9789140690043

Förkortningslista

Mikael Pauli

Eva Lundberg

Erik Öman

Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11.

Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare) och rättssakkunnig i Regeringskansliet. Vidare undervisar han på juristlinjen vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin.

Han har tidigare varit verksam i Marknadsdomstolen.

Erik Öman är jurist och civilekonom.

Han har tidigare arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet, varit verksam på Riksgälden och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.

Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.

Privatjuridik

LEX Privatjuridik

AD AvtL BrB DaL

Denna tredje upplaga av LEX Privatjuridik innehåller flera nyheter.

Bland annat behandlas 2014 års distansavtalslag (lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler), lagen om skydd för konsumenter vid automatisk avtalsförlängning, EU:s arvsförordning samt den planerade Patent- och marknadsdomstolen.

LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolestudier.

TREDJE UPPLAGAN

Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

690043.Omslag_LEX.PJ_3u.indd 1

Arbetsdomstolen(s domar) avtalslagen brottsbalken lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken

2015-05-26 08:08

1

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 1

2015-05-26 08:10

1

Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Ă–man

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 1

2015-05-26 08:10

4

3

INNEHÅLL Internationell rätt Förord

Vad är internationell rätt? 41

3

Bokens uppbyggnad

40

Internationell rätt påverkar svensk rätt 44

1

8

Bokens innehåll 9 Förhållandet mellan bokens rättsområden 10 Offentlig rätt och civilrätt 10

Viktiga offentligrättsliga områden 11

Lagval 46

Domsrätt, erkännande och verkställighet 47

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 49

Allmänt om Europakonventionen 49 Relationen mellan svensk rätt och Europakonventionen 50

EU-medlemskapet och dess rättsliga följder 51

Viktiga civilrättsliga områden 13

Kommer du ihåg – offentlig rätt eller civilrätt? 19

Juridik och juridisk metod

Internationell privat- och processrätt 45

20

2

Lagarna och deras roll i samhället 21 Hur en lag stiftas 22

Europasamarbetets framväxt 52

Maktöverlåtelsen till unionen 55 Så fungerar EU – rollfördelningen mellan organen 55 EU och den enskilde 59

Avslutning 62 Sammanfattning 63 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 64 Övningsuppgifter 65

Normer och deras inbördes hierarki 24 Andra rättskällor 25

Vissa grundläggande rättsliga begrepp 27 Rättssubjekt 27

Rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga 27 Dispositiva och tvingande regler 28 Bevisbörda 30

Juridisk metod 30

Juristens roll – att tolka lagtexten 31 Att tolka lagtexten med hjälp av andra rättskällor 32 Att tillämpa lagen bortom dess ordalydelse 34

Avslutning 36 Sammanfattning 37 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 38 Övningsuppgifter 39

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 4

Straff- och processrätt

68

4

Brott och påföljder 70 Vad är ett brott? 71

Några vanliga brott 73 Ursäktande omständigheter 83 Brottspåföljderna 84

Olika domstolstyper 86

Allmänna domstolar 87 Förvaltningsdomstolar 88 Specialdomstolar 89

Processen vid tingsrätt 90

2015-05-21 09:50

Processen i brottmål 90 Processen i tvistemål 94

Successionsrätt

Processrättsliga principer 99 Utsökning 101

150

Arvsrätt 151

Konkurs 103

Släktingars arvsrätt 152

Skuldsanering 105

Makes arvsrätt 155

Avslutning 107

Allmänna arvsfondens arvsrätt 157 Förutsättningar för arvsrätt 157

Sammanfattning 108

Förskott på arv 159

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 109

Testamente 160

Övningsuppgifter 110

Familjerätt

6

5

112

Olika samlevnadsformer 114 Att gifta sig 115

Äktenskapsskillnad 118 Makars ekonomiska förhållanden 121

Förutsättningar för giltighet av testamente 162

5

Rätt att ta testamente 164 Tolkning av testamente 164 Laglott 165

Boutredning och arvskifte 167 Avslutning 168 Sammanfattning 169 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 170 Övningsuppgifter 171

Samboende 131 Från partnerskap till äktenskap 134

Föräldrar och barn 135

Fader- och moderskap 136 Barnets namn 137 Vårdnad, boende och umgänge 139 Underhållsskyldighet 143 Adoption 143

