9789127142824

foto: Anders Liljenbring

Att kungliga äktenskap i alla tider har varit grundade på politik är välkänt.

Men som den här boken visar har också passion, i en eller annan form, alltid spelat en viktig roll. I sju nedslag i den svenska monarkins historia får vi här följa hur dynamiken mellan politik och passion yttrat sig. Tillsammans utgör nedslagen en gripande berättelse om hur kön och sexualitet, klass och etnicitet, lycka och olycka, furste och undersåte ständigt har omtolkats i historien.

Henric Bagerius och Louise Berglund, antologins redaktörer, är universitetslektorer i historia vid Örebro universitet. Övriga medverkande författare: Mattias Frihammar Fabian Persson Avigail Rotbain Karin Tegenborg Falkdalen Kristina Widestedt

(red.)

Henric Bagerius och Louise Berglund

Politik och passion

Vasaprinsessan Sofia påtvingades en make som behandlade henne så illa att hennes hetlevrade bröder slutligen jagade honom ur landet. Den fanatiskt sörjande Maria Eleonora, änka efter Gustav II Adolf, kämpade med riksrådet om kontrollen över sin makes lik. Gustav III kände en sådan aversion mot sin drottning att hans ovilja att ha samlag med henne höll på att urarta i en konstitutionell kris.

Politik och passion Svenska kungliga äktenskap under 600 år

ISBN 978-91-27-14282-4

(red.) Henric Bagerius och Louise Berglund

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsfoto: på bilden, Prins wilhelm och prinsessan maria målning baksida: Bilden föreställer Fredrik I och Ulrika Eleonora d.y., avmålade av Georg Engelhard Schröder (1684–1750). © Nationalmuseum.

9 789127 142824

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION.indd Alla sidor

2015-04-16 17:57

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 2

2015-04-20 09:12

Innehåll Förord 7 Ett samhällsäktenskap: Inledning – Henric Bagerius

9

I x MEDELTID Valkungadömets gränser och gränslöshet – Louise Berglund 24 1400-tal: Helgonet och rövaren. Filippa av England och Erik av Pommern – Louise Berglund 29

II x TIDIGMODERN TID Absolut, enväldig eller ersatt av en stämpel – Louise Berglund

58

1500-tal: ”Hur okristligt hertig Magnus ställer sig emot min syster Sofia”. Sofia Vasa och Magnus av Sachsen-Lauenburg – Karin Tegenborg Falkdalen 62 1600-tal: Äktenskapet i döden. Maria Eleonora och Hedvig Eleonora som änkor – Fabian Persson 96 1700-tal: Ménage à rois. Gustav III, Sofia Magdalena och Adolf Fredrik Munck – Henric Bagerius 124

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 5

2015-04-20 09:12

III x MODERN TID Monarkin i mediernas och demokratins tjänst – Louise Berglund 160 1800-tal: ”Tvenne hjältars knutna ätter”. Oscar I och Josefina – Avigail Rotbain 163 1900-tal: ”En skål för den stora och mäktiga ryska nationen!”

Wilhelm och Maria Pavlovna – Kristina Widestedt 189 2000-tal: Krona och keps. Victoria och Daniel – Mattias Frihammar 225

Från politik till passion? Utblick – Henric Bagerius och Louise Berglund Noter

255

263

Källor och litteratur

306

Författarpresentationer 330

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 6

2015-04-20 09:12

Förord

Mannen och kvinnan på omslaget är prins Wilhelm och prinsessan Maria. Tjusiga och välklädda – han i jackett, hon i bredbrättad hatt med två ståtliga plymer – är de en symbol för det tidiga 1900-talets kungliga äktenskap, ett äktenskap grundat på traditioner men samtidigt präglat av det moderna samhällets framväxt. Wilhelms och Marias relation formades av både gamla och nya tankar; förenade våren 1908 i ett resonemangsäktenskap var de brickor i ett politiskt spel där allianser mellan länder var viktiga; skilda våren 1914 visar de att politiska hänsyn inte alltid räckte för att hålla ihop ett kungligt äktenskap vid förra sekelskiftet.

I den här antologin behandlas svenska kungliga äktenskap från medeltid till nutid. Den handlar om hur det är och har varit att leva med någon i maktens centrum, att ständigt vara föremål för blickar och synpunkter – beundrande och kritiska. Kungliga äktenskap har i alla tider glatt och inspirerat, oroat och upprört. Tydligt är att de representerar något mer än bara föreningen mellan två människor. ”Det finns bara en plym kvar, en dekoration, och det är lätt att genomföra republik om man så vill.” Så sade statsminister Olof Palme på Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis kongress hösten 1972.

Han syftade på den nya regeringsform som var under utarbetande 7

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 7

2015-04-20 09:12

och som från 1 januari 1975 gav kungen en enbart representativ roll som statschef. I Palmes tal fick plymen stå som symbol för en monarki som skulle synas men inte verka. Men är verkligen monarkin bara en plym? Fyller inte de kungliga äktenskapen en politisk funktion i dagens samhälle?

När vi inledde projektet samlade vi forskare från olika discipliner som ville belysa kungliga äktenskap som samhällsäktenskap ur olika vinklar. På vägen mot en färdig antologi har vi fått stöd från många håll. Vi tackar särskilt Malin Grundberg och Livrustkammaren som stått värd för två arbetsmöten. Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet gjorde ytterligare en workshop möjlig. Dessutom har vi erhållit ekonomiskt stöd för dessa ovärderliga möten av Sven och Dagmar Saléns stiftelse och Vetenskapsrådet, då Henric Bagerius kunnat knyta antologiarbetet till ett pågående forskningsprojekt som finansierats därifrån. Vår förlagsredaktör, Anders Bergman på Natur & Kultur, har med sin erfarenhet och kunskap gett oss råg i ryggen och de bästa förutsättningar för att förverkliga våra planer. Ett varmt tack vill vi också rikta till bokens tre anonyma granskare. Era noggranna läsningar och konstruktiva synpunkter har varit ovärderliga.

Ett generöst bidrag till bokens tryckning har lämnats av Kungliga Patriotiska Sällskapet.

Till sist vill vi tacka våra fem medförfattare som bidragit med text, tid och entusiasm. Er kunskap, ert hårda arbete och er goda berättarförmåga har gett en spännande historia om kungliga äktenskap från 1400-tal till 2000-tal. Tack Karin, Fabian, Avigail, Kristina och Mattias!

Örebro i mars 2015 Henric Bagerius och Louise Berglund

8

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 8

2015-04-20 09:12

Ett samhällsäktenskap Inledning Henric Bagerius

Vintern 1766 satte sig den svenske kronprins Gustav ned för att formulera några tankar om kungliga äktenskap. Han hade läst tredje delen av Laurent Angliviel de La Beaumelles biografi över Françoise d’Aubigné, madame de Maintenon, och ett kapitel däri hade fått honom att börja fundera. Madame de Maintenon uppvaktades av den franske kungen Ludvig XIV, och vid 1680-talets mitt framkom att kungen i hemlighet hade gift sig med henne. Äktenskapet var morganatiskt – Françoise d’Aubigné var sin mans undersåte, hon tillhörde inget furstehus och blev därför aldrig fransk drottning – men giftermålet väckte ändå visst uppseende. Ludvig XIV erkände aldrig offentligt madame de Maintenon som sin hustru, men han inredde en våning åt henne i Versailles och lät henne sitta vid sin sida när han färdades i någon av de kungliga paradvagnarna.

