9789127408715

LEVANDE HISTORIA 7

LEVANDE HISTORIA 7

ELEVBOK

Kaj Hildingson och Lars Hildingson

ELEVBOK

I hela boken finns färgade nivå 2 texter som ger möjlighet till fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som kan användas för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

LEVANDE HISTORIA 7

Levande historia 7 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller åtta kapitel: Samlare-jägare-fiskare, Människan blir bonde, De första städerna, Den första stora staten, Vid Gula floden, Grekerna, Romarna och Araberna. Boken binds samman genom texten Den röda tråden som placerar varje kapitel i sitt historiska sammanhang.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Levande historia

Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

är samhällsorienterande

7

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-40871-5

Kaj Hildingson Lars Hildingson 9 789127 408715

SOL_Omslag_Historia7.indd 1

2010-12-13 15.12

röda tråden Vi såg tidigare hur människorna lärde sig att odla säd. För att vakta säden måste människorna bo vid sina åkrar året runt. De blev då bofasta bönder i stället för samlare och jägare. De första byarna kom till. I det här kapitlet läser vi om hur en

del byar växte till stora städer och sedan till små riken. Vi ser också hur människan gör många stora uppfinningar som skriften och hjulet. Men vi läser också om bakslag som de första krigen, miljöförstöring och hur slaveriet började.

Bilden är från Jeriko – en av världens äldsta bebodda städer.

22

SOL levande historia 7.indd 22

10-12-13 14.53.00

De första städerna 1. Från byar till städer Mesopotamien kallas området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Mesopotamien är ett grekiskt ord som betyder just landet mellan floderna. Mesopotamien kallas också Tvåflodslandet.

Mesopotamien är en del av det område mellan Medelhavet, Svarta havet och Persiska viken där människan först började driva jordbruk året runt. Härifrån kommer också den första utvecklade skriften, drejskivan, hjulet och kvarnen. Här skrevs lagar ned för första gången och de första

imperierna bildades. Det var också här män­ niskorna i samhället delades upp i olika klasser och slaveriet började, liksom organiserad krigföring. Här lades även grunden till matematiken, läkekonsten och astronomin. Utvecklingen som började här har påverkat hela världen.

Många olika folk har bott i Mesopotamien genom årtusendena. Vi börjar med sumererna som byggde de första stora städerna i området.

Det var deras små byar som efter hand växte ut till städer med tiotusentals invånare.

23

SOL levande historia 7.indd 23

10-12-13 14.53.03

KASPISKA H

SVARTA HAVET

MEDELHA VET

Jeriko

fra

gr

AVET

Ti

Eu

is

t

Nineve

M E S O P OTA M I E N Uruk

Babylon

Nilen

Ur PERSISKA VIKEN

T

VE HA DA RÖ

ARABISKA H A LV Ö N

0

1000 km

Så här kan det ha gått till när en by växte till en stad: För mer än 5 000 år sedan fanns det hundratals byar i Mesopotamien. Varje by hade sitt eget tempel, som byborna hade byggt gemensamt.

Bönderna samarbetade också i jordbruket. De som bestämde över arbete och liv i byn var ett slags familjestyrelse, där släktens äldste hade mest att säga till om.

Konstbevattningen Flodernas vatten och den bördiga jorden längs stränderna gav bönderna möjlighet att skapa en ny typ av jordbruk. För att säden skulle växa bra måste den få vatten. Dröjde det flera veckor innan det blev regn vissnade de gröna stråna i det heta solskenet. Därför grävde bönderna kanaler för att leda ut flodernas vatten på åkrarna.

De byggde också dammar där de sparade vatten när floderna svämmade över. På så sätt fick bönderna ett förråd av vatten som de kunde använda under torrperioder.

Det var så konstbevattningen kom till. Tack vare den kunde bönderna få långt större skör24

dar än tidigare. Efter hand blev systemet med dammar och kanaler så stort att en enda by inte kunde klara av det på egen hand.

De byar som växte fram runt Eufrat och Tigris var helt beroende av floderna. Deras vatten var skillnaden mellan liv och död. Utan floder skulle det ha varit omöjligt att odla i området eftersom det sällan regnade. Samhällen som är så beroende av floder kallas flodkulturer.

