9789147055340

folkhälso_omslag.qxd 07 08 14 09.11 Sida 1

Folkhälsokunskap

Folkhälsokunskap är avsedd för den nya valbara kursen folkhälsokunskap (50 p) i omvårdnadsprogrammet på

Fo l k h ä l s o k u n s k a p

gymnsieskolan och i vuxenutbildningen. Den kan även användas för andra utbildningar eller som lärobok vid fortbildning för personal som arbetar med folkhälsoarbete inom primärvården, kommunal förvaltning och andra lokala organisationer.

En god hälsa är ett viktigt mål för individen och en god folkhälsa är ett viktigt mål för samhället. Nya folkhälsoproblem uppmärksammas hela tiden. Det är stora

Gunilla Bjärås

skillnader mellan vad som ansågs vara en folksjukdom för hundra år sedan och idag. Tidigare var det ingen som talade om stress och utbrändhet som ett folkhälsoproblem. Nu vet vi att just dessa symtom förorsakar stora problem för både individ och samhälle.

★

Gunilla Bjärås är doktor i medicinsk vetenskap. Hon

Lena Kanström

arbetar som programchef för Stockholms diabetespreventiva program, SDPP. Lena Kanström är doktor i medicinsk vetenskap. Hon arbetar på Folkhälsoforum, Stockholms läns landsting, med att stödja det lokala folkhälsoarbetet i länet.

Best nr 47-05534-0 Tryck nr 47-05534-0-04

Liber

9

789147 055340

Gunilla Bjärås

★

Lena Kanström

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 5

Innehåll 1 . VA D Ä R F O L K H Ä L S A ? 9

Liten läsanvisning

10

2 . H I S T O R I K 11

Hälsans utveckling 15 Folkhälsoarbetets utveckling

18

3 . B A K G R U N D S F A K T O R E R 23

Arv 23 Miljö 24 Levnadsvanor 24 Levnadsvillkor Levnadsvanor

39

4 . VÅ R A VA N L I G A S T E F O L K S J U K D O M A R 43

Hjärt- kärlsjukdomar 43 Cancer 45 Diabetes 48 Övervikt 50 Allergier och överkänslighet 55 Skador 57 Rörelseorganens sjukdomar 61 Sexuellt överförbara sjukdomar Tandhälsa 65 Psykiska sjukdomar 66

62

5 . F O L K H Ä L S O F R Å G O R F Ö R O L I K A G R U P P E R 77

Barn och ungdomar Arbetslivet 80 Äldre 81 Invandrare 82 Utsatta grupper 85

77

5

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 6

6 . T E O R I E R , S T R AT E G I E R O C H M E T O D E R 87

Synsätt 87 Teoretiska modeller för arbetet

91

7 . F Ö R E B Y G G A N D E P Å O L I K A N I VÅ E R 97

Lokalsamhällsnivå 100 Hälsoupplysning 100 Utveckling mot stödjande miljöer Egenmakt 104 KASAM 105

102

8 . O R G A N I S AT I O N F Ö R F O L K H Ä L S O F R Å G O R 107 9 . L A G A R O C H Ö V E R E N S K O M M E L S E R 111

Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen 112 Skollagen 113 Smittskyddslagen 113 Arbetsmiljölagen 114 Socialtjänstlagen 115 Livsmedelslagen 115 Tobakslagen 116 Alkohollagen 116 Miljöbalken 117 Plan- och bygglagen 118 Amsterdamfördraget 118 Barnkonventionen 119

111

1 0 . M Å L F Ö R F O L K H Ä L S O A R B E T E 121

Hälsa för alla 121 Lokalt förebyggande arbete

124

1 1 . U T VÄ R D E R I N G O C H K VA L I T E T S S Ä K R I N G 127

Utvärdering 128 Kvalitetssäkring 129 Metoder för insamling av data

6

130

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 7

1 2 . M O D E L L F Ö R P R A K T I S K T A R B E T E 133

6-stegsmodellen

133

1 3 . P R A K T I S K A E R F A R E N H E T E R 137

Diabetesförebyggande arbete 143 Olycksfallsförebyggande arbete 148 Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder inom äldrevården 1 4 . A N VÄ N D A I N T E R N E T I A R B E T E T 155 L I T T E R AT U R 157 O R D AT T F Ö R K L A R A 159 K Ä L L O R 160

7

148

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 23

KAPITEL 3 ••••••••••••••••••••••••••••••••

BAKGRUNDSFAKTORER Hälsa är inte bara frånvaron av sjukdom utan också en fråga om välbefinnande. Välbefinnande är beroende av många olika delar: var människor bor, om de har ett arbete eller ej, vilket stöd och service som finns och vilken miljö man lever i.

