Issuu on Google+

Psykiatri 1 Ann-Marie Gรถransson


Psykiatri 1 Människor berättar Ann-Marie Göransson

SANOMA Utbildning

s.1-10.indd 1

2013-11-22 15.50


Innehåll Del 1 Psykiatrins historia

Människor berättar 11 Begrepp 12

Psykiatrins historia 13 Historik, fram till 1800-talet 15 Historik, perioden 1850–1950 16 Historik, perioden 1950–1970 18 Historik, perioden 1970–1995 19 Psykiatriutredningen 22 Historik, perioden 1995–2011 22 Psykiatrireformen 23 Reflektion och diskussion 24

Del 2 Psykisk hälsa – OHÄLSA Psykiatrin i dag, Yrkeskompetens

Människor berättar 25 Begrepp 26

Psykisk hälsa – ohälsa 27 Vad är psykisk ohälsa? 28 Psykisk ohälsa i dagens samhälle 29 Försämrad psykiska hälsa bland ungdomar 30 Psykisk ohälsa hos människor som invandrat till Sverige 31

Varför mår människor psykiskt dåligt? 32 Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa 34 Kasam – Känsla av sammanhang 34 Fördomar om psykisk hälsa 35

(H)järnkoll – för att minska fördomar och negativa attityder 38

Att vara anhörig 38 Merbelastning 39 Stöd till anhöriga 39

Psykiatrin i dag 40 Olika synsätt – olika perspektiv 40 Medicinskt-biologiskt synsätt 40 Psykodynamiskt synsätt 41 Inlärningspsykologiskt synsätt – behaviorismen 43 Kognitivt synsätt 43 Socialpsykologiskt synsätt 44 Ett salutogent synsätt 46 Vilken förklaringsmodell är ”mest rätt”? 46 Varför är det viktigt att veta vad som orsakar psykisk ohälsa? 47

Psykiatrisk behandling 48 Evidenbaserad behandling 48 Medicinsk behandling 49 Lugnande och sömngivande läke medel – bensodiazepiner 49 Antidepressiva läkemedel 50

Antipsykotiska läkemedel – neuroleptika 50 Litiumpreparat 51 Elbehandling, ECT 52

Psykologisk behandling 52 Psykodynamisk terapi 52 Beteendeterapi 54 Kognitiv beteendeterapi (KBT) 54 Familjesamtal och familjeterapi 55 INNEHÅLL

5


Miljöterapi 55 Psykiatrisk omvårdnad, rehabilitering och omsorg 56 Psykiatrisk omvårdnad 56 Evidensbaserad omvårdnad 57 Omvårdnadsprocessen 57 Kontaktmannaskap 58 Omvårdnadsdokumentation 59 Psykiatrisk rehabilitering 59 Omsorg vid psykisk ohälsa 60 Återhämtning 61 Psykiatriska verksamheter 62 Organisation 62 Psykiatrisk slutenvård 63 Psykiatriska krishem 63 Psykiatrisk öppenvård 63 Psykiatriska mobilteam 64 Boendestöd och bostad med särskild service 64 Sysselsättning 64 Fontänhusen 64 Självhjälpsgrupper 66 Patient-, anhörig-, brukar- och intresseorganisationer 66 Samverkan mellan olika verksamheter 67 Samordning av insatser för brukaren 67 Individuell vårdplan 67 Case Management 67 Personligt ombud, PO 68

Lagar 68 Hälso- och sjukvårdslagen 68 Socialtjänstlagen 68

Lag om psykiatrisk tvångsvård 68 Offentlighets- och sekretesslagen 69

Yrkeskompetens 70 Lyhördhet 70 Respekt 70 Äkthet 71 6

INNEHÅLL

Empati 71 Samtal med vårdtagare 72 Att lyssna aktivt 73 Att ställa frågor 73 Att återspegla 73 Tystnad 74

Svårigheter 74 Dubbla budskap 74

Sjukdomsvinst 74 Överföring – motöverföring 74 Försvarsmekanismer 75 Parallellprocess 75

Självkännedom 75 Handledning 76

Reflektion och diskussion 76

Del 3 Olika former av psykisk ohälsa

Begrepp 80 Psykiatriska diagnoser 82 Skattningsskalor 82

Psykisk ohälsa hos barn och unga 84 Människor berättar 84 Olika former av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 85 Ångest hos barn och unga 85 Depression hos barn och unga 85 Utveckling av ångest och depression 87 Behandling av ångest och depression 87

Självskadebeteende 88 Utveckling av självskadebeteende 88

Behandling av självskadebeteende 89 Psykologisk behandling 89 Att möta människor med självskade beteende 89

Ätstörningar 90 Anorexi 90 Bulimi 92 Utveckling av ätstörningar 92 Behandling av ätstörningar 92 Psykologisk behandling 93 Medicinsk behandling 93 Att möta människor med ätstörningar 93 Att vara anhörig 94 Reflektion och diskussion 95

Psykiska kriser 96 Människor berättar 96 Psykiska kriser 97 Vad är en psykisk kris? 97 Traumatisk kris 98 Utvecklingskriser 99 Kriser hos äldre 99 Krisens olika faser 100 Chockfasen 101 Reaktionsfasen 102 Bearbetningsfasen 103 Nyorienteringsfasen 103 Att möta människor i kris 104 Svårigheter och kompetens 106 Fördröjda kriser 107 Överdeterminerade kriser 107 Att möta människor med över determinerade kriser 108 Krispsykoterapi 108 Att gå igenom en kris 108 Reflektion och diskussion 109

Ångesttillstånd 110 Människor berättar 110 Ångest, fobi och tvång 111 Vad är ångest? 111

Skillnaden mellan rädsla och ångest 113

Olika former av ångesttillstånd 114 Panikångest 114

Symtom 114 Generaliserad ångest 115 Symtom 115 Fobier 116 Specifik fobi 116 Agorafobi 117 Social fobi 117 Tvång – tvångssyndrom 117 Tvångstankar och tvångshand lingar 118 Ångest hos äldre 119 Organisk ångest 119 Utveckling av ångest, fobi och tvång 119 Genetisk ärftlighet 119 Transmittorsubstanser 119 Psykodynamisk teori 120 Inlärningspsykologisk teori – bahaviorismen 120 Kognitiv teori 120 Sammanfattning 120 Behandling av ångest, fobi och tvång 121 Läkemedel 121 Psykodynamisk terapi 121 Beteendeterapi 121 Kognitiv beteendeterapi 121 Evidensbaserad behandling enligt SBU 122 Att möta människor med ångest, fobi och tvång 122 Att möta människor med panik attacker 123 Omvårdnad vid ångest, fobi och tvång 125 Träning och rehabilitering 126 Svårigheter och kompetens 126

INNEHÅLL

7


Miljöterapi 55 Psykiatrisk omvårdnad, rehabilitering och omsorg 56 Psykiatrisk omvårdnad 56 Evidensbaserad omvårdnad 57 Omvårdnadsprocessen 57 Kontaktmannaskap 58 Omvårdnadsdokumentation 59 Psykiatrisk rehabilitering 59 Omsorg vid psykisk ohälsa 60 Återhämtning 61 Psykiatriska verksamheter 62 Organisation 62 Psykiatrisk slutenvård 63 Psykiatriska krishem 63 Psykiatrisk öppenvård 63 Psykiatriska mobilteam 64 Boendestöd och bostad med särskild service 64 Sysselsättning 64 Fontänhusen 64 Självhjälpsgrupper 66 Patient-, anhörig-, brukar- och intresseorganisationer 66 Samverkan mellan olika verksamheter 67 Samordning av insatser för brukaren 67 Individuell vårdplan 67 Case Management 67 Personligt ombud, PO 68

Lagar 68 Hälso- och sjukvårdslagen 68 Socialtjänstlagen 68

Lag om psykiatrisk tvångsvård 68 Offentlighets- och sekretesslagen 69

Yrkeskompetens 70 Lyhördhet 70 Respekt 70 Äkthet 71 6

INNEHÅLL

Empati 71 Samtal med vårdtagare 72 Att lyssna aktivt 73 Att ställa frågor 73 Att återspegla 73 Tystnad 74

Svårigheter 74 Dubbla budskap 74

Sjukdomsvinst 74 Överföring – motöverföring 74 Försvarsmekanismer 75 Parallellprocess 75

Självkännedom 75 Handledning 76

Reflektion och diskussion 76

Del 3 Olika former av psykisk ohälsa

Begrepp 80 Psykiatriska diagnoser 82 Skattningsskalor 82

Psykisk ohälsa hos barn och unga 84 Människor berättar 84 Olika former av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 85 Ångest hos barn och unga 85 Depression hos barn och unga 85 Utveckling av ångest och depression 87 Behandling av ångest och depression 87

Självskadebeteende 88 Utveckling av självskadebeteende 88

Behandling av självskadebeteende 89 Psykologisk behandling 89 Att möta människor med självskade beteende 89

Ätstörningar 90 Anorexi 90 Bulimi 92 Utveckling av ätstörningar 92 Behandling av ätstörningar 92 Psykologisk behandling 93 Medicinsk behandling 93 Att möta människor med ätstörningar 93 Att vara anhörig 94 Reflektion och diskussion 95

