9789127419506

förskoleserien

förskoleserien Välkommen till förskolan

Camilla Wessman

Välkommen till förskolan Den här boken redogör för hela förloppet – från tiden före själva inskolningen till den första tiden efter – med inskolningen av ett nytt barn och inte minst dess familj i förskolan.

Förskolepedagoger och föräldrar delar med sig av sina tankar om och erfarenheter av inskolningen och den första tiden på förskolan.

Här finns konkreta råd och tips om hur man till exempel tar hjälp av de barn som redan känner till förskolan, hur man skriver inbjudan, vad man bör tänka på vid första mötet och hur man kan underlätta den första tiden på förskolan för barn och deras föräldrar från invandrar- och flyktingfamiljer.

Varje kapitel avslutas med samtalsfrågor och fokuspunkter.

Välkommen ISBN 978-91-27-41950-6

9

Välkommen OMSLAG.indd 1

1 0 0 0 0

till förskolan

789127 419506

10-02-17 15.02.28

Valkommen 17.2 .indd 2

10-02-17 14.59.09

Innehåll Inledning 5 Tiden före inskolningen 7 Fokus på kommunikationen 8 Foton på den nya familjen 8 Berättelse från förskolan Humlan 11 Välkomstbrev 12 Social integration redan innan barnet börjar 14 Att låta de yngsta delta 16 Att låta de något äldre barnen delta 17 Att låta föräldrar och barn välja kontaktperson 18 Vilken information har föräldrarna behov av? 20 Sammanfattning 24 Dikussionsfrågor 25 Inskolning av en ny familj 26 Att ta emot familjen första dagen 28 Trygghet och synlighet – ett pedagogiskt ansvar 31 Rutiner och förutsägbarhet och att ge det nya barnet plats 31 Inskolningstiden – hur lång tid tar det? 34

Valkommen 17.2 .indd 3

Att lämna ut ett schema 35 Hur synliggör man sin pedagogik? 37 Barnfaddrar – att involvera de övriga barnen i inskolningen 40 Sammanfattning 42 Diskussionsfrågor 43 Vardagen med ett nytt barn 44 Pedagogisk uppmärksamhet 44 Att bryta fasta traditioner och rutiner 47 Barnfaddrar – att hjälpa en ny kamrat 51 Tvåspråkiga barn – flykting och invandrarfamiljer 52 Tolk – hinder eller hjälp? 53 Att använda tecken som stöd och konkretisera 55 Att ta in något av kulturen 57 Barn i behov av särskilt stöd 59 Att göra observationer 63 Att utgå från barnets spår 65 Mies spårtavla 66 Använda spårtavlorna 68 Sammanfattning 71 Diskussionsfrågor 72

10-02-17 14.59.09

Föräldrasamarbete 73 Föräldrar – vad är en bra inskolning? 76 Föräldrar – förväntningar på pedagogens roll 78 Hur vill vi samarbeta med föräldrarna? 80 Föräldrar – var ligger mitt ansvar? 83 Föräldrahörnet 85 Sammanfattning 86 Diskussionsfrågor 87 När inskolningen inte lyckas som förväntat 88 Vad är social integration? 90 Deltagare eller integrerad? 92 Nyckeln till integration 93

Valkommen 17.2 .indd 4

Integrationen och deltagandet följer barnets engagemang 94 Att kunna sätta prägel på miljön 97 Samvarokompetens 98 Betydelsen av gemenskap 99 Barnets sociala relationer 100 Sammanfattning 104 Diskussionsfrågor 105 Utvärdering av inskolningen 106 Frågeformulär till nya föräldrar 107 Sammanfattning 110 Litteraturlista 111 Om författaren 112

10-02-17 14.59.09

Inledning När man tar emot ett nytt barn i förskolan tar man inte bara emot ett barn, utan en helt ny familj med föräldrar och syskon. Barnet kommer med sin egen lilla ryggsäck av erfarenheter, som i varje fall de yngsta huvudsakligen har fått hemma i familjen. Äldre förskolebarn har ett något bredare spektrum av erfarenheter eftersom de bland annat kan ha upplevelser från en annan förskola. För pedagogerna är det viktigt att förbereda sig både på inskolningen av barnet som ska ha sin vardag i förskolan, och på att skola in den övriga familjen som även den kommer att vara en del av förskolans vardagsliv. En av de första uppgifterna i inskolningsarbetet är att komma underfund med vad barnet har i sin lilla ryggsäck och hur man som förskola på bästa sätt tar emot och integrerar hela familjen. Man kan gå så långt som att säga att i många fall är det viktigaste i inskolningen av ett nytt barn hur man tar emot barnets föräldrar.