Hälsan hos individer bestäms alltså av många olika faktorer. Vi har i denna bok valt att indela dem i fyra huvudgrupper: arv, miljö, levnadsvanor och levnadsvillkor.

Arv Det biologiska arvet överförs av könscellerna, ägg och spermier, främst genom deras kromosomer. Det biologiska arvet kan vi inte påverka.

Vissa sjukdomar är ärftliga och andra kan vi ha en ärftlig risk för att få. De kan utvecklas under särskilda förhållanden. Diabetes typ 2 är en sjukdom som till exempel kan bryta ut vid övervikt. Allergi är en annan typ som kan vara ärftlig. Man ärver inte samma typ av allergi, det vill säga mamma kanske har astma medan barnet får utslag eller eksem.

Forskning kan leda till att det är möjligt att behandla fler och fler ärftliga sjukdomar. Ett exempel är blödarsjuka som ärvs med X-kromosomen så att anlaget överförs från mor till son.

Sjukdomen visar sig genom att en faktor saknas som gör att blodet kan levra sig, koagulera, vid blödningar. För en blödarsjuk innebär 23

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 24

detta att även mindre blödningar kan vara livshotande. Tidigare dog de flesta blödarsjuka redan vid unga år. Nu för tiden kan man behandla dem genom att tillföra koaguleringsfaktorer så att blodet levrar sig vid sår.

Miljö Många hälsorisker finns i vår miljö. Vi lever i en tid när det finns fler och fler kemiska ämnen i varor och produkter som vi använder dagligen, till exempel kosmetika, tillsatser i livsmedel, tungmetaller i batterier, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel. Förutom de kemiska ämnen vi själva tillför finns en del hälsorisker naturligt i vår miljö, som radon i marken och UV-strålning från solen. De enskilda människornas egna levnadsvanor påverkar också miljön positivt eller negativt genom till exempel källsortering och återanvändning eller genom utsläpp från bilar, liksom tobaksrök från rökarna.

Största delen av all sjuklighet och alla dödsorsaker utgörs av den stora grupp där miljön samverkar med ett antal okända ärftliga faktorer och som yttrar sig olika hos olika individer. Vår mottaglighet för sådana sjukdomar beror både på ärftliga förutsättningar, miljön och våra levnadsvanor senare i livet. Det är samma system av samverkande delar som ligger bakom den normala variationen mellan friska människor, som påverkar hur vi drabbas av sjukdomar: vid vilken ålder, hur snabbt ohälsan utvecklas och hur svårt den angriper oss. Det blir allt klarare att hälsa och sjukdom är resultat av ett komplicerat samspel med många inblandade delar.

Levnadsvanor Vi lever längre, men blir vi friskare kan vi fråga oss idag. Våra levnadsvanor utvecklas både positivt och negativt. Allt färre vuxna röker och allt fler motionerar, samtidigt blir vi blir allt mer över24

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 25

Motion och idrott är en livsstil där även många kvinnor finner en utmaning.

viktiga. Studier visar också att vi dricker alkohol i allt större mängder. Vi utnyttjar mer sjukvård och läkemedelsförbrukningen har ökat katastrofalt. Vad är då sanningen bakom dessa motsägelsefulla uppgifter? Problemet är att det blir allt större skillnader mellan den som lever sunt och den som lever osunt.

Levnadsvanor inkluderar många av de val vi själva gör då det gäller hur vi lever. Levnadsvanorna kan innebära så väl skyddandefaktorer som friskfaktorer och riskfaktorer. Motion och bra matvanor kan räknas till skyddande- och friskfaktorer medan tobaksbruk, drogbruk, hög alkoholkonsumtion och stillasittande liv blir riskfaktorer.

Fysisk aktivitet Med vårt moderna sätt att leva, där vi inte längre måste utöva någon fysisk aktivitet för att skaffa oss vår dagliga föda, ger vi oftast vår kropp alltför stora mängder av energigivande näringsämnen.

25

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 26

Regelbunden motion har länge ansetts vara viktig för att åstadkomma och bevarahälsosamma levnadsvanor. Under senare tid har denna kunskap ytterligare förstärkts genom nya vetenskapliga bevis som visar klara samband mellan motionens positiva inverkan på den mentala och fysiska hälsan. Trots denna nu vedertagna kunskap fortsätter de flesta människor att vara inaktiva. Det finns studier som visar att ungefär 60 procent av den vuxna befolkningen rör på sig mindre än en gång per vecka på en ansträngningsnivå som motsvarade minst snabb promenad. Detta får som följd en ökad risk för sjukdom och för tidig död.

Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet, grovtarmscancer och värk i rygg och nacke är några av de sjukdomar där det finns ett klart samband med brist på motion.

En ny svensk studie där man följt 2000 flickor och pojkar sedan mitten av 1960-talet fram till nu visar på stora skillnader i motionsvanor.

Studien visar att de som var aktiva i ungdomsåren inte alltid fortsätter att vara aktiva i mogen ålder. Motionsvanor i vuxen ålder verkar bero på helt andra orsaker. God social bakgrund och höga betyg i teoretiska ämnen har enligt studien stark inverkan på om man i vuxen ålder fortsätter att vara fysiskt aktiv. Studien visar också att det är en viss grupp individer som är mycket fysiskt aktiva medan den inaktiva gruppen ökar allt mer.

Under senare decennier har den fysiska aktiviteten ändrats från en naturlig del av vardagslivet till att tillhöra fritiden. Det har skapats en fritidskultur som man kan välja att vara en del av eller ta avstånd ifrån. Det har skapats mode inom idrotts- och fritidssektorn som starkt påverkar val av aktivitet. Mer och mer identifierar vi oss med någon fysisk aktivitet som ger oss en social tillhörighet och ställning. Idrott och motion blir en del av en livsstil och har tydligt samband med ålder, klass och kön.

När vi talar om fysisk aktivitet kan det vara bra att veta vad vi menar. Det finns många olika nivåer vad det gäller hur intensiv den fysiska aktiviteten är. Man kan gradera dem så här:

26

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 27

Fysisk aktivitet är så mycket mer än bara motion, lek och rekreation är en viktig del för att må bra.

1. Lek och rekreation 2. Fysisk aktivitet 3. Motion 4. Träning 5. Idrott 6. Elitidrott 7. Äventyr och utmaning För yngre personer har lek och färdighetsträning stor betydelse för koordinering (samordnande) av rörelser. Dagens stillasittande barn och ungdom kommer att få problem med benskörhet och andra fysiska åkommor. Nedskärningar av skolidrotten under de senaste åren kommer att ge stora problem för den utsatta generationen.

Den vuxna befolkningen är också utsatt för ett samhälle som motverkar all fysisk aktivitet som en del av vardagen. Med den tekniska utvecklingen inom all typ av kommunikation ligger ett stort 27

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 28

ansvar på den enskilde att själv ta varje möjlighet till att utöva fysisk aktivitet.

För de äldsta i samhället har också möjligheterna till fysisk aktivitet begränsats genom nya boendeformer och nedskärningar av personal. Det finns för litet utrymme för personal och anhöriga att ta dagliga promenader med de gamla i det segregerade boende som är det vanligaste idag.

Stillasittande och inaktivitet i samband med fortsatt högt intag av energigivande näringsämnen ger övervikt som följd.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

När det gäller fysisk aktivitet har i hög grad folkhälsoarbetet utgått från ett individperspektiv och betraktat det väldigt lite ur ett samhällsperspektiv. Flera studier visar nu att inaktivitet har starkt samband med sociala skillnader och därför kan särskilda insatser behövas på samhällsnivå.

Länge har motion och idrott ansetts vara frivilliga organisationers ansvarsområde. De kan förstås stimulera och stödja aktiviteter som engagerar de grupper som idag har flest fysiskt aktiva. Både den kommunala fritidssektorn och skolan har en stor uppgift att fylla. Att man dragit ner på resurser till skolidrott kommer att visa negativa resultat och skapa mer ohälsa bland de ungdomar som växer upp utan att kunna utöva någon fysisk aktivitet i skolan.

Många kommunala förvaltningar kan bidra. Säkra gång- och cykelvägar som sandas vintertid och underhålls ger större möjlighet till aktivitet. Kommunala motionsanläggningar kan vara svåra att komma åt och kostar för mycket för vanliga medborgare.

Ny forskning visar att det för de allra flesta räcker med ganska blygsamma motionsinsatser för att behålla en god hälsa och funktionsförmåga. Motionen bör vara regelbunden, helst tre gånger i veckan. Den ska kännas lätt ansträngande och man bör helst hålla på minst 30 minuter varje gång. Det är bättre att vara fysiskt aktiv flera gånger i veckan med kortare pass än att träna under lång tid någon enstaka gång. Nya studier visar att man till och med kan dela upp sin aktiva halvtimme i flera mindre pass. Det är bra att veta när 28

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 29

man ska försöka få männsikor att börja motionera. Hur mycket man bör röra på sig på fritiden beror givetvis på vilken typ av arbete man har och hur mycket man rör sig där. En persons fysiska allmäntillstånd har också betydelse för vilken sorts motion man ska välja och hur intensivt man bör motionera. Effekten påverkas av många olika omständigheter som arv, kroppsbyggnad, ålder, typ av aktivitet, hur mycket och länge man rör på sig.

