9789147103621

Sandelin | Andersson

VÅR P L A N E T 1 och 2

VÅR PLANET Vår planet geografi 1 och 2 är utformad för att möta kraven i de nya ämnesplanerna geografi 1 och geografi 2. Läromedlet är framtaget med syftet att ge läsaren en helhetsförståelse för de olika företeelser som formar planeten jorden. Vilka skeenden, villkor och förlopp är det som som styr och påverkar jorden och vårt livsutrymme där?

Vilka är de naturgivna förutsättningarna, och vad gör vi själva för att omforma biosfären eller styra våra verksamheter?

Vår planet ger eleverna verktyg för att förstå och

VÅR PLANET GEOGRAFI 1och 2

analysera den föränderliga omvärld som vi lever i.

Sandelin | Andersson

Best.nr 47-10362-1 Tryck.nr 47-10362-1

Geografi 1 och 2_omslag.indd 1

11-05-30 08.14.38

Innehåll Innehåll Landskapet i arida miljöer 95 Landskapet i arida Sverige miljöer befolkas 95 166 Landskapet i humida miljöer Landskapet 96 i humida Svenskarna miljöer blir 96 fler 167 Jordens skrift 5Jordens skrift 5 Landskapet i subarktiska miljöer Landskapet 97 i subarktiska Immigration miljöer och emigration 97 169 De fyra sfärernaDe6 fyra sfärerna 6 Sveriges Natur och kultur Natur 7 och kultur 7 Landformer i Sverige 98 Landformer i Sverige 98 befolkning på kartan 170 Geografisk analys 172 De geografiska De komponenterna geografiska komponenterna 8 8 – Sveriges vanligasteMorän Morän jordart – Sveriges vanligaste jordart Länder, regioner Länder, och geografiska regioner och geografiska 98 98 STADENS GEOGRAFI 174 namn 12 namn 12 Svenska landskapstyper 100Svenska landskapstyper 100 Kultur och identitet Kultur16 och identitet 16 Geografisk analys 102 Geografisk analys 102 staden 175 Den eviga Geografisk analys Geografisk 20 analys 20 Stadens lokalisering 176 KLIMATOLOGI 104 KLIMATOLOGI Stadens 104 funktionalitet 177 KARTOGRAFIKARTOGRAFI 22 22 Den sårbara staden 178 Luft – det tredje elementet 105 Luft – det tredje elementet 105 Kartan 23 Kartan 23 Klimatet 105 Klimatet 105 Stadstyper 178 Klassiska stadsmodeller 180 Kartans beståndsdelar Kartans 25 beståndsdelar 25 Atmosfären 106 Atmosfären 106 Städer Kartans språk Kartans 34 språk 34 Väderprocesserna 108 Väderprocesserna 108i en hierarki 183 Geografiska informationssystem Geografiska informationssystem – – städer i världen 185 Lokalklimat 118 LokalklimatTre 118 GIS 37 GIS 37 Extremt väder 120 Extremt väder Tammerfors 120 – industristaden 185 Kartans mångfald Kartans 38 mångfald 38 Klimatförändringar 122 Klimatförändringar Paris 122 – primatstaden 186 Några svenskaNågra kartorsvenska kartor 42 Världens klimat 128 42 Världens klimat Brasilia 128 – den nya staden 187 Geografisk analys Geografisk 46 analys 46 Klimatzoner 128 KlimatzonerStäder 128 i Sverige 188 Från bonde Klimatet i Skandinavien 137 Klimatet i Skandinavien 137till borgare 188 Rivningsvågen och miljonENDOGENA PROCESSER ENDOGENA PROCESSER 48 48 Lågtryck från Nordatlanten Lågtryck 137 från Nordatlanten 137 programmet 189 Västliga vindar 138 Västliga vindar 138 Eld – det andraEld elementet – det andra 49 elementet 49 Stadens Frontal nederbörd 139socioekonomiska struktur Jordens uppbyggnad Jordens49uppbyggnad 49 Frontal nederbörd 139 Geografisk analys 140 Geografisk analys190 140 De endogena processerna De endogena 53processerna 53 Geografisk analys 193 Jordens byggstenar Jordens 62 byggstenar 62 BEFOLKNING 142 BEFOLKNING 142 Utblickar i världen Utblickar 64 i världen 64 Neapel – underNeapel Vesuvius – under skuggaVesuvius 64 skugga 64 på jorden 143 Människan påVATTNET Människan jorden 143196 Vatten – det 144 fjärde elementet 197 Geotermisk energi Geotermisk på Islandenergi 65 på IslandVar 65bor alla människor? 144Var bor alla människor?

