9789127732711

Vän med sv 3 Lärob omslag.qxd

07-12-21

12.57

Sida 1

Vän med Svenska 3 Lärobok

Vän med Svenska 1–3 Vän med Svenska är avsedd för grundskolans år 4–6 och består för varje år av Lärobok, Övningsbok och Svarshäfte.

I Vän med Svenska varvas skrivning och språklära med temakapitel som väver samman flera av svenskämnets huvudmoment.

Falkenlands svenska finns för hela grundskolan.

Vän med Svenska 3 Lärobok

ISBN 978-91-27-73271-1

9 789127 732711

1

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 4

Innehåll Svenska i sexan Vän med svenska 6 Böckernas värld 13 Tom Sawyer och Huckleberry Finn 14 Muminfamiljen 17 Skattkammarön 18 En världsomsegling under havet 20 Momo eller kampen om tiden 22 Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 24 Ronja Rövardotter 26 Skrivning och språklära 1 En eller två konsonanter 28 Ordlistan 33 Skiljetecken 37 Substantiv 44 Verb 49 Skrivkurs: Vi berättar 54 Lästräning Vi läser noga 62 Vi läser kritiskt 66 Uppslagsböcker 73 Skrivning och språklära 2 Vi stavar j-ljudet 76 Adjektiv 79 Räkneord 83 Vi stavar ng-ljudet 87 Vi skriver riktiga meningar 90 Skrivkurs: Vi beskriver 94 4

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 5

Upp till tretton Tjejer och killar 101 Tala inför andra 111 Vi diskuterar 115 Dramatisera 123 Skrivning och språklära 3 Vi stavar sj-ljudet 130 Satsdelar 134 Vi lär oss ord 139 Vi stavar å-ljudet 142 Rätta ordformer 146 Skrivkurs: Vi beskriver hur man gör 150 Språket och vi Svenskan förr och nu 156 Upptäck våren! 163 Register 165

5

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 6

Vän med svenska Tänk att få sitta vid stranden en solig sommardag och skriva dikter om kärlek, sorg, fåglar och vågbrus! Det fick 22 skrivglada flickor från Kungsbacka göra på skrivarläger en sommarvecka.

Här kan du läsa en av dikterna.

Vart tar vågorna vägen när dom vågat sig i land?

Dom kan ju ej försvinna så plötsligt där vid strand.

Jag har så många frågor vill veta alla svar.

Hur kan vågorna våga och ändå vara kvar? lene, 12 år

Vad tycker du om dikten?

Där finns ett ord som kan ha två olika betydelser.

Vilka?

Skulle du vilja åka på skrivarläger?

Varför?

Varför inte?

Har du skrivit något i sommar?

Har du träffat många människor? Vilka?

Har du läst någon bra bok? Berätta gärna lite om den.

Pröva att skriva en dikt om något som du upplevde eller tänkte på i somras. Hjälp gärna varandra med diktskrivandet.

6

V채n med Svenska 3 L채robok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 7

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 8

Ny i sexan Att byta skola är inte lätt, som ni vet. I boken Dårfinkar och dönickar av Ulf Stark kan man läsa om hur det var när Simone började i sexan.

Första dagen i den nya skolan Självklart kom jag för sent den första dagen i den nya skolan. Det tog sin tid att hitta tegelklumpen vid vattnet med sin svarta skolgård och en staty som mest liknade en grillad kyckling. Sen gällde det ju att hitta rätt klassrum också.

När jag öppnade dörren stirrade hela klassen på mej som om jag var någonting som ingick i undervisningen, en uppstoppad fågel eller något. Där satt alla dom som jag inte visste namnet på – Sleven och Blötan, Sofia, Nettan, Pära, Danne, Pepsi, Klara, Myran, Skunken och Isak och Bersa och Katti och de andra – och kollade in mej.

Lärarinnan var lite äldre och såg tjock och trevlig ut. Hon hade en gräddvit, fluffig sommarklänning på sig och såg mest av allt ut som en bakelse. Hon log med små jordgubbsröda läppar. ”Det är väl du som ska börja här i vår klass?” sa hon. ”Jag antar det”, sa jag och försökte låta lagom nonchig. ”Du skulle ha kommit redan igår. Eller hur?” ”Jag gick väl fel väg”, sa jag lite lamt.