För en del av oss skulle det underlätta om motionen kunde ske under arbetstid eller i anslutning till denna. En del arbetsplatser ger idag denna möjlighet till sina anställda, antingen som motion på arbetsplatsen i lämplig lokal eller som subventionerad förmån att utnyttja någon motionsanläggning under fritiden.

Flera studier visar på kraftig nedgång av sjukskrivning när företagen infört regelbunden motion på arbetsplatsen eller i anslutning till denna. Svenska undersökningar visar också att fysiskt aktiva personer mår bättre och dessutom har betydligt färre sjukskrivningsdagar än de som inte är rörliga.

Vilken aktivitet vi än väljer att utöva så gäller det fortfarande att det är regelbundenheten som är viktigast. Kondition är en färskvara som snabbt går över om slutar motionera på grund av sjukdom eller någon annan orsak.

Matvanor Våra matvanor har stor betydelse för hälsan. Maten ger oss energi, vitaminer och mineralämnen. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer, övervikt och benskörhet, är förknippade med felaktiga matvanor.

Mat har också en social funktion när vi träffar släkt och vänner och bjuder på middag, ordnar kafferep eller går ut och äter en bit med kompisarna. Matvanorna står också för många traditioner.

Vissa rätter som till exempel julskinka, semla, ärtsoppa på torsdagarna m.m. har funnits i vår mattradition i många hundra år.

Matvanorna har i alla tider påverkats av invandring och resor av olika slag. Man tror att kåldolmen kom till Sverige med Karl den 29

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 30

XII och hans krigföring i Turkiet på 1700-talet. Idag anses den vara en av de mest svenska maträtterna och räknas till husmanskosten.

Under senare delen av 1900-talet har förändringar skett snabbt dels genom att svenskar har börjat resa mycket och dels tack vare invandringen. Rätter som pizza, pasta, och wokad mat liksom råvaror som avokado, fetaost, olivolja och yoghurt tycker vi numer är svenska livsmedel trots att de bara för 20—30 år sedan var ganska ovanliga i Sverige.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

Den svenska traditionen har länge varit att äta frukost, lunch och middag med ett eller två mellanmål. Detta tycks vara en bra fördelning av näringsintaget och rekommendationen är att vi bör äta ungefärligen 25–30 procent av energi och näringsämnen till frukost, 30 procent till lunch, 30 procent till middag och resten, det vill säga 10–15 procent, på de två mellanmålen. Andra länder kan ha andra traditioner vilket för den del inte behöver innebära att näringsfördelningen blir felaktig.

Livsmedelsverket ger regelbundet ut näringsrekommendationer.

De varierar för olika grupper eftersom vi behöver olika mycket energi och näringsämnen vid olika åldrar och kön. Äldre behöver till exempel mindre mängd energi men lika mycket vitaminer och mineralämnen som yngre. Man brukar då säga att maten är näringstätare. Barn har behov av en högre andel fett i maten.

Allmänt kan sägas att den svenska maten som regel innehåller för mycket fett och framför allt för mycket mättat fett. Mättat fett finns främst i mjölk och mejeriprodukter samt köttprodukter, till exempel smör, ost, nötkött, fläskkött och korv.

Dessutom innehåller den svenska maten för mycket socker och för lite kostfibrer. Fiberrika livsmedel är grovt mjöl och bröd, rotfrukter som palsternacka och kålrot, grönsaker och frukt. Sedan en tid finns rekommendationen ”5 om dan” som innebär att man bör äta fem frukter eller grönsaksportioner dagligen. Många kan tycka det låter mycket men om man äter grönsaker till lunch och middag, en frukt till frukost respektive varje mellanmål så blir det rimligt att uppnå.

30

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 31

Energi % 45 Danmark

40 Sverige Norge Finland

35

30 1965

1970

1975

1980

1985

1990

Energiprocent fett i kosten per invånare i Norden 1965-1990.

Källa: Bechter W, Enghart H.

För att människor ska förstå hur man bör äta har olika hjälpmedel tagits fram. Mattallriken är ett sådant hjälpmedel.

Mattallriken förklarar hur olika livsmedel bör vara representerade i en måltid för att lättast uppnå de rekommendationer som finns.