Psykiska kriser 96 Människor berättar 96 Psykiska kriser 97 Vad är en psykisk kris? 97 Traumatisk kris 98 Utvecklingskriser 99 Kriser hos äldre 99 Krisens olika faser 100 Chockfasen 101 Reaktionsfasen 102 Bearbetningsfasen 103 Nyorienteringsfasen 103 Att möta människor i kris 104 Svårigheter och kompetens 106 Fördröjda kriser 107 Överdeterminerade kriser 107 Att möta människor med över determinerade kriser 108 Krispsykoterapi 108 Att gå igenom en kris 108 Reflektion och diskussion 109

Ångesttillstånd 110 Människor berättar 110 Ångest, fobi och tvång 111 Vad är ångest? 111

Skillnaden mellan rädsla och ångest 113

Olika former av ångesttillstånd 114 Panikångest 114

Symtom 114 Generaliserad ångest 115 Symtom 115 Fobier 116 Specifik fobi 116 Agorafobi 117 Social fobi 117 Tvång – tvångssyndrom 117 Tvångstankar och tvångshand lingar 118 Ångest hos äldre 119 Organisk ångest 119 Utveckling av ångest, fobi och tvång 119 Genetisk ärftlighet 119 Transmittorsubstanser 119 Psykodynamisk teori 120 Inlärningspsykologisk teori – bahaviorismen 120 Kognitiv teori 120 Sammanfattning 120 Behandling av ångest, fobi och tvång 121 Läkemedel 121 Psykodynamisk terapi 121 Beteendeterapi 121 Kognitiv beteendeterapi 121 Evidensbaserad behandling enligt SBU 122 Att möta människor med ångest, fobi och tvång 122 Att möta människor med panik attacker 123 Omvårdnad vid ångest, fobi och tvång 125 Träning och rehabilitering 126 Svårigheter och kompetens 126

INNEHÅLL

7


Att vara anhörig 127 Att förebygga ångest, fobi och tvång 127 Att leva med ångest fobi och tvång 128 Reflektion och diskussion 129

Utmattningssyndrom 131 Människor berättar 131 Utmattningssyndrom 132 Vad är utmattningssyndrom? 132 Symtom 133 Utveckling av utmattnings syndrom 134 Behandling av utmattningssyndrom 135 Psykologisk behandling 135 Rehabilitering 136 Läkemedel 136 Egenvård 136 Alternativa behandlingar 136 Att förebygga utmattningssyndrom 137 Reflektion och diskussion 138

Depressioner och bipolär sjukdom 139 Människor berättar 139 Depressioner 140 Vad är depression? 141 Dystymi 142 Symtom 143 Egentlig depression 143 Symtom 144 Sjukdomsförlopp 145 Årstidsbundna depressioner 146 Symtom 146 Depressioner hos äldre 147 Symtom 147 Depressioner i samband med kroppsliga sjukdomar och missbruk 147 8

INNEHÅLL

Bipolär sjukdom 148 Symtom vid mani 148 Sjukdomsförlopp 149 Utveckling av depression och bipolär sjukdom 149 Genetisk ärftlighet 149 Transmittorsubstanser och hormonell obalans 149 Psykologiska och sociala faktorer 150 Sammanfattning 151 Behandling vid depression 151 Antidepressiva läkemedel 151 Elbehandling (ECT) 151 Ljusterapi 152 Psykologisk behandling 152 Evidensbaserad behandling enligt SBU 152 Behandling vid bipolär sjukdom 152 Medicinsk behandling 152 Psykologisk behandling 152 Evidensbaserad behandling enligt SBU 153 Att möta människor med depression och bipolär sjukdom 153 Omvårdnad vid svår depresssion 153 Omvårdnad vid mindre svår depres sion och dystymi 156 Omvårdnad vid bipolär sjukdom (maniskt sjukdomsskov) 156 Omvårdnad efter ett maniskt sjuk domsskov 157 Svårigheter och kompetens 157 Att vara anhörig 158 Att förebygga depression och bipolär sjukdom 160 Att leva med depression och bipolär sjukdom 160 Reflektion och diskussion 161

Självmord 163 Människor berättar 163 Självmord 164 Vad är självmord? 164 Hur många begår självmord och gör självmordsförsök? 165 Självmordsprocessen – självmords stegen 166 Självmordssignaler 166 Utveckling av självmordshand lingar 168 Bakomliggande faktorer 168 Utlösande faktorer 170 Riskfaktorer 170 Att möta självmordsnära männi skor 170 Bedömning av själmordsrisken 170 Behandling vid självmordsplaner och självmordsförsök 171 Omvårdnad i mötet med självmordsnära människor 171 Svårigheter och kompetens 173 Att vara anhörig 174 Att förebygga självmord 174 Reflektion och diskussion 176

Psykoser 177 Människor berättar 177 Psykos 178 Vad är en psykos? 178 Bristande verklighetsuppfattning 179 Hallucinationer 179 Vanföreställningar 181 Förändrad upplevelse av sig själv och andra 181 Delvis störd verklighetsuppfatt ning 182

Bristande sjukdomsinsikt 182

Schizofreni 183 Tidiga varningstecken 185

Symtom vid schizofreni (i psyko tisk fas) 186 Efter den psykotiska fasen 187 Fördomar om våld och hot 188 Överdödlighet 188 Utveckling av schizofreni 188 Stress-sårbarhetsmodellen 188 Genetisk ärftlighet 189 Transmittorsubstansstörningar 189 Tidig hjärnpåverkan 189 Psykosociala faktorer 189 Behandling av schizofreni 190 Läkemedel 190 Antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) 190 Antikolinerga läkemedel 190 Sömnmedel och ångestdämpande medel 190 Kognitiv beteendeterapi 190 Psykodynamisk terapi 191 Evidensbaserad behandling enligt SBU 191 Att möta människor med schizo freni 191 Tidiga insatser 191 Omvårdnad i psykotisk fas 191 Återhämtning 195 Rehabilitering och social träning 195 Svårigheter och kompetens 197 Att vara anhörig 198 Att leva med schizofreni 199 Reflektion och diskussion 200

INNEHÅLL

9


Att vara anhörig 127 Att förebygga ångest, fobi och tvång 127 Att leva med ångest fobi och tvång 128 Reflektion och diskussion 129

Utmattningssyndrom 131 Människor berättar 131 Utmattningssyndrom 132 Vad är utmattningssyndrom? 132 Symtom 133 Utveckling av utmattnings syndrom 134 Behandling av utmattningssyndrom 135 Psykologisk behandling 135 Rehabilitering 136 Läkemedel 136 Egenvård 136 Alternativa behandlingar 136 Att förebygga utmattningssyndrom 137 Reflektion och diskussion 138

Depressioner och bipolär sjukdom 139 Människor berättar 139 Depressioner 140 Vad är depression? 141 Dystymi 142 Symtom 143 Egentlig depression 143 Symtom 144 Sjukdomsförlopp 145 Årstidsbundna depressioner 146 Symtom 146 Depressioner hos äldre 147 Symtom 147 Depressioner i samband med kroppsliga sjukdomar och missbruk 147 8

INNEHÅLL

Bipolär sjukdom 148 Symtom vid mani 148 Sjukdomsförlopp 149 Utveckling av depression och bipolär sjukdom 149 Genetisk ärftlighet 149 Transmittorsubstanser och hormonell obalans 149 Psykologiska och sociala faktorer 150 Sammanfattning 151 Behandling vid depression 151 Antidepressiva läkemedel 151 Elbehandling (ECT) 151 Ljusterapi 152 Psykologisk behandling 152 Evidensbaserad behandling enligt SBU 152 Behandling vid bipolär sjukdom 152 Medicinsk behandling 152 Psykologisk behandling 152 Evidensbaserad behandling enligt SBU 153 Att möta människor med depression och bipolär sjukdom 153 Omvårdnad vid svår depresssion 153 Omvårdnad vid mindre svår depres sion och dystymi 156 Omvårdnad vid bipolär sjukdom (maniskt sjukdomsskov) 156 Omvårdnad efter ett maniskt sjuk domsskov 157 Svårigheter och kompetens 157 Att vara anhörig 158 Att förebygga depression och bipolär sjukdom 160 Att leva med depression och bipolär sjukdom 160 Reflektion och diskussion 161

Självmord 163 Människor berättar 163 Självmord 164 Vad är självmord? 164 Hur många begår självmord och gör självmordsförsök? 165 Självmordsprocessen – självmords stegen 166 Självmordssignaler 166 Utveckling av självmordshand lingar 168 Bakomliggande faktorer 168 Utlösande faktorer 170 Riskfaktorer 170 Att möta självmordsnära männi skor 170 Bedömning av själmordsrisken 170 Behandling vid självmordsplaner och självmordsförsök 171 Omvårdnad i mötet med självmordsnära människor 171 Svårigheter och kompetens 173 Att vara anhörig 174 Att förebygga självmord 174 Reflektion och diskussion 176

Psykoser 177 Människor berättar 177 Psykos 178 Vad är en psykos? 178 Bristande verklighetsuppfattning 179 Hallucinationer 179 Vanföreställningar 181 Förändrad upplevelse av sig själv och andra 181 Delvis störd verklighetsuppfatt ning 182

Bristande sjukdomsinsikt 182

Schizofreni 183 Tidiga varningstecken 185

Symtom vid schizofreni (i psyko tisk fas) 186 Efter den psykotiska fasen 187 Fördomar om våld och hot 188 Överdödlighet 188 Utveckling av schizofreni 188 Stress-sårbarhetsmodellen 188 Genetisk ärftlighet 189 Transmittorsubstansstörningar 189 Tidig hjärnpåverkan 189 Psykosociala faktorer 189 Behandling av schizofreni 190 Läkemedel 190 Antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) 190 Antikolinerga läkemedel 190 Sömnmedel och ångestdämpande medel 190 Kognitiv beteendeterapi 190 Psykodynamisk terapi 191 Evidensbaserad behandling enligt SBU 191 Att möta människor med schizo freni 191 Tidiga insatser 191 Omvårdnad i psykotisk fas 191 Återhämtning 195 Rehabilitering och social träning 195 Svårigheter och kompetens 197 Att vara anhörig 198 Att leva med schizofreni 199 Reflektion och diskussion 200