La Beaumelles biografi gjorde ett starkt intryck på den tjugoårige kronprinsen, som sedan barnsben var förlovad med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Efter stor vånda hade Gustav hösten 1765 gått med på att gifta sig med prinsessan, trots att han aldrig mött henne och innerligt avskydde hennes fosterland. Trängd av ståndsriksdagen hade han fått ”ge efter för folkets önskan”, skrev Gustav till sin viceguvernör från barndomsåren, men när han nu läste om äktenskapet 9

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 9

2015-04-20 09:12

mellan Ludvig XIV och madame de Maintenon föddes tanken på att göra sig fri från alla tvingande krav, att bli förälskad och att själv få välja en hustru från sitt eget land.1 ”En kung som gifter sig med sin undersåte placerar dygden på tronen”, skrev kronprins Gustav i sina anteckningar och tillade att en kvinna från det egna riket var en långt större tillgång för staten än en prinsessa hämtad någon annanstans ifrån. Utländska prinsessor blev ofta främlingar vid sina mäns hov och gick sitt fosterlands ärenden.

Så länge dessa furstinnor inte hade några egna barn kunde de rentav vara politiskt farliga, eftersom det inte fanns något som band dem vid deras nya hemländer. Många monarker hade under århundradena gift sig med prinsessor från andra riken, men få av dem hade blivit lyckliga.

Resonemangsäktenskap ledde ofta till en likgiltighet hos makarna som kunde övergå i hat och förakt om det ville sig illa, menade kronprins Gustav. För honom stod det klart att villkoret för ett lyckligt liv var ett lyckligt äktenskap, och om en kung kunde välja en hustru bland sina undersåtar utan att det skadade landet och folkets lycka borde han göra det – trots alla fördomar som fanns. En vanlig kung vågade inte gå emot mot fördomarna, och en medelmåtta accepterade dem. Men, skrev kronprinsen i sina anteckningar, en verkligt stor kung trotsade dem.2 Det är snart tvåhundrafemtio år sedan Gustav III gjorde sina reflektioner, men ämnet för hans uppsats diskuteras fortfarande. Det förefaller som om kungligheternas lycka och olycka är något som berör många av dagens svenskar, och intresset för kungliga äktenskap har bara ökat med åren. Kanske har det att göra med att svenska kungligheter numera ofta agerar på det sätt som Gustav III förespråkade: de väljer att gifta sig med andra svenskar, uppvuxna i Ockelbo eller Älvdalen. Det skapar i sin tur ett engagemang hos allmänheten. I vår tids monarki finns en paradox mellan upphöjdhet och vanlighet, påpekar statsvetaren Cecilia Åse. Prinsar och prinsessor är vanliga människor som förälskar sig och vill bilda familj, men de är samtidigt kungliga högheter som ska representera den svenska monarkin. Den här paradoxen får allmänheten att känna sig känslomässigt delaktig; den skapar ett intresse för och en omsorg om kungligheterna. Genom 10

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 10

2015-04-20 09:12

medierna förs kungabarnens romanser ut i offentligheten, och deras brist på privatliv blir ”en förutsättning för den kollektiva glädje och nationella njutning som har utspelat sig med exempelvis bröllop, barnafödande och andra händelser inom deras liv”.3 Den här boken har fått titeln Politik och passion, och den skildrar svenska kungliga äktenskap från medeltid till nutid. Den är en antologi där sju forskare medverkar. Med exempel från var sitt sekel belyser de tillsammans en historisk utveckling av rikets mest publika äktenskap.

Bidragen har grupperats i tre tidsperioder, där varje del inleds med en kort introduktion som sätter äktenskapen i ett historiskt sammanhang.

Först behandlas medeltiden, då Sverige var ett valkungadöme. Det var en tid präglad av hårda tronstrider och snabba politiska scenförändringar, men mitt i konflikterna pågick en statsbildningsprocess som ändå höll samman det svenska riket; en ny kunglig förvaltning tog långsamt form, nya riksomfattande lagar stiftades och ett nytt militärt system introducerades. Den andra delen behandlar tidigmodern tid. Med Gustav Vasa grundlades den svenska furstestaten, och genom Västerås arvförening 1544 blev Sverige en arvmonarki. Under de följande århundradena förändrades monarkins förutsättningar radikalt vid flera tillfällen; vissa svenska kungar var närmast enväldiga, andra hade ett mycket begränsat politiskt inflytande. Bokens tredje och sista del berör tiden efter 1800, och bidragen däri diskuterar de kungliga äktenskapens roll i det moderna samhället. Regeringsformen från 1809 innebar slutet för kungligt envälde, och med demokratins genombrott vid sekelskiftet 1900 etablerades en regeringspraxis som gradvis inskränkte kungens politiska makt ytterligare. Numera är den svenske monarkens uppgifter i huvudsak av ceremoniell och representativ art, och det ställer i sin tur nya krav på man och hustru i dagens kungliga äktenskap.

Vissa bidrag handlar om kungliga makar som är välbekanta för många läsare, andra uppmärksammar äktenskap som nog få känner till. Några bidrag skildrar äktenskaplig lycka, andra berättar om sorg och prövningar. En gemensam utgångspunkt för de olika bidragen är dock att kungliga äktenskap alltid har haft samhällsbärande funktioner. Dessa äktenskap har uttryckt, och uttrycker fortfarande, djupt 11

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 11

2015-04-20 09:12

rotade samhälleliga värden. Därför har de också varit fundamentala för den svenska monarkin. Kungliga äktenskap är samhällsäktenskap, ett slags modeller för hur samhället ska organiseras.

Boken lyfter särskilt fram tre viktiga funktioner som kungliga äktenskap har. De ska, för det första, bekräfta viktiga överenskommelser och forma allianser för framtiden. Länge användes kungliga äktenskap till att besegla freder och vinna vänner för kommande krig. I dag tycks allianserna vara av annat slag. Ett äktenskap mellan kvinnan av börd och mannen av folket sägs vara något som för nationen samman; det förenar kungahuset med svenskarna och förstärker en känsla av samhörighet. Fortfarande är det dock viktigt att de här äktenskapen kan ge samhället stabilitet.

Kungliga äktenskap ska, för det andra, säkra tronföljden och stärka dynastin. En monarki behöver tronarvingar. Så har det alltid varit, även när Sverige var ett valkungadöme. Nuförtiden fostras förvisso inga enväldiga monarker eller lysande härförare. I dagens samhälle förväntas prinsar och prinsessor i stället växa upp till ansvarstagande medborgare och goda representanter för sitt land. Men deras äktenskap ska fortfarande garantera monarkins fortlevnad och på så vis ge samhället kontinuitet.

Kungliga äktenskap är, slutligen, tänkta att förtydliga normer och skapa harmoni. De kungliga makarnas liv tillsammans bör vara ett mönster att ta efter, och deras äktenskap måste därför utstråla enighet och jämvikt. Varje normavvikelse i ett kungligt äktenskap granskas noga, och om makarna av något skäl inte lever upp till idealet av en god man eller hustru kan det orsaka oro och missnöje. Normavvikelserna kan bli ett hot mot den politiska och sociala ordningen, eftersom kungliga äktenskap ska ge samhället struktur.