För att kunna försvara sig bättre mot fiender och för att kunna bygga ut konstbevattningen slöt sig mindre byar tillsammans till storbyar.

En del storbyar i Mesopotamien kom att växa ut till städer. En av dessa var den sumeriska staden Uruk som kan ha haft upp till 50 000 invånare.

Stadsstaten Sumererna byggde minst tio städer som var lika stora som Uruk. Städer som Uruk och landsbygden runt omkring staden bildade en egen liten stat, en stadsstat. Runt dessa städer fanns byar som staden kontrollerade. I byarna odlade bönder säd och födde upp djur. Bönderna och invånarna i staden behövde varandra. Från bönderna fick

De första städerna

SOL levande historia 7.indd 24

10-12-13 14.53.04

stadsborna mat. Från staden fick bönderna skydd mot fiender. I värsta fall kunde bönderna fly in till staden och ta skydd bakom dess murar.

Kungarna vandrar in i historien

Med de första små staterna kommer också skat­ terna – alltså att de styrande kräver de underlydande på en del av vad de tjänar. Härskaren kan exempelvis säga att han måste ha in skatt till konstbevattningen eller för att bygga ett tempel.

Att få in skatter blev nödvändigt för samhällets ledare. Många kungar har genom historien försökt utöka sina områden genom krig. Då skulle ju invånarna i de erövrade områdena få betala skatt till den nye härskaren. Eftersom skatterna var så viktiga har härskare i alla tider varit väldigt noga med att få in dem. De som vägrat betala kunde räkna med hårda straff. Omvänt

gäller att härskare som förlorat områden och inte längre fått in skatter därifrån ofta har fått se sina riken gå under.

Många gånger har de underlydande tyckt att skatterna varit för höga, något som lett till otaliga – ofta blodiga – uppror under historiens gång.

MINNS DU?

Skatterna

Kungastaty från Mesopotamien. De uppspärrade ögonen är typiska för statyer från denna tid.

1 Vad är en stadsstat?

FUNDERA

En stad som Uruk kunde inte styras som en liten by. I Uruk skulle 50 000 människor kunna försörja sig och leva tillsammans. Någon måste hålla samman de många familjerna och släkterna. Lag och ordning måste upprätthållas. Ju fler människor som lever tillsammans desto fler lagar behövs. Stadsborna måste gemensamt försvara sin stad då fara hotade. Stora strider kräver planering och ledning.

Från början leddes arbetet med att styra staden av de äldstes råd. Det bestod av ledarna för de mäktigaste släkterna och prästerna från de viktigaste templen. Men när fiender anföll staden behövdes en enda ledare. Då behövdes det snabba beslut, det fanns inte tid att diskutera i ett råd. Då utsåg de äldstes råd någon, kanske den förnämste prästen, till kung. Meningen var att kungen skulle avgå när faran var över. Men efter hand blev det så att kungen satt kvar allt längre.

Från 2800 f.Kr. fanns det ständigt en kung som högste ledare i Uruk. En kung kunde erövra flera städer och samla dem till ett rike där han själv härskade.

1 Vilka fördelar fanns det för byar att gå samman i storbyar?

2 Varför behövde bönderna och stadsborna varandra?

3 Vad är en flodkultur?

2 Vad kan det bero på att kungen efter hand satt kvar, i stället för att avgå?

De första städerna

SOL levande historia 7.indd 25

25

10-12-13 14.53.07

2. Uruk – den stora staden Vi tänker oss att vi lever för 4 500 år sedan i Mesopotamien. En morgon går vi in genom en av portarna till Uruk.

Solen lyser på templets höga torn. På den öppna gården framför templet är det marknad. Smågrisar skriker i sina burar och ankor kacklar. Sådan dyr köttmat har de flesta stadsbor inte råd att köpa. De är nöjda om de kan äta sig mätta på bröd och lök och i bästa fall en skål med soppa.

Någon gång kan de byta till sig torkad fisk.

All handel är byteshandel, det vill säga man byter till exempel säd mot knivar. Det kommer att dröja flera tusen år innan pengar, mynt av metall, börjar användas.