INNEHÅLL

9


Psykiska funktionsnedsättningar 201

Psykiatri 208

Människor berättar 201 Psykiska funktionsnedsättningar 202 Att möta människor med psykiska funktionsnedsättningar 205 Omvårdnad vid svåra psykiska funktionsnedsättningar 205 Att leva med psykiska funktionsnedsättningar 206

Ämnets syfte 208 Psykiatri 1 209 Centralt innehåll 209 Kurser i ämnet 209

Reflektion och diskussion 207

10

INNEHÅLL

Litteratur och webbadresser 211 Register 214


Del 1

Psykiatrins historia Människor berättar

Min första kontakt med psykiatrin

s. 13

Sonja berättar om insulinbehandling

s. 17

Om rehabilitering, år 1975

s. 19

Om ett gruppboende, år 1992

s. 20

Läkemedelsbehandling Psykiatriutredningen Psykiatrireformen

Psykiatrins historia

11


Reflektion och diskussion Lennart Jönsson, född 1943, är uppvuxen i norra Skåne. Efter studentexamen, 1962, studerade han på Lunds universitet. När Lennart var 23 år (1966) insjuknade han i schizofreni och blev intagen på den psykiatriska avdelning som beskrivs i början på kapitlet. Idag bor han på ett gruppboende för människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar. För att Lennart ska sköta sin hygien måste han påminnas och övertygas. Allt måste vara på samma sätt, annars blir han orolig och aggressiv. Ibland kan han inte äta viss mat, t.ex. gurka och morötter, eftersom han upplever dessa grönsaker som levande varelser. Diskutera hur Lennarts liv har påverkats av förändringarna inom psykiatrin. Beskriv hur ni tror att hans liv har sett ut. Följande frågor kan vara utgångspunkt: • Vilken vård fick Lennart när han insjuknade, när han var 30 år, 40 år, 50 år och 60 år? • Hur har vården påverkat Lennart i olika faser av hans liv? Psykiatrireformen Den slutna psykiatriska vården började avvecklas redan på 1970- och 1980-talen. I samband med psykiatrireformen minskade antalet slutenvårdsplatser ytterligare. I en del fall har det blivit som för Oscar (s. 20). Samtidigt beskriver media hur psykiskt sjuka människor lever som ”utslagna”, hemlösa, utan hjälp och stöd. Diskutera i vilken utsträckning målsättningen med psykiatrireformen har uppfyllts. Uppgifter i samband med APL Under din APL möter du troligtvis någon äldre människa som har varit psykiskt sjuk och vårdats inom psykiatrin. Diskutera med din handledare hur det påverkar hans/hennes nuvarande liv och hur du som vårdare bör möta och kommunicera med honom/henne.

24

Psykiatrins historia


Del 2 Del 2 x

Psykisk hälsa – ohälsa Människor berättar Alinia berättar om att må psykiskt dåligt Johanna berättar om stress och överbelastning Mia berättar om sin syster

s. 28 s. 32 s. 39

Psykiatrin idag Människor berättar Anna-Lena berättar om sin kontakt med en psykiatriker s. 48 s. 53 Johanna berättar om ”sin” psykodynamiska terapi

Yrkeskompetens Människor berättar En vårdare berättar om psykiatrisk omsorg

s. 61

Försämrad psykisk hälsa bland ungdomar Varför mår människor psykiskt dåligt? Fördomar – (H)JÄRNKOLL Återhämtning Yrkeskompetens

psykisk hälsa – ohälsa

25


”måste ta” hand om familjemedlemmen på olika sätt, t.ex. genom att städa, laga mat och betala olika utgifter åt honom. Ibland har anhöriga svårt att lämna hemmet och åka till arbetet, en situation som påverkar ekonomin negativt. Anhöriga har också ofta mindre tid för egen vila, fritid och socialt umgänge. Merbelastning leder i många fall till ohälsa i form av ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet hos de anhöriga.

Hjärnkoll – för att minska fördomar och negativa attityder

Hjärnkoll är en kampanj för att öka kunskapen om och minska fördomar mot människor med psykisk ohälsa, som drivs av Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och pågår 2010–2011. www.hjarnkoll.se

Att vara anhörig

Stöd till anhöriga

När en människa drabbas av psykisk ohälsa eller psykiska funktionsnedsättningar påverkas även de närstående2. Psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar hos en familjemedlem kan väcka en mängd olika känslor hos de närstående. De kan känna: • skuld och sorg • oro och maktlöshet • hopp och förtvivlan • ilska och skam • rädsla. Merbelastning avser alla de svårigheter som psykisk ohälsa leder till för den drabbade och de närstående. Det kan handla om att de anhöriga

Anhöriga är en viktig resurs i all vård och behandling, men de behöver stöd för att klara denna svåra uppgift. Genom anhörigutbildningar kan de få kunskap om familjemedlemmens sjukdom, symtom och behandling. De kan också få undervisning i hur man kan stödja den drabbade på bästa sätt. En viktig del av utbildningen är att de anhöriga ska få möjlighet att dela sina erfarenheter med andra i samma situation. Anhörigutbildningar kan ske i studiecirkelform, där vårdpersonal och andra föreläsare medverkar. De arrangeras av olika vårdenheter och av anhörigorganisationer3.

2 Läs mer om ”Att vara anhörig” i Del 3.

3 Läs mer om anhörig- och intresseorganisationer i Del 3.

Merbelastning

38

Min syster är inte som andra. Hon ser vanlig ut, men hon är annorlunda. Hennes värld har inga nyanser – allt är svart eller vitt, älska eller hata. Nu hatar hon mig för att jag inte tycker som hon och för att jag sa det. Då kan man få hatbrev på posten eller så finns man inte längre. Ingen i vår familj existerar för henne nu och det är bara vårt fel. Allt är alltid alla andras fel, aldrig hennes. Det är kanske det värsta – att hon inte kan se hur illa hon gör sig själv och alla runt omkring henne. Det gör mig så fruktansvärt arg fast jag vet att det inte är hennes fel. Jag vet ju att hon är sjuk och ändå vill jag bara skrika till henne att ta ansvar för vad hon gör. Varenda gång hon ställer till det tänker jag: ”Nu orkar jag inte bry mig”. Men då sitter den där klumpen i bröstet. Vad gör hon? Har hon gjort sig illa igen? Min stackars lillasyster. Jag är inte heller som alla andra. För jag har en lillasyster som gör så att jag alltid bär med mig en tung ryggsäck av sorg, besvikelse, oro och ilska. Mia

psykisk hälsa – ohälsa

psykisk hälsa – ohälsa

39


”måste ta” hand om familjemedlemmen på olika sätt, t.ex. genom att städa, laga mat och betala olika utgifter åt honom. Ibland har anhöriga svårt att lämna hemmet och åka till arbetet, en situation som påverkar ekonomin negativt. Anhöriga har också ofta mindre tid för egen vila, fritid och socialt umgänge. Merbelastning leder i många fall till ohälsa i form av ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet hos de anhöriga.

Hjärnkoll – för att minska fördomar och negativa attityder

Hjärnkoll är en kampanj för att öka kunskapen om och minska fördomar mot människor med psykisk ohälsa, som drivs av Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och pågår 2010–2011. www.hjarnkoll.se

Att vara anhörig

Stöd till anhöriga

När en människa drabbas av psykisk ohälsa eller psykiska funktionsnedsättningar påverkas även de närstående2. Psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar hos en familjemedlem kan väcka en mängd olika känslor hos de närstående. De kan känna: • skuld och sorg • oro och maktlöshet • hopp och förtvivlan • ilska och skam • rädsla. Merbelastning avser alla de svårigheter som psykisk ohälsa leder till för den drabbade och de närstående. Det kan handla om att de anhöriga

Anhöriga är en viktig resurs i all vård och behandling, men de behöver stöd för att klara denna svåra uppgift. Genom anhörigutbildningar kan de få kunskap om familjemedlemmens sjukdom, symtom och behandling. De kan också få undervisning i hur man kan stödja den drabbade på bästa sätt. En viktig del av utbildningen är att de anhöriga ska få möjlighet att dela sina erfarenheter med andra i samma situation. Anhörigutbildningar kan ske i studiecirkelform, där vårdpersonal och andra föreläsare medverkar. De arrangeras av olika vårdenheter och av anhörigorganisationer3.

