier i företag på basis av otillräcklig information kan få samhälls­ ekonomiska konsekvenser. Om resursallokeringen på marknaden 22

Revision Final.indd 22

10-09-13 08.57.00

2. Teorier om revision

försämras, påverkar detta ekonomin i stort eftersom investeringar inte görs i de projekt där de gör mest nytta, det vill säga där de ger bäst avkastning. Revision är således viktig för kapitalmarknadernas effektivitet.

Revision som försäkring Revision kan också ses som försäkring. Här får revisionen karaktären av ett indirekt bestyrkande. Revisorn granskar inte företagets finansiella rapporter för att i första hand försäkra dess användare om att de är riktiga och rimliga eller för att förbättra dessa rapporter. Syftet är i stället att försäkra sig själv om att redovisningen håller måttet och vid behov verka för att redovisningen förbättras med målsättningen att undvika att behöva betala ut ersättning till investerare eller andra intressenter vid en eventuell juridisk process.

Denna teori ser således revision som en marknadslösning.

Genom att låta revidera ett företag flyttar man risk från företagsledningen till revisorn. För investerare och andra intressenter betyder detta att det nu finns ytterligare en aktör som har ett intresse i att de finansiella rapporterna inte är vilseledande. Och denna aktör, revisorn, har inte heller något incitament att manipulera redovisningen (förutom, är det möjligt att argumentera, i de fall då detta krävs för att behålla revisions- och eventuella konsultarvoden). Vidare betyder det att redovisningens användare har ytterligare en aktör att söka ersättning från, ifall det visar sig att redovisningen inte var i överensstämmelse med lagar och regler.

Genom att revisionen flyttar risk från företagsledningen till revisorn betyder det att den teori som ser revision som försäkring inte ser revision som ett verktyg för att komma åt de moral-­hazard­problem som åtföljer den informationsasymmetri som föreligger mellan företagsledningen och övriga intressenter och är ett skäl till att företagsledningen lämnar finansiella rapporter till att börja med.

Allt annat lika så ökar – inte minskar – revision som ­försäkring 23

Revision Final.indd 23

10-09-13 08.57.01

Thomas Carrington är ek. dr och verksam vid Uppsala universitet.

Han har tidigare varit verksam som revisor.

Målet med boken är att svara på frågan varför revision praktiseras så som det görs. Tanken är inte i första hand att ge recept på hur du utför revision på bästa sätt. Dock innehåller boken även avsnitt för mer praktisk hjälp i det vardagliga arbetet.

Thomas Carrington

Varför behövs revision? Vilken är revisorns roll i relation till övriga finansiella aktörer? Hur säkra och trovärdiga är företagens finansiella rapporter – och hur gör vi för att bedöma det? Den här boken belyser dessa och liknande frågor.

Revision

Revision

"Den finansiella revisionens popularitet som modell för annan granskningsverksamhet har varit så stor de senaste tjugo åren att vi kan tala om en revisionsexplosion i samhället. Revision återfinns i så skilda områden som myndighetsutövning, utbildning, sjukvård, flyg- och sjöfart, miljö och kärnkraft – med konsekvenser för ansvarsutkrävande och påverkan på de reviderade organisationerna. Således är det rimligt att tala om att vi lever i ett revisionssamhälle."

Författaren tar upp grundläggande begrepp som risk, väsentlighet och oberoende och går igenom områden som revisionsmetodik, revisionsbranschens organisering och tillsyn samt revisionens utveckling.

Thomas Carrington Best.nr 47-08837-9

Tryck.nr 47-08837-9-00

Revision - omslag.indd 1

För mer information och uppdateringar, se: www.revisionsboken.se

10-09-13 09.04.08