Enligt mattallriken ska potatis, pasta eller ris samt grönsaker och rotfrukter uppta ungefärligen dubbelt så mycket plats som kött, fisk eller korv. Bröd och frukt kan med fördel ingå i varje måltid.

Matlagningsmetoder och förvaring av maten spelar också en viktig roll. Om maten får hållas varm länge försämras smaken, 31

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 32

konsistensen och näringsvärdet. Mat bör serveras så snart som möjligt efter tillagningen och aldrig hållas varm längre än två timmar. Felaktig varmhållning och förvaring kan innebära att bakterier utvecklas och dessutom leda till magsjukdom.

Till mat hör dryck. Vi behöver normalt cirka tre liter om dagen.

En del av vätskan får vi i oss genom att den mat vi äter innehåller mycket vatten. Vi ska ändå dricka en och en halv till två liter om dagen. Många äldre känner inte törst lika bra som de som är yngre så ibland man måste påminna dem om att dricka tillräckligt mycket så att de inte blir uttorkade.

Tobaksvanor Tobaken är extremt beroendeframkallande och antagligen det största enskilda hotet mot folkhälsan. Varje år dör mer än tre miljoner människor i världen av rökning. Varannan rökare kommer att dö till följd av sin rökning. Hälften, det vill säga totalt var fjärde rökare, dör i åldern 35–69 år. I Sverige dör över 7 000 människor årligen i förtid till följd av tobaksbruket.

Ett fyrtiotal olika sjukdomar har samband med rökningen. Här finns sjukdomar som tillhör de främsta dödsorsakerna: hjärt-kärl

Antal dagligrökare 40

30

Kvinnor

20 Män

10

0 1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996 1998

Antal dagligrökare bland män och kvinnor 16-24 år, 1980-1998. Åldersstandardiserade värden.

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, ULF/SCB.

32

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 33

sjukdom, cancer i mun, svalg, strupe, lungor, magsäck och urinblåsa. Andra sjukdomar ger kroniskt lidande: kronisk bronkit, emfysem, magsår och astma. Benskörhet och tandlossning anses också ha koppling till tobaksbruket.

Passiv rökning ger cirka 50 dödsfall av lungcancer varje år. Det skadar också barn genom att bidra till luftvägsinfektioner och allergi.

Kvinnor verkar vara känsligare för rökningens skadeverkningar än män. Bland dem som får lungcancer före 50 års ålder är kvinnorna i majoritet. Rökningen har under de senaste decennierna minskat bland män, men hos kvinnor finns inte samma trend. De grupper som röker mest är kvinnor som är ensamstående, har kort utbildning och låg inkomst. För gravida kvinnor är det extra viktigt att inte röka, eftersom rökningen också medför risker för det väntade barnet.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

Rökvanorna grundläggs tidigt. Få börjar röka efter 25-årsåldern.

Flickor röker dubbelt så ofta som pojkar. Det viktigaste är att hindra att unga börjar röka. Man har sedan länge haft program mot rökning som informerat via tidningar, i skolan och på vårdcentral.

Vanligaste metoden för rökare är att erbjuda dem möjligheter att delta i rökavvänjningsgrupper.

Prispolitiken är en annan viktig åtgärd för att begränsa tobaksbruket. Ju högre pris desto färre rökare.

Läkares råd till sina patienter om att sluta röka har visat sig ha goda effekter. Trots att bara två till tre av 100 patienter som uppmanas sluta röka gör det, så är det en av de mest kostnadseffektiva insatserna. Detta beror på att rökningen är så farlig att hälsoeffekterna är stora även om bara ett fåtal personer följer råden.

Lagstiftningen har sedan tobakslagstiftningen skärptes i mitten på 1990-talet gjort att det är förbjudet att göra reklam för tobak, att offentliga lokaler ska vara tobaksfria och att restauranger som har fler än 50 platser måste ha en del av lokalen som är rökfri.

Många människor behöver stöd i olika former när de vill sluta röka. Sedan några år finns hjälp att få på telefon genom Sluta-röka33

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 34

linjen som är bemannad av specialutbildade sjuksköterskor från Centrum för Tobaksprevention (CTP), Stockholms läns landsting.

Erfarenheter från andra länder visar att detta är en effektiv metod.

I genomsnitt slutar tjugo procent att röka med hjälp av telefonlinjen. Linjen ger individuella råd om hur man går till väga för att sluta röka. Som ett komplement till Sluta-röka-linjen finns Hälsolinjen som ger råd genom inspelad information. Telefonnummer till dessa linjer är 020-84 00 00 respektive 020-33 11 22.