2 Läs mer om ”Att vara anhörig” i Del 3.

3 Läs mer om anhörig- och intresseorganisationer i Del 3.

Merbelastning

38

Min syster är inte som andra. Hon ser vanlig ut, men hon är annorlunda. Hennes värld har inga nyanser – allt är svart eller vitt, älska eller hata. Nu hatar hon mig för att jag inte tycker som hon och för att jag sa det. Då kan man få hatbrev på posten eller så finns man inte längre. Ingen i vår familj existerar för henne nu och det är bara vårt fel. Allt är alltid alla andras fel, aldrig hennes. Det är kanske det värsta – att hon inte kan se hur illa hon gör sig själv och alla runt omkring henne. Det gör mig så fruktansvärt arg fast jag vet att det inte är hennes fel. Jag vet ju att hon är sjuk och ändå vill jag bara skrika till henne att ta ansvar för vad hon gör. Varenda gång hon ställer till det tänker jag: ”Nu orkar jag inte bry mig”. Men då sitter den där klumpen i bröstet. Vad gör hon? Har hon gjort sig illa igen? Min stackars lillasyster. Jag är inte heller som alla andra. För jag har en lillasyster som gör så att jag alltid bär med mig en tung ryggsäck av sorg, besvikelse, oro och ilska. Mia

psykisk hälsa – ohälsa

psykisk hälsa – ohälsa

39


Steg i omvårdnadsprocessen

Bedömning

Den omvårdnadsansvarige skötaren samlar information om och gör en bedömning av vårdtagarens hälsa, behov och resurser. Det kan ske genom en intervju med vårdtagaren och anhöriga. I bedömningen utgår skötaren från vårdtagarens upplevelser och erfarenheter.

Omvårdnadsmål

Omvårdnadsmålen klargör mål och delmål med omvårdnaden. Omvårdnadsmålen utgår från hur vårdtagaren uppfattar sina svårigheter och möjligheter.

Planering av omvårdnadsåtgärder

Omvårdnadsplanering klargör vilka åtgärder som ska ingå i omvårdnaden. Omvårdnadsplaneringen utgår från vårdtagarens mål, behov och förutsättningar.

Genomförande av omvårdnadsåtgärder

Genomförandet av omvårdnadsåtgärder bygger på vårdtagarens största möjliga delaktighet.

Utvärdering

Omvårdnadsåtgärderna utvärderas. Det kan vara början till en ny bedömning och nya omvårdnadsmål.

I vissa fall ingår det i kontaktpersonens uppgifter att dokumentera omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentation

Kontaktmannaskap

Kontaktmannaskap är ett vanligt arbetssätt inom psykiatrin och innebär att varje vårdtagare har en eller ett par vårdare/skötare som kontaktpersoner. Kontaktpersonen ska stå för kontinuitet och har ett speciellt ansvar för vårdtagaren. Ett ansvar som kan innefatta att: • skapa en relation med vårdtagaren • skapa trygghet för vårdtagaren • tillgodose vårdtagarens behov • acceptera vårdtagaren i det tillstånd han är • ge stöd och visa omtanke • bli vårdtagarens hopp, när han tycker att allt är hopplöst • uppmuntra självständighet • ge information och stöd till anhöriga.

58

psykiatrin i dag

Enligt patientjournallagen har all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att dokumentera vård i en patientjournal. Sjuksköterskor ska därför dokumentera omvårdnad, men vårdare/ skötare har enligt lag inte denna skyldighet. Vårdpersonalen inom psykiatrin deltar dock ofta i omvårdnadsdokumentationen, eftersom de som kontaktpersoner utför många omvårdnadsuppgifter. I samband med omvårdnadsdokumentation används ofta dokumentationsmodellen VIPS. Det finns även en Psyk-VIPS. som är inriktad mot psykiatrisk omvårdnad. Datorprogram, som utgår från VIPS, kan användas i samband med dokumentationen. Psykiatrisk rehabilitering

Psykisk ohälsa kan leda till psykiska funktionsnedsättningar. Bristande stöd och en miljö som inte är anpassad för en person psykiatrin i dag

59


Steg i omvårdnadsprocessen

Bedömning

Den omvårdnadsansvarige skötaren samlar information om och gör en bedömning av vårdtagarens hälsa, behov och resurser. Det kan ske genom en intervju med vårdtagaren och anhöriga. I bedömningen utgår skötaren från vårdtagarens upplevelser och erfarenheter.

Omvårdnadsmål

Omvårdnadsmålen klargör mål och delmål med omvårdnaden. Omvårdnadsmålen utgår från hur vårdtagaren uppfattar sina svårigheter och möjligheter.

Planering av omvårdnadsåtgärder

Omvårdnadsplanering klargör vilka åtgärder som ska ingå i omvårdnaden. Omvårdnadsplaneringen utgår från vårdtagarens mål, behov och förutsättningar.

Genomförande av omvårdnadsåtgärder

Genomförandet av omvårdnadsåtgärder bygger på vårdtagarens största möjliga delaktighet.

Utvärdering

Omvårdnadsåtgärderna utvärderas. Det kan vara början till en ny bedömning och nya omvårdnadsmål.

I vissa fall ingår det i kontaktpersonens uppgifter att dokumentera omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentation

Kontaktmannaskap

Kontaktmannaskap är ett vanligt arbetssätt inom psykiatrin och innebär att varje vårdtagare har en eller ett par vårdare/skötare som kontaktpersoner. Kontaktpersonen ska stå för kontinuitet och har ett speciellt ansvar för vårdtagaren. Ett ansvar som kan innefatta att: • skapa en relation med vårdtagaren • skapa trygghet för vårdtagaren • tillgodose vårdtagarens behov • acceptera vårdtagaren i det tillstånd han är • ge stöd och visa omtanke • bli vårdtagarens hopp, när han tycker att allt är hopplöst • uppmuntra självständighet • ge information och stöd till anhöriga.

58

psykiatrin i dag

Enligt patientjournallagen har all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att dokumentera vård i en patientjournal. Sjuksköterskor ska därför dokumentera omvårdnad, men vårdare/ skötare har enligt lag inte denna skyldighet. Vårdpersonalen inom psykiatrin deltar dock ofta i omvårdnadsdokumentationen, eftersom de som kontaktpersoner utför många omvårdnadsuppgifter. I samband med omvårdnadsdokumentation används ofta dokumentationsmodellen VIPS. Det finns även en Psyk-VIPS. som är inriktad mot psykiatrisk omvårdnad. Datorprogram, som utgår från VIPS, kan användas i samband med dokumentationen. Psykiatrisk rehabilitering

Psykisk ohälsa kan leda till psykiska funktionsnedsättningar. Bristande stöd och en miljö som inte är anpassad för en person psykiatrin i dag

59


Psykiatriska mobilteam

Mobilteamen besöker psykiskt sjuka människor i deras hem dygnet runt. Personalen har utbildning i psykiatri och kan ge akut behandling. Boendestöd och bostad med särskild service

Det är väsentligt att människor med psykiska funktionsnedsättningar har ett fungerande boende. Hemlöshet har en rad negativa konsekvenser. Ett eget boende ger möjlighet att leva ett värdigt liv. En människa med psykiska funktionsnedsättningar kan få boendestöd i sitt hem med olika dagliga sysslor som personlig omvårdnad, tillsyn, matlagning och städning. Hur mycket stöd en enskild brukare behöver kan variera. Stödet kan ges av hemtjänsten eller av en boendestödjare, som är speciellt utbildad för att möta människor med psykisk ohälsa. För brukare med stort behov av hjälp finns gruppboende, s.k. bostad med särskild service. På ett gruppboende bor flera personer med psykiska funktionsnedsättningar, men varje brukare har en egen lägenhet. Det finns även gemensamma utrymmen, där de boende kan få stöd, sällskap, måltider och sysselsättning. På boendet finns personal stora delar av dygnet. Deras uppgift är att stödja de boende i vardagslivet, men en viktig målsättning är att alla dagliga sysslor, så långt som möjligt, ska utföras av brukarna själva. Sysselsättning

Människor med psykiska funktionsnedsättningar har ofta svårt att få en anställning. Det är därför viktigt med arbetsrehabiliterande insatser och att erbjuda annan sysselsättning, t.ex. dagverksamheter, för de personer som saknar förmåga att ha ett vanligt jobb. Vissa dagverksamheter är inriktade på träning och rehabilitering. Andra är mer en mötesplats (träffpunkt), där brukaren kan få gemenskap, ett mål mat och delta i olika aktiviteter. Fontänhusen

Fontänhusen drivs av en stiftelse och är helt fristående från kommuner och landsting. I Sverige finns för närvarande tio fontänhus.

64

psykiatrin i dag

Välkommen till Fontänhuset Fontänhuset vänder sig till personer som är, eller har varit, i kontakt med psykiatrin. En av Fontänhusets grundtankar är att ta tillvara och utveckla människors friska sidor genom arbete och vänskap. Genom sociala aktiviteter och en psykosocialt arbetsinriktad dag utvecklar medlemmar och handledare tillsammans Fontänhusverksamheten. (Information från Fontänhuset i Malmö)

En mängd olika aktiviteter organiseras på fontänhusen: caféverksamhet, matservering och arbetsträning. Fontänhusen har även en aktiv informationsspridning via media och genom att anordna ”öppet hus” för allmänheten. Verksamheten bygger på frivillighet, delaktighet och samverkan.

psykiatrin i dag

65


Psykiatriska mobilteam

Mobilteamen besöker psykiskt sjuka människor i deras hem dygnet runt. Personalen har utbildning i psykiatri och kan ge akut behandling. Boendestöd och bostad med särskild service

Det är väsentligt att människor med psykiska funktionsnedsättningar har ett fungerande boende. Hemlöshet har en rad negativa konsekvenser. Ett eget boende ger möjlighet att leva ett värdigt liv. En människa med psykiska funktionsnedsättningar kan få boendestöd i sitt hem med olika dagliga sysslor som personlig omvårdnad, tillsyn, matlagning och städning. Hur mycket stöd en enskild brukare behöver kan variera. Stödet kan ges av hemtjänsten eller av en boendestödjare, som är speciellt utbildad för att möta människor med psykisk ohälsa. För brukare med stort behov av hjälp finns gruppboende, s.k. bostad med särskild service. På ett gruppboende bor flera personer med psykiska funktionsnedsättningar, men varje brukare har en egen lägenhet. Det finns även gemensamma utrymmen, där de boende kan få stöd, sällskap, måltider och sysselsättning. På boendet finns personal stora delar av dygnet. Deras uppgift är att stödja de boende i vardagslivet, men en viktig målsättning är att alla dagliga sysslor, så långt som möjligt, ska utföras av brukarna själva. Sysselsättning

Människor med psykiska funktionsnedsättningar har ofta svårt att få en anställning. Det är därför viktigt med arbetsrehabiliterande insatser och att erbjuda annan sysselsättning, t.ex. dagverksamheter, för de personer som saknar förmåga att ha ett vanligt jobb. Vissa dagverksamheter är inriktade på träning och rehabilitering. Andra är mer en mötesplats (träffpunkt), där brukaren kan få gemenskap, ett mål mat och delta i olika aktiviteter. Fontänhusen

Fontänhusen drivs av en stiftelse och är helt fristående från kommuner och landsting. I Sverige finns för närvarande tio fontänhus.