Att bekräfta överenskommelser och forma allianser Kronprins Gustavs äktenskap med prinsessan Sofia Magdalena av Danmark var planerat sedan många år tillbaka, och det var tänkt att skapa förbrödring mellan två stater som under århundraden hade krigat 12

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 12

2015-04-20 09:12

mot varandra. Men det var inte riskfritt, noterade kronprinsen i sina anteckningar, att gifta sig med en prinsessa från ett annat rike. En drottning från ett fiendeland uppfostrade ofta sina barn efter principer som var lika oförenliga med statens bästa som de var gynnsamma för hennes eget fosterland. Även om Danmark långt fram i tiden betraktades som en arvfiende var det ändå inte ovanligt att danska prinsessor blev svenska drottningar. Förklaringen är kanske enklare än man tror. I en politiskt föränderlig värld, där gränskonflikter snabbt kunde eskalera till fullskaliga krig, var det förmodligen viktigt att hålla sina vänner nära och sina fiender ännu närmare.

När kronprins Oscar reste ut på friarfärd i maj 1822 var det just till Danmark som han först begav sig. Historikern Avigail Rotbain noterar i bidraget ”Tvenne hjältars knutna ätter” att kronprinsen hade fått en lista med lämpliga prinsessor av sin far Carl XIV Johan och att en danska stod högst på den. En prinsessa från den anrika ätten Oldenburg, Europas äldsta kungahus, skulle onekligen sprida glans över det lilla hovet i Stockholm och ge anseende åt den unga ätten Bernadotte som nu hade innehaft den svenska tronen lite mer än fyra år.4 Men det skulle visa sig att Carl XIV Johan faktiskt hoppades på en annan allians. Han föredrog prinsessan Josefina av Leuchtenberg, dotter till Napoleon Bonapartes adoptivson. Prinsessans far hade, precis som den svenske kungen, en gång i tiden deltagit i Napoleons fälttåg, och när kronprins Oscar slutligen valde Josefina hyllades äktenskapet som en förening mellan en hjälteson och en hjältedotter. Deras ättlingar, sades det, skulle göra Nordens folk lyckligt i sekler framöver.

Kronprinsens friarresa betraktades som en riksangelägenhet, och än i dag anses valet av livskamrat vara så viktigt för riket att svenska prinsar och prinsessor måste ha regeringens samtycke när de gifter sig för att inte förlora sin arvsrätt till kronan.5 I en arvmonarki står det som regel tidigt klart vem som en dag ska bli landets monark.

Den som ska stå vid monarkens sida – en drottninggemål eller en prinsgemål – blir däremot del av monarkin först då någon gör ett val, konstaterar Avigail Rotbain. Kronprins Oscars val av hustru innebar att det svenska kungahuset knöt släktskapsband med österrikiska kej13

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 13

2015-04-20 09:12

sare och preussiska kungar, men för Carl XIV Johan tycks alliansen med hans franske vapenbroder ha varit viktigare. I den femtonåriga Josefina förenades börd och bragd. Genom att välja henne till hustru visade kronprinsen att det tidiga 1800-talets svenska monarki inte enbart skulle byggas på gamla traditioner och stolta anor; i en tid av förändring krävdes nytt blod som förde med sig ”höga själars hjältemod” och ”ömma hjärtans milda seder”.6 Numera ser de kungliga äktenskapsallianserna annorlunda ut. När den nygifta kronprinsessan Victoria steg ut på Lejonbacken i juni 2010 med prins Daniel vid sin sida för att motta folkets hyllningar, riktade hon sin stora tacksamhet till svenskarna som hon menade hade stöttat paret på ett ovärderligt sätt. Hon inledde sitt tal med orden: Kära, kära vänner! Jag vill börja med att tacka svenska folket för att ni har gett mig min prins. Vi – min make och jag – är så otroligt glada och väldigt tacksamma för att så många vill vara här och fira tillsammans med oss. Det är en enorm upplevelse. Det är vår absolut största dag hittills i vårt liv. Att känna ert stöd betyder mer för oss än ni någonsin skulle kunna förstå. Det är något otroligt.7

Kronprinsessan uttryckte tacksamhet över att hon av svenska folket fått sin prins, och hennes formulering visar på ett nytt slags äktenskap som blivit allt vanligare i de europeiska monarkierna: äktenskap där tronföljaren gifter sig med en av landets medborgare och på så vis formar en allians med folket och nationen. De har blivit ett signum för vår tids moderna monarkier där passion går före politik.8 Vid kronprinsessbröllopet framhölls just hur tidsenligt – och kanske också hur svenskt – det var att landets kronprinsessa gifte sig med en man som hon älskade, även om han hade en helt annan bakgrund än hon. Olle Westling, brudgummens far, berörde detta i sitt tal till brudparet. Han trodde att många betraktade det som en saga att Victoria och Daniel hade träffats och fattat tycke för varandra, men enligt honom var det ingen tillfällighet att det hade inträffat. De levde ju trots allt i ett land, påpekade han, där kungen hade tagit valspråket ”För Sverige – i tiden”.8 14

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 14

2015-04-20 09:12

Bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling bevakades av tolvhundra ackrediterade svenska journalister, och det beräknas att runt en halv miljon människor hade begett sig ut på Stockholms gator för att titta på bröllopskortegen efter vigseln. Ytterligare tre miljoner följde kortegen i Sveriges Televisions direktsändning av bröllopsfestligheterna.10 ”Ert äktenskap är inte bara en familjeangelägenhet utan någonting som berör hela svenska folket”, konstaterade Olle Westling.11 Det hade också många näringsidkare insett. I bidraget ”Krona och keps” analyserar etnologen Mattias Frihammar det kungliga äktenskapets plats i dagens samhälle, och han uppmärksammar bland annat den upplevelsebaserade turism som växte fram runt kronprinsessparets kärlekshistoria under tidigt 2000-tal. Försök att genom den kungliga romansen locka turister gjordes såväl lokalt som nationellt. I älgparken i Mo utanför Ockelbo fick två älgar 2007 namn efter Victoria och Daniel, och i samband med bröllopet lät ett företag på orten trycka upp T-shirtar med texten ”Ockelbo. The boy, the princess, the marriage!” Även nationellt användes bröllopet av affärsrörelser och organisationer för att marknadsföra det specifikt svenska, och i Stockholm arrangerades en mängd aktiviteter och tillställningar som lyfte fram landets kultur och historia. I allt från humorprogram på tv till souvenirer i presentshopar förmedlades olika bilder av svenskar och svenskhet.

Det moderna kungliga äktenskapet mellan en svensk kvinna av börd och en svensk man av folket blev snabbt en del av tidens nationsbygge.

Att säkra tronföljden och stärka dynastin Den 23 februari 2012 föddes kronprinsessparets första barn, och vid en regeringskonselj dagen därpå tillkännagav Carl XVI Gustaf att flickan skulle bära tilltalsnamnet Estelle och titeln hertiginna av Östergötland.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Under några veckor fördes livliga diskussioner om namnvalet på dagstidningarnas hemsidor och i sociala medier.

Det fanns de som ansåg att den nyfödda prinsessans namn inte var kungligt nog. Journalisten och författaren Herman Lindqvist de15

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 15

2015-04-20 09:12

klarerade i en av Aftonbladets webbsändningar att det var ”mycket olämpligt” att en framtida svensk drottning fick heta Estelle: ”Det låter som en nattklubbsdrottning. Det är helt emot svenska traditioner.”12 Traditioner har alltid setts som viktiga för monarkins fortlevnad, också namntraditioner. Alla danska kungar sedan tidigt 1500-tal har hetat Kristian eller Fredrik, och i det tyska furstehuset Reuß bär alla manliga medlemmar tilltalsnamnet Henrik. Det har de gjort sedan slutet av 1100-talet. Ansatser att med namngivning skapa ett slags dynastisk legitimitet har för övrigt också gjorts i Sverige. Tre 1600-talskungar av ätten Pfalz – Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII – har gett upphov till den karolinska tiden i svensk historia (1654–1718), och två 1700-talskungar av ätten Holstein-Gottorp – Gustav III och Gustav IV Adolf – har lånat sina namn till en annan historisk epok, den gustavianska tiden (1772–1809).

