9789144081335

Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval

Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval vänder sig till psykologer som arbetar med vägledning och yrkesinriktad rehabilitering samt studenter på psykologutbildningen. Även andra som har ett intresse av relationen individ– arbete kan ha behållning av boken.

Art.nr 36146 ISBN 978-91-44-08133-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08133-5_Cover.indd 1

| Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval

Många böcker har skrivits om rekrytering och urval till olika befattningar i arbetslivet. Dessa fokuserar i huvudsak på hur man hittar ”rätt person” till en specifik tjänst. Den här boken tar ett annat perspektiv, att hitta ”rätt jobb” till en specifik person.

Många upplever det svårt och komplext att välja yrke. Yrkeslivet ska ta tillvara resurser och intressen och även ge möjligheter till utveckling. Detta gäller den som gör sitt första yrkesval men även den som senare i livet behöver byta yrkesinriktning. Det kan t.ex. gälla personer som har någon typ av funktionsnedsättning, eller av andra orsaker behöver byta arbete. Boken beskriver den arbetspsykologiska utredningen (APU) som är en metod för att underlätta yrkesvalet och utgår från aktuell forskning som berör personlighet, begåvning och intressen. APU är en systematisk och beprövad metod för att fatta genomarbetade beslut när det gäller utbildning och arbete.

Selander Bergquist Valentin Kvist Jönsson

Ulla-Britt Selander, leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi. Gunvor Bergquist, fil.lic., leg. psykolog, specialist i arbetsoch organisationspsykologi och klinisk psykologi. Ann Valentin Kvist, fil.dr., leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi. Åke Jönsson, leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi och klinisk psykologi. Samtliga författare har under lång tid arbetat med arbetspsykologiska utredningar i samband med yrkesval och arbetslivsinriktad rehabilitering samt utbildning och metodutveckling inom området.

Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval

Ulla-Britt Selander, Gunvor Bergquist, Ann Valentin Kvist & Åke Jönsson

9 789144 081335

2013-12-20 10:19

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36146 ISBN 978-91-44-08133-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-08133-5_book.indd 2

2013-12-19 13.23

Innehåll

Författarpresentation 9 Förord 11 Inledning 13 Bokens upplägg 15 K apitel 1

Grundläggande genomförande av en APU 17

Beställning/uppdrag 17 Församtal 17 Principer för val av test och andra metoder 18 Former för testning 18 Utvärdering av kvantitativa och kvalitativa data 18 Analys och tolkning 19 Eftersamtal 19 Att skriva utlåtande 20 Trepartssamtal 20 Dokumenthantering och giltighetstid 21 K apitel 2

Fokusområden i en APU 23

Arbetsmarknadens krav och föränderlighet 23 Arbetslivets krav i relation till psykologiska funktioner 23 Beställning/uppdrag 24 © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 3

3

2013-12-19 13.23

Innehåll

Församtal 25 Informera klienten om kontaktpersonens frågeställning 26 Klargör var klienten befinner sig i sin yrkesvalsprocess 26 Informera om hur utredningen är upplagd 26 Informera om testledarens roll 27 Informera om sekretess och datahantering 27 Inledande kartläggning 27 Bekräfta planering 28 Principer för val av test och andra metoder 28 Val av begåvningstest 30 Personlighetsinventorier 31 Intresseinventorier 33 Övriga test och metoder 34 Former för testning 34 Enskild testning eller grupptestning 35 Hur bjuder vi test? 35 Power kontra tid 36 Papper-och-penna-test eller datoriserat test 37 Klienter med annan kulturell bakgrund 38 Observationer av testbeteende 40 Testledarens uppgifter 42 Analys och tolkning 42 Tolkning av testresultat: problemlösningsförmåga 43 Tolkning av testresultat: verbal förmåga 44 Tolkning av testresultat: Visuospatial förmåga 45 Tolkning av testresultat: Perceptiv förmåga 46 Tolkning av testresultat: Numerisk förmåga 46 Sammanvägning av testresultaten 47 Personlighetsfaktorer som är viktiga i arbetslivet 48 Tolkning av personlighetsinstrument 50 Tolkning av intresseinventorier 51 Integrering av begåvning, personlighet och intresse 52 Arbetskravsanalys 54 Functional Job Analysis 55 Critical Incident Analysis 55