64

psykiatrin i dag

Välkommen till Fontänhuset Fontänhuset vänder sig till personer som är, eller har varit, i kontakt med psykiatrin. En av Fontänhusets grundtankar är att ta tillvara och utveckla människors friska sidor genom arbete och vänskap. Genom sociala aktiviteter och en psykosocialt arbetsinriktad dag utvecklar medlemmar och handledare tillsammans Fontänhusverksamheten. (Information från Fontänhuset i Malmö)

En mängd olika aktiviteter organiseras på fontänhusen: caféverksamhet, matservering och arbetsträning. Fontänhusen har även en aktiv informationsspridning via media och genom att anordna ”öppet hus” för allmänheten. Verksamheten bygger på frivillighet, delaktighet och samverkan.

psykiatrin i dag

65


Olika former av psykisk ohälsa hos barn och unga I detta kapitel beskrivs några vanliga former av psykisk ohälsa hos barn och unga. I många fall tar sig psykisk ohälsa ungefär samma uttryck oavsett ålder. Ungefär 30 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna i Sverige upplever att de mår psykiskt dåligt. De har framförallt ångest och/eller känner sig deprimerade. Psykisk ohälsa kan också ta sig uttryck i självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott och psykosomatiska reaktioner (kroppsliga symtom som ont i magen, ont i huvudet, hjärtklappning och sängvätning).

Psykisk ohälsa hos

barn och unga Människor berättar:

Emelie, 17 år, berättar om psykisk ohälsa

s. 85

Cecilia, 16 år, berättar om stress och ångest s. 87 En förälder berättar om familjeterapi

s. 88

Att vara förälder till ett barn med anorexi

s. 94

Tomheten äter upp mig. Det känns som att gå längs en mörk och dunkel stig och den enda känslan är total ensamhet. Jag är så arg och förtvivlad att jag har lust att slå tills blodet rinner ur mina trasiga knogar och slita min egen kropp itu, så att jag äntligen blir fri. Emelie, 17 år

Ångest hos barn och unga Panikångest, fobi och social fobi är olika former av ångest1. Dessa tillstånd kan drabba såväl vuxna som yngre personer. Hos barn och unga är det även vanligt att ångest tar sig uttryck på ett mera diffust sätt i form av psykosomatiska reaktioner och ständig oro inför olika situationer. Det är svårt att ange hur många barn och unga som lider av ångest. Problemet är dolt och kan missuppfattas som gnällighet, skolstress och bråkighet. Ångest är också ett tecken på depression.

Depression hos barn och unga

Självskadebeteende Anorexi Bulimi

Barn som är deprimerade upplever att ingenting är roligt och gråtattacker kan avlösas av irritation, rastlöshet samt aggressionsutbrott. De får koncentrationssvårigheter och orkar ingenting. Det leder ofta till problem i skolan, något som förstärker en redan låg självkänsla. Depressioner kan också ta sig uttryck i att barnet ofta får ont i kroppen, inte kan sova eller sover onormalt mycket och inte vill äta eller tröstäter. 1 Se kapitlet om ångesttillstånd.

84

psykisk ohälsa hos barn och unga

psykisk ohälsa hos barn och unga

85


Olika former av psykisk ohälsa hos barn och unga I detta kapitel beskrivs några vanliga former av psykisk ohälsa hos barn och unga. I många fall tar sig psykisk ohälsa ungefär samma uttryck oavsett ålder. Ungefär 30 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna i Sverige upplever att de mår psykiskt dåligt. De har framförallt ångest och/eller känner sig deprimerade. Psykisk ohälsa kan också ta sig uttryck i självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott och psykosomatiska reaktioner (kroppsliga symtom som ont i magen, ont i huvudet, hjärtklappning och sängvätning).

Psykisk ohälsa hos

barn och unga Människor berättar:

Emelie, 17 år, berättar om psykisk ohälsa

s. 85

Cecilia, 16 år, berättar om stress och ångest s. 87 En förälder berättar om familjeterapi

s. 88

Att vara förälder till ett barn med anorexi

s. 94

Tomheten äter upp mig. Det känns som att gå längs en mörk och dunkel stig och den enda känslan är total ensamhet. Jag är så arg och förtvivlad att jag har lust att slå tills blodet rinner ur mina trasiga knogar och slita min egen kropp itu, så att jag äntligen blir fri. Emelie, 17 år

Ångest hos barn och unga Panikångest, fobi och social fobi är olika former av ångest1. Dessa tillstånd kan drabba såväl vuxna som yngre personer. Hos barn och unga är det även vanligt att ångest tar sig uttryck på ett mera diffust sätt i form av psykosomatiska reaktioner och ständig oro inför olika situationer. Det är svårt att ange hur många barn och unga som lider av ångest. Problemet är dolt och kan missuppfattas som gnällighet, skolstress och bråkighet. Ångest är också ett tecken på depression.

Depression hos barn och unga

Självskadebeteende Anorexi Bulimi

Barn som är deprimerade upplever att ingenting är roligt och gråtattacker kan avlösas av irritation, rastlöshet samt aggressionsutbrott. De får koncentrationssvårigheter och orkar ingenting. Det leder ofta till problem i skolan, något som förstärker en redan låg självkänsla. Depressioner kan också ta sig uttryck i att barnet ofta får ont i kroppen, inte kan sova eller sover onormalt mycket och inte vill äta eller tröstäter. 1 Se kapitlet om ångesttillstånd.

84

psykisk ohälsa hos barn och unga

psykisk ohälsa hos barn och unga

85


Tvångstankar och tvångshandlingar

Ångest hos äldre

Tvångstankar är ständigt återkommande tankar eller impulser som kommer ofrivilligt. De upplevs som pinsamma eller helt meningslösa och kan handla om smuts, sjukdomar, olyckor eller att skada någon. Den drabbade försöker, ofta utan att lyckas, hålla tillbaka sina tankar och impulser. Tvångstankar brukar leda till tvångshandlingar. Tvångshandlingar är ritualer eller handlingar som repeteras om och om igen. Människor med tvångshandlingar tycker själva att beteendet är meningslöst och pinsamt, men känner ändå intensivt att de måste utföra sina ritualer för säkerhets skull. Försök att stå emot tvångshandlingarna leder till ökad ångest. Genom att utföra tvångshandlingarna lindras ångesten tillfälligt. Människor med tvångstankar och tvångshandlingar skäms ofta över sina symtom och försöker dölja dem för omgivningen.

Det är vanligt att äldre människor drabbas av ångest. Kriser, framförallt obearbetade kriser, kan ge upphov till ångest. Äldre människor har en situation som kan leda till både traumatiska kriser och utvecklingskriser. Sannolikheten att man efter ett långt liv samlat på sig obearbetade kriser är också stor. Förmågan att hantera kriser och sorg kan vara nedsatt p.g.a. åldersförändringar, vilket ytterligare ökar risken för ångest. Hos äldre tar sig ångest ofta uttryck i oro och rastlöshet samt i kroppsliga ångestsymtom som hjärtklappning, andningssvårigheter, muskelsmärtor och magbesvär. Svåra former av ångest kan orsaka utmattning och uttorkning. Även depression och åldersförändringar i hjärnan kan orsaka oro och ångest. Organisk ångest

Olika former av tvångshandlingar: • Ett tvångsmässigt behov att duscha, tvätta händerna eller borsta tänderna enligt en viss ritual, ibland i flera timmar. • Ett tvångsmässigt behov att upprepade gånger, enligt en viss ritual, kontrollera att dörren är låst, att spisen är avstängd eller att sladden till strykjärnet är utdragen. • Ett tvångsmässigt behov att räkna olika saker, t.ex. antalet steg, antalet fönster, antalet bänkar i klassrummet.