Avslutning 144

Avtalsrätt

174

Formerna för hur ett avtal ingås 175 Har ett avtal slutits? 177 För sen accept 179 Oren accept 179

Sammanfattning 145

Avtalsslut genom handlande 181

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 146

Avtalsslut genom passivitet 181

Övningsuppgifter 147

7

Avtalsslut genom fullmakt 183 Allmänt om fullmakter 183

Mellanmannens behörighet 185 Mellanmannens befogenhet 187 Att undvika problem vid avtalsslut med fullmakt 189

Ogiltiga avtal 190 Avslutning 193 LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 5

2015-05-21 09:50

6

9

Sammanfattning 194 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 195

Fastighetsrätt

Övningsuppgifter 196

Konsumenträtt

198

Konsumentköplagen 199

8

Konsumentköplagens tillämpningsområde 200 Varans avlämnande och risken för varan 202 Säljarens dröjsmål 203 Påföljder vid säljarens dröjsmål 203 Fel på varan 204 Påföljder om varan är felaktig 206 Reklamation, garanti, bytesrätt och öppet köp 207 Köparens avtalsbrott 208 Övriga regler 209 Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 211 DaL:s tillämpningsområde 212 Säljarens informationsskyldighet 212 Konsumentens ångerrätt 213

Konsumenttjänstlagen 214

Konsumenttjänstlagens tillämpningsområde 214 Näringsidkarens skyldigheter 215

230

Fastighetsrättens särdrag 231

Fast och lös egendom 233 Fastighetsbildning och registrering av vissa uppgifter

233

Panträtt 235 Nyttjanderätt, servitut och expropriation 237

Hyresrätt 240

Hyresrätt – en skyddslagstiftning 240 Hyresavtalet och uthyrningens upphörande 242 Hyresvärdens skyldigheter 243 Hyresgästens skyldigheter 245 Förverkande av hyresrätt 246 Byte, överlåtelse och andrahandsuthyrning 247

Köp av fast egendom 250

Köpets form och villkor 251 Köpares och säljares skyldigheter 255 Fel i fastighet 256

Bostadsrätt 260

Bostadsrättsföreningen och medlemmarna 261 Upplåtelse och överlåtelse 262 Rättigheter och skyldigheter 262

Avslutning 264

Dröjsmål och felaktig tjänst 216

Sammanfattning 265

Priset för tjänsten 217

Kommer du ihåg – rätt eller fel? 266

Konsumentkreditlagen 218

Övningsuppgifter 267

Konsumentkreditlagens tillämpningsområde 219 Regler som förebygger farlig skuldsättning 219 Konsumentens rättigheter 220 Kreditgivarens rättigheter 220 Förlust av kontokort 220

Köp mellan privatpersoner 222 Avslutning 224 Sammanfattning 225 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 226 Övningsuppgifter 227

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 6

Arbetsrätt

270

10

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 271 Arbetsrättens två rättsförhållanden 273 Den individuella arbetsrätten 273 Tvingande lagstiftning 274

2015-05-21 09:50

7 Lagarnas tillämpningsområde – arbetstagarbegreppet 275 Anställningsavtalets varaktighet 276

Arbetsgivares ansvar 314

Ansvarsgräns 315 Kausalitet 315

Uppsägning 278

Adekvat kausalitet 316

Avsked 281

Tredjemansskador 317

Omplacering 281 Rättsliga följder om arbetsgivaren brutit mot LAS 282

Ansvarsfrihetsgrunder 317

Ersättningsfrågor 319

Ersättning vid personskada 319

Semesterlagen 283

Ersättning vid sakskada 320

Lagen om sjuklön 285

Ren förmögenhetsskada 321

Föräldraledighetslagen 285

Ideella skador 321

Den fackliga arbetsrätten 287

Övriga regler om ersättning 323

Kollektivavtal 287

Speciallagstiftning 324

Föreningsrätten 289

Försäkringsrätt 325

Förhandlingsrätten 290

Socialförsäkringsskyddet 326

Fredsplikt och stridsåtgärder 291

Förbud mot diskriminering i arbetslivet 293

Diskrimineringslagens syfte och omfattning 295

Förbud mot diskriminering 295

Avtalsförsäkringar 327 Privata försäkringar 327 Försäkringsavtalslagens regler 329