4

978-91-44-08133-5_book.indd 4

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-12-19 13.23

Innehåll

Eftersamtal 57 Att se mönster 57 Redovisning av resultat på begåvningstest 58 Redovisning av intresse- och personlighetsmätningar 59 Vägledning 59 Integrering av data 60 Att praktiskt genomföra ett eftersamtal 60 Att tänka på 61 Att skriva utlåtande 62 Skriftligt utlåtande och muntlig redovisning 62 Utlåtandets utformning 63 Dokumenthantering och etik 65 Sekretess 65 Förvaring 66 Etik 66 K apitel 3

Psykometri: Att läsa och tolka en manual 67

Normering 67 Reliabilitet och validitet 68 K apitel 4

Begåvning: historik, aktuell teori och tolkning 71

Ett historiskt perspektiv på begåvning 71 Psykometriskt grundade begåvningsmodeller 72 Ett bredare begåvningsbegrepp 76 Begåvningsteorier, testval och prognos 76 Individens begåvningsutveckling över tid 78 Överväganden och tolkningar 79 Begåvningsteori som grund för testanvändning 80 K apitel 5

Personlighet: instrument, deras bakgrund och tillämpning 81

NEO PI-R 82 Femfaktormodellen och arbete 84 Femfaktormodellen och andra kulturer 84

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 5

5

2013-12-19 13.23

Innehåll

Historik kring femfaktormodellen 85 Myers–Briggs Type Indicator (MBTI) 85 MBTI-skalorna 86 Andra typer av instrument 87 K apitel 6

Yrkesvalsteorier 89

Yrkesvalsteorier med psykologisk teoretisk bakgrund 90 Livskarriärutveckling 90 John L. Hollands teori 92 Theory of Work Adjustment (TWA) 96 Gottfredsons Theory of Circumscription and Compromise 98 Social Cognitive Career Theory (SCCT) 99 Teorier inom socialpsykologi och sociologi 101 K apitel 7

Vägledning 103

Vägledningens mål och praktik 104 Vägledningens metoder och instrument 105 Supers bidrag till vägledning 105 Vägledning enligt John L. Holland: Person-omgivnings-teorin 106 Vägledning enligt SCCT 107 Diskussion 108 K apitel 8

Yrkesvalsmognad 109

K apitel 9

Samtalsmetodiken i en APU 113

Samtalsstruktur 113 Att fånga det typiska i beteendet 114 Intervjun som informationskälla 114 Intervjuarens kompetens 116

Litteraturförteckning 117

6

978-91-44-08133-5_book.indd 6

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-12-19 13.23

Innehåll

Bilaga 1 123 Tillämpning av arbetskravsanalyser 123 Bussförare enlig Functional Job Analysis (FJA) 123 Bussförare enligt Critical incident-modellen 123 Bussförare enligt Cognitive task analysis 124 Bussförare enligt KSAO 124 Exempel på arbetspsykologiska utredningar 125 Yrkesvalsutredning vid yrkesvilsenhet 125 Yrkesvalsutredning vid omställning 133 Yrkesvalsutredning efter avbrott i karriären 137

Bilaga 2 147 Lathund för att beskriva test 147 Personlighetstest/personlighetsformulär 147 Intresseformulär 147 Begåvningstest 148 Lathund för tolkning och sammanvägning av information 148 Begåvning 148 Intressen 149 Personlighet 150 Väg samman begåvning, intressen och personlighet 150

Bilaga 3 153 Checklista för informationsinhämtning 153 Utbildning 153 Arbete 153 Tidigare kontakter i syfte att få hjälp med yrkesvalet: 154 Social situation 154 Hälsa 154

Bilaga 4 157 Självskattningsformulär 157

Sakregister 159

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 7

7

2013-12-19 13.23

978-91-44-08133-5_book.indd 8

2013-12-19 13.23

Förfat tarpresentation

Ulla-Britt Selander, leg. psykolog och specialist i arbets-och organisationspsykologi. Hon har varit chefspsykolog för AMV:s psykologer och svarat för vidareutbildning och metodutveckling. Hon har också tidigare varit chef vid ett arbetsmarknadsinstitut som arbetade med yrkesval och rehabilitering för personer med funktionshinder.

Gunvor Bergquist, fil.lic., leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi och klinisk psykologi. Hon har länge arbetat som handledare för dem som arbetar med yrkesval, samt utbildat blivande psykologer i ämnet vid Linköpings universitet.