Den kungliga dynastin kan stärkas på olika sätt, och i en tid när kungarna ofta dog i strid på slagfältet och den höga spädbarnsdödligheten gjorde att få unga prinsar uppnådde vuxen ålder krävdes ibland särskilda åtgärder för att hålla dynastin vid liv och säkra dess framtid på tronen. Historikern Fabian Persson jämför i bidraget ”Äktenskapet i döden” hur två svenska änkedrottningar under 1600-talet vårdade minnet av sina män. När kungen plötsligt dog och ett barn uppsteg på tronen tycks det ha legat på änkedrottningens ansvar att hålla den döde monarkens minne vid liv och på olika sätt stärka den sårbara dynastin. I någon mening levde hon vidare i sitt äktenskap, trots att mannen var död.

Maria Eleonora av Brandenburg blev tidigt änka efter Gustav II Adolf och byggde upp ett slags kult kring sin avlidne makes minne.

Hon skapade Likkistorden där ordenstecknet var en likkista i miniatyr.

Som änkedrottning beställde hon även konstverk förställande Gustav II Adolf. Dessutom bevarade hon det offentliga minnet av honom genom en långvarig och publik sorg. Maria Eleonoras sorgeuttryck uppskattades dock inte av den politiska eliten. Änkedrottningen sågs som överspänd, och många tvivlade på att hon ville rikets bästa. Maria Eleonora betraktades som en av dessa utländska furstinnor som, 16

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 16

2015-04-20 09:12

enligt Gustav III, ingav sina döttrar tankar som på sikt kunde vara skadliga för riket. Av det skälet förlorade hon slutligen vårdnaden om drottning Kristina, sin dotter.

En mer framgångsrik strategi tillämpades av Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, Karl X Gustavs drottning, som i likhet med Maria Eleonora blev änka i unga år med föräldraansvar för en minderårig monark. Fabian Persson visar att även Hedvig Eleonora var angelägen om att hålla minnet av sin man levande men att hon sörjde med måtta och på ett mycket skickligt sätt lyfte fram Karl X Gustav som anfader för en ny dynasti som skulle regera det svenska stormaktsväldet i många år framöver. På Drottningholms slott dekorerade hon väggarna med monumentalmålningar av makens olika krigsframgångar, och slottsbyggnaden blev i sig en hyllning till honom och hans dynasti. På det viset bidrog hon till att skapa en kontinuitet i 1600-talets monarki.

Ett tungt ansvar vilar på drottningen när rikets tronföljd ska säkras, och i äldre tider lades som regel skulden på henne om hon inte blev gravid och födde sin man barn. Det gällde förvisso inte alla kungliga äktenskap. Även en barnlös drottning kunde bli älskad och respekterad av sitt folk, särskilt om hon var from, kysk och uppoffrande.13 Historikern Louise Berglund skriver i bidraget ”Helgonet och rövaren” om äktenskapet mellan den engelska prinsessan Filippa och den svenske kungen Erik av Pommern. Paret vigdes hösten 1406 och deras liv tillsammans som drottning och kung är spännande av flera skäl. Äktenskapet var resultatet av segslitna förhandlingar mellan engelsmän och nordbor. Henrik IV, Filippas far, hade några år tidigare störtat sin företrädare på den engelska tronen och var nu angelägen om att skapa goda förbindelser till andra kungahus. Bland dem som visade intresse fanns drottning Margareta, som regerade de nordiska rikena i den nybildade Kalmarunionen och såg Filippa som en lämplig hustru åt sin adoptivson Erik av Pommern. Här fanns en ambition från båda håll att skapa hållbara politiska relationer. Äktenskapet mellan Erik och Filippa lade grunden för ett regentskap där såväl kung som drottning deltog. Louise Berglund konstaterar att Filippa med tiden blev en allt mer självständig aktör och att hon till 17

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 17

2015-04-20 09:12

skillnad från vissa andra drottningar som grep in i politiska skeenden fick ett gott eftermäle i samtida källor. Det noterades att hon aldrig blev mor, men hennes barnlöshet hölls inte emot henne. Det förefaller som om drottning Filippas religiösa engagemang, inte minst hennes stöd till Vadstena kloster, till viss del uppvägde att hon inte födde några tronarvingar. Erik av Pommern, däremot, svartmålades av sina politiska motståndare. Han beskrevs som alltför tyskvänlig och hårdför. Efter Filippas död i januari 1430 vägrade han att gifta om sig och levde i stället öppet med en av drottningens hovjungfrur. Det tolkades som att Erik inte var intresserad av att skaffa sig en egen son som kunde efterträda honom som kung.

Ett annat äktenskap som länge såg ut att bli barnlöst var det mellan Gustav III och Sofia Magdalena. I bidraget ”Ménage à rois” diskuterar historikern Henric Bagerius sexualitetens politiska dimensioner under 1700-talet och hovintrigerna som ofta omgav kungliga äktenskap.

Det dröjde nio år innan Gustav III sommaren 1775 kunde förmå sig att ha samlag med sin hustru, och när det väl skedde måste Adolf Fredrik Munck, hans hovstallmästare, vara med i drottningens sängkammare och instruera det oerfarna paret. Det tog inte lång tid förrän det skvallrades om att Munck var Sofia Magdalenas älskare, och när drottningen senare blev gravid tog ryktet ny fart. Det viskades att kungen i själva verket var impotent och att han varit så angelägen om att få en egen tronarvinge att han till sist lyckats övertala sin hustru att låta hovstallmästaren göra henne gravid.

De intensiva diskussionerna om kungaparets samliv rörde förstås tronföljden; ryktesspridarna, däribland Gustav III:s egen mor och bröder, ville till varje pris förhindra att det svenska riket i framtiden skulle regeras av någon som saknade arvsrätt till kronan. Men det fanns även en oro för att hovstallmästare Munck i sin nära relation till kungaparet skulle få ett avgörande inflytande över rikets affärer och kunna påverka viktiga politiska beslut. Det nära umgänget med kungens och drottningens kroppar sågs som en väg till makt och inflytande. Henric Bagerius uppmärksammar liknande triangelformationer med kung, drottning och gunstling vid andra europeiska hov 18

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 18

2015-04-20 09:12

mot 1700-talets slut och att dessa ménages à trois i maktens centrum kunde få ödesdigra konsekvenser. I Danmark hade Johann Friedrich Struensee, den danska drottningens älskare, under några år skaffat sig närmast oinskränkt makt, och i både Neapel och Spanien ryktades det att premiärministern hade blivit utsedd till sin post av det skälet att han hade en sexuell relation med landets drottning. Triangeln kung, drottning och gunstling var farlig, då den ansågs omkullkasta etablerade maktstrukturer och samhällshierarkier.