Ångest kan uppstå till följd av missbruk, sjukdomar i hjärnan och andra former av kroppsliga sjukdomar, t.ex. epilepsi. Utveckling av ångest, fobi och tvång

Varför drabbas människor av ångest, fobi eller tvång? Ångest, fobi och tvång börjar ofta i samband med påfrestning eller en stressad livssituation, dvs. någon form av belastning kan vara en utlösande faktor. Det finns flera teorier om vad som orsakar dessa tillstånd, men det är ofta omöjligt att exakt avgöra vad som ligger bakom ångest, fobi eller tvång hos en enskild människa. Genetisk ärftlighet

Forskning visar att ångesttillstånd i vissa fall är förknippade med genetisk disposition, ett slags nedärvd sårbarhet. Det kan handla om en nedärvd överkänslighet i amygdala, dvs. den del av hjärnan som hanterar känslor. Människor utvecklar fobier för ofarliga spindlar, fåglar och möss, medan gifter och rökning sällan leder till fobi. Det talar för en genetisk disposition att utveckla fobi för vissa föremål och situa­tioner. Transmittorsubstanser

Ångest och tvång är förknippat med en kemisk obalans i hjärnan, framförallt när det gäller transmittorsubstansen serotonin. Forskare

118

ångesTtillstånd

ångestTillstånd

119


Tvångstankar och tvångshandlingar

Ångest hos äldre

Tvångstankar är ständigt återkommande tankar eller impulser som kommer ofrivilligt. De upplevs som pinsamma eller helt meningslösa och kan handla om smuts, sjukdomar, olyckor eller att skada någon. Den drabbade försöker, ofta utan att lyckas, hålla tillbaka sina tankar och impulser. Tvångstankar brukar leda till tvångshandlingar. Tvångshandlingar är ritualer eller handlingar som repeteras om och om igen. Människor med tvångshandlingar tycker själva att beteendet är meningslöst och pinsamt, men känner ändå intensivt att de måste utföra sina ritualer för säkerhets skull. Försök att stå emot tvångshandlingarna leder till ökad ångest. Genom att utföra tvångshandlingarna lindras ångesten tillfälligt. Människor med tvångstankar och tvångshandlingar skäms ofta över sina symtom och försöker dölja dem för omgivningen.

Det är vanligt att äldre människor drabbas av ångest. Kriser, framförallt obearbetade kriser, kan ge upphov till ångest. Äldre människor har en situation som kan leda till både traumatiska kriser och utvecklingskriser. Sannolikheten att man efter ett långt liv samlat på sig obearbetade kriser är också stor. Förmågan att hantera kriser och sorg kan vara nedsatt p.g.a. åldersförändringar, vilket ytterligare ökar risken för ångest. Hos äldre tar sig ångest ofta uttryck i oro och rastlöshet samt i kroppsliga ångestsymtom som hjärtklappning, andningssvårigheter, muskelsmärtor och magbesvär. Svåra former av ångest kan orsaka utmattning och uttorkning. Även depression och åldersförändringar i hjärnan kan orsaka oro och ångest. Organisk ångest

Olika former av tvångshandlingar: • Ett tvångsmässigt behov att duscha, tvätta händerna eller borsta tänderna enligt en viss ritual, ibland i flera timmar. • Ett tvångsmässigt behov att upprepade gånger, enligt en viss ritual, kontrollera att dörren är låst, att spisen är avstängd eller att sladden till strykjärnet är utdragen. • Ett tvångsmässigt behov att räkna olika saker, t.ex. antalet steg, antalet fönster, antalet bänkar i klassrummet.

Ångest kan uppstå till följd av missbruk, sjukdomar i hjärnan och andra former av kroppsliga sjukdomar, t.ex. epilepsi. Utveckling av ångest, fobi och tvång

Varför drabbas människor av ångest, fobi eller tvång? Ångest, fobi och tvång börjar ofta i samband med påfrestning eller en stressad livssituation, dvs. någon form av belastning kan vara en utlösande faktor. Det finns flera teorier om vad som orsakar dessa tillstånd, men det är ofta omöjligt att exakt avgöra vad som ligger bakom ångest, fobi eller tvång hos en enskild människa. Genetisk ärftlighet

Forskning visar att ångesttillstånd i vissa fall är förknippade med genetisk disposition, ett slags nedärvd sårbarhet. Det kan handla om en nedärvd överkänslighet i amygdala, dvs. den del av hjärnan som hanterar känslor. Människor utvecklar fobier för ofarliga spindlar, fåglar och möss, medan gifter och rökning sällan leder till fobi. Det talar för en genetisk disposition att utveckla fobi för vissa föremål och situa­tioner. Transmittorsubstanser

Ångest och tvång är förknippat med en kemisk obalans i hjärnan, framförallt när det gäller transmittorsubstansen serotonin. Forskare

118

ångesTtillstånd

ångestTillstånd

119


där klienten tränar överenskomna uppgifter, t.ex. att åka buss på egen hand. En behandling vid social fobi är att i grupp rollspela de situationer som upplevs obehagliga. Gruppmedlemmarna diskuterar sedan gemensamt egna och andras felaktiga tankemönster. Utifrån dessa samtal försöker de utveckla mer realistiska föreställningar och reaktionsmönster. Vid tvångssyndrom får klienten ifrågasätta rimligheten i sina tvångstankar och tvångshandlingar. Därefter uppmanas han att stå emot sitt tvång och klara av olika situationer utan att utföra tvångshandlingarna. Vid panikångest och generaliserad ångest är det viktigt att förändra felaktiga katastroftolkningar av de kroppsliga ångestsymtomen. I behandlingen tränar därför klienten att känna igen kroppens naturliga sätt att reagera på stress och oro. Det kan även ingå övningar för att få större kontroll över sin kropp, t.ex. andnings- och avslappningstekniker. Evidensbaserad behandling enligt SBU7

För samtliga ångesttillstånd finns behandlingsmetoder som har god effekt. SSRI-preparat har god effekt vid panikångest, generaliserad ångest, social fobi och tvångssyndrom. KBT har god effekt vid panikångest, specifika fobier och social fobi. En kombination av KBT och medicinering med SSRI-preparat ger oftast bäst effekt. Beteendeterapi har god effekt vid specifika fobier och tvångssyndrom. Det finns väldigt få undersökningar som har studerat effekterna av psykodynamisk terapi. Att möta människor med ångest, fobi och tvång När jag mår dåligt vill jag att omgivningen ska ha respekt och förståelse för det jag känner och tänker just då i det tillfället och för situationen jag befinner mig i. Att de inte kritiserar mitt tänkande och trampar ner på mig bara för att jag råkar vara psykiskt sjuk och

att de finns där och lyssnar på mig istället för att dra slutsatser och missförstå mig. Det är också viktigt för mig att veta att det finns människor runt omkring mig, som stöttar i krislägen. En sak som jag förklarar för andra är att de inte får tycka synd om mig. Jag vill inte ha deras sympati, tårar och dåliga samvete. Jag vill inte ha deras sympati över vad som har hänt med mig tidigare i livet. Julia

Jag gick till psykologen. Första gången kände jag mig osäker och visste inte riktigt hur jag skulle bete mig. Psykologen satt tyst länge och till sist vågade jag säga något och brast ut i gråt direkt. Det var mycket som behövde sägas och timmen gick snabbt. Vi kom fram till att jag skulle komma en gång i veckan för att inte stänga inne alla känslor som gjorde ångesten värre. Psykologen förklarade att det handlade om överbelastning, som blev värre av att ingen lyssnade på mig. En vecka senare kom jag tillbaka och kände mig lite säkrare. Det psykologen gjorde var att bara lyssna. Jag berättade om mitt liv, mina tankar och känslor. Jag fick själv komma på vad som gått fel och vad jag behövde ändra på för att må bättre. Det är inget fel med att få hjälp av en psykolog och man ska inte vara rädd för att söka hjälp. Jag fick jättemycket hjälp genom att gå till psykologen och ingen tyckte det var något konstigt med att jag gick dit. Johanna

Att möta människor med panikattacker

Vid första attacken söker den som har drabbats av panikångest ofta sjukhus i tron att det handlar om ett allvarligt sjukdomstillstånd. Efter en noggrann somatisk undersökning informeras vårdtagaren om att han inte har någon kroppslig sjukdom, utan att det handlar om ångest. Läkaren bör även förklara att oro kan leda till kroppsliga symtom, att ångest inte är livshotande, att man inte blir tokig eller förlorar kontrollen av ångest. Det är mycket viktigt att vårdtagaren får ett bra bemötande vid kontakt med sjukvården. Som vårdare kan du tänka på följande:

7 Läs om evidensbaserad behandling i Del 2.

122

ångesTtillstånd

ångestTillstånd

123


där klienten tränar överenskomna uppgifter, t.ex. att åka buss på egen hand. En behandling vid social fobi är att i grupp rollspela de situationer som upplevs obehagliga. Gruppmedlemmarna diskuterar sedan gemensamt egna och andras felaktiga tankemönster. Utifrån dessa samtal försöker de utveckla mer realistiska föreställningar och reaktionsmönster. Vid tvångssyndrom får klienten ifrågasätta rimligheten i sina tvångstankar och tvångshandlingar. Därefter uppmanas han att stå emot sitt tvång och klara av olika situationer utan att utföra tvångshandlingarna. Vid panikångest och generaliserad ångest är det viktigt att förändra felaktiga katastroftolkningar av de kroppsliga ångestsymtomen. I behandlingen tränar därför klienten att känna igen kroppens naturliga sätt att reagera på stress och oro. Det kan även ingå övningar för att få större kontroll över sin kropp, t.ex. andnings- och avslappningstekniker. Evidensbaserad behandling enligt SBU7