I ett stånd bjuder försäljaren ut knivar och spännen av brons. Det är dyra saker, men det finns ju en del rika människor bland de 50 000 invånarna i Uruk.

En vagn med två krigare rullar förbi. Den dras av fyra onager, djur som liknar åsnor.

Några präster står på trappan till det gulvita templet och ser ut över torget. Templet är stadens centrum och dess viktigaste byggnad. Prästerna är mäktiga män. De ger order till skrivare som antecknar hur mycket säd varje bonde ska lämna som skatt till templet. Templen är ett slags lager för livsmedel. Där sparas säden under år då skörden är god. Under de år skörden är dålig kan säd delas ut till folket.

26

SOL levande historia 7.indd 26

10-12-13 14.53.12

• Mannen i bildens högra hörn sitter vid en drejskiva och formar krukor och fat som man sedan bränner till keramik.

• Mannen som trycker in tecken i en mjuk lertavla kanske skriver något åt den förnäma damen i gul mantel. Den visar att man lärt sig att väva tyg och att färga tyget.

FUNDERA

Templen behöver också säd för att ge som lön.

De har egna bagare, herdar och smeder. Kvinnor och deras barn kan arbeta med att spinna och väva. Pengar är ju ännu inte uppfunna. Därför betalar templet lönen i säd. Skrivarna antecknar vad de kvinnor som väver tyger får i lön, liksom vad bagarna, herdarna och smederna får.

• I staden finns det alltså människor med olika yrken: präster, skrivare, bagare, smeder och krukmakare.

• Det finns människor som kan skriva och läsa.

• Man använder metaller: koppar, men också brons som är en blandning mellan metallerna koppar och tenn.

1 Jämför teckningen från Uruk med bilden av byn på s. 16–17. a) Vilka nya kunskaper har människorna i Uruk fått jämfört med byborna? b) Vilka förändringar anser du vara viktigast?

Motivera dina val.

27

SOL levande historia 7.indd 27

10-12-13 14.53.17

3. Klassamhället bildas Hos jägarna och de första bönderna fanns säkert människor som hade högre status än andra. De hade mer att säga till om när man fattade viktiga beslut. Kanske fick de lite större del av jaktbytet, eller någon gåva av byborna. Men i stort sett levde alla i en grupp jägare, eller invånarna i en liten by, ungefär likadant.

I staden växte det däremot fram stora skillnader mellan människor. Det uppstod olika sam­ hällsklasser. I Uruk och andra städer bildade invånarna ett samhälle som kan liknas vid en pyramid. Överst befann sig kungen och hans närmaste medhjälpare: de förnämsta prästerna, de militära befälhavarna, ämbetsmän och storköpmän. De utgjorde samhällets överklass och hade nästan all makt.

Kung

Höga präster, storköpmän, militära chefer

Hantverkare

Bönder, herdar, fiskare, slavar

28

Skrivare, soldater, mindre köpmän

Under dem fanns en medelklass som bestod av köpmän, hantverkare, soldater och skatteindrivare. De hade det inte lika bra som överklassen, men de hade råd att äta god mat och kanske köpa vackra spännen av brons.

Den stora massan, nio av tio människor, arbetade med jordbruk. Dessa människor, underklas­ sen, fick betala en stor del av det de producerade i skatt. Längst ner i samhällspyramiden befann sig slavarna.

Olika yrken Hur blev det så att människor delades upp i olika klasser? Det kan ha gått till så här: Tack vare konstbevattningen kunde bönderna få långt större skördar än tidigare. Då behövde de inte arbeta lika länge på åkrarna för att få fram den mat de behövde.

Eftersom bönderna inte behövde ägna lika mycket tid åt att odla som tidigare kunde de utveckla jordbruket ännu mer. Längs floderna byggde bönderna allt större system av dammar och kanaler.

Smeder och soldater Åkrarna gav alltså så mycket mat att alla inte behövde arbeta som bönder. Därför kunde en del av befolkningen börja arbeta som hantverkare.

Tidigare hade de olika familjerna själva tillverkat vad de behövde. Nu gjorde krukmakaren krukor av lera att förvara säden i. Smeden smidde redskap och vapen. Men det behövdes också offi­ cerare och soldater som kunde leda försvaret av staden.