Avslutning 332

Regler om aktiva åtgärder 297 Rättsföljder vid brott mot diskrimineringslagen 298

Sammanfattning 333 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 334

Avslutning 299

Övningsuppgifter 335

Sammanfattning 300 Kommer du ihåg – rätt eller fel? 301 Övningsuppgifter 302

Skadeståndsrätt och försäkringsrätt 304

11

Förutsättningar för att skadestånd ska utgå 305 Ansvarsgrund 307

Skador orsakade med uppsåt 307 Skador orsakade av vårdslöshet 307 Vårdslöshet genom passivitet? 310 Strikt ansvar 312 Barns skadeståndsskyldighet 312

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 7

2015-05-21 09:50

8

Bokens uppbyggnad

1

Juridik är läran om rättsregler och hur de tillämpas.

Ofta kan vi till vardags uppleva att lagar och andra regler känns begränsande, krångliga och kanske rent av onödiga.

Vid närmare eftertanke är det dock få människor som skulle vilja – eller våga! – leva i ett samhälle utan lagar. Risken för oordning och kaos skulle vara alltför stor. Våra lagar stiftas på demokratisk väg och kan vara handlingsregler för alla i samhället såsom privatpersoner, företag eller myndigheter.

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 8

2015-05-21 09:50

9

1.1

Bokens innehåll Mycket av vad en privatperson gör till vardags styrs av lagar, ofta utan att hon eller han tänker på det. För en privatperson kan lagarna innebära en begränsning, som t ex ett förbud mot att stjäla eller en skyldighet att betala skatt. Men lagarna kan också innebära rättigheter, som att en konsument kan ha rätt att kräva en ny mobiltelefon om den nyinköpta inte fungerar. Av titeln ”Privatjuridik” framgår att syftet med denna bok är att ge grundläggande juridiska kunskaper som är nyttiga för dig som privatperson. Nedan redogörs kortfattat för de viktigaste rättsområden som behandlas i boken.

– Boken förklarar kortfattat på vilket sätt EU:s regler påverkar privatpersoners tillvaro. Det handlar framför allt om EUsamarbetets målsättning att skapa den s k inre marknaden med sina fyra friheter – fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster. För privatpersoner ger reglerna framför allt bättre möjligheter att resa, bo, arbeta och studera i andra EU-länder.

– Frågor kring brott och straff diskuteras ofta i media. Därför är det intressant att känna till hur det svenska rättssystemets straffrättsliga och processrättsliga regler fungerar. Dessutom är det praktiskt att veta hur en rättegång går till för den som blir utsatt eller misstänkt för ett brott eller som hamnar i en civilrättslig tvist inför domstol.

– Familjerätten blir förr eller senare i livet av betydelse för de flesta privatpersoner genom att vi exempelvis blir sambor, gifter oss eller skaffar barn. Ett annat viktigt rättsområde är successionsrätten (arvs- och testamentsrätt), som reglerar hur en avliden persons egendom ska fördelas.

– Svensk rätt innehåller ett omfattande konsumentskydd bestående av bl a köprättsliga regler. Detta värnar dig som privatperson när du köper varor eller tjänster av en näringsidkare.

– Boende och arbete är viktiga delar av en privatpersons tillvaro och trygghet. Därför är det betydelsefullt att känna till regler på de fastighetsrättsliga, hyresrättsliga och arbetsrättsliga områdena.

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 9

2015-05-21 09:50

10 – Tyvärr råkar de flesta någon gång i livet ut för att de själva eller deras egendom kommer till skada genom olyckshändelse, slarv eller skadegörelse. Skadeståndsrättens och försäkringsrättens bestämmelser anger de juridiska reglerna för hur den drabbade kan kompenseras.

1. 2

Förhållandet mellan bokens rättsområden För att kunna förstå och tillämpa reglerna inom skilda rättsområden är det viktigt att ha en bild av hur de förhåller sig till varandra. På t ex en advokatbyrå är det en viktig del av arbetet för juristerna att kunna urskilja exakt vad i klientens berättelse som är av juridisk betydelse. Att förstå vilket rättsområde frågan gäller är ett första och helt nödvändigt steg. Först därefter gäller det att ha mer detaljerade kunskaper om enskilda rättsregler och hur de kan tolkas.