Hydrologiska146 kretsloppet 197 Den växande befolkningen Den svenska berggrunden Den svenska 67 berggrunden 67Den växande befolkningen 146 Hav 199 Den demografiska transitionen Den 148 demografiska transitionen 148 Geografisk analys Geografisk 72 analys 72 Havets 202 Befolkning – en börda eller tillgång?

Befolkning – en bördaresurser eller tillgång?

Det frusna vattnet 203 150 EXOGENA PROCESSER EXOGENA PROCESSER 74 74 150 Vattendrag 204 Sjukdomar 152 Sjukdomar 152 Jord – det första Jord elementet – det första 75 elementet 75 Migration 154 Migration 154Sjöar 205 Landskapet bryts Landskapet ner 75 bryts ner 75 Grundvatten Befolkningsprognoser 157 Befolkningsprognoser 157 206 Vittring 76 Vittring 76 Översvämningar 206 En hållbar befolkningsutveckling En hållbar befolkningsutveckling Massrörelser 79 Massrörelser 79 Det tillgängliga vattnet 208 158 158 Det rinnande vattnet Det rinnande 81 vattnet 81 Konsumtionen av vatten 209 Befolkningskontroll i världen Befolkningskontroll i världen 163 163 Vågor 84 Vågor 84 Överuttag av vatten Barnbegränsning i Indien…Barnbegränsning 163 i Indien… 163 210 Vind 86 Vind 86 Konflikter kring vatten 211 …och i Kina 163 …och i Kina 163 Landisar och glaciärer Landisar88 och glaciärer 88 Vattnetsaknas i världen 60 miljoner flickor saknas 164 60 miljoner flickor 164212 Jord, jordart ochJord, jordmån jordart91 och jordmån 91 Vatten som handelsvara 212 Sveriges befolkning Sveriges befolkning 166 166 Landformer i världen Landformer 95 i världen 95 Sveriges vatten 216 VAD ÄR GEOGRAFI? VAD ÄR GEOGRAFI? 4 4