Att förtydliga normer och skapa harmoni Att Gustav och Sofia Magdalena var olyckliga i sitt äktenskap märktes tidigt. Kronprinsen vägrade att tilltala sin hustru bland folk, och vid middagarna såg han till att hon placerades så långt bort från honom som möjligt. Hans agerande väckte dock irritation hos svenskarna, menade rådsherren Fredrik Axel von Fersen i sina memoarer: ”Detta uppförande misshagade allmänheten; förståndigt folk, vana att se den äktenskapliga kärleken härska uti Adolf Fredriks hov, och även andra, som hade tillträde till prinsen och voro i hans förtroende, gjorde däröver anmärkningar och föreställningar, ehuru förgäves.”14 I äldre tider observerades varje handling mellan de kungliga makarna noga av människorna som mötte dem. Deras liv tillsammans var en symbol för det goda äktenskapet, en manifestation av Guds skapelseordning och naturens principer som sade att man och hustru skulle leva tillsammans i kärlek och att hon ödmjukt skulle underordna sig honom.15 Den äktenskapliga kärleken mellan dem båda var inte alls oviktig. Utan kärlek kunde misstro och osämja slå rot och skada harmonin i samhällskroppen.

I bidraget ”Hur okristligt hertig Magnus ställer sig emot min syster Sofia” visar idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen att problem i ett kungligt äktenskap kunde orsaka oro långt utanför slottsmurarna. Den svenska prinsessan Sofia, en av Gustav Vasas döttrar, accepterade våren 1566 motvilligt att bli bortgift med hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg. Äktenskapet hade föreslagits av den svenske kungen Erik XIV, 19

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 19

2015-04-20 09:12

hennes halvbror, som allt mer politiskt isolerad såg sin kusin Magnus som en viktig bundsförvant i kampen mot sina bröder och den svenska högadeln. Vigseln ägde rum sommaren 1568, och dessvärre blev äktenskapet mycket olyckligt. Det kantades av våld, gräl och penningbekymmer. Av brev som växlades mellan Sofias syskon framgår att hertigen behandlade henne mycket illa. Ofta uppträdde han våldsamt, och tidvis höll han sin hustru helt isolerad från omvärlden. Hennes bröder försökte få honom att bättra sig, men inga förmaningar tycks ha hjälpt.

Med tiden förvärrades äktenskapsproblemen, och den svenske kungen Johan III kunde konstatera att hertig Magnus inte bara plågade Sofia utan även trakasserade bönderna i de uppländska socknar som paret fått som förläning. Det stod klart att den tyske hertigen inte uppträdde som en god husbonde mot vare sig sin hustru eller sina undersåtar. 1500-talets Sverige var ett ståndshierarkiskt samhälle där överheten skulle föregå med gott exempel, och att hertigen skötte sitt husbondeskap så illa var mycket allvarligt. Om de kungliga makarna inte älskade varandra utan levde i konflikt, om det kungliga hushållet inte fungerade, fanns en risk att det skapade oordning bland dem som skulle följa deras exempel. Karin Tegenborg Falkdalens bidrag gör oss uppmärksamma på att kungliga äktenskap alltid har handlat om något mer än personlig lycka och olycka; kungliga äktenskap bidrar till att forma människors uppfattningar om hur man och hustru ska leva tillsammans.16 I modern tid, med det demokratiska samhällets framväxt, har det kungliga äktenskapet avmystifierats något. Borta är den högstämda retoriken, medan massmediernas explosionsartade utveckling har gjort kungahuset synligt på ett helt annat sätt än tidigare.17 Medborgarna kan i dag följa kungens och drottningens, kronprinsessans och prinsens liv tillsammans på nära håll, och media förmedlar ofta bilden av rätt vanligt svenskt familjeliv. Redan vid 1800-talets mitt skedde ett förborgerligande av monarkin i den meningen att kungen och drottningen allt mer började beskrivas som ett borgerligt par, låt vara med en del ceremoniella uppgifter men i grunden med samma intresse för släktsammankomster, sommarnöjen, välgörenhet och friluftsliv som 20

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 20

2015-04-20 09:12

andra societetspersoner.18 Samtidigt var det viktigt i monarkin att på något sätt upprätthålla distansen mellan kungahuset och medborgarna, och det gjordes bland annat med strikta principer för äktenskap. Långt in på 1900-talet förutsattes det att svenska prinsar och prinsessor gifte sig med andra kungligheter. Utgången var inte alltid så lyckad.

Medievetaren Kristina Widestedt diskuterar i bidraget ”En skål för den stora och mäktiga ryska nationen!” det korta äktenskapet mellan prins Wilhelm, hertig av Södermanland, och storfurstinnan Maria Pavlovna, kusin till den ryske tsaren. Äktenskapet var ett resonemangsparti med politiska förtecken och slutade i skilsmässa efter sex år. I Sverige beskrevs Maria Pavlovna som en främmande fågel, och dagspressen ägnade stort utrymme åt att diskutera hennes ryska kynne och vanor.

Det här misslyckade äktenskapet sågs som ett bevis på omöjligheten att förena det svenska med det ryska. Snarare än att minska avståndet mellan Sverige och Ryssland bidrog det till att förstärka svenskarnas avvisande och misstänksamma hållning till det stora landet i öster och människorna som levde där.

Det påpekades tidigt att den nya hertiginnan var annorlunda än de andra prinsessorna i det svenska kungahuset. Hon var mycket ung, spontan och förtjust i practical jokes. Det ryktades om att hon åkte kana nedför slottstrapporna på en silverbricka, och tidningspressen beskrev hennes dagar som fyllda av skämt och upptåg. Bredvid prins Wilhelm, lugn och allvarsam, framstod prinsessan Maria som ett yrväder, och hennes yvighet och impulsivitet var inte vad man väntade sig av en prinsessa vid 1900-talets början. Även hennes beslut att som nybliven mor börja studera vid Tekniska skolan i Stockholm förvånade många. Det dröjde inte länge förrän prinsessan hade blivit en måltavla för kritik. Med prinsessan Maria som utgångspunkt gick det att formulera oroskänslor över samhällets utveckling: oro över att det ryska världspolitiska inflytandet skulle växa och oro över att kvinnlig frigörelse skulle förändra äktenskapets villkor. Kristina Widestedt konstaterar att prinsessan var problematisk som representant för ett harmoniskt kungligt äktenskap vid förra sekelskiftet, eftersom hennes sätt och handlingar kunde tolkas som normbrytande – socialt, politiskt och moraliskt.

21

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 21

2015-04-20 09:12

En skyldighet mot staten Få kungliga äktenskap i den svenska historien har, som Wilhelms och Marias, slutat i separation och skilsmässa, men det betyder inte att alla parförhållanden varit lyckliga. Åtskilliga av bokens bidrag skildrar kungar och drottningar, prinsar och prinsessor som stod inför stora utmaningar i sina äktenskap: att leva tillsammans med någon som man uppfattade som sin fiende, att ha samlag med någon som man inte älskade eller ens åtrådde, att trots skilda trosuppfattningar, olika modersmål och svårförenliga politiska ståndpunkter bilda ett tryggt par som levde upp till samhällets förväntningar på en lycklig man och hustru i ett harmoniskt äktenskap. Vissa var framgångsrika i det, andra misslyckades. En svensk historia om kungliga äktenskap handlar minst lika mycket om sorg och besvikelse som om glädje och lycka. Mitt i all prakt och ståt är kungligheter också människor, och boken kan därför på ett generellt plan berätta något om äktenskapets villkor och relationen mellan män och kvinnor, manligt och kvinnligt, i olika tider.