1. 2 .1

Rättssubjekt = samlingsbegrepp för alla – t ex människor, företag och föreningar – som kan ha rättigheter och skyldigheter, som att äga tillgångar och ha skulder

Offentlig rätt och civilrätt Ämnet juridik brukar delas in i offentlig rätt och civilrätt. Offentlig rätt handlar om hur den offentliga makten är fördelad och hur den utövas, d v s vad statsmakten får göra gentemot enskilda rättssubjekt.

I princip är det alltså regler som skyddar enskilda mot staten, antingen i form av rättigheter för enskilda eller begränsningar av vad statsmakten får göra.

Anna Skarhed är Justitiekansler (JK) sedan 2009. JK har regeringens uppdrag att bl a övervaka att myndigheter och domstolar och deras tjänstemän fullgör sina uppgifter i enlighet med gällande rättsregler.

JK är som åklagare den ende som har rätt att väcka åtal för yttrandeoch tryckfrihetsbrott.

Bokens uppbyggnad

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 10

2015-05-21 09:50

11 Det kan vara regler som begränsar vad en polisman får göra vid ett ingripande eller regler för vad som gäller vid utredning och rättegång beträffande en brottsmisstänkt person. Den offentliga rätten handlar också om hur den offentliga makten är fördelad mellan riksdag, regering och myndigheter.

Offentlig rätt = den rättsliga relationen mellan den offentliga makten och enskilda

Civilrätt handlar om relationer mellan enskilda. När du köper ett paket mjölk i mataffären sker köpet mellan två enskilda rättssubjekt: dig själv som privatperson och butiken som är ett företag. Ett annat exempel är avtal mellan två privatpersoner, som när två grannar kommer överens om köp av en begagnad cykel. Det kan också handla om en relation mellan två företag, som när en mataffär beställer en leverans bröd från ett bageri. Staten kan också vara den ena parten i en civilrättslig relation. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv, d v s när staten är arbetsgivare, ses staten i princip som vilket enskilt rättssubjekt som helst.

Civilrätt = rättsliga relationer mellan enskilda

1. 2 . 2

Viktiga offentligrättsliga områden Tyngdpunkten i boken ”Privatjuridik” ligger på civilrätt, men den behandlar även några offentligrättsliga rättsområden som är särskilt viktiga för privatpersoner.

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 11

2015-05-21 09:50

12 1. 2 . 2 .1

Konstitutionell rätt

Med konstitutionell rätt menas läran om grundlagarna. Dessa reglerar framför allt vilken makt och vilka uppgifter de statliga organen har, t ex riksdag, regering eller olika myndigheter. Grundlagarna ger också ett skydd för mänskliga fri- och rättigheter. De bygger på tanken att Sverige är en demokratisk rättsstat, där den offentliga makten utgår från folket och utövas av folkets valda representanter i riksdagen.

1. 2 . 2 . 2 Afrikanska asylsökande kommer till Italien med båt. Det är det första landet där asylansökan lämnas in som ansvarar för asylprocessen.

Som ett resultat av EU-samarbetet går det alltså inte att söka asyl i flera medlemsstater samtidigt.

Internationell rätt

Staters agerande mot varandra och hur de ingår överenskommelser med varandra regleras av den del av den internationella rätten som kallas för folkrätt. Folkrätten styr arbetet i internationella samarbeten, som i FN. EU-samarbetet kan sorteras in under folkrätten, men eftersom EUrätten har en lite speciell karaktär har den kommit att betraktas som ett eget rättsområde.

Bokens uppbyggnad

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 12

2015-05-21 09:50

13 Folkrätten utgår från suveränitetsprincipen, som innebär att varje stat ensam har makten över sitt territorium och sina inre angelägenheter.

Internationellt samarbete kräver därför enhällighet mellan de stater som deltar. EU-samarbetet är ett undantag eftersom det i vissa delar innebär att medlemsstaterna har överlåtit makt till det samarbetsorgan – den Europeiska Unionen – som staterna tillsammans har skapat.

