Ungdomskulturer
L채rarhandledning Tove Phillips
Innehåll Kapitel 1: Ungdomar...........................................................................................7 Kapitel 2: Teoretiska perspektiv........................................................................19 Kapitel 3: Ungdomskulturer..............................................................................31 Kapitel 4: Roll och identitet...............................................................................43 Kapitel 5: Ungdomspolitik.................................................................................52 Filmtips............................................................................................................65 Boktips.............................................................................................................66 Länktips...........................................................................................................67
6
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Det här kapitlet behandlar den första punkten i kursens centrala innehåll: ”Ungdomars levnadsförhållanden samt deras roll i samhället, och hur detta har förändrats.” Läroboken går igenom ungdomsbegreppet och ungdomars levnadsvillkor i skolan, på fritiden, i familjen och bland kamrater. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
• Vad är en ungdom? • Ungdomens roll • Ungdomar förr • Dagens ungdom • Skolan • Fritiden • Familj, vänner och kärlekar • Ungdomars hälsa
Genom att komplettera boken med de övningar och aktiviteter som lärarhandledningen ger förslag på, kan du erbjuda eleverna en varierad undervisning som passar alla lärstilar. På läromedelswebben www.laromedelswebbar.se hittar du ännu mer kompletteringsmaterial, t.ex. powerpointpresentationer, fördjupningsmaterial, länkar, film- och litteraturtips.
7
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Kapitel 1: Ungdomar
1. På vilket sätt har ungdomars fysiska utveckling förändrats de senaste hundra åren? 2. Varför är ungdomstiden en period av identitetssökande? 3. Beskriv den egocentrism som är vanlig under ungdomen. 4. Ge exempel på sådant som många ungdomar oroar sig för. 5. Varför är ungdomsgenerationen ofta utsatt för kritik från vuxenvärlden? 6. Vad är promiskuitet? 7. Varför är ungdomen en symbol för förändring? 8. Ge exempel på ”tidlösa” ungdomsproblem. 9. Förklara begreppen ynglingalag och nattfrierier. 10. Vilka länder influerade ungdomskulturen under 1950-talet? 11. Vad var orsaken till Sveriges goda ekonomi under 1950-talet? 12. Hur många procent av ungdomarna läste på gymnasiet 1960? 13. Ge exempel på hur livet kan förändras när man börjar gymnasiet. 14. Hur skiljer sig högskolestudier från gymnasiestudier? 15. Vad är en folkhögskola? 16. Vad är en YH-utbildning? 17. Vad är Pisa-undersökningen? 18. Vad har skolk med attityd att göra? 19. Ge exempel på sjukdomar som kan förebyggas med motion. 20. Ge exempel på hur man arbetar med social utveckling inom idrottsföreningar. 21. Hur kan man sammanfatta dagens ungdomars motionerande? 22. Vilka fysiska åkommor är relativt vanliga bland svenska ungdomar?