Ytterligare moderna metoder är att nyttja datorer som stöd. Dr SmokeFree är ett datorprogram utvecklat vid CTP. Dr SmokeFree kan ge dig personliga råd när du vill sluta röka efter det att du svarat på ett antal frågor om dina vanor. Datorprogrammet ska ses som ett komplement till läkares råd att sluta röka.

Alkohol Stor förbrukning av alkohol ger skador på levern och kan vid långvarigt drickande ge stora sociala problem. Alkoholkonsumtionen har i stort sett varit oförändrad under senare år enligt statistik från Systembolaget och uppskattningar över hembränning, legal och illegal import. Gränsen för högkonsumtion sätts vid 35 gram hun8 Alkoholförsäljning 6 Döda per 10 000 inv.

4

2

0 1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996 1998

Döda i alkoholrelaterade sjukdomar per 10 000 män, 15-74 år och alkoholförsäljning i liter ren alkohol per invånare från 15 år och äldre. 1980-1998.

Källa: Dödsorsaksregistret, EpC/ Socialstyrelsen och Systembolaget.

34

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 35

draprocentig alkohol per dag för män och 25 gram per dag för kvinnor, vilket motsvarar fyra respektive tre flaskor vin i veckan.

Tillgängligheten till alkohol har ökat på grund av lägre priser, att fler restauranger har fått serveringstillstånd och den stora tillgången på illegal sprit. Detta har bidragit till att ungdomars alkoholvanor har förändrats.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

Den mest radikala förebyggande åtgärden inom alkoholområdet har ansetts vara att höja prisnivån och minska lättillgängligheten. Inget av detta har haft någon större effekt, utan snarare ökat smuggling och hembränning. De förebyggande åtgärder som mest används är information och utbildning. Skolornas alkohol- och drogförebyggande program är ett sätt att informera och utbilda ungdomar om risker med för stor förbrukning av alkoholhaltiga drycker.

Ett stort problem är att den som har alkoholproblem oftast inte själv har insikt i sin situation förrän missbruket har blivit alltför omfattande. Det är svårt att motivera en alkoholist att söka den hjälp som behövs.

De flesta kommuner har någon form av alkoholmottagning med läkare och sjuksköterska som kan ge råd och hjälp till dem som redan fått problem med alkoholen. Det finns tyvärr alldeles för få behandlingshem och missbrukarna och deras anhöriga får oftast för lite stöd av samhället för att själva orka förändra sin situation.

Det finns flera frivilliga organisationer som kan vara till stor hjälp när man försöker komma ur ett missbruk. Länkarna och Nyktra alkoholister är två organisationer som är mycket aktiva i att hjälpa och stödja personer som kommit till insikt om sitt problem och vill ha hjälp.

Droger Om man jämför med andra europeiska länder är det ganska få svenska ungdomar i 15–16-årsåldern som prövat narkotika. Varje år kommer nya syntetiska droger ut på marknaden. Inställningen till droger har förändrats hos ungdomar, från ett kraftigt avståndstagande under 35

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 36

1980-talet till en friare inställning under 1990-talet. Detta ökar risken för att fler använder droger, samtidigt som det finns fler preparat på marknaden och nya användningsätt har kommit till.

Lättillgängligheten är nu det stora hotet samtidigt som inställningen har förändrats. Användning av tobak och alkohol kan vara en inkörsport till annan droganvändning.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

Drogerna är här för att stanna. Även om det mest radikala skulle vara om man kunde stoppa tillgången till alla droger så vet vi ju att det inte går. Det förebyggande arbetet får därför inriktas på information och utbildning om riskerna med droganvändning till framför allt ungdom. Olika drogförebyggande program används för utbildning i skolorna. Ungdomar som redan har råkat illa ut men som kommit ur sitt missbruk är kanske de bästa lärarna för utbildning i skolor. Det viktiga är att hindra en debut som mycket ofta leder till bestående missbruk.

När skadan redan är skedd behövs många hjälpmedel som stöd för missbrukaren och personer i dennes närmaste omgivning. Här har resurserna dragits ner under flera år vilket gör att fler och fler fastnar i beroende för kanske hela livet. Institutioner för avgiftning och rehabilitering finns i landet men de minskar i antal.

Solvanor Historiskt sett har det inte alltid varit fint att vara solbrun. Det visade att man tillhörde arbetarklassen som måste arbeta utomhus.

Kunskapen om att D-vitamin kunde bildas när man solar ledde till rekommendationer att vistas ute och det blev allt vanligare att sola.

Det finns inga undersökningar om svenska folkets solvanor, bara lokala studier, till exempel i Stockholms län som visar att kvinnor solar oftare än män.