Sommaren 1766 konstaterade kronprins Gustav att han inte tänkte fullborda sina reflektioner om kungliga äktenskap som han så entusiastiskt påbörjat under året. Han var förhindrad av andra angelägenheter, och efter att ha läst igenom sina anteckningar lade han dem i sin skrivportfölj. Där skulle de återfinnas, skrev han, ”om jag någon gång blir fri från min skyldighet mot staten. Eftersom jag har skrivit dem med hjärteblod, kommer de att kunna tjäna som vägledning för mina handlingar om jag någon gång har lyckan eller galenskapen att bli kär.”19 Fri från sin skyldighet mot staten blev dock aldrig Gustav; han hade lovat att gifta sig med Sofia Magdalena, och ståndsriksdagen såg till att han infriade det löftet. I slutet av juli 1766 skrev han de sista raderna, och tre månader senare firades hans bröllop.

22

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 22

2015-04-20 09:12

I x Medeltid

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 23

2015-04-20 09:12

Valkungadömets gränser och gränslöshet Louise Berglund

Kungariket Sverige är en ganska sen konstruktion. I det som kom att bli Sverige fanns på 800-talet en mängd olika hövdingdömen och bygder som hade delvis olika traditioner. Det var den verklighet som mötte Ansgar, ärkebiskop i stiftet Hamburg-Bremen, när han sändes på missionsresa norröver. I handelsstaden Birka mötte han olika kungar vid sina två resor. Den förste, Björn, var far till den andre, Olof. Uppgifterna är inte helt säkra och kommer framför allt från biografin om Ansgars liv som skrevs ner efter hans död 865. I alla händelser visar de att en styrelseform som kan kallas kungamakt fanns vid den här tiden. Kontakterna med det kristna Europa, med sin politiska kultur uppbyggd kring kungamakten, drev säkert på utvecklingen i Sverige och hela Norden. Det fanns ett behov av att skapa innehåll i titlar som rex, kung, och dux, jarl eller hertig.

När ett medeltida samhälle utvecklades i det som kom att bli Sverige, med början på 800-talet, hade man europeiska förhållanden som mall.

Kyrkan var viktig i processen, för med den kom den kristna religionen, som då var samhällsbärande i stora delar av Europa. Kyrkan bar också på en kunskap om administration, lagstiftning och diplomati, allt nödvändigt i en statsbildningsprocess. Ett nära samarbete mellan kyrkan och kungamakten var en förutsättning för kristnande. De 24

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 24

2015-04-20 09:12

många starka stormännens medverkan och aktiva stöd var också väsentligt. Dessutom byggde naturligtvis förändringen på att allmogen slöt upp bakom det nya projektet. Länge fanns det dock områden som stod emot det nya, framför allt området kring Uppsala.

Olof Skötkonung betraktas som den förste säkert kristnade kungen i Sverige. Enligt en omhuldad tradition ägde hans dop rum vid Husaby källa på Kinnekulle i början av 1000-talet, men den uppgiften är ytterst osäker. Eventuellt var han kristen redan tidigare, då han lät slå mynt med sitt namn på i Sigtuna på 990-talet. Så småningom verkar han ha haft en maktbas som inbegrep både Västergötland och Svealand.

Under honom utvecklades Skara till regionens första stift. Som kung skulle han utöva makt och hålla fred men också knyta allianser med andra furstar. Det är i det sammanhanget man kan notera att hans drottning, Estrid, var dotter till en västslavisk eller obotritisk furste.

Kontakterna med de angränsande rikena var av stor betydelse, och äktenskap var ett centralt redskap i dessa.

Sverige utvecklades till ett valkungadöme, och det uttrycktes klart längre fram, på 1300-talet, när de första rikstäckande lagarna sammanställdes. I Magnus Erikssons landslag slogs förfarandet fast: ”Nu skall till konungariket Sverige konung väljas, och det skall ej ärvas.”

Det var lagmännen som skulle ha makten över valet, och de kom från mäktiga släkter. I utvecklingen av det medeltida samhället hade generellt sett tre stånd eller kategorier etablerats. Den ena kategorin var enligt treståndsläran de som krigade, och dit hörde såväl kungen som riddarna eller aristokraterna. Basen för deras makt var dels ett stort jordinnehav, dels en ärvd maktställning inom just deras släkter.

Den andra kategorin var de som bad, och dit hörde kyrkans män och kvinnor. Den tredje utgjordes av de som arbetade, och dit kunde man hänföra alla andra – bönder, hantverkare och borgare i städerna.

På 1280-talet avskilde Alsnö stadga en specifik grupp i samhället som fick särskilda privilegier och skyldigheter. Det var gruppen frälse, och dit hörde biskopar, riddare och väpnare. De behövde inte betala skatt och fick också andra privilegier, och i utbyte skulle de göra rusttjänst.

Det innebar att de skulle vara i stånd att tjäna kungen med stridshäst.

25

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 25

2015-04-20 09:12

Att hålla en sådan var mycket kostsamt, och det krävdes lång träning för att bli bra på att strida på det sättet. Den här formen av stridskonst blev också något som definierade adeln och gav den en särställning tillsammans med en allt mer utvecklad hövisk kultur med fokus på uppträdande, klädsel och en för tiden något bildad framtoning. Så småningom kompletterades Alsnö stadga med ytterligare bestämmelser om kyrkans särställning. Samtidigt bekräftades kungamaktens överordnade ställning.

Det svenska rikets gränser var länge vaga, och det fanns ingenting självklart med att riksgränserna överlag utvecklades på det sätt som skedde. Det berodde på många faktorer. Generellt sett är ett rike ändå ett område som man kan säga att en kung har makt över vid en given tidpunkt. Inom det riket kunde det finnas variationer i rättsliga traditioner och mycket annat. En viktig aspekt av statsbildningen var att jämna ut de största skillnaderna och skapa enhetlighet. En gemensam politisk och religiös kultur var etablerad på 1100-talet.

När den mäktige Birger jarl dog i oktober 1266 och begravdes i Varnhems klosterkyrka hade han lett en stor förändring av det svenska politiska landskapet. Han hade förändrat lagstiftningen och bidragit till att stärka centralmakten genom att slå ner konkurrerande stormannagrupper. Dessutom hade han drivit en aktiv allianspolitik med hjälp av strategiska giftermål. Själv gifte han sig först med Ingeborg, som var dotter till den svenske kungen Erik Knutsson. På det viset lierade han sig med hennes bror, Erik Eriksson läspe och halte. Det var för övrigt under Eriks tid som minderårig kung som ett svenskt riksråd, eller en grupp av consiliarii, första gången nämns. I sitt andra äktenskap var Birger jarl gift med Mechtild, dotter till hertigen av Holstein och änka efter den danske kungen Abel. På det viset fick Birger jarl viktiga kontaker med Holstein och möjlighet till visst inflytande i åtminstone en del av Danmark.

De kungliga äktenskapen under medeltiden knöt samman män från angränsande riken och utgjorde basen för nätverk. För det svenska rikets del var allianser med de andra nordiska rikena betydelsefulla, och det fanns en rad svenska drottningar som kom från Norge, Danmark 26

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 26

2015-04-20 09:12

och de nordtyska rikena. På motsvarande sätt sändes kvinnor från de svenska kungafamiljerna utomlands för att gifta sig där. Endast i undantagsfall gifte sig en blivande kung med en inhemsk kvinna av hög börd. Så gjorde till exempel Knut Eriksson. På 1160-talet, mitt under pågående hårda strider om makten, gifte han sig med en kvinna vars namn inte är känt, men som i en källa beskrevs som den enda i riket han kunde gifta sig med. Även om den kyrkliga lagstiftningen föreskrev att äktenskap skulle ingås mellan två samtyckande individer höll kungliga och aristokratiska familjer hårt på traditionen att arrangera allianser med lämpliga kandidater, ofta när en eller båda parter i det blivande äktenskapet ännu var barn. Så var den norska prinsessan Ingeborg Håkonsdotter bara ett år gammal när hennes blivande man hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås, trolovades med henne. När bröllopet stod i Oslo 1312 var hon elva år, hennes make cirka trettio. Efter Nyköpings gästabud blev hon änka med två små barn, som skulle få stor betydelse för den senmedeltida nordiska historien.