Denna maktöverlåtelse ger EU-rätten sin annorlunda karaktär jämfört med den övriga folkrätten.

1. 2 . 2 .3

Straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt

Gemensamt för straffrätten, processrätten och förvaltningsrätten är att det där ställs upp regler för hur den offentliga makten får utövas gentemot enskilda. Straffrätten är läran om vilka handlingar som är straffbara och vilka följderna kan bli för den som begår brott. Processrätten anger spelreglerna för hur en straffrättslig och civilrättslig process i domstol ska gå till.

Förvaltningsrätten består egentligen av flera rättsområden och innehåller regler bl a om hur myndigheter ska sköta sin verksamhet, offentlighet och sekretess, hälsoskydd, utlänningars rätt att komma till Sverige samt vilka sociala stödåtgärder som enskilda kan ha rätt till. Förvaltningsrätt kommer inte att behandlas närmare i denna bok.

Förvaltningsprocessrätten anger vilka möjligheter privatpersoner har att få myndighetsbeslut granskade och omprövade i domstol.

1. 2 .3

Viktiga civilrättsliga områden Civilrätten kan delas in i många olika rättsområden och uppdelningen görs ibland på lite olika sätt. Avtalsrätten kan ses som en utgångspunkt för civilrätten, eftersom de flesta rättsliga förhållanden mellan två parter på ett eller annat sätt kretsar kring ett avtal.

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 13

2015-05-21 09:50

14 1. 2 .3 .1

Rättsverkan = juridisk följd, konsekvens

1. 2 .3 . 2

Familjerätt

Familjerätten är ett område inom civilrätten som berör alla människor på ett konkret sätt, ofta flera gånger under en livstid. Till familjerättens huvudfrågor hör äktenskapets och samboförhållandets rättsverkningar, föräldrars ansvar för sina barn samt regler om förmyndarskap.

Eftersom de familjerättsliga relationerna inte grundas på avtal (även om det ibland sägs att äktenskapet är ett slags avtal) är det naturligt att familjerätten skiljer sig en hel del från andra civilrättsliga områden.

Successionsrätt

Successionsrätten behandlar frågor om hur egendom ska fördelas efter en avliden person och omfattar både regler för arv och för testamente.

Lagen – ärvdabalken – reglerar hur den avlidnes egendom ska fördelas.

Om ett giltigt testamente har upprättats kan egendomen fördelas på ett annat sätt, i enlighet med den avlidnes vilja. Successionsrätten kan antingen sorteras in under familjerätten eller, som i denna bok, behandlas som ett eget rättsområde.

Bokens uppbyggnad

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 14

2015-05-21 09:50

15 1. 2 .3 .3

Allmän avtalsrätt

Den allmänna avtalsrättens regler beskriver hur två parter ingår ett giltigt avtal och hur avtalets innehåll ska tolkas. Dessutom anger den vad som krävs för att ett avtal ska kunna ogiltigförklaras. Den allmänna avtalsrätten brukar kort och gott kallas avtalsrätt. För enkelhetens skull kommer den beteckningen att användas i denna bok.

1. 2 .3 . 4

Speciell avtalsrätt

Parterna kan vara helt överens om att ett avtal har ingåtts, men vara oense om vilka skyldigheter och rättigheter som följer av avtalet, som t ex vilka konsekvenser det kan bli om någon bryter mot det som avtalats. Parterna kan vara överens om att den ena parten ska sälja en bil till den andra. Men vad händer om köparen är missnöjd med bilen? Är det fråga om ett avtalsbrott? Och i så fall – vilka påföljder ska köparen kunna kräva? Reparation, en ny bil, eller ska köparen kunna häva köpet och få pengarna tillbaka? Ska köparen dessutom ha rätt till skadestånd? Under den gemensamma rubriken speciell avtalsrätt, ofta kallad kontraktsrätt, behandlas frågor om vad ett avtalsbrott innebär och vilka påföljder som kan användas.