Dessa människor arbetade inte med jordbruk.

De fick lön i form av till exempel säd och för den kunde de skaffa sig mat, kläder, bostad och annat som de och deras familjer behövde. En spe­ cialisering i olika yrken hade växt fram.

I städer som Uruk var det männen som kunde dra mest fördel av specialiseringen. Smeden och skrivaren var troligen de första som kunde leva

De första städerna

SOL levande historia 7.indd 28

10-12-13 14.53.17

En 4 600 år gammal platta visar hur kungen först bär fram en korg med lera som man ska tillverka tegel av. Nederst ser vi hur arbetet är färdigt och kungen höjer sin bägare.

Naturligtvis deltog härskaren inte i verkligheten i det tunga arbetet.

Bilden är propaganda, ungefär som när landshövdingen i vår tid kommer och tar det första spadtaget när ett viktigt bygge ska dra igång.

1 Vad arbetade de flesta människor med i Uruk?

2 Varför behövdes det köpmän?

3 Varför betalades lönen i säd och inte i pengar?

Handeln mellan staden och landsbygden runt omkring var också livlig, liksom handeln mellan de olika sumeriska städerna.

Hur började slaveriet?

En annan ny grupp i samhället var slavarna. De första slavarna var troligen fiender som man tagit till fånga. Längre tillbaka då människor levde som samlare, fiskare och jägare kan det knappast ha funnits några slavar. Man hade ju ingen nytta av att ha människor fängslade – tvärtom var de bara till besvär. Antingen måste man släppa dem fria, döda dem eller ta upp dem som medlemmar i gruppen. I en stad kunde ägarna hålla reda på slavarna och slavinnorna och sätta dem i arbete.

FUNDERA

MINNS DU?

hyggligt utan att arbeta med jorden. För kvinnorna var det omöjligt att exempelvis arbeta som skrivare och samtidigt ta hand om de små barnen. Det krävdes år av dagligt arbete för att lära sig att bli skrivare. Vissa arbeten – som smed – var för tunga för en kvinna.

Men en del yrken stod tidigt öppna för kvinnor. I Mesopotamien kunde kvinnor bli prästinnor i templen, danserskor och musikanter.

Det behövdes också köpmän som sysslade med handel. I södra Mesopotamien fanns varken sten eller trävirke att bygga tempel och kungapalats med. Sådant måste hämtas från bergsområdena i norr och öster. Inte heller fanns det metaller som smederna kunde tillverka vapen och smycken av.

Koppar och tenn måste skaffas långväga från.

Därför utvecklade sumererna en handel över långa sträckor.

1 Varför hade männen störst nytta av specialiseringen i olika yrken?

2 Innan människan blev bofast fanns det inga slavar. Vad beror det på?

De första städerna

SOL levande historia 7.indd 29

29

10-12-13 14.53.19

F ö R S ta S tÄ d E R n a

1

1 Vad betyder ordet Mesopotamien?

2 10 Du kan också läsa om två stora bakslag i människans historia.

Vilka då?

1 Berätta om livet i en forntida stad.

Jämför med livet i en stad i vår egen tid.

11 Mycket av det som skrevs med kilskrift har bevarats till vår tid.

Vad beror det på?

2 Varför uppstod skillnader mellan olika grupper i städerna?

12 Varför var det så svårt att lära sig att skriva kilskrift?

dE

2 Var ligger Mesopotamien?

3 Vad innebär konstbevattning?

4 Använd bilden på s. 31 och förklara hur en stadsstat var uppbyggd.

5 Varför kunde inte en stad styras på samma sätt som en liten by?

6 Varför behövde man tillsätta en kung ibland?

7 Ge exempel på att invånarna i staden hade olika yrken.

8 I kapitlet beskrivs fyra stora framsteg. Vilka då?

9 Vilket av framstegen tycker du är viktigast? Motivera ditt val.

13 Varför kunde handeln öka när hjulet hade uppfunnits?

14 Nämn något som vi har ärvt från folken i Mesopotamien.

15 I de två förra kapitlen fanns en uppgift där du skulle tänka dig människans utveckling som en trappa som leder uppåt och sedan rita en sådan trappa.