Hennes son Magnus Eriksson och hans äktenskapspolitik lade grunden för Kalmarunionen, och hennes dotter Eufemia Eriksdotter sändes som ung brud till hertig Albrekt den store av Mecklenburg. Deras son med samma namn blev senare en av dem som stred om den svenska kronan mot drottning Margareta, Magnus Erikssons svärdotter.

Medeltida kungliga och aristokratiska familjer kunde välja mellan två möjliga karriärer för sina söner och döttrar. En var att gifta sig, helst bilda familj och på olika sätt delta i den värdsliga elitens kultur.

Kyrkan erbjöd dock ett viktigt alternativ. Döttrar kunde sättas i kloster, och en del blev så småningom abbedissor och priorinnor där. De styrde över stora godsegendomar, och som abbedissor var de också myndiga. Sönerna kunde likaså sättas i kloster, men vanligare var en kyrklig karriär med en biskopsstol som mål. Till exempel var flera av Birger jarls nära anhöriga biskopar.

Det svenska riket blev starkare och mer centraliserat efter hand.

Kyrka och aristokrati samarbetade inom rådet. Ändå fanns ständiga konflikter, och maktpositioner måste hela tiden försvaras medeltiden igenom. Under tidig medeltid blev få kungar särskilt långvariga på 27

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 27

2015-04-20 09:12

tronen. Ständigt fanns ambitionen att expandera och vinna makt och resurser, på konkurrenternas bekostnad. Även äktenskap var viktiga medel i det. När Magnus Eriksson gifte sig med Blanka av Namur 1335 knöt han en förbindelse med en furstesläkt med stark krigar- och korstågstradition. Hennes bröder förband sig att hjälpa Magnus i hans expansion i Östersjöområdet. Kung Erik av Pommerns äktenskap med Filippa, dotter till Englands kung, speglade också högt ställda ambitioner. I kampen om makten i norra Europa kunde en ung, vackert förpackad prinsessa vara ett nyckelverktyg.

28

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 28

2015-04-20 09:12

~ 1400-tal ~

Helgonet och rövaren Filippa av England och Erik av Pommern Louise Berglund

Herrens år 1430. Under natten till trettondagen avled vår frejdade furstinna (illustris principissa) fru Filippa, Sveriges, Danmarks och Norges drottning. Hon begravdes här i heliga Annas kor, som hon själv grundade och lät bygga. Hon var detta klosters och hela vår ordens moder och mycket trogna beskyddarinna.20

Så står det att läsa i Vadstenadiariet, den bok över viktiga händelser som fördes i Vadstena kloster under senmedeltiden. Den frejdade furstinnan Filippa som dog där den 5 januari 1430 var vid sin död 36 år gammal. Sedan 1405 hade hon varit gift med Erik av Pommern, regent över de tre nordiska rikena. När han nu blev änkling var han 47 år.

Då drottning Filippa dog var hon, som framgår av citatet, väl sedd och aktad. Inte minst hade hon spelat en viktig roll för Vadstena kloster och för den klosterorden som heliga Birgitta stiftat under slutet av 1300-talet. Även andra källor förmedlar en positiv bild av henne.

Detsamma kan inte sägas om hennes make. Några år efter den frejdade furstinnans död bröt Engelbrektsupproret ut, som ledde till att kung Erik från 1434 mötte allt hårdare motstånd och slutligen jagades ut ur sina nordiska riken. Under en tid lyckades han behålla ett fotfäste på Gotland, där han försörjde sig som sjörövare, men snart retirerade 29

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 29

2015-04-20 09:12

han till det furstendöme där han fötts, Pommern, och var furste där till sin död i maj 1459. Då hade han uppnått den för medeltiden aktade åldern av 77 år. Äktenskapet mellan kung Erik och drottning Filippa utspelade sig under ett formativt skede i Nordens historia, i början av den period som brukar kallas Kalmarunionen – en period då den mäktiga drottning Margareta var den verkliga regenten i de tre rikena under många år och då det blev riktigt angeläget att befästa den nordiska kungamaktens ställning även internationellt. Erik skulle bara vara verkligt stark som regent i denna union om han gjorde ett gott gifte och helst fick barn som kunde säkra tronföljden. Samtidigt var det engelska kungariket, där drottning Filippa föddes, också i behov av att knyta starka allianser och stärka hennes far, kung Henrik IV, i hans position.21 Deras äktenskap utvecklades i enlighet med det senmedeltida Europas politiska kultur och påverkades av de specifika förutsättningar som rådde under just deras levnad och i just deras riken. I det följande ska vi granska vilka förutsättningarna var för deras äktenskap och vilka olika roller de tilldelas i regentskapet. Men deras drastiskt olika eftermälen gör att ytterligare en fråga infinner sig: Hur kunde det komma sig att den ena framstår som uppskattad i sin samtid medan den andre väckte motstånd och kritiserades?

En prinsessa från England och en kung från Norden När den blivande drottning Filippa föddes 1394 blev hon omedelbart moderlös, då hennes mor Mary de Bohun dog i barnsäng. Hennes far, Henrik Bolingbroke av ätten Lancaster, var kusin till den regerande kungen Rikard II och tog över kronan 1399 såsom Henrik IV. Den tidigare kungen blev troligen mördad i anslutning till maktstriden, varför Henrik IV uppfattades som en usurpator av somliga, och han upplevde under hela sin regering ett starkt motstånd, inte minst från stormän i Wales. Han fick arbeta hårt för att stärka sin position såväl inom riket som i relation till omvärlden.22 30

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 30

2015-04-20 09:12

Redan några år efter maktövertagandet började Henrik undersöka möjligheterna att knyta en allians med den nordiska furstemakten.

Förhandlingar om en äktenskaplig allians inleddes så tidigt som i maj 1401, då en nordisk delegation sändes till England. Den leddes av Peder Lykke, som då var ärkediakon i Roskilde domkyrka i Danmark, och som senare kom att bli biskop i Ribe och ärkebiskop i Lund. Det var mycket vanligt att män med höga kyrkliga ämbeten tjänstgjorde som diplomater åt kungamakten under medeltiden eftersom de var välutbildade, behärskade latin och kunde konsten att kommunicera med andra på ett bildat sätt. I Norden liksom i övriga Europa samarbetade kyrkans ledande skikt och kungamakten ofta i frågor som gällde rikenas väl.23 Samma år uppehöll sig en diplomatisk delegation från England i Norden. I oktober 1401 tilltalade kung Erik av Pommern sin blivande svärfar med orden princeps et frater, furste och broder. Han skrev att han ville knyta ett närmare band till denne kung, och brevet utfärdades i närvaro av hans mor och rådgivare.24 Det var ett personligt broderskapsband som skulle upprättas, men användandet av tilltalet princeps antyder också vördnad.