Ann Valentin Kvist, fil.dr., leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi. Hon arbetar tillsammans med Åke Jönsson med utbildning av Arbetsförmedlingens psykologer i arbetspsykologisk utredning. Ann Valentin Kvist har disputerat på möjligheter och begränsningar när det gäller användningen av kognitiva test som bedömnings- och prognosinstrument för individer med icke-svensk kulturell bakgrund. Åke Jönsson, leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi och klinisk psykologi. Certifierad testanvändare enligt Stiftelsen för til�lämpad psykologi. Han har närmare 25 års praktisk erfarenhet av att arbeta med arbetspsykologiska utredningar. Tillsammans med Ann Valentin Kvist arbetar han med utbildning av Arbetsförmedlingens psykologer i arbetspsykologisk utredning. Åke Jönsson har även arbetat med utbildning av blivande psykologer vid Linköpings universitet i metoden arbets­ psykologisk utredning. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 9

9

2013-12-19 13.23

978-91-44-08133-5_book.indd 10

2013-12-19 13.23

Förord

Många av oss tillbringar större delen av sin vakna tid på arbetet, på väg till eller från arbetet eller i tankar om arbetet. Detta innebär att arbetet har en avgörande betydelse för vår livskvalitet. Valet av yrke, arbetsuppgifter och arbetsmiljö får då existentiell betydelse. Om vi i arbetet kan använda våra resurser, får utlopp för våra behov och intressen och därtill kan främja vår personliga utveckling kommer arbetet att tillföra oss ork och lust snarare än att tömma oss på energi.

Den här boken skiljer sig från andra böcker om arbetspsykologisk testning genom sitt perspektiv. Här fokuseras den utredningsprocess som kan hjälpa en individ i en yrkesvalsituation, frivillig eller påtvingad och som ska bidra till individens utveckling. Detta perspektiv har en lång historia och skiljer sig från det som finns i den gängse urvalslitteraturen.

Under åren har såväl test- som samtalsmetodik vid en arbetspsykologisk utredning utvecklats och utgör en erfarenhetsbas som inte tidigare sammanställts och publicerats. Denna bok är i första hand tänkt som en introduktion för psykologistuderande och verksamma psykologer som arbetar eller avser att arbeta med människor som står inför ett yrkesval för första gången eller i samband med ett avbrott i karriären. Även andra yrkesgrupper inom personalfunktioner kan ha glädje av att läsa boken.

Vår avsikt är att läsaren genom boken ska: • få kunskap om de moment som ingår i en arbetspsykologisk

utredning

• förstå vad en testbaserad utredning av individens begåvningsresurser

bidrar med och kunna ställa dessa i relation till yrkeslivets krav

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 11

11

2013-12-19 13.23

Förord

• förstå vad en systematisk inventering av personlighet, intressen och

behov bidrar med

• förstå hur man integrerar data avseende begåvning, intresse och

personlighet ställda i relation till yrkeskrav

• förstå hur individens självkännedom kan främjas genom

utredningen

• förstå hur individen kan få redskap att hantera sin karriärutveckling • få kännedom om regler avseende sekretess och etik.

Vi vill tacka vår förläggare Ann Wirsén Meurling på Studentlitteratur som entusiastiskt bistått oss med synpunkter och goda råd och som visat ett oändligt tålamod i avvaktan på resultatet.

Ulla-Britt Selander, Gunvor Bergquist, Ann Valentin Kvist & Åke Jönsson

12

978-91-44-08133-5_book.indd 12

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-12-19 13.23

Inledning

Den arbetspsykologiska utredningen i Sverige har anor från 1940-talet.

I verksamhetsberättelsen från Psykotekniska Institutet, som bildades 1943, står att läsa: ”I yrkesrådgivningen söker den moderna psykologin med hjälp av s.k. test eller psykologiska prov av olika slag, genom systematiska beteende­studier, genom muntlig och skriftlig utfrågning o.s.v. bilda sig en så tillförlitlig och allsidig uppfattning som möjligt om den enskilde individens anlagsutrustning och naturliga intresseinriktning för att därmed bidra till eller underlätta ett rationellt val av yrke”. Citatet ovan speglar i sitt ordval och i sin utformning den tidens tilltro till den sociala ingenjörskonsten och tanken att placera ”rätt man på rätt plats”.

Den arbetspsykologiska utredningen som en tämligen exklusiv expertutredning förhärskade fram till mitten av 1960-talet. Sverige stod då inför en omstrukturering av näringslivet med bl.a. bruksnedläggelser och förändring av arbetsinnehåll i många yrken. Människor tvingades att byta yrke eller vidareutbilda sig inom sitt gebit. Omskolningskurser skapades för att ge möjligheter till ny- eller vidareutbildning. För de som stod i en yrkesvalssituation kunde Arbetsförmedlingen erbjuda insatser i form av bl.a. en arbetspsykologisk utredning.