I dag inser man, i betydligt högre grad än tidigare, hur viktigt det är att tänka på att barn påverkas av de relationer de ingår i. En stor del av av barnets erfarenhetsryggsäck påverkas av familjen och den här ryggsäcken kan inte bara hängas bredvid overallen i hallen. Barnets tidigare erfarenheterna påverkar hur man organiserar den pedagogiska praktiken i förskolan och hur man inkluderar barnets familj.

De individuella utvecklingsplaner som görs för det enskilda barnet diskuteras med föräldrarna på utvecklingssamtalen och på så sätt involveras föräldrarna i sina barns utveckling och välbefinnande även i förskolan. Förutom att pedagogerna tar initiativ till att inkludera familjen är det också ett tydligt önskemål från föräldrarnas sida.

Samhällsutvecklingen går mot ökat fokus på våra barns välbefinnande. Eftersom barn i dag vistas en stor del av sin vakna tid i förskolan kräver utvecklingen att organisationen av den pedagogiska praktiken även ansvarar för det enskilda barnets välbefinnande – och

Valkommen 17.2 .indd 5

10-02-17 14.59.09

därmed för familjens. Därför är det en avgörande poäng i den här boken att inskolningen gäller hela familjen och inte enbart ett barn.

Boken är skriven för förskolepedagoger som jobbar med barn i åldrarna 1-6. På vissa ställen skiljer det sig beroende på barnens ålder, på andra ställen inte. Där inget annat framgår är det ingen skillnad, eftersom pedagogen i de flesta fall ska vara uppmärksam på samma faktorer.

Boken är kronologiskt uppbyggd, det vill säga att första kapitlet handlar om tiden före och de förberedelser förskolan kan göra. Därefter följer ett kapitel om inskolningen av familjen, den första tiden med det nya barnet och föräldrasamarbetet.

Vidare beskrivs vad man kan vara uppmärksam på om barnet inte verkar trivas på det nya stället. Här ingår några faktorer handlar om barnets sociala integration. I det avslutande kapitlet tar jag upp frågan om utvärdering som ett medel att förbättra praktiken.

Boken är skriven som inspirationskälla för pedagogisk förskolepersonal. Man kan låta sig inspireras av bokens många idéer och integrera de delar man finner användbara i sin egen praktik.

Boken bygger bland annat på praktiska erfarenheter från en rad förskolor, som fungerar som erfarenhetsutbyte pedagoger emellan. Därför finns det genom hela boken utdrag från intervjuer med pedagoger. Dessutom ingår föräldrars kommentarer, huvudsakligen i kapitlet om föräldrasamarbete.

Tack till alla medverkande föräldrar och barn.

6

Valkommen 17.2 .indd 6

10-02-17 14.59.09

Tiden före inskolningen Innan en ny familj ska tas emot i förskolan bör man diskutera och fördela olika uppgifter mellan sig i arbetslaget. De som redan arbetat med inskolning av nya familjer har oftast hittat några riktlinjer som stämmer med förskolans egna pedagogiska tankar. Det är en bra idé att ha några fasta inslag att utgå från i planeringen, t ex att skicka ut ett välkomstbrev till familjen.

Det sparar också tid att inte behöva ha samma diskussioner varje gång.

I samband med inskolningen av en ny familj är det viktigt att ha talat om följande punkter i personalgruppen: ◆ Vilka intryck vill vi att den nya familjen ska få av vår förskola? ◆ Vad är det för förskola vi representerar? ◆ Vilka värden är viktiga för oss? ◆ Hur kan vi tillmötesgå den nya familjen?

Vidare finns det en hel del praktiska saker och beslut att klara ut,t ex att förbereda en plats för barnet i hallen, fördela vilka vuxna som ska vara barnets kontaktpersoner och möjligen förändra mötestider.