För samtliga ångesttillstånd finns behandlingsmetoder som har god effekt. SSRI-preparat har god effekt vid panikångest, generaliserad ångest, social fobi och tvångssyndrom. KBT har god effekt vid panikångest, specifika fobier och social fobi. En kombination av KBT och medicinering med SSRI-preparat ger oftast bäst effekt. Beteendeterapi har god effekt vid specifika fobier och tvångssyndrom. Det finns väldigt få undersökningar som har studerat effekterna av psykodynamisk terapi. Att möta människor med ångest, fobi och tvång När jag mår dåligt vill jag att omgivningen ska ha respekt och förståelse för det jag känner och tänker just då i det tillfället och för situationen jag befinner mig i. Att de inte kritiserar mitt tänkande och trampar ner på mig bara för att jag råkar vara psykiskt sjuk och

att de finns där och lyssnar på mig istället för att dra slutsatser och missförstå mig. Det är också viktigt för mig att veta att det finns människor runt omkring mig, som stöttar i krislägen. En sak som jag förklarar för andra är att de inte får tycka synd om mig. Jag vill inte ha deras sympati, tårar och dåliga samvete. Jag vill inte ha deras sympati över vad som har hänt med mig tidigare i livet. Julia

Jag gick till psykologen. Första gången kände jag mig osäker och visste inte riktigt hur jag skulle bete mig. Psykologen satt tyst länge och till sist vågade jag säga något och brast ut i gråt direkt. Det var mycket som behövde sägas och timmen gick snabbt. Vi kom fram till att jag skulle komma en gång i veckan för att inte stänga inne alla känslor som gjorde ångesten värre. Psykologen förklarade att det handlade om överbelastning, som blev värre av att ingen lyssnade på mig. En vecka senare kom jag tillbaka och kände mig lite säkrare. Det psykologen gjorde var att bara lyssna. Jag berättade om mitt liv, mina tankar och känslor. Jag fick själv komma på vad som gått fel och vad jag behövde ändra på för att må bättre. Det är inget fel med att få hjälp av en psykolog och man ska inte vara rädd för att söka hjälp. Jag fick jättemycket hjälp genom att gå till psykologen och ingen tyckte det var något konstigt med att jag gick dit. Johanna

Att möta människor med panikattacker

Vid första attacken söker den som har drabbats av panikångest ofta sjukhus i tron att det handlar om ett allvarligt sjukdomstillstånd. Efter en noggrann somatisk undersökning informeras vårdtagaren om att han inte har någon kroppslig sjukdom, utan att det handlar om ångest. Läkaren bör även förklara att oro kan leda till kroppsliga symtom, att ångest inte är livshotande, att man inte blir tokig eller förlorar kontrollen av ångest. Det är mycket viktigt att vårdtagaren får ett bra bemötande vid kontakt med sjukvården. Som vårdare kan du tänka på följande:

7 Läs om evidensbaserad behandling i Del 2.

122

ångesTtillstånd

ångestTillstånd

123


Depressioner

Vad är depression?

Vi säger ofta att ”Jag är så deprimerad”, när något känns besvärligt och tungt. Du kan säga: ”Jag är deppig”, när du har fått underkänt på skrivningen, när du inte fick gå på festen eller när du måste plugga hela helgen. Även om vi i vardagsspråket använder ordet deprimerad på detta sätt så avser begreppet ”depression” något annat. En deprimerad människa har en oförmåga att vara glad, är håglös9 och överdrivet självkritisk. För att man ska prata om depression, som en form av psykisk ohälsa, krävs att symtomen finns under en längre tid och är så kraftiga att det är svårt att fungera i vardagen. Vissa dagar, vissa perioder, kan jag inte tänka mig att jag någonsin kommer att bli glad igen. Jag vet egentligen inte varför jag är ledsen, jag bara är det. Jag skulle kunna skylla på min funktionshindrade son, stressen på jobbet, relationer, det så kallade livspusslet. Men alla människor har ju sina problem. Jag har väl ingen rätt att var mer ledsen än alla andra. Jag har en familj som älskar mig, ett jobb jag trivs med och vänner. Men ändå är jag ledsen ända in i själen. All min kraft går åt till att överleva dagen. Jag vill inte att det ska synas på mig hur jag mår eller hur ledsen jag är. Så jag gör mitt bästa för att dölja det. Jag sköter mina uppgifter på jobbet och hemma, men så fort jag blir ensam så kommer tårarna. Känslan av ensamhet är värst. Känslan av att ingen förstår mig. Och varför skulle de förstå mig? Jag har ju ingen anledning att vara ledsen. Mat och godis ger tillfällig tröst. Viktuppgången ger mer ångest. Jag är ful och tjock, ingen vill ha mig, jag får skylla mig själv! Jag är så trött, men på kvällarna kan jag inte somna utan jag ligger vaken och tänker på allt som jag har gjort och inte gjort. Tänker att min familj skulle få det lättare utan mig. Att de är värda en mamma och hustru, som är glad, har energi och är lycklig. Tänker att det vore skönt att somna och sova väldigt, väldigt länge. Sova tills jag blir glad igen. Jag vill inte dö, jag orkar bara inte leva. Mathilda

Det finns olika depressioner bl.a. dystymi, egentlig depression och årstidsrelaterade depressioner. Dessa tillstånd har olika symtom och sjukdomsförlopp. En form av depression kan dessutom övergå i en 9 Att känna sig hängig och likgiltig.

140

depressioner

depressioner

141


Depressioner

Vad är depression?

Vi säger ofta att ”Jag är så deprimerad”, när något känns besvärligt och tungt. Du kan säga: ”Jag är deppig”, när du har fått underkänt på skrivningen, när du inte fick gå på festen eller när du måste plugga hela helgen. Även om vi i vardagsspråket använder ordet deprimerad på detta sätt så avser begreppet ”depression” något annat. En deprimerad människa har en oförmåga att vara glad, är håglös9 och överdrivet självkritisk. För att man ska prata om depression, som en form av psykisk ohälsa, krävs att symtomen finns under en längre tid och är så kraftiga att det är svårt att fungera i vardagen. Vissa dagar, vissa perioder, kan jag inte tänka mig att jag någonsin kommer att bli glad igen. Jag vet egentligen inte varför jag är ledsen, jag bara är det. Jag skulle kunna skylla på min funktionshindrade son, stressen på jobbet, relationer, det så kallade livspusslet. Men alla människor har ju sina problem. Jag har väl ingen rätt att var mer ledsen än alla andra. Jag har en familj som älskar mig, ett jobb jag trivs med och vänner. Men ändå är jag ledsen ända in i själen. All min kraft går åt till att överleva dagen. Jag vill inte att det ska synas på mig hur jag mår eller hur ledsen jag är. Så jag gör mitt bästa för att dölja det. Jag sköter mina uppgifter på jobbet och hemma, men så fort jag blir ensam så kommer tårarna. Känslan av ensamhet är värst. Känslan av att ingen förstår mig. Och varför skulle de förstå mig? Jag har ju ingen anledning att vara ledsen. Mat och godis ger tillfällig tröst. Viktuppgången ger mer ångest. Jag är ful och tjock, ingen vill ha mig, jag får skylla mig själv! Jag är så trött, men på kvällarna kan jag inte somna utan jag ligger vaken och tänker på allt som jag har gjort och inte gjort. Tänker att min familj skulle få det lättare utan mig. Att de är värda en mamma och hustru, som är glad, har energi och är lycklig. Tänker att det vore skönt att somna och sova väldigt, väldigt länge. Sova tills jag blir glad igen. Jag vill inte dö, jag orkar bara inte leva. Mathilda

Det finns olika depressioner bl.a. dystymi, egentlig depression och årstidsrelaterade depressioner. Dessa tillstånd har olika symtom och sjukdomsförlopp. En form av depression kan dessutom övergå i en 9 Att känna sig hängig och likgiltig.

140

depressioner

depressioner

141


Vid känselhallucinationer kan man uppleva att kroppsdelar utsätts för strålning, som orsakar smärta, att det går elektrisk ström genom kroppen och att djur kryper under huden. En människa med lukthallucinationer kan känna lukt av avföring, döda människor eller brandrök och att han själv luktar på ett obehagligt sätt. Smakhallucinationer kan ge upplevelser av att mat och dryck smakar förgiftat. Vanföreställningar

En människa med vanföreställningar har tankar och idéer som är orimliga och overkliga, men personen är ändå övertygad om att hans uppfattning är helt sann. Det är därför omöjligt att motbevisa vanföreställningar. En psykotisk kvinna upplever att hon är förföljd av ryssarna. Hon har bevis. Flygplan går ner över hennes hus och spionerar på henne. Efter en tid på en psykiatrisk avdelning besöker kvinnan och en skötare hennes hem. Plötsligt hörs ett flygplan. Kvinnan blir vettskrämd och övertygad om att nu kommer ryssarna. Skötaren försöker förklara att de är i närheten av en flygplats, så det är helt naturligt att det kommer flygplan. Men det är helt omöjligt att påverka kvinnans övertygelse.

inne i huvudet). Det är ofta plågsamt att höra röster, men en del människor uppskattar sina hörselhallucinationer. Johan beskriver att ”röster viskar ur väggarna att jag måste fly och att golven var elektrifierade”. Vid synhallucinationer kan man uppleva klara och tydliga syner, som ofta är skräckinjagande. Synerna kan också vara oklara, drömliknande bilder. Johan beskriver att ”ute på stan var allt förändrat, husen vajande och billyktorna blev ögon som tittade på mig”.