Samhällsförändringarna innebar en förändrad syn på människors egen kraft och medbestämmande. Detta avspeglades bl.a. genom du-reformen i slutet av 1960-talet och införandet av medbestämmandelagen 1972. Arbetsmiljölagen, som trädde i kraft 1978, satte fokus på individens rätt att trivas och må bra på sitt arbete.

Under samma period utvecklades yrkesvals- och vägledningsteorier. Den arbetspsykologiska utredningen som betraktats som en insats av en expert övergick till att bli ett samarbetsprojekt mellan den rådsökande individen och © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 13

13

2013-12-19 13.23

Inledning

psykologen. Det blev självklart att psykolog och klient tillsammans skapade ett kontrakt för hur utredningen skulle läggas upp och vad den skulle leda fram till.

I dag är perspektivet att ge individen kunskap om och insikt i sina personliga förutsättningar för att själv kunna bedöma lämplig yrkesinriktning. På så sätt får varje individ redskap att använda vid senare behov av att förändra sin arbetssituation. En arbetspsykologisk utredning kan alltså ha fokus på: • att finna förslag på lämpliga yrken då individen är oklar över vad

som passar bäst

• att vägleda då individen har svårt att prioritera olika val

• att utveckla personligheten och ge individen djupare insikt i sina

drivkrafter och behov och därmed ge en fördjupad eller förändrad självbild, vilket kan underlätta yrkesval.

En arbetspsykologisk utredning skiljer sig därmed från en utredning som har rekrytering till ett bestämt arbete eller urval till en viss utbildning som mål. Vissa likheter finns dock, framför allt vad gäller att utforska individens kompetenser och resurser. Skillnaden ligger främst i om perspektivet utgår från individen eller från yrket/arbetet. Se figur!

Individ

Intressen Begåvning

Arbete

APU

Arbetsmiljö

Personlighet

Arbetsmarknad

Övrigt, ex. fysiska resurser

Social situation, ex. familj, ekonomi, bostad, kommunikationer

Arbetsuppgifter

Anställningsvillkor, ex. lön och arbetstider Urval

Bild av de komponenter som bedöms i APU.

14

978-91-44-08133-5_book.indd 14

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-12-19 13.23

Inledning

Den arbetspsykologiska utredningen skiljer sig även från en klinisk psykologisk utredning och bedömning som har som syfte att identifiera av­vikelser i hur individen fungerar. Även den arbetspsykologiska utredningen kan komma att identifiera problemområden. Psykologens uppgift är då att bedöma hur dessa påverkar individen i ett kommande arbetsliv. Psykologen bör också avgöra om problemen är av den art att de kan hanteras inom ramen för utredningen eller om man bör ge individen förslag på vart han eller hon kan vända sig för att få vidare hjälp.

Den arbetspsykologiska utredningen benämns fortsättningsvis APU. Den som genomgår utredningen benämns klient.

Bokens upplägg I en inledande del, Kapitel 1. Grundläggande genomförande av en APU, redovisas kortfattat den struktur som tillämpas i en utredning där varje moment i undersökningen har ett eget avsnitt.

I det följande Kapitel 2. Fokusområden i en APU fördjupas flertalet av momenten för att ge ökad förståelse för vad dessa innebär. I detta kapitel beskrivs även hur test väljs, används och tolkas.

Därefter följer ett antal kapitel med teorier och områden som vi ser som centrala i arbetet med APU. Teorierna har valts utifrån att de är väl beforsk­ ade, aktuella och relevanta. Genom hänvisningar från fokusområdena till dessa kapitel kan fördjupning ske parallellt. Dessa kapitel med fördjupningar får ses som en början till psykologens fortsatta kunskapsinhämtande.

Slutligen finns en bilaga med frågeformulär, analysscheman och exempel på hur en APU kan te sig.

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 15

15

2013-12-19 13.23

978-91-44-08133-5_book.indd 16

2013-12-19 13.23

Kapitel 3

Psykometri: Att läsa och tolka en manual

Dagens testmarknad är till stor del oreglerad. Det är möjligt att köpa test via svenska eller utländska förlag. Även om det finns försök att reglera området har psykologen ansvar för att bedöma testens kvalitet och deras användbarhet för det avsedda syftet. Det gäller inte minst test som utprövats i andra kulturella sammanhang. Testet eller instrumentet ska åtföljas av en manual som beskriver vilken teori det grundar sig på och vad det anses mäta. Uppgifter om standardisering, reliabilitet och validitet ska finnas. Med utgångspunkt från denna information kan psykologen värdera testets användbarhet för det aktuella syftet.