Jag hörde på en gång hur löjligt det lät.

Det första man gjorde var visst att framställa sig som världens supertönt. Jag hörde hur man flinade och fnissade och vred sig i bänkarna. Det här startade inte bra. ”Om du gått så långt, är det kanske bäst att du sätter dej och vilar”, sa fröken och lät riktigt rar. ”Du kan sätta dej där vid fönstret.”

Jag hade hoppats på en plats längst ner i hörnet, där jag skulle ta det lite lugnt och spana in dom andra. Men icke. Jag skulle sitta nästan längst fram. Dessutom bredvid den som hade sett 8

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 9

stroppigast och mest överlägsen ut av alla. Det var en ganska storvuxen kille med ljust, rufsigt hår, ljusblå ögon och ansiktet nerstänkt av en massa fräknar som inte hade kommit igång riktigt för säsongen.

Det var Isak. ”Jag heter Isak”, sa han och log. ”Vad flinar du åt, din idiot!” fräste jag tillbaka.

Så småningom blev det tyst i klassrummet. ”Jaha”, sa lärarinnan som hette Gudrun Ärlig. ”Då får vi väl hälsa den nya pojken, Simon Kroll, välkommen till klassen. Jag hoppas att du ska trivas här, både med mej och dina kamrater.”

Den nya pojken! Simon!

Plötsligt gick det upp för mej att det var mej hon talade om.

Det var det konstiga namnet jag hade, Simone, som hade ställt till det för mej. Jag var så trött på det så jag ville tjuta. Alltid måste jag upprepa det när jag skulle säga vad jag hette. Varför hade jag inte kunnat få heta Frida eller Anna eller Stina eller Linda istället? ”Simone är ett mycket vackert franskt namn”, brukade Morsan säga när jag beklagade mej. Det var möjligt. Men jag ville inte ha ett vackert franskt namn. Jag ville ha ett normalt, svenskt 9

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 10

namn som inte gjorde att folk frågade om och tittade extra på en och som man måste vara någonting särskilt för att passa ihop med. Jag ville ha ett namn som man kunde få vara grå och trist och ful tillsammans med.

Nu hade någon tydligen hört fel eller skrivit galet. Simone hade tappat sitt ”e” på slutet. Här hade man väntat sig en kille vid namn Simon. Och så kom jag! Vad skulle jag göra nu? För att vara vanlig hade jag en ovanlig otur att råka ut för otroliga saker.

Skulle jag säga som det var: ”Ursäkta, men det måste vara ett misstag. Jag är faktiskt en flicka. Jag heter inte Simon utan Simone.” Det kändes omöjligt. Jag visste vad som skulle hända.

Man skulle vika sej över bänkarna av skratt. Jag skulle vara bortgjord för alltid. Och jag skulle ändå få heta Simon eller ”lilla pånken”, eller något annat lika lustigt.

Jag kände försiktigt över de kortklippta lockarna och försökte komma ihåg hur jag sett ut i hallspegeln. Håret var nog tillräckligt kort och utan hårklämmor eller band eller något annat som kunde avslöja mej. Tur att man inte hade börjat få bröst som en del andra! Eller att man inte hade dragit på sej en klänning i morse! Kläderna skulle lika gärna vilken kille som helst ha haft.

Utom trosorna förstås, men dom syntes ju inte som tur var. ”Tack”, sa jag så skrovligt och pojkaktigt jag kunde. ”Jag tror säkert att jag kommer att trivas.” ulf stark

Samtala Hur reagerade klasskamraterna när Simone kom in i klassrummet? Är det vanligt att man reagerar så?

Varför var Simone trött på sitt namn? Tycker ni att Simone handlade rätt när läraren tog miste? Är ni nöjda med era namn eller skulle ni vilja heta något annat?

Har någon av er bytt skola? Berätta hur det var.

Hur tror ni Simone klarar sig i fortsättningen?

10

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 11

Låna gärna boken och läs en bit högt ur den varje dag.

Förbered högläsningen genom att den som står i tur läser igenom texten tyst först. Kanske väljer er lärare att själv läsa för er.