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 15

2015-05-21 09:50

16 Många av de rättsområden som behandlas i denna bok är kontraktsrättsliga. Exempelvis behandlar både köprätt, konsumenträtt och fastighetsrätt samma slags frågor, d v s avtalsbrott och påföljder. Däremot finns vissa skillnader när det gäller hur olika situationer ska lösas.

Dessa skillnader mellan rättsområdena brukar framför allt bero på vad som köps och vilka parterna är. T ex är ett bilköp en typisk köprättslig fråga. Men om bilköparen är en privatperson och säljaren en näringsidkare blir i stället konsumenträttsliga regler tillämpliga på köpet. Och för ett köp som gäller fast egendom blir särskilda fastighetsrättsliga regler tillämpliga. Även hyresrätten är ett kontraktsrättsligt område, eftersom den bygger på ett avtal. Själva föremålet för avtalet är en hyresbostad eller en hyreslokal i stället för en bil som i exemplet ovan. Avtalsformen är hyra i stället för köp. Men i grund och botten besvarar regleringen samma rättsliga frågor, d v s vad som räknas som ett avtalsbrott från hyresvärdens eller hyresgästens sida och vilka påföljder som i så fall kan göras gällande. En sådan frågeställning kan vara hur allvarlig misskötsel det krävs från en hyresgäst för att hyresvärden ska ha rätt att säga upp avtalet. Är din lokala lunchrestaurang så billig att du faktiskt borde fråga dig varför? Ja, då kan det bero på svartjobb. Men faktum är att allt färre säger sig känna någon som har arbetat svart de senaste åren.

Skatteverket frågar varje höst allmänheten och företag om deras inställning och kännedom om svartarbete. Undersökningen (från december 2014) visade att 78 procent inte känner någon som anlitat svart arbetskraft under det senaste året. Detta går att jämföra mot 69 procent som undersökningen visade två år tidigare.

Bokens sista kontraktsrättsliga rättsområde är arbetsrätten. Där är det ett anställningsavtal som står i centrum i stället för ett avtal om t ex köp eller hyra, men de grundläggande rättsliga frågorna påminner om varandra. Är det ett brott mot anställningsavtalet om arbetsgivaren omplacerar en anställd till mer okvalificerade uppgifter? Begår arbetstagaren i så fall ett avtalsbrott genom att vägra att utföra de anvisade uppgifterna? Vad gäller om en arbetstagare kommer för sent eller berusad till arbetsplatsen? Räknas det som ett avtalsbrott och har arbetsgivaren rätt att som påföljd säga upp eller avskeda arbetstagaren?

Om arbetstagaren är medlem i en fackförening, innehåller arbetsrätten dessutom ytterligare en avtalsrelation, förutom den mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagarnas anställningsvillkor styrs nämligen ofta av kollektivavtal. Ett sådant kan tecknas mellan arbetsgivaren eller en arbetsgivareorganisation och en arbetstagarorganisation, som företräder de arbetstagare som är medlemmar i organisationen. Även ett kollektivavtal ger upphov till frågor om avtalsbrott och påföljder.

Bokens uppbyggnad

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 16

2015-05-21 09:50

17

1. 2 .3 .5

Skadeståndsrätt

Kontraktsrätten bygger på att det finns ett avtal mellan parterna. När det saknas en avtalsrelation används i stället skadeståndsrätten för att den som lidit skada ska kunna kompenseras av den som orsakat skadan. Till skillnad från de kontraktsrättsliga områdena har alltså den rättsliga relationen mellan parterna uppstått genom den handling som orsakade skadan. Det kan vara fråga om två bilar som kört ihop i en gatukorsning, någon som har halkat på en trottoar där fastighetsägaren borde ha sandat eller att en fotboll har krossat en fönsterruta.

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 17

2015-05-21 09:50

18 1. 2 .3 .6

Försäkringsrätt

Förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare grundar sig – precis som när det gäller kontraktsrättsliga förhållanden – på ett avtal mellan två parter. Skillnaden är att de rättsliga frågorna inte handlar om avtalsbrott och påföljder. Försäkringsavtalet innehåller villkoren för när försäkringstagaren har rätt till ersättning.

Försäkringsrättens viktigaste funktion är att ange vissa begränsningar för hur försäkringsavtalets villkor får utformas, så att en rimlig balans kan upprätthållas mellan försäkringsbolagets och försäkringstagarens respektive intressen.