180

psykoser

Kvinnan hade tydliga vanföreställningar, eftersom hennes föreställningar är orimliga och det är omöjligt att motbevisa hennes uppfattning. Vanföreställningar kan handla om: • att man är förföljd, avlyssnad och omtalad i tidningarna. Maten kan upplevas förgiftad och man kan känna sig styrd av datorer eller laserstrålar. • övernaturliga krafter och att man är en känd person. • den egna kroppen. En psykotisk människa kan uppleva att tarmarna ruttnar och att det flyter gift i blodet. Förändrad upplevelse av sig själv och andra

Bristande verklighetsuppfattning kan även ta sig uttryck i en förändrad upplevelse av den egna kroppen och identiteten. Gränsen mellan vad som är ”jag själv” och omgivningen upplevs otydlig. Även andra människor kan uppfattas på ett annorlunda och overkligt sätt.

psykoser

181


Vid känselhallucinationer kan man uppleva att kroppsdelar utsätts för strålning, som orsakar smärta, att det går elektrisk ström genom kroppen och att djur kryper under huden. En människa med lukthallucinationer kan känna lukt av avföring, döda människor eller brandrök och att han själv luktar på ett obehagligt sätt. Smakhallucinationer kan ge upplevelser av att mat och dryck smakar förgiftat. Vanföreställningar

En människa med vanföreställningar har tankar och idéer som är orimliga och overkliga, men personen är ändå övertygad om att hans uppfattning är helt sann. Det är därför omöjligt att motbevisa vanföreställningar. En psykotisk kvinna upplever att hon är förföljd av ryssarna. Hon har bevis. Flygplan går ner över hennes hus och spionerar på henne. Efter en tid på en psykiatrisk avdelning besöker kvinnan och en skötare hennes hem. Plötsligt hörs ett flygplan. Kvinnan blir vettskrämd och övertygad om att nu kommer ryssarna. Skötaren försöker förklara att de är i närheten av en flygplats, så det är helt naturligt att det kommer flygplan. Men det är helt omöjligt att påverka kvinnans övertygelse.

inne i huvudet). Det är ofta plågsamt att höra röster, men en del människor uppskattar sina hörselhallucinationer. Johan beskriver att ”röster viskar ur väggarna att jag måste fly och att golven var elektrifierade”. Vid synhallucinationer kan man uppleva klara och tydliga syner, som ofta är skräckinjagande. Synerna kan också vara oklara, drömliknande bilder. Johan beskriver att ”ute på stan var allt förändrat, husen vajande och billyktorna blev ögon som tittade på mig”.

180

psykoser

Kvinnan hade tydliga vanföreställningar, eftersom hennes föreställningar är orimliga och det är omöjligt att motbevisa hennes uppfattning. Vanföreställningar kan handla om: • att man är förföljd, avlyssnad och omtalad i tidningarna. Maten kan upplevas förgiftad och man kan känna sig styrd av datorer eller laserstrålar. • övernaturliga krafter och att man är en känd person. • den egna kroppen. En psykotisk människa kan uppleva att tarmarna ruttnar och att det flyter gift i blodet. Förändrad upplevelse av sig själv och andra

Bristande verklighetsuppfattning kan även ta sig uttryck i en förändrad upplevelse av den egna kroppen och identiteten. Gränsen mellan vad som är ”jag själv” och omgivningen upplevs otydlig. Även andra människor kan uppfattas på ett annorlunda och overkligt sätt.

psykoser

181


Människor som insjuknar i schizofreni har en sämre prognos i västvärlden än i övriga världen. En förklaring är att i icke-västerländska områden får både den sjuke och de anhöriga mer stöd av omgivningen i svåra situationer. I västvärlden stigmatiseras20 psykiskt sjuka. Det leder till utanförskap och social isolering. Många personer med schizofreni undviker att söka vård och behandling, eftersom ingen vill bli ”stämplad som schizofren”. Naturligtvis minskar det möjligheterna att tillfriskna. Människor med schizofreni måste få bli en del av samhället. Symtomfrihet får inte bli en förutsättning för att bli respekterad och delaktig. Det gäller att se alla de förmågor som människor med schizofreni har, trots symtom och funktionsnedsättningar. Reflektion och diskussion Utgå från en film som handlar om en psykotisk människa. • Diskutera hur psykosen påverkar personens liv. • Diskutera hur psykosen påverkar människor i personens omgivning. • Bilda arbetsgrupper som består av 4–5 personer. Tänk er att ni är vårdare som möter Johan och Erik (se s. 178 och 184). • Diskutera hur ni som vårdare bör bemöta Johan den under tiden på vårdavdelningen. • Erik får en kontaktperson när han kommer till avdelningen. En läkare ordinerar bensodiazepiner under den första tiden, men efter en knapp vecka blir Erik ordinerad ett atypiskt neuroleptikapreparat. • Gör en omvårdnadsplanering för Erik som klargör hur man bör möta och kommunicera med honom. • Diskutera vilka förmågor Eriks kontaktperson behöver ha. • Diskutera vilken hjälp och vilket stöd Erik kan behöva i ett längre perspektiv (för att underlätta återhämtningen). • Diskutera hur det är att vara föräldrar till Erik. • Diskutera vilket stöd Eriks föräldrar behöver. Individuella uppgifter eller ”paruppgifter” • Reflektera över vad du skulle uppleva svårt i mötet med Johan och Erik. Reflektera också över vad som skulle vara din styrka/din förmåga i detta möte. • Reflektera över vilka förmågor du behöver utveckla för att öka din kompetens att möta människor med psykoser.

Psykiska funktionsned sättningar Människor berättar:

Veronica, skötare, berättar om Lennart som har psykiska funktionsnedsättningar s. 202 Annika, som bor på ett särskilt boende, beskriver sina ”Tankar om livet”

s. 206

Att möta människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar

20 Läs om stigmatisering i Del 2.

200

SCHIZOFRENI

psykisk ohälsa hos barn och unga

201


Människor som insjuknar i schizofreni har en sämre prognos i västvärlden än i övriga världen. En förklaring är att i icke-västerländska områden får både den sjuke och de anhöriga mer stöd av omgivningen i svåra situationer. I västvärlden stigmatiseras20 psykiskt sjuka. Det leder till utanförskap och social isolering. Många personer med schizofreni undviker att söka vård och behandling, eftersom ingen vill bli ”stämplad som schizofren”. Naturligtvis minskar det möjligheterna att tillfriskna. Människor med schizofreni måste få bli en del av samhället. Symtomfrihet får inte bli en förutsättning för att bli respekterad och delaktig. Det gäller att se alla de förmågor som människor med schizofreni har, trots symtom och funktionsnedsättningar. Reflektion och diskussion Utgå från en film som handlar om en psykotisk människa. • Diskutera hur psykosen påverkar personens liv. • Diskutera hur psykosen påverkar människor i personens omgivning. • Bilda arbetsgrupper som består av 4–5 personer. Tänk er att ni är vårdare som möter Johan och Erik (se s. 178 och 184). • Diskutera hur ni som vårdare bör bemöta Johan den under tiden på vårdavdelningen. • Erik får en kontaktperson när han kommer till avdelningen. En läkare ordinerar bensodiazepiner under den första tiden, men efter en knapp vecka blir Erik ordinerad ett atypiskt neuroleptikapreparat. • Gör en omvårdnadsplanering för Erik som klargör hur man bör möta och kommunicera med honom. • Diskutera vilka förmågor Eriks kontaktperson behöver ha. • Diskutera vilken hjälp och vilket stöd Erik kan behöva i ett längre perspektiv (för att underlätta återhämtningen). • Diskutera hur det är att vara föräldrar till Erik. • Diskutera vilket stöd Eriks föräldrar behöver. Individuella uppgifter eller ”paruppgifter” • Reflektera över vad du skulle uppleva svårt i mötet med Johan och Erik. Reflektera också över vad som skulle vara din styrka/din förmåga i detta möte. • Reflektera över vilka förmågor du behöver utveckla för att öka din kompetens att möta människor med psykoser.

Psykiska funktionsned sättningar Människor berättar:

Veronica, skötare, berättar om Lennart som har psykiska funktionsnedsättningar s. 202 Annika, som bor på ett särskilt boende, beskriver sina ”Tankar om livet”

s. 206

Att möta människor med svåra psykiska funktionsnedsättningar

20 Läs om stigmatisering i Del 2.

200

SCHIZOFRENI

psykisk ohälsa hos barn och unga

201


Psykiatri 1

Har du någonsin känt känslan av oro, spänning, ängslan, skräck och panik? Har du någonsin känt att du inte har möjlighet att kontrollera den? I en värld som du inte heller kan kontrollera, en värld som skrämmer slag på dig. Men i så fall, välkommen till min värld! Julia, 18 år

Ann-Marie Göransson Ann-Marie Göransson

Under rubriken ”Människor berättar” beskriver personer med psykisk ohälsa och deras närstående hur de vill att mötet med olika yrkesgrupper ska gestalta sig. Deras berättelser följs av fakta om hur olika former av psykisk ohälsa uttrycks i symtom och andra kännetecken. Kunskaper om bemötande och förhållningssätt går som en röd tråd genom boken. Kapitlen avslutas med Reflektera och diskutera. Boken är indelad i tre delar: • Psykiatrins historia • Psykisk hälsa och ohälsa, Psykiatrin i dag, Yrkeskompetens • Olika former av psykisk ohälsa Ann-Marie Göransson är lärare i psykiatri och psykologi vid Vård- och omsorgscollege, Österportgymnasiet. Boken är skriven för kursen Psykiatri 1 i Vård- och omsorgsprogrammet.

ISBN 978-91-523-0759-5

(523-4605-1)

Psykiatri 1


9789152307595