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 2

11-05-25 15.35.15

GIS–GEOGRAFISKA DE FATTIGA OCH Sveriges avrinningsområden Sverige befolkas 217 166 Sveriges avrinningsområden 219DE RIKA 338 217 Östersjön 221 Svenskarna blir fler 167 Östersjön 221 223 INFORMATIONSSYSTEM 288 En tudelad värld? 339 Geografisk analys Immigration 224 och emigrationPriniciper 169 Geografisk analys 226 utveckling 341 224 Att mäta för GIS 289 Sveriges befolkning på kartan GIS 170 – en process 290 Utveckling och underutveckling 344 analys EKONOMISKGeografisk GEOGRAFI 226172 EKONOMISK GEOGRAFI 228 226 Vägar till utveckling 348 Geografiska data 294 Fjäranalys 297 Den ekonomiska världen 227 Den ekonomiskaInternationellt världen 227 229 utvecklingsarbete STADENS GEOGRAFI 174 351 Global Positioning System –Näringslivets GPS Näringslivets indelning 228 indelning 230 228 Skuldavskrivningar 352 302 Lokaliseringsfaktorer 229 175 Lokaliseringsfaktorer 231 229 Den eviga staden Stora utmaningar Geografisk analys 303 Näringsliv under förändring 238 176 Näringsliv under förändring 240 352 238 Stadens lokalisering Regional utveckling 240 Regional utveckling 242 Stadens funktionalitet 177 Världens240 chans 354 Handel 241Den sårbara staden 178 Handel 241 243 Från ord till handling 354 HÅLLBAR UTVECKLING 306 Vår resursanvändning 248 246 år 2015 355 Stadstyper246 178 På väg mot Vad är hållbar utveckling 307Vår resursanvändning Jordbruk 249 Jordbruk 249 251 Klassiska stadsmodeller 180 Den hållbara utvecklingens tre Sverige – ett rikt land 358 Städer252 i en hierarki 183 Jordbruk i världen Jordbruk i världen 254 252 Ekonomiska skillnader i vårt eget delar 308 städer i världen 185 SvedjebrukTre253 Svedjebruk 253 255land 359 En planet 309 Tropiskt växelbruk 254 – industristaden 185 256bistånd 360 254 Tammerfors Svenskt I globaliseringens spår 310 Tropiskt växelbruk Plantagejordbruk Plantagejordbruk 257 255 Paris –255 primatstaden 186 Geografisk analys 361 Hur hållbara är vi? 312 Risodling 256 Risodling 256 258 Brasilia – den nya staden 187 Vår tillväxtekonomi – ett självSpannmålsodling Spannmålsodling 259 257 bedrägeri? 313 SAMHÄLLSPLANERING Städer i 257 Sverige 188 Blandjordbruk 258 Blandjordbruk 260 258 Från bonde till borgare 188 Endast det långsiktiga är hållbart I SVERIGE 364 Boskapsskötsel 259 Boskapsskötsel 259 261 313 Rivningsvågen och miljonDet ordnade samhället 365 Ekonomisk och social hållbarhet Svenskt näringsliv Svenskt näringslivMål programmet 189 260 262 260 och medel för samhälls317 Stadens socioekonomiska struktur Strukturomvandling 261 Strukturomvandling 263 366 261 planering Turismens geografi 320 190264 Sverige i världen Sverige i världen 266 planering 368 264 Fysisk Turismens historia 320 GeografiskGeografisk analys 268analys 193 Geografisk analys 270 268 Geografisk analys 378 Svensk turism 321 Internationell turism 323REGIONALGEOGRAFI 270 REGIONALGEOGRAFI 270 VATTNET 196 198 UPPGIFTER272 382 Turism och hållbar utveckling 323 271 Regionen 271 Regionen 273 Vatten – det fjärde elementet 197 199 Register 398 Mot en hållbar värld 326 Hydrologiska kretsloppet 197 199 Det regionalgeografiska perspekDet regionalgeografiska perspekFrån miljöarbete till hållbar 201 tivet 272 Hav 199 tivet 272 274 utveckling 327 Havets resurser 202 204 Gränser 276 Gränser 276 278 Ett hållbart Sverige 332 Det frusna vattnet 203 205 Regioner i världen Regioner i världen 277 279 277 Ekonomiska och sociala utmaningar Vattendrag 204 206 Regioner alltSjöar viktigare Regioner allt viktigare 277 279 332 207 277 205 Det svenska miljöarbetet 333 Grundvatten 208 Den Europeiska Unionen 206 277 Den Europeiska Unionen 277 279 Geografisk analys 335 Översvämningar 208 Den amerikanska södern 278 206 Den amerikanska södern 278 280 Det tillgängliga vattnet 208 210 Regioner i Sverige Regioner i Sverige 280 280 282 Konsumtionen av vatten 209 211 Bergslagen och Mälardalen 282 Bergslagen och Mälardalen 282 284 Överuttag av vatten 210 212 Öresundsregionen 284 Öresundsregionen 286 284 Konflikter kring vatten 211 213 GeografiskVattnet analys i 286 Geografisk analys 286 288 världen 212 214

Vatten som handelsvara 212 214 Sveriges vatten 216 218

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 3

UPPGIFTER Register 290 288 Register 300

11-05-25 15.35.15

Vår planet sedd på avstånd från rymden.

VAD ÄR GEOGRAFI? Ordet geografi härstammar från grekiskans geo som betyder jord och grafein som betyder