Ta fram din teckning och fyll på den med nya steg. Skriv sedan in några av de viktiga upptäckterna i människans utveckling som du läst om i det här kapitlet.

3 Hammurabi, som var kung i Babylon, lät hugga in en rad lagar han stiftat i ett stenblock. I lagarna kan man bland annat läsa att: • Den som stjäl från ett tempel eller palats ska dömas till dödsstraff.

• Om en man slår ut tänderna på en man som hör till samma samhällsklass ska hans egna tänder slås ut. Om han slår ut tänderna på en fattig ska han ersätta den slagne med en silverpenning. a) Vad anser du om dessa lagar?

Kom ihåg att motivera dina åsikter. b) I Sverige är det viktigt att lagarna är lika för alla.

Vilka slutsatser kan man dra om Hammurabis lagar med hjälp av ovanstående exempel?

sumererna börjar bygga städer.

Bilder förenklas och utvecklas till skrivtecken, till kilskrift. standaret från ur, visar en av de äldsta avbildningarna av soldater.

Det äldsta kända hjulet.

3500 f.Kr.

3000 f.Kr.

2500 f.Kr.

2000

suMErErNA

40

De första städerna

SOL levande historia 7.indd 40

10-12-13 14.54.07

5 Vilken roll hade templen i städerna?

6 a) Vad är Standaret från Ur? b) Ta reda på var namnet kommer ifrån.

8 Än i dag finns det många konflikter i det område som kallades Mesopotamien. Ge exempel på några av dessa.

2 Förklara varför stora krig kunde bli verklighet först när de första stadsstaterna bildats.

9 Vi har ärvt mycket från folken i Mesopotamien. Ge exempel på upptäckter som gjordes där och som vi har tagit över. Gör listan så lång du kan.

3 Förklara varför stadsborna och bönderna utanför murarna i en stadsstat behövde varandra.

7 Kilskriften var en bildskrift.

Vad betyder det?

8 Skriften räknas till en av människans viktigaste uppfinningar. Förklara varför det är så.

4 Prästerna hade stor makt i Mesopotamien. Vad berodde det på?

9 Jämfört med en del andra metaller tog det lång tid innan människan kunde framställa järn. Vad berodde det på?

10 Boken nämner några exempel på vilken nytta vi har haft av järnet. Försök komma på fler exempel.

11 Vi vet ganska mycket om livet i Mesopotamien för flera tusen år sedan. Vad beror det på?

1 Skriv något om skillnader mellan klasser i samhället i vår tid och gör jämförelser med den tid som kapitlet beskriver.

5 Ge exempel på varför man behöver matematik i ett utvecklat samhälle.

6 Ge exempel på vad man använder matematik till i det samhälle du lever i. Tänk efter noga, det finns antagligen fler områden än du först tänker på.

7 I Mesopotamien har folk och arméer i årtusenden dragit fram och tillbaka på sin väg mellan Asien och Europa. Vad kan det ha betytt för området?

Hammurabis lagar.

Astronomer i Babylon studerar himlakropparna och ger oss vår vecka, våra månader och vårt år.

2000 f.Kr. B aby lo n i en

10 De texter du skriver till de här uppgifterna kommer troligen inte att bevaras lika länge som den lille skrivarens berättelse från Mesopotamien på s. 31. Vad kan det bero på? Motivera ditt svar.

1500 f.Kr.

Assyrierna erövrar Egypten. Deras hästdragna vagnar var fruktade.

1000 f.Kr.

Assyriens huvudstad Nineve stormas.

500 f.Kr.

A s s y r i en

De första städerna

SOL levande historia 7.indd 41

F Ö R S TA S T Ä D E R NA

4 I Mesopotamien använde man inte pengar. Hur gjorde man för att köpa och sälja varor?

DE

3

41

10-12-13 14.54.10

röda tråden Du har kunnat läsa om hur invånarna i Mesopotamien och Egypten gjorde en lång rad uppfinningar och bland annat lärde sig att läsa och skriva.

Skriften gjorde det möjligt att skriva brev och att lagra kunskaper. Människorna lärde sig också att använda hjulet, uppföra stora byggnader i sten – som tempel och pyramider – samt att dela in tiden i månader och år.