Bokens uppbyggnad

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 18

2015-05-21 09:50

19

Kommer du ihåg – offentlig rätt eller civilrätt?

1.

En polisman bötfäller dig för fortkörning.

2.

Du går tillbaka till elektronikaff ären med en nyinköpt tv som inte fungerar.

3.

Du kräver skadestånd av en granne som backat över din cykel med sin bil.

4.

En person som gjort inbrott i ditt hus blir åtalad.

5.

En mamma vill tillerkännas ensam vårdnad om sitt och sin före detta makes gemensamma barn.

6.

En mamma vill överklaga tingsrättens avgörande i ett vårdnadsmål.

7.

Din hyresvärd säger upp dig från din lägenhet för att du inte betalat hyran på flera månader.

8.

Du avskedas med motiveringen att du stulit ur kaffekassan i lunchrummet. Du erkänner gärningen men hävdar att detta inte kan vara skäl för avskedande.

9.

Du är misstänkt för ett brott och begär att få en offentlig försvarare när du ska förhöras av polisen.

10.

Du köper en tågbiljett av SJ men ångrar köpet och vill ha pengarna tillbaka.

11.

Du har sökt bygglov för en tillbyggnad på ditt hus men fått avslag.

Nu vill du överklaga beslutet.

LEX

690043.LEX_PJ_2015_3u.indd 19

2015-05-21 09:50

Förkortningslista

Mikael Pauli

Eva Lundberg

Erik Öman

Eva Lundberg är gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik och företagsekonomi. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11.

Mikael Pauli är hovrättsassessor (yngre domare) och rättssakkunnig i Regeringskansliet. Vidare undervisar han på juristlinjen vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademin.

Han har tidigare varit verksam i Marknadsdomstolen.

Erik Öman är jurist och civilekonom.

Han har tidigare arbetat med lagstiftningsutredningar på Regeringskansliet, varit verksam på Riksgälden och undervisat på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Numera arbetar han som bankjurist.

Varje samhälle styrs av rättsliga regler som dagligen påverkar dig som privatperson, ofta utan att du tänker på det. Att studera juridik är därför allmänbildande och gör att du bättre förstår hur samhället fungerar och varför det är utformat som det är. Dessutom är juridiska kunskaper till nytta för dig som exempelvis konsument, anställd, hyresgäst, fastighetsköpare, brottsoffer och arvtagare – det vill säga situationer du kan hamna i som privatperson.

Privatjuridik

LEX Privatjuridik

AD AvtL BrB DaL

Denna tredje upplaga av LEX Privatjuridik innehåller flera nyheter.

Bland annat behandlas 2014 års distansavtalslag (lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler), lagen om skydd för konsumenter vid automatisk avtalsförlängning, EU:s arvsförordning samt den planerade Patent- och marknadsdomstolen.

LEX Privatjuridik är framtagen till gymnasieskolans kurs Privatjuridik och ingår i LEX-serien. LEX-serien täcker in gymnasieskolans samtliga tre kurser i juridik, och innefattar också LEX Affärsjuridik och LEX Rätten och samhället. Läromedlen kan läsas av alla som är intresserade av juridik och fungerar även som introduktionslitteratur vid högskolestudier.

TREDJE UPPLAGAN

Privatjuridik Eva Lundberg Mikael Pauli Erik Öman

690043.Omslag_LEX.PJ_3u.indd 1

Arbetsdomstolen(s domar) avtalslagen brottsbalken lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DiskrL diskrimineringslagen DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAL försäkringsavtalslagen FLL föräldraledighetslagen FML förtroendemannalagen FB föräldrabalken FBL fastighetsbildningslagen HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB jordabalken KKL konsumentköplagen KKrL konsumentkreditlagen KO konsumentombudsmannen KTjL konsumenttjänstlagen KöpL köplagen LAS lagen om anställningsskydd MBL lagen om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p punkt PBL plan- och bygglagen RB rättegångsbalken RF regeringsformen RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SkL skadeståndslagen SOU Statens offentliga utredningar st stycke UB utsökningsbalken ÄB ärvdabalken ÄktB äktenskapsbalken

2015-05-26 08:08