8
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Frågor på texten
1. Könsmognaden inträffar tidigare. På 1800-talet var genomsnittsåldern för första mens 15 år, idag är den 13 år. 2. När man lämnar barndomen för att bli vuxen måste man först hitta en vuxenidentitet som stämmer överens med vem man är. En del ungdomar försöker därför ”hitta sig själva” under ungdomstiden. 3. Väldigt mycket kretsar kring de egna tankarna, känslorna, utseendet och livet. Detta kan yttra sig i ett egocentriskt tänkande som till exempel ”Ingen känner som jag” eller ”Jag är olyckligast i hela världen”. 4. Det kan vara oro över utseendet, hälsan, relationer, kompisar, konflikter, skolan, betygen, framtiden. 5. Vuxengenerationen ser det som sin uppgift att leda ungdomen i rätt riktning. När de möter motstånd uppstår frustration och irritation. Ungdomen kritiseras för att den inte beter sig som den bör enligt vuxna. 6. Sexuell ”lössläppthet”, sexuellt umgänge med fler än en partner. 7. Ungdomar är ofta först med att ta till sig nya trender och ny teknik. De är framtidens samhällsmedborgare och ger därför en bild av hur framtidens samhälle kommer att se ut. 8. Det är sådant som har att göra med själva övergången – funderingar på vem man är och vem man ska bli, konflikter med vuxengenerationen, upproriskhet och motstridiga känslor av glädje, nedstämdhet, frihet, maktlöshet, livskraft och hopplöshet. 9. Ynglingalag var grupper av unga män i jordbrukssamhället som drog runt i byarna på den svenska landsbygden och busade. Nattfrierier gick ut på att en ung man, under sen kväll gick hem till flickan han var kär i, knackade på hennes fönster och bad att få komma in. Hade han tur blev han insläppt och fick tillbringa natten i flickans säng. 10. Storbritannien och USA. 11. Sverige sparade mycket pengar på att inte delta i världskrigen. 12. Cirka 20 procent. 13. Nya tankar om framtiden, nya kompisar, ny studieort, ny mognad. 14. På högskolan är man själv helt ansvarig för sina studier. Lärarna tjatar inte och man måste plugga av egen drivkraft. 15. Folkhögskolan är en fristående skolform för personer över 18 år. Utbildningen är eftergymnasial, men många folkhögskolor erbjuder såväl gymnasiekomplettering som yrkesförberedande program. 16. YH-utbildningar är yrkesinriktade utbildningar för vem som helst med gymnasieutbildning. Det som kännetecknar YH-utbildningarna är att de är anpassade till arbetsmarknaden. 17. En undersökning som vart tredje år jämför skolresultaten bland elever i OECD-länderna. 18. Det är en attityd där man vänjer sig vid att undvika motgångar. Det är jobbigt att gå till skolan, så man går inte. För varje dag man stannar hemma från skolan blir det jobbigare att gå dit dagen efter.
9
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Facit till frågor på texten
19. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes, fetma och övervikt, benskörhet. 20. Man får redan från tidig ålder lära sig om rent spel, laganda, samarbete, respekt och omtanke. 21. Det finns många ungdomar som lever ett väldigt stillasittande liv på fritiden. De löper risk att utveckla övervikt och andra typer av fysisk ohälsa. Men det finns också många ungdomar som lever en mycket hälsosam livsstil och tillbringar en stor del av sin fritid åt rörelse. 22. Astma, allergi, fetma, övervikt, diabetes.
10
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Facit till instuderingsfrågor i boken 1. Ungdom är man i perioden mellan barndom och vuxenålder. Ofta används begreppet för åldern 13-25 år. 2. Med ett utvecklingsperspektiv intresserar man sig för de saker som sker i utvecklingen under ungdomstiden. Med ett juridiskt perspektiv tittar man på de rättigheter och skyldigheter som individen har. Med ett samhällsperspektiv fokuserar man på ungdomen som en invånargrupp i samhället. 3. Pojkar växer på höjden och får ökad muskelmassa. Flickor växer på höjden och får mer underhudsfett. Lungkapacitet och hjärtkapacitet ökar. Man får ett ökat sömnbehov. Talgutsöndringen ökar. Man får ökad behåring på kroppen. Flickors bröst växer. Hos pojkar växer stämband och struphuvud. Man kan börja svettas mer. Hos flickor börjar ägglossningen. Hos pojkar startar produktionen av spermier. 4. Man klarar av att utföra abstrakta tankeoperationer. Det blir också lättare att förstå olika orsakssammanhang, som t.ex. i skolans samhällskunskaps- och historieundervisning. Man kan analysera komplicerade sammanhang och man kan jämföra olika alternativ utifrån olika perspektiv. När det är dags att göra egna val följer man inte bara sin egen vilja, utan väger in för- och nackdelar för att kunna ta realistiska beslut. 