Det här kapitlet handlar om grekerna, som ökade människans kunskaper på många områden.

Många uppfinningar tog grekerna över från Mesopotamien och Egypten och blev då de första européerna som använde dem. De första böckerna i Europa författades i Grekland och här fanns Europas första vetenskapsmän. Här bildades även Europas första mäktiga stater.

Grekerna gjorde också egna banbrytande insatser. I Grekland föddes demokratin, tanken att ett folk ska styra sig självt, genom att kunna utse och avsätta sina ledare genom val.

66

SOL levande historia 7.indd 66

10-12-13 14.55.25

Grekerna 1. I östra Medelhavet Greklands historia börjar på ön Kreta. Det är en bergig ö, men i dalarna fanns god åkerjord.

Där odlade invånarna korn och vete, oliver och fikon. Skogarna gav bra virke till skeppsbyggnad och den norra kusten hade gott om naturliga hamnar. Egyptierna lärde sig att segla till Kreta.

Invånarna kom då i kontakt med ett folk som låg långt före dem själva i utvecklingen. Kreta

fick också förbindelser med Mesopotamien. Kretensarna lärde sig mycket av folken från Egypten och Mesopotamien.

Omkring år 2000 f.Kr. hade Kreta blivit ett centrum för handeln i Medelhavet. Där fanns städer och kungapalats. Det största var palatset i Knossos, med flera våningar och hundratals rum. Vissa rum hade rinnande vatten och några av de äldsta vattentoaletterna i världen.

Solen går upp över templet Parthenon på borgklippan Akropolis i Athen – här såg demokratin dagens ljus för första gången.

67

SOL levande historia 7.indd 67

10-12-13 14.55.29

Väggmålningen från det gamla palatset i Knossos visar hur akrobater hoppar över en framrusande tjur. Det är en livsfarlig uppvisning och akrobaterna måste ha tränat i flera år.

Mykene Några hundra år senare började folk på det grekiska fastlandet norr om Kreta bygga starkt befästa städer – något som tyder på att tiderna var oroliga. Mykene växte till ett nytt handelscentrum. Fartyg från Mykene blev allt vanligare längs kusterna vid östra Medelhavet.

Palatsen blir förstörda Omkring 1400 f.Kr. inträffade en katastrof på Kreta och öns palats lades i ruiner. Vad som hände vet vi inte säkert. Det kan ha varit en vulkan norr om Kreta som exploderade och fick en väldig svallvåg, en tsunami, att skölja över ön.

Kanske kom angripare från norr och krossade civilisationen.

Omkring 1200 f.Kr. förstördes också Mykene. Inte heller här är det helt klart vad som hände. Men forskarna vet att Mykene angreps av folk som kom norrifrån. Sjörövare gjorde havet osäkert, och då minskade handeln. Tillbakagången gick så långt att skriftspråket glömdes bort.

68

På Kreta och i Mykene blev människorna analfa­ beter. Detta visar bättre än något annat hur djup tillbakagången var.

Fenicierna Området mellan Egypten och Mesopotamien blev en viktig mötesplats för olika civilisationer.

Här korsade olika handelsvägar varandra och här drabbade ofta arméer samman. Vid östra Medelhavet skapade fenicierna omkring år 1100 f.Kr. ett välde. Feniciernas område på land var litet – en 20 mil lång landremsa med de tre viktiga hamnstäderna Tyrus, Sidon och Byblos.

Desto större var feniciernas välde till havs.

Inne i landet växte cederträ som fenicierna använde till sina fartyg. Det var ett mycket bättre träslag än de egyptierna använde. Feniciernas båtar hade också en nyhet – en köl, alltså en rejäl bottenplanka som gör att fartygen ligger stadigt i vattnet. Därför klarade feniciernas fartyg stormar bättre än andra.

Grekerna

SOL levande historia 7.indd 68

10-12-13 14.55.31

KASPISKA H

MEDELHA VET

EGYPTEN

Sidon •

gr

AVET

KRETA

fra

is

t

M E S O P OTA M I E N Uruk

Babylon Ur

PERSISKA VIKEN ARABISKA H A LV Ö N

E AV T

0

1000 km

Kreta låg i korsningen mellan olika handelsvägar.