Normering En viktig utgångspunkt är vilken grupp testet är normerat på. Eftersom det är både kostnadskrävande och svårt att hitta ett lämpligt urval av ”normalbefolkningen” används ofta grupper som är mer tillgängliga, t.ex. studenter i utbildning eller personer som testats i anslutning till urvalsprocesser eller inom olika myndigheter, s.k. klientdata. Beroende på i vilket sammanhang de har testats uppvisar dessa normer olika grad av representativitet. Som exempel kan vi fundera kring de klientdata som bygger på skoldata. I dag skiljer sig resultaten från olika grundskolor avsevärt och är inte på samma sätt som tidigare representativa för alla grundskolor. I den mån t.ex. gymnasiedata redovisas kan man konstatera att också dessa skiljer sig väsentligt mellan olika orter och utifrån att gymnasiet består av ett stort antal disparata linjer och utbildningsgrupper.

Det är det normerade underlaget som utgör jämförelse med den grupp © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 67

67

2013-12-19 13.23

3 Psykometri: Att läsa och tolka en manual

eller de krav som är aktuella för frågeställningen och dessa kräver alltid en analys och bedömning av på vilket sätt föreliggande normer är användbara.

När man betraktar normer är det vissa saker man alltid ska fundera över.

Viktigast är att reflektera över hur representativ normeringsgruppen är för normalbefolkningen eller det man vill normera emot. Detta hänger samman med dels hur urvalet av personer gjorts, dels hur stor den utvalda gruppen är. En större grupp ger större möjlighet att säkra bredd i urvalet. Man bör också se hur väl testet följer normalfördelningen som är en förutsättning för att rådata ska standardiseras i form av t. ex stanine-värden eller IQ-poäng.

Om många individer placerar sig högt respektive lågt på testet tyder detta på att testets innehåll är för lätt respektive svårt för målgruppen. Om testet har många uppgifter av en viss svårighetsgrad bör testet differentiera väl inom detta område, men kan differentiera sämre inom andra områden av skalan. Det är alltid viktigt att se hur testet differentierar i extremvärdena. Är testet normerat med ett eller kanske bara några uppgifter för det högsta eller lägsta resultatspannet kan man utgå ifrån att det är en dålig prediktor inom detta område. Ett sätt att uppnå god differentieringsförmåga är alltså att välja sådana test som differentierar så bra som möjligt inom det spann där klientens begåvning eller kraven inom tilltänkt område finns. Allmänt kan sägas att det vid begränsade normdata är lämpligt att jämföra olika sådana, t.ex. breda amerikanska normer mot begränsade svenska sådana.

Det är svårt att ange exakta siffror för vad som är acceptabel respektive bra nivå för dessa bedömningskriterier. En utgångspunkt kan vara de värden som anges i skriften Kvalitetskriterier för testinstrument – personlighetsbedömning. Denna skrift finns på Psykologförbundets webbplats: www. psykologforbundet.se.

Reliabilitet och validitet Reliabiliteten anger testets mätsäkerhet. Olika mått används, t.ex. test-retestkorrelationer, d.v.s. mått på överensstämmelsen mellan mätningar vid olika tillfällen men under samma förutsättningar. En annan ingång är att se på testets interna homogenitet med statistiska metoder. Olika reliabilitetsmått lyfter alltså fram olika aspekter av mätsäkerhet. Om reliabiliteten är alltför låg innebär det att det finns alltför stor risk att slumpen eller andra felkällor får stort inflytande på resultatet. Om reliabiliteten är mycket hög kan den 68

978-91-44-08133-5_book.indd 68

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-12-19 13.23

3 Psykometri: Att läsa och tolka en manual

höga mätsäkerheten ha uppnåtts på bekostnad av bredd och relevans, d.v.s. prediktionsområdet blir mycket smalt. Det är utifrån detta mycket svårt att ange en specifik siffra som önskvärd. Eftersom en reliabilitetssiffra ger bara ett ungefärligt mått på testets mätsäkerhet är det därför positivt om mer än ett mått uppges. Om reliabiliteten ligger under 0,70 är det angeläget att försöka hitta ett alternativ. Det kan vara värt att påpeka att en god reliabilitet är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för god validitet.