5. Om man blivit överbeskyddad under uppväxten kan frigörelsen bli svår. Men även om man inte blivit det kan man uppleva blandade känslor över att bli vuxen och lämna barndomen. 6. Det är nu man är som starkast, vackrast och mest vital. Man är dessutom fri och behöver i stort sett bara tänka på sig själv. Ungdomen har också ett försprång när det gäller sådant som är nytt. Det är ofta ungdomarna som först tar till sig ny teknik, nya medier, ny kultur, nya trender och nya beteenden. Ungdomen representerar framtiden – då är det ju inte så konstigt att den glorifieras. 7. Det är t.ex. vid perioder av bilbränder, vandalisering och ungdomsbrottslighet Det är också vid larmrapporter om psykisk ohälsa bland unga och ständigt sjunkande skolresultat. Media bidrar till att måla upp en bild av ungdomen som förfallen och hopplös. Oftast fokuserar man på det som är negativt och är sparsam med rapporteringar om sådant som är neutralt eller positivt. Detta skapar panik hos vuxenvärlden. 8. Man bodde nu närmare varandra i städer, vilket gjorde att det blev lättare att umgås. Man hade en avgränsad arbetsdag med en tydlig gräns mellan arbetstid och fritid. Den nya fritiden var som gjord för att umgås med andra ungdomar. Det blev mer pengar kvar i egen ficka när man fick lön för sin fabriksanställning. 9. Under 1950-talet fick ungdomarna mer fritid, mer pengar och ett växande utbud av nöjen och kulturyttringar som riktade sig specifikt till dem. 10. Kommunal vuxenutbildning (Komvux), folkhögskola, yrkeshögskola (YH), högskola och universitet. 11. Social bakgrund, könstillhörighet, ursprungsland, regionalt och lokalt sammanhang (utbud m m.) 12. Väljer man att vara fysiskt aktiv på fritiden kan man förebygga sjukdomar samtidigt som koncentrationsförmågan och hjärnans arbetsförmåga ökar. Magen fungerar bättre och man kan undvika problem med stel rygg och nacke. Genom att må bra fysiskt ökar också förutsättningarna för att må bra psykiskt. Är man istället stillasittande ökar riskerna för framtida sjukdomar. 13. Egenkontroll – man känner att man har kontroll över sitt liv. Man utvecklar sig själv, vilket ger tillfredsställelse. Man kan stärka sin självkänsla och sitt självförtroende. Identiteten blir tydligare. Man mår bra på grund av den sinnesstämning man får när man utövar intresset.
11
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
14. Kön och ålder, bostadsort, familj och fostran, klasstillhörighet, etnisk och kulturell tillhörighet samt motivation. 15. T.ex. motionerar, använder sociala medier, spelar spel, ser på tv, lyssnar på musik, har olika hobbyer och ägnar sig åt socialt umgänge och nöjesliv. 16. Umgänge ”in real life” har minskat. År 2006 angav 74 procent av ungdomarna att de ofta umgicks med vänner efter skolan. År 2010 var denna siffra nere på 58 procent (Statens Medieråd). 17. Medan man under yngre skolåldern valde kompisar mer slumpmässigt eller utifrån gemensamma intressen, blir valen av kamrater under övre skolåldern mer fokuserade på person. Det är bra om man delar intressen, men ännu viktigare är det att man ”passar ihop” och kommer överens. 18. Relativt sett är den fysiska hälsan bra. De flesta är friska, men astma och allergier är ganska vanligt. 19. Den har minskat. 20. Den har blivit sämre, främst bland dem som är över 15 år. Tjejer är mest drabbade, men ökningen av psykisk ohälsa har skett i alla samhällsgrupper. 21. Nedstämdhet, depression, oro, ångest, stress, självskadebeteende och självmordsförsök.
12
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Ung idag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (Mucf), tidigare Ungdomsstyrelsen, ger regelbundet ut rapporter om ungdomars levnadsvillkor. Rapporterna heter ”Ung idag” och innehåller olika typer av information om ungdomar. Förbered genom att läsa igenom den senaste upplagan. Dela in eleverna i grupper och ge varje grupp i uppgift att läsa in sig på något eller några av de områden som presenteras i rapporten, t.ex. ”Utbildning och lärande” eller ”Kultur och fritid”. Det kan vara ganska många sidor att läsa, så det är en bra idé att ge läsningen i hemuppgift. Varje grupp ska sedan presentera sitt område på ett så tydligt och pedagogiskt sätt som möjligt. De ska inte berätta om varje detalj, utan plocka ut relevant information och övergripande tendenser. Vid presentationen bör de visa tabeller och diagram när det är lämpligt. Varje grupp ska också formulera ett antal diskussionsfrågor och avsluta sin presentation med en diskussion i helklass.