Redan i mars 1402 kunde en äktenskapsöverenskommelse skisseras.25 Enligt den skulle Erik, kung över Danmark och Sverige samt hertig över Pommern, gifta sig med den engelska och franske kungen Henriks dotter Filippa, och dessutom skulle kung Henrik IV:s förstfödde son Henrik, prins av Wales, och kung Eriks syster Katarina förenas i äktenskap. Överenskommelsen planerades i detalj. Där angavs uttryckligen att det var männen, i det här fallet kungarna Henrik IV och Erik, som ansvarade för att utrusta och översända respektive kvinnor till sina nya riken.26 Ändå verkar det som om Filippa redan samma år började uppträda som självständig aktör; hon uppges med faderns samtycke ha utsett riddaren sir William Boucher, som var prinsen av Wales kammarherre, kungens kaplan Rikard Derham och väpnaren John Peraunt att avsluta äktenskapsförhandlingarna. Prinsessan var då ungefär åtta år gammal och omnämndes som nobilis et egregia domina, ädla och 31

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 31

2015-04-20 09:12

frejdade fru.27 Det var uppenbarligen viktigt att upprätta dokument som gav vid handen att den blivande drottningen själv uttalade sin vilja i sammanhanget, även om männen som hon utsåg i själva verket var hennes fars och brors betrodda tjänare. Under de kommande åren försågs hon med allt en blivande drottning behövde. I bevarade brev beskrivs de olika föremålen; en vagn köptes in redan 1403. Hon hade till sist en mycket stor utstyrsel med kläder, möbler, silver och liturgiska föremål.28 På grund av viss oenighet inom det engelska rådet drog förhandlingarna dock ut på tiden, vilket visar att rådet, med ärkebiskopen i spetsen, hade makt och inflytande över kungabarnens framtida äktenskap. Kung Henrik var, till följd av ständiga försvarskrig, i en besvärlig ekonomisk position och tvungen att ha rådets och parlamentets stöd i viktiga ärenden. I ett bevarat brev på anglonormandiska skrev kungen till rådet och bad det att inte ställa alltför hårda krav på motparten i förhandlingen. Han menade att ”det svar som vi ger till ovannämnde kung, i enlighet med vad ni och vi redan har diskuterat, kommer ärligt talat inte kunna accepteras, utan ge honom god anledning att helt och hållet vägra detta äktenskap”.29 Kungen vädjade alltså till rådet att låta sig övertalas att ge ett positivt svar till kungen av Danmark, som Erik kallas i brevet. Han hänvisade till hemliga brev och menade att om rådet bara hade fått se dem skulle det utan tvivel gett ett mer försonligt svar. Den diplomatiska och politiska aktiviteten var uppenbarligen komplicerad i detta fall.

Det stora krig som pågick av och till sedan 1337 mellan England och Frankrike och som går under namnet hundraårskriget var en väsentlig angelägenhet, och troligast är att rådet ville ha försäkringar om hjälp i framtida krigshandlingar av friarna.

En annan viktig fråga under förhandlingarna var arvsrätten för framtida barn till kungaparet. Även där var läget komplicerat. Redan de engelska sändebuden till Norden noterade att Sverige och Danmark var valkungadömen och att det därför inte var säkert att en avkomma hade rätt till tronen. De föreslog att en klausul skulle skrivas in i de kommande äktenskapskontrakten för att säkra tronföljden ändå.

32

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 32

2015-04-20 09:12

Klausulen skulle innebära att i den händelse äktenskapet mellan kung Erik och prinsessan Filippa förblev barnlöst – ”vilket Gud förbjude!” har männen tillagt – skulle man i de nordiska rikena vara förbunden att välja ett av de barn som då förhoppningsvis fötts i äktenskapet mellan prins Henrik och Eriks syster Katarina.30 De gästande engelska diplomaterna noterade också helt kort och formellt att de hade fått se den unga Katarina. Hon var troligen född omkring 1384 och hade adopterats av drottning Margareta 1390, samtidigt som den unge furst Bogislav adopterades och blev den blivande kung Erik. Tyvärr skrev sändebuden ytterst lite om den unga prinsessan som då var tänkt som blivande drottning av England och Frankrike.

Det finns en påtaglig avsaknad av personlig information i källorna som beskriver äktenskapsplanerna. Materialet består av diplomatisk korrespondens, av utkast till äktenskapskontrakt och av olika redogörelser för kostnader, beskickningar och beslut. Breven är i det närmaste kliniskt befriade från alla höviska klichéer och vackra formuleringar.

Det finns inga ljuva ord om vackra prinsessor, utan framför allt tal om ömsesidig assistans, krig, tronföljd och utstyrslar.

Till slut kom planerna på äktenskap mellan prinsen av Wales och prinsessan Katarina att läggas ned. Katarina giftes i stället bort 1407 med greve Johan av Pfalz, och de fick så småningom en son som blev regent i Kalmarunionen under namnet Kristoffer av Bayern. Förhoppningarna om en förening mellan prinsessan Filippa och Erik av Pommern levde dock vidare och det är uppenbart att den var önskad från båda håll. Varje år under perioden 1401–1405 sändes brev och diplomatiska delegationer fram och åter mellan rikena. Olika förhinder uppkom, inte sällan i form av stormar som förhindrade överfart. Så småningom föreföll kung Henrik IV färdig att ta saken i egna händer.

Den 26 november 1405 stod bröllopet i Westminster Abbey i London.

Platsen var av central betydelse för den engelska kungamakten: där hade kungar krönts sedan Harald Godwinsons och Vilhelm Erövrarens dagar, och där hade också många kungliga bröllop och begravningar tilldragit sig. Bruden, prinsessan Filippa, var elva år gammal och hennes brudgum, Erik av Pommern, kung över de tre skandinaviska 33

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION_inalag_VERS_TEST_NOTER.indd 33

2015-04-20 09:12

foto: Anders Liljenbring

Att kungliga äktenskap i alla tider har varit grundade på politik är välkänt.

Men som den här boken visar har också passion, i en eller annan form, alltid spelat en viktig roll. I sju nedslag i den svenska monarkins historia får vi här följa hur dynamiken mellan politik och passion yttrat sig. Tillsammans utgör nedslagen en gripande berättelse om hur kön och sexualitet, klass och etnicitet, lycka och olycka, furste och undersåte ständigt har omtolkats i historien.

Henric Bagerius och Louise Berglund, antologins redaktörer, är universitetslektorer i historia vid Örebro universitet. Övriga medverkande författare: Mattias Frihammar Fabian Persson Avigail Rotbain Karin Tegenborg Falkdalen Kristina Widestedt

(red.)

Henric Bagerius och Louise Berglund

Politik och passion

Vasaprinsessan Sofia påtvingades en make som behandlade henne så illa att hennes hetlevrade bröder slutligen jagade honom ur landet. Den fanatiskt sörjande Maria Eleonora, änka efter Gustav II Adolf, kämpade med riksrådet om kontrollen över sin makes lik. Gustav III kände en sådan aversion mot sin drottning att hans ovilja att ha samlag med henne höll på att urarta i en konstitutionell kris.

Politik och passion Svenska kungliga äktenskap under 600 år

ISBN 978-91-27-14282-4

(red.) Henric Bagerius och Louise Berglund

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsfoto: på bilden, Prins wilhelm och prinsessan maria målning baksida: Bilden föreställer Fredrik I och Ulrika Eleonora d.y., avmålade av Georg Engelhard Schröder (1684–1750). © Nationalmuseum.

9 789127 142824

NOK_BAGERIUS_BERGLUND_POLITIK_OCH_PASSION.indd Alla sidor

2015-04-16 17:57