Skriva i sexan I svenskundervisningen handlar det oftast om att tala, läsa och skriva. Vilket gillar du bäst? Brukar du skriva brev? Dagbok?

1 I början av den här boken finns en innehållsförteckning.

I den kan du se vad de olika kapitlen heter och på vilken sida de börjar. Slå upp innehållsförteckningen och undersök vilka kapitel som handlar om skrivning.

2 Skriv ett brev till en sommarvän eller någon du känner.

Skicka iväg brevet när du är färdig. Kom ihåg att sätta ett frimärke på kuvertet.

3 Skriv och berätta om något som hände i somras. Bestäm själv rubrik. Hjälp gärna varandra med skrivandet.

Tala och diskutera Det är bra att kunna uttrycka sig och våga säga vad man tycker.

I den här boken får ni träna på att tala i olika sammanhang. Ni får tillfälle att berätta för andra, intervjua någon, redovisa för kamraterna och diskutera med varandra.

Vågar ni alltid säga vad ni tycker? Kan det vara svårt att uttrycka sig och hitta ord ibland? Att sitta tyst eller att säga vad man tycker, vilket är bäst? Talar du ibland med människor du inte känner? När då? Vågar du säga din åsikt även om andra tycker något annat? Samtala om detta.

11

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 12

4 Berätta för varandra lite om vad ni gjort under sommarlovet.

Ni kan också välja att intervjua varandra.

5 Diskutera i grupp eller i hela klassen om något som ni har olika åsikter om, t.ex.: • hur man ska klä sig • hur stor månadspeng man bör få • vilken musik som är bäst.

Läsa i sexan Att läsa är mycket viktigt för att bli bra i svenska. Du bör läsa både skönlitteratur (romaner, dikter osv.) och facklitteratur (faktatexter). Om böcker och läsning handlar nästa kapitel, och lite längre fram i den här boken kommer två kapitel som handlar om att läsa noga och att läsa kritiskt.

6 Slå upp innehållsförteckningen och undersök vilka kapitel som handlar om att läsa.

7 Gå tillsammans till skolans bibliotek eller ett annat bibliotek i närheten och skaffa er lånekort om ni inte redan har gjort det. Bibliotekarien kan säkert visa er till rätta i biblioteket.

Leta sedan upp böcker som intresserar er. Låna och läs dem.

✎ I Övningsboken till Vän med Svenska 3 finns övningar på sidorna 4–6 som handlar om att bli vän med svenskan.

12

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 13

Böckernas värld Så här förklarar Astrid Lindgren varför det är bra att läsa böcker och inte bara se på TV. ”Hör du, har du tänkt på en sak? Tänk om böcker inte fanns! Tänk om det inte fanns några små finurliga krumelurer, bokstäver alltså, som kunde bli till ord som kunde bli till böcker, det vore väl hemskt!

Hemskt – varför då? frågar du. Men då frågar du dumt.

För all del, sitt du framför TV:n hela ditt unga liv, för där finns säkert mycket som är bra och roligt för dej. Men vet du vad du går miste om? En massa underbara vänner som bara väntar på dej. Dom finns i böckerna, bara där. Man skaffar dom åt sej när man är barn, och sen följer dom en genom hela livet. Du kan ju fråga din farfar till exempel. Du kan fråga honom vad han tycker om exempelvis Huckleberry Finn och Tom Sawyer och Jim Hawkins på Skattkammarön och Mowgli i den indiska djungeln, och då ska du se att din farfar blir alldeles röd i ansiktet av förtjusning och börjar berätta om gamla underbara äventyr för dej.” astrid lindgren

Håller du med Astrid Lindgren eller tycker du att det är roligare att titta på TV eller spela dataspel?

En del böcker har blivit så omtyckta av så många människor under så lång tid att de nu kallas klassiker. Känner du till några klassiker?

På de följande sidorna får ni läsa om några böcker som blivit klassiker.

13

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 14

Tom Sawyer och Huckleberry Finn Två välkända gestalter i äventyrens värld är Tom Sawyer och Huckleberry Finn. Båda är skapade av den amerikanske författaren Mark Twain, som levde mellan 1835 och 1910. Hans riktiga namn var Samuel Langhorne Clemens, men han använde pseudonymen Mark Twain som författarnamn.