Egen undersökning Klassen ska göra en egen undersökning bland skolans ungdomar. De får välja ett valfritt ämnesområde som har att göra med ungdomars levnadsvillkor. Det kan till exempel handla om motionsvanor, hälsa, kompisar, studievanor eller familjerelationer. Börja med att låta klassen avgränsa ett område och formulera ett antal frågeställningar för att tydliggöra vad de vill ta reda på. De ska sedan formulera frågor som ska finnas i enkäten. Såväl frågor som svarsalternativ ska vara väl genomtänkta. Det kan också vara intressant att veta den svarandes kön och program. Försök genomföra enkäten i så många klasser som möjligt för att få ett stort underlag. Ställ samman resultatet – gärna i samarbete med matematikämnet. Skriv ut tabeller och diagram som visar resultatet för varje fråga. Diskutera och analysera i helklass. Låt gärna resten av skolan få ta del av resultatet.
13
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Uppgifter
Uppsats Enskild uppgift. Eleverna ska skriva en uppsats som beskriver hur det är att vara ung vid en annan tidpunkt i historien. Uppsatsen ska skrivas i jagform och eleverna får fantisera fritt. Innan de påbörjar sin uppsats ska de tillbringa viss tid med att sätta sig in i den valda epoken, exempelvis genom historieböcker, böcker om ungdomskultur eller andra källor. Sätt gärna en min/maxgräns för antal ord, t.ex. min 500 och max 1000 ord.
Framtidens ungdomar Dela in eleverna i grupper. Deras uppgift är att diskutera hur de tror att ungdomar kommer att ha det om 50 år. De kan utgå ifrån följande punkter: •
Hem och familj
•
Utbildning och arbete
•
Kärlek, vänskap och relationer
•
Fysisk och psykisk hälsa
•
Fritidsvanor
•
Kultur och stil
Grupperna ska måla upp ett framtidsscenario genom att använda sig av valfri redovisningsform: film, bildspel, collage, drama eller annat.
14
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Uppgifter
Puberteten Klassen ska tillsammans skapa en utställning om puberteten. Börja med att brainstorma på tavlan om allt eleverna associerar med puberteten. Försök gruppera tankarna i olika kategorier, t.ex. fysisk utveckling, psykisk utveckling, social utveckling, sexualitet, frigörelse, identitetssökande. Låt eleverna själva komma överens om hur de vill formge utställningen. Man kan exempelvis använda sig av vikväggar med bilder och collage, film och bildspel, skyltdockor eller anatomisk figur etc. Dela sedan upp eleverna i grupper och fördela innehåll och arbetsuppgifter. Ge eleverna tid att arbeta med utställningen och visa sedan upp den i skolan eller i annan offentlig lokal. En annan möjlighet är att bjuda in högstadieklasser och låta eleverna guida de yngre ungdomarna runt utställningen.
Äldres syn på dagens ungdomar Eleverna ska intervjua äldre personer om deras syn på dagens ungdomar. De kan intervjua egna släktingar eller andra äldre personer som de är bekanta med. Det är bra om ungdomarna i möjligaste mån låter de äldre tala fritt om vad de tycker och jämföra med hur det var när de själva var unga. Exempel på frågor: •
Vilken bild har du av dagens ungdom?
•
Hur har den bilden skapats?
•
Hur väl känner du personer som är unga idag?
•
Finns det något som är bättre med dagens ungdom?
•
Finns det något som är sämre med dagens ungdom?
•
Vad tyckte vuxengenerationen om er när ni var unga?
•
Var det svårare eller lättare att vara ung förr? Varför?
Låt eleverna samlas i grupper eller i helklass och berätta om sina intervjuer. Diskutera.
15
Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB
Kapitel 1
Uppgifter