Hudens känslighet för solens ultravioletta strålar varierar hos olika människor. Känsligheten är beroende av hur pigmenterad (brun) huden är och vilken möjlighet den har att bli brun. Det är särskilt viktigt att barn skyddas mot för mycket sol. Barns hud är 36

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 37

Solvanorna är helt avgörande för risken att få hudcancer.

tunnare och har sämre förmåga att bli solbrun. Detta leder till att de lättare bränner sig.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

När man blir brun långsamt utan rodnad hinner huden bygga upp ett skydd mot solen av pigment. Barn ska undvika att vara avklädda i solen mellan klockan 11 och 15. Att låta barnen leka i skuggan under ett träd eller ett parasoll är ett enkelt sätt att skydda dem.

Det bästa solskyddet är kläder. Tunna luftiga kläder, solhatt eller keps ger bra skydd. Solskyddsmedel kan användas som tillägg när det inte går att skydda sig på annat sätt. Solskyddsfaktorn försvinner när man svettas, badar eller torkar sig med en handduk. Smörj på rikligt och ofta.

Sexualvanor En människas sexualvanor är hennes eller hans egen privatsak.

Sexualiteten berör alla människor och olika individers sexuella 37

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 38

beteende är också en angelägenhet för samhället. Via hälso- och sjukvårdspolitik tillhandahåller samhället resurser och service så som MVC och ungdomsmottagningar till stöd åt människor och deras sexuella aktiviteter. Sexualiteten betraktas oftast med ett medicinskt/naturvetenskapligt sätt vilket gör att den bara betraktas som ett symtom eller en medicinsk fråga. Sexualiteten är en del av samlevnaden mellan människor.

I 1996 års nationella studie av sexualitet och hälsa i Sverige fanns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och tillfredsställelse med sexuallivet. Men sexuellt välbefinnande har en personlig betydelse som snarare har med självbild och egna personliga värderingar att göra.

För 30 år sedan hade åtta procent av svenska kvinnor i åldern 18–30 sitt första samlag före 16 års ålder. I 1996 års befolkningsstudie av sexualitet och hälsa är de mer än fyra gånger så många, 38 procent. En dryg tredjedel har sitt första samlag innan de fyllt 16 år. I åldersgruppen 18–24 år är genomsnittsåldern för första samlag 16,5 år för kvinnor och 16,8 år för män.

Vissa sjukdomar, hiv/aids, klamydia, gonorré och syfilis, överförs från människa till människa via sexuella kontakter.

Under 1999 gjordes totalt 8 493 aborter i Stockholms län. Antalet kvinnor under 20 år var 1 070 och 20–24 år 1 825. Kvinnor i åldern 25–29 år gjorde flest aborter: 1 967.

Totala antalet aborter var i Sverige 1999 drygt 30 000.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

MVC och ungdomsmottagningar har stort förtroende hos folk och den praktiskt taget hundraprocentiga anslutningen har bidragit till den mycket goda hälsan, fysiskt och psykiskt, när det gäller graviditet och förlossning.

Det är viktigt vid sexualundervisning att underlätta egna val och sexuellt välbefinnande genom att betona vad människor ska vara rädda om – snarare än vad de ska vara rädda för.

Kondom vid samlag är bästa sättet att skydda sig mot både sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.

38

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 39

Spelberoende Risker med spelandet har uppmärksammats de senaste åren.

Folkhälsoinstitutet kallar det ett folkhälsoproblem. Detta gör man genom att studera omfattningen, vilka som drabbas och hur allvarliga konsekvenserna är och på det faktum att problemet ökar. Nya spelformer introduceras och spelandet finns allt längre ner i åldrarna.

En studie av 10 000 genomsnittligt utvalda personer i åldrarna 15–74 år tillfrågades om sitt förhållande till spel. Forskare undersökte dels det som kallas problematiskt och det som kallas patologiskt spelande. Problemspelande står för ett spelbeteende som stör och skadar den enskilde och dennes relationer i familj och arbete.

Patologiskt spelande blir det när man förutom detta heller inte har kontroll över spelandet och ett behov av att öka insatserna. Enligt forskare anser man att drygt två procent av befolkningen har sådana spelvanor att de kan betecknas som problemspelare eller patologiska spelare. Den åldersgrupp som har flest spelberoende är 15–17åringar. Därefter kommer 18–24-åringar.

RISK- OCH FRISKFAKTORER

Mest radikala lösningen skulle vara att förbjuda vissa delar av spel som framförallt är lättillgängligt och inkörsport till mer avancerade spelformer. En sådan lösning är tyvärr ogenomförbar så då återstår upplysning och information för att förebygga spelberoende.