Tom Sawyers äventyr blev Mark Twains första riktiga succé, och det är inte svårt att förstå varför. Historien om den äventyrslystne Tom och hans vinddrivna kamrat Huckleberry Finn är skriven med en härlig humor och stor iakttagelseförmåga. Tom är en uppfinningsrik pojke som längtar efter äventyr och som därför råkar ut för många spännande saker, t.ex. att gå på skattjakt och att gå vilse i underjordiska gångar.

Här är ett avsnitt ur boken Tom Sawyer. Huckleberry Finn och Tom har efter många äventyr hittat en skatt i en grotta. Toms och Hucks oväntade lycka väcker stort uppseende i det lilla fattiga Petersburg. Huck bor hos änkan fru Douglas. Nu vill hon hålla honom ren och snygg, att han ska äta med kniv och gaffel, och läsa böcker och gå i kyrkan. I tre veckor härdar han ut. Men sedan rymmer han. Efter tre dagar hittar Tom honom. Tom försöker övertala Huck att följa med hem.

Huck Finn rymmer – men vänder tillbaka …

– Allt är så hemskt ordentligt, att jag inte kan stå ut med det.

– Men så gör ju alla människor, Huck.

– Det angår mej inte, Tom. Jag är inte som de. Jag vill vara fri.

Och nu måste jag be om lov, när jag ska gå och meta eller bada.

Jag måste be om lov till allting! Och inte får jag röka, Tom, eller tala som jag är van. Allt ska vara så fint och schangtilt! Och så vill hon att jag ska gå i skolan, när terminen börjar. Det står jag aldrig ut med! Jag tycker inte det är roligt alls att vara rik. De här kläderna passar mej, och det här fatet passar mig. Du kan ju ge 14

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 15

mej en slant ibland, men inte ofta, för jag tycker inte om att komma över någonting lätt. Och nu kan du gå och be henne att hon förlåter mej.

– Det kan jag inte, Huck. Försök hålla ut lite till. Du kommer nog att vänja dig så småningom.

– Aldrig! Jag vill inte bo i de där kvava husen. Jag tycker om floden och skogen och tomma sockerfat. Och just nu när vi har bössor, och allt var klart för att vi skulle bli rövare, så ska de här dumheterna förstöra alltihop.

Tom grep tillfället i flykten.

– Men inte kommer pengarna att hindra dej från att bli rövare, Huck!

– Inte? Menar du verkligen allvar? Nå, det var då för väl! utbrast Huck glad.

15

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 16

– Men vi kan inte ta dej med i vårt rövarband, om du inte är hyfsad, sa Tom. Hucks glädje dämpades med ens.

– Inte ta mej med? Vad menar du, Tom. Dög jag inte till sjörövare kanske?

– Jo, men det är något helt annat. En rövare är mycket förnämare än en sjörövare. I de flesta länder är det bara adelsmän och hertigar och såna, som blir rövare.

– Du har alltid varit hygglig mot mej, Tom, sa Huck efter att ha funderat en stund. Inte skulle du väl vilja neka mej att vara med i ditt band?

– Inte jag Huck. Men vad tror du folk skulle säja? Jo: ”Tom Sawyers band, usch då! Där finns det riktigt tarvligt folk!” Och så skulle de mena dej.

Huck satt tyst en stund. Han utkämpade tydligen en svår strid med sig själv. Till sist sa han: – Nå, då får jag väl gå tillbaka till änkan och börja på nytt – för en månad eller så. Få se, om jag kan vänja mej vid det. När ska vi börja med rövarbandet, Tom? – Med detsamma. Vi kanske kan samla pojkarna och svära eden redan i kväll. Den där eden måste man avlägga klockan tolv på natten, på ett ensligt, hemskt ställe. Ett spökhus är allra bäst.

Men nu har de ju vänt upp och ner på alla spökhus för att leta efter skatter!

– Klockan tolv på natten! Det är i alla fall fint, Tom! – Och eden måste avläggas på en likkista och undertecknas med blod, sa Tom högtidligt.