Fenicierna hade också med sig ett skriftspråk som var mycket lättare att lära sig än de som användes i Mesopotamien och Egypten. Där fanns ju ett tecken för varje ord och den som skulle lära sig läsa och skriva måste lära sig flera tusen tecken. Fenicierna använde ett alfabet med ett tecken för varje ljud, i stället för ett tecken för varje ord.

Genom att kombinera dessa tecken byggde de upp olika ord. Den skrift som du läser just nu är uppbyggd på det sättet. Men fenicierna uppfann inte alfabetet. Deras stora insats var att de spred kunskap om den nya skriften runt Medelhavet.

MINNS DU?

Egyptiska hieroglyfer ca 3000 f.Kr.

Eu

H DA

Fenicierna hade med sig en handelsvara som var en nyhet för folken runt Medelhavet. Det var järnet. Nu började järnåldern i Europa – och egentligen lever vi fortfarande i den. Järn är den viktigaste av jordens metaller.

Ti

• Mykene

RÖ

Järnet och alfabetet

SVARTA HAVET

Nilen

Handelsfartygen från Egypten, Kreta och Mykene hade för det mesta sökt sig fram längs kusterna. Det var så man hittade vägen – besättningsmännen seglade längs kusten tills de kom fram. Ute på det öppna havet fanns inga tecken att styra efter.

Fenicierna seglade längre än något folk gjort före dem. De färdades raka vägen över havet och styrde efter solen på dagen och efter stjärnorna på natten. Fenicierna nådde platser runt hela Medelhavet. Längs kusterna byggde fenicierna många handelsstationer som växte till städer. En av dem var Kartago. Fenicierna seglade även ut genom Gibraltarsundet och anlade staden Cadiz vid Spaniens atlantkust.

Fenicierna köpte slavar, hästar och järn från områdena norr om Medelhavet. I söder köpte de kryddor och glas. Själva tillverkade fenicierna vackra smycken av guld, silver och elfenben, samt fina ylletyger. Tygerna färgade de med röd färg som de framställde av purpursnäckor. Den färgen var dyr. Det var därför bara rika människor som kunde klä sig i rött.

1 Vad heter den ö där Greklands historia börjar?

2 Vad bevisar att Kreta och Mykene gick tillbaka i utvecklingen?

Feniciska bokstäver ca 1000 f.Kr.

3 Fenicierna seglade längre än något folk gjort före dem. Ge några förklaringar till vad det berodde på.

Grekiska bokstäver ca 600 f.Kr.

4 En viktig handelsvara och en viktig uppfinning spred fenicierna runt Medelhavet. Vilka då?

Hieroglyferna i översta raden är bilder. A är ett oxhuvud, B ett hus, C ett kastvapen, D en dörr, E en man som ropar av glädje, F en hake.

G skrevs som C ända fram till dess att romarna gav bokstaven en egen form. H är två tvinnade rep och I en hand.

FUNDERA

Romerska bokstäver 114 e.Kr.

1 Vad kan kretensarna ha haft för nytta av att egyptierna lärde sig att segla till Kreta?

Grekerna

SOL levande historia 7.indd 69

69

10-12-13 14.55.32

LEVANDE HISTORIA 7

LEVANDE HISTORIA 7

ELEVBOK

Kaj Hildingson och Lars Hildingson

ELEVBOK

I hela boken finns färgade nivå 2 texter som ger möjlighet till fördjupning. Varje kapitel avslutas med uppgifter på tre olika nivåer som kan användas för sammanfattning, repetition och ytterligare fördjupning.

LEVANDE HISTORIA 7

Levande historia 7 är anpassad till Lgr 11. Boken innehåller åtta kapitel: Samlare-jägare-fiskare, Människan blir bonde, De första städerna, Den första stora staten, Vid Gula floden, Grekerna, Romarna och Araberna. Boken binds samman genom texten Den röda tråden som placerar varje kapitel i sitt historiska sammanhang.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Levande historia

Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

är samhällsorienterande

7

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-40871-5

Kaj Hildingson Lars Hildingson 9 789127 408715

SOL_Omslag_Historia7.indd 1

2010-12-13 15.12