I början av 1998 bildades en frivillig organisation för spelfrågor, Oberoende Spel Samverkan (OSS). Gruppens främsta uppgift är att i förebyggande syfte sprida kunskap och information om spelandets risker.

Levnadsvillkor Våra levnadsvillkor har stor betydelse för hälsan. Det finns många studier som visar samband mellan befolkningens sociala förhållanden, levnadsvillkor och hälsa. Boende, god hygien, rent vatten och tillgång till allsidig mat är några omständigheter som beskrivits tidi-

39

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.34 Sida 160

Neurasteni: En form av psykiska besvär, med missmod, bitterhet, retlighet m.m.

Nutrition: Näring Pedagogik: Vetenskapen om uppfostran och undervisning Posttraumatisk: Skada eller tillstånd som uppträder efter trauma Prevalens: Mått på hur stor del av en befolkning som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom Psykotisk: Sjukligt själstillstånd Sektor: Område Sociologi: Vetenskap om samhällets uppkomst Schizofreni: Sinnessjukdom med personlighetsklyvning Tillit: Förtroende, förtröstan Tjänligt: Lämpligt, användbart Tvärsektoriellt: Flera olika sektorer samarbetar för en gemensam fråga.

Validitet: Frånvaron av systematiska fel Yuppiesjuka: Kronisk trötthet.

Källor:

Cancerregistret, Dödsorsaksregistret, Folkhälsoinstitutet, Undersökningen av levnadsförhållanden ULF/Statistiska Centralbyrån, Epidemiologiskt Centrum/Socialstyrelsen, Systembolaget.

Bildleverantörer

8 12 16 25 27 37 51 58 67 79 83 88 93 99 103 108 123 131 138 143 153

160

Mats Widén/Johnér bildbyrå Gunnar Lundh/Nordiska museets bildbyrå Nordiska museets bildbyrå Örjan Björkdahl/Pressens Bild Folke Hellberg/Pressens Bild Gisela Svedberg/Pressens Bild Jan Wiridén/Pressens Bild Jessica Gow/Pressens Bild Psyke kampanjen (www.sverigesinre.nu) Stig Hammarstedt/Pressens Bild Tommy Svensson/Pressens Bild Kenneth Jonasson/Pressens Bild Henrik Montgomery/Pressens Bild Lennart Engström Lennart Isaksson/Pressens Bild Peter Sandahl/Scanpix Ingvar Andersson/Pressens Bild Hulton Getty/Stone Magnus Hallgren/Pressens Bild Marco Gustafsson/Pressens Bild Anette Nantell/Pressens Bild

Folkhalsan_1_160.qxd 07 08 13 15.33 Sida 2

ISBN 978-91-47-05534-0 © 2000 Gunilla Bjärås, Lena Kanström och Liber AB Redaktör: Katarina Wesslén-Lindahl Omslag: Anna Hild Bildredaktör: Marie Olsson Diagram: Kjell Bånge Tack till Gudrun Persson på Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen!

Första upplagan 4 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Elanders, Ungern 2007

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post:kundservice.liber@liber.se

folkhälso_omslag.qxd 07 08 14 09.11 Sida 1

Folkhälsokunskap

Folkhälsokunskap är avsedd för den nya valbara kursen folkhälsokunskap (50 p) i omvårdnadsprogrammet på

Fo l k h ä l s o k u n s k a p

gymnsieskolan och i vuxenutbildningen. Den kan även användas för andra utbildningar eller som lärobok vid fortbildning för personal som arbetar med folkhälsoarbete inom primärvården, kommunal förvaltning och andra lokala organisationer.

En god hälsa är ett viktigt mål för individen och en god folkhälsa är ett viktigt mål för samhället. Nya folkhälsoproblem uppmärksammas hela tiden. Det är stora

Gunilla Bjärås

skillnader mellan vad som ansågs vara en folksjukdom för hundra år sedan och idag. Tidigare var det ingen som talade om stress och utbrändhet som ett folkhälsoproblem. Nu vet vi att just dessa symtom förorsakar stora problem för både individ och samhälle.

★

Gunilla Bjärås är doktor i medicinsk vetenskap. Hon

Lena Kanström

arbetar som programchef för Stockholms diabetespreventiva program, SDPP. Lena Kanström är doktor i medicinsk vetenskap. Hon arbetar på Folkhälsoforum, Stockholms läns landsting, med att stödja det lokala folkhälsoarbetet i länet.

Best nr 47-05534-0 Tryck nr 47-05534-0-04

Liber

9

789147 055340

Gunilla Bjärås

★

Lena Kanström