Validiteten anger i vilken grad testet faktiskt mäter det man avser att mäta. Detta är ofta svårare att fastställa än mått på reliabilitet och även här gäller att det är en fördel med flera oberoende mått. Korrelerar testet med liknande mätinstrument? Korrelerar det med lämpliga utfallsmått, d.v.s. finns en ­prognostisk validitet? Validitetsbegreppet har även diskuterats utifrån om ett test speglar de processer man avser att komma åt och om utfallen är konsistenta med vad som kan förväntas utifrån eventuella grupp- eller åldersskillnader. Ett exempel kan vara ett verbalt test, där vi kan förvänta oss att utfallet ska bli på en högre nivå bland äldre och/eller högutbildade än bland lågutbildade ungdomar. Om utfallet av testet på gruppnivå skiljer sig från detta mönster finns anledning att fråga vad testet mäter. Validitetsbegreppet blir på detta sätt bredare och inte möjligt att entydigt ange med bara en siffra.

En validitet på 0,30–0,40 kan vara användbar där vi behöver en grov skattning och där inga bättre instrument finns att tillgå. Om ett fåtal test ska användas i en urvalsliknande situation bör validiteten ligga avsevärt högre.

Om inte tillräckligt valida metoder finns att tillgå bör testurvalet breddas, utifrån att det kan ge inkrementell validitet. Inkrementell validitet­innebär att två olika instrument som båda korrelerar med (d.v.s. visar prognostisk validitet mot) det tilltänkta kriteriet tillsammans bidrar med att stärka prognos­styrkan. En förutsättning är givetvis att de båda testen inte korre­ lerar med varandra, eller korrelerar i rätt låg grad. Om testen korrelerar högt mäter de till stor del samma sak, och det ena testet tillför därför inte mycket prognosstyrka utöver det andra.

Om psykologen ser sig nödgad att använda ett test med lägre reliabilitet och validitet bör utfallet värderas mot andra test eller andra källor som kan ge relevant upplysning om utfallets tillförlitlighet.

I de fall då psykologen inte har tillgång till data avseende normering, reliabilitet och validitet kan det ifrågasättas om testet över huvud taget ska användas, eftersom det då inte finns grund för tolkning och prognos. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08133-5_book.indd 69

69

2013-12-19 13.23

Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval

Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval vänder sig till psykologer som arbetar med vägledning och yrkesinriktad rehabilitering samt studenter på psykologutbildningen. Även andra som har ett intresse av relationen individ– arbete kan ha behållning av boken.

Art.nr 36146 ISBN 978-91-44-08133-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08133-5_Cover.indd 1

| Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval

Många böcker har skrivits om rekrytering och urval till olika befattningar i arbetslivet. Dessa fokuserar i huvudsak på hur man hittar ”rätt person” till en specifik tjänst. Den här boken tar ett annat perspektiv, att hitta ”rätt jobb” till en specifik person.

Många upplever det svårt och komplext att välja yrke. Yrkeslivet ska ta tillvara resurser och intressen och även ge möjligheter till utveckling. Detta gäller den som gör sitt första yrkesval men även den som senare i livet behöver byta yrkesinriktning. Det kan t.ex. gälla personer som har någon typ av funktionsnedsättning, eller av andra orsaker behöver byta arbete. Boken beskriver den arbetspsykologiska utredningen (APU) som är en metod för att underlätta yrkesvalet och utgår från aktuell forskning som berör personlighet, begåvning och intressen. APU är en systematisk och beprövad metod för att fatta genomarbetade beslut när det gäller utbildning och arbete.

Selander Bergquist Valentin Kvist Jönsson

Ulla-Britt Selander, leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi. Gunvor Bergquist, fil.lic., leg. psykolog, specialist i arbetsoch organisationspsykologi och klinisk psykologi. Ann Valentin Kvist, fil.dr., leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi. Åke Jönsson, leg. psykolog, specialist i arbets-och organisationspsykologi och klinisk psykologi. Samtliga författare har under lång tid arbetat med arbetspsykologiska utredningar i samband med yrkesval och arbetslivsinriktad rehabilitering samt utbildning och metodutveckling inom området.

Arbetspsykologisk utredning – inför yrkesval

Ulla-Britt Selander, Gunvor Bergquist, Ann Valentin Kvist & Åke Jönsson

9 789144 081335

2013-12-20 10:19