Naturligtvis varierar det hur förskolor förbereder sig på att ta emot en ny familj. En del väntar med att påbörja inskolningen tills den dag familjen kommer till förskolan. Den betraktas då som första dagen av inskolningen; det är då man informerar

7

Valkommen 17.2 .indd 7

10-02-17 14.59.09

och presenterar det nya stället för familjen. Ett annat sätt är att betrakta tiden innan familjen kommer till förskolan som en förberedelsetid. Det finns många olika bra metoder att redan då påbörja barnets sociala integration, både i förskolan som helhet och i själva barngruppen. I följande kapitel ska vi med utgångspunkt i olika praktiska erfarenheter ta emot en ny familj på ett bra sätt.

Fokus på kommunikationen I många fall kommer familjen på besök innan de börjar sin första dag i förskolan. Vid det besöket är det en bra om man redan då kan ge föräldrarna så mycket information och papper att fylla i som möjligt, både för pedagogens och för familjens skull. På så sätt undviker båda parter att ha alltför mycket att förhålla sig till den dag barnet börjar. Har familjen redan fått papper och viss information innan den första dagen för barnet kan pedagogen lättare fokusera på kommunikationen med familjen och försöka komma underfund med vad det är för ett barn och familj man ska börja arbeta med. Och föräldrarna kan i högre grad koncentrera sig på det nya stället och de nya människorna om de slipper fylla i en massa papper och hålla reda på praktisk information.

Foton på den nya familjen Att ta ett foto av barnet, och gärna också av barnets föräldrar, är en bra idé. Särskilt givande är det om man fotograferar så tidigt som möjligt. Kommer familjen på besök före den egentliga starten kan man ta bilderna då, så att fotona kan sitta uppe nästa gång familjen kommer.

8

Valkommen 17.2 .indd 8

10-02-17 14.59.10

9

Valkommen 17.2 .indd 9

10-02-17 14.59.17

Genom att ha foton av den nya familjen är det mycket lättare för de andra barnen i förskolan att förhålla sig till det nya barnet, de nya föräldrarna och eventuella syskon. Den här metoden är användbar både på småbarnsavdelningen och för äldre förskolebarn.

Carina, förskollärare på en småbarnsavdelning, berättar att de tar foton både för det nya barnet och de andra barnen. Bilder av det nya barnet kan sättas upp ett par dagar innan hon eller han börjar, så att de andra kan se att det ska komma en ny kamrat.

Bilderna används som utgångspunkt för berättelser om det nya barnet, exempelvis när det ska börja och var vid bordet det ska sitta.

När de andra barnen träffar det nya barnet kommer de att veta var hon eller han ska sitta vid deras gemensamma bord och har pratat om henne eller honom. På så sätt verkar det nya barnet inte så främmande; att känna igen skapar en trygghet.

De andra barnen upplever inte i lika hög grad att det kommer in främlingar på avdelningen, utan det är människor som man har pratat om och som ska vara en del av den gemensamma vardagen.

Bilderna och informationen om den nya familjen är bra även för den övriga föräldragruppen. Har man ansikten på en ny familj kan det vara lättare att presentera sig och hälsa. Dessutom får föräldrarna en möjlighet att tala med sitt barn om den nya familjen hemma och på så sätt deltar även de övriga föräldrarna i förberedelserna för att skola in den nya familjen.

10

Valkommen 17.2 .indd 10

10-02-17 14.59.17

Berättelse från förskolan Humlan Förskolan Humlan hade under en längre period hållit på med ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med fokus på det norditalienska pedagogiska förhållningssättet ”Den integrerande bakgrunden” (Läs mer i Daniela Ceccins bok Den integrerende Baggrund, se litteraturlistan s 112.) I samband med det var inskolningen av nya familjer ett av deras fokusområden. Personalgruppen diskuterade på förhand vilka pedagogiska fokusområden som var viktiga i den här processen. I linje med tankegången i ”Den integrerande bakgrunden” blev två områden särskilt viktiga: social integration och att skapa länkar mellan hemmet och förskolan.

Social integration innebär här något som sker i en ömsesidig och fortlöpande process, som inkluderar alla inblandade parter och är nödvändig för att kunna ingå på likvärdiga premisser. Social integration innebär att barnen deltar likvärdigt och att det nya barnet blir en del av förskolans gemenskap på ett sådant sätt att det själv har inflytande på sina egna handlingsmöjligheter och deltagande. I förskolan integreras barnet genom lek, samtal och aktiviteter i kraft av de många olika relationer och interaktioner som barnet deltar i under dagen.