– Det tycker jag om! Det är ju tusen gånger styvare än sjöröveri! Jag stannar hos änkan till jag möglar, Tom. Och om jag blir en riktigt stor rövare, kommer hon nog att bli stolt över, att hon dragit upp mig ur dyn … mark twain

16

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 17

Muminfamiljen Många barn har förtrollats av Muminfamiljens fantastiska värld.

Denna värld är befolkad av egendomliga figurer. Där finns Muminfamiljen som består av det eftertänksamma Mumintrollet, den omtänksamma Muminmamman och den självupptagna Muminpappan. Men där finns också andra varelser som de fantasilösa hemulerna och de lustiga hatifnattarna. Där finns Snusmumricken och Homsan, Filifjonkan och lilla My. Dessa varelser med sina egendomliga namn har dock samma känslor och egenskaper som vanliga människor. De kan känna ensamhet och rädsla. De kan vara blyga och envisa osv. Därför känner vi igen oss i sagofigurerna och kan lära oss något av dem.

Skaparen av figurerna i Mumindalen heter Tove Jansson, finlandssvensk författare och tecknare. Här är ett uppslag ur Vem ska trösta knyttet? blini ryska plättar

17

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 18

Skattkammarön En bok som räknas till de odödliga ungdomsböckerna är Skattkammarön, skriven 1883 av den skotske författaren Robert Louis Stevenson. Den innehåller allt det som kännetecknar en god äventyrsbok. Den har först och främst en spännande och fantasieggande handling. Pojken Jim Hawkins får tag i en gammal skattkarta som visar var sjörövarkaptenen Flint grävt ner sina skatter och Jim får följa med på en expedition för att finna skatterna. I berättelsen får vi möta intressanta människor, skildrade på ett levande sätt. Där finns huvudpersonen Jim och den skurkaktige och enbente sjörövaren Long John Silver, en person med både goda och onda egenskaper.

Skattkammarön har tryckts i en mängd olika upplagor och har också filmats flera gånger. Här är ett litet avsnitt, där man kan läsa om hur Jim äntligen hittar skattkartan.

Kartan Doktorn öppnade sigillen med största varsamhet, och ut föll kartan över ön, med latitud* och longitud*, pejlingar, namn på berg, havsvikar och sund och varenda detalj som behövdes för att kunna föra ett fartyg till en trygg ankarplats vid dess stränder. Ön var omkring nio engelska mil lång och fem mil bred, formad bildligt talat som en fet drake i upprättstående ställning. Den hade två präktiga hamnar, nästan helt omslutna av land, samt ett berg i mellersta delen, benämnt ”Kikaren”.

Flera tillägg av senare datum förekom, framför allt tre kors med rött bläck – två på norra delen av ön, ett i sydväst och bredvid det sistnämnda, likaledes med rött bläck och med liten och vacker handstil, mycket olik kaptenens stapplande piktur*, orden: ”Högar av skatter här.” Överst på baksidan hade samma hand antecknat en närmare upplysning: 18

Vän med Svenska 3 Lärobok.qxd

07-12-21

15.10

Sida 19

”Stort träd, Kikarens utsprång, NNO en grad åt N. Skelettön OSO och till O. Tio fot.

Silvertackorna ligger i norra gömstället; ni kan finna dem med utgångspunkt från östra kullen, tio famnar söder om den svarta klippan.

Vapnen hittar man utan svårighet i sandkullen, N udden av nordliga inloppet i bäring O och en 1/4 famn N. J.F.” r. l. stevenson latitud breddgrad på karta, delar jorden i nord–sydlig riktning longitud längdgrad, delar jorden i öst–västlig riktning piktur handstil

19

Vän med sv 3 Lärob omslag.qxd

07-12-21

12.57

Sida 1

Vän med Svenska 3 Lärobok

Vän med Svenska 1–3 Vän med Svenska är avsedd för grundskolans år 4–6 och består för varje år av Lärobok, Övningsbok och Svarshäfte.

I Vän med Svenska varvas skrivning och språklära med temakapitel som väver samman flera av svenskämnets huvudmoment.

Falkenlands svenska finns för hela grundskolan.

Vän med Svenska 3 Lärobok

ISBN 978-91-27-73271-1

9 789127 732711

1