Att skapa länkar mellan hemmet och förskolan är en viktig del av att skapa länkar i barnets livsvärld. Barn rör sig mellan många olika platser, situationer och relationella förbindelser i sin vardag och allt detta har betydelse för vartannat. Vad barnet upplever på ett ställe kan ha betydelse för hur det upplever nästa. För de flesta är hemmet och förskolan de två viktigaste faktorerna i deras liv och därför är det viktigt att samarbeta för att skapa länkar däremellan. Det kan göras på olika sätt, men initiativet bör komma från förskolan. Hur pass bra samarbetet

11

Valkommen 17.2 .indd 11

10-02-17 14.59.17

utvecklas längre fram beror även på hur tillmötesgående föräldrarna är, men det är förskolans uppgift att lägga grundstenarna till samarbetet och gå före genom att visa hur det kan etableras på ett bra sätt.

Välkomstbrev Att skriva ett personligt välkomstbrev till den nya familjen kan vara första steget i ett bra samarbete: Vad vill man berätta för en ny kamrat?

En grupp barn från den avdelning det nya barnet ska gå på håller på att tillsammans med förskolepedagogen Kristoffer utforma ett välkomstbrev. Kristoffer berättar vad den nya flickan heter och frågar barnen vad de vill berätta för henne om förskolan. De berättar mycket konkret. Anna säger till exempel: ”När vi är på gården tycker jag bäst om att gunga, tycker du också om att gunga?” Kristoffer skriver ner vad barnen säger och är noga med att läsa upp det han skrivit så att barnen känner att det är deras ord som står i brevet. Flera av dem formulerar frågor t ex: ”Vad tycker du om att leka?” ”Vilken är din älsklingsfrukt?”

Efteråt blir barnen ombedda att rita det de just har berättat om.

Teckningarna sätts ihop med texten som Kristoffer har skrivit. Till sist görs en framsida med ett foto på förskolan och gården.Vid den gemensamma samlingen på avdelningen visar man brevet och läser det för de andra barnen. De som var med och skrev brevet beskriver hur de gjorde.

12

Valkommen 17.2 .indd 12

10-02-17 14.59.17

Brevet stoppas i ett kuvert och barnen hjälper till att skriva adressen. Sedan blir det en utflykt till brevlådan. På baksidan av brevet finns information till föräldrarna. Den är formulerad som ett personligt brev från den pedagog på avdelningen som familjen ska möta första dagen, och innehåller bland annat vilken avdelning barnet ska börja på och vilka vuxna som finns på avdelningen.

Många förskolor har upptäckt fördelarna med att skicka välkomstbrev. Det som skiljer sig är i vilken mån de övriga barnen deltar i framställningen av breven.

Förskolebarn kan göras delaktiga i stort sett när det gäller alla aspekter av brevet. Även de yngsta kan, beroende på ålder, rita och hjälpa till att klistra in bilder i brevet. När det gäller de yngsta kan man lägga in fler bilder och teckningar, exempelvis skicka med ett foto av alla barn och vuxna på avdelningen. Det kan även små barn vara med och göra. Och även om det är ett litet barn man ska ta emot ska man inte underkänna värdet av vad ett sådant välkomstbrev betyder, framför allt för föräldrarna.

13

Valkommen 17.2 .indd 13

10-02-17 14.59.17

förskoleserien

förskoleserien Välkommen till förskolan

Camilla Wessman

Välkommen till förskolan Den här boken redogör för hela förloppet – från tiden före själva inskolningen till den första tiden efter – med inskolningen av ett nytt barn och inte minst dess familj i förskolan.

Förskolepedagoger och föräldrar delar med sig av sina tankar om och erfarenheter av inskolningen och den första tiden på förskolan.

Här finns konkreta råd och tips om hur man till exempel tar hjälp av de barn som redan känner till förskolan, hur man skriver inbjudan, vad man bör tänka på vid första mötet och hur man kan underlätta den första tiden på förskolan för barn och deras föräldrar från invandrar- och flyktingfamiljer.

Varje kapitel avslutas med samtalsfrågor och fokuspunkter.

Välkommen ISBN 978-91-27-41950-6

9

Välkommen OMSLAG.indd 1

1 0 0 0 0

till förskolan

789127 419506

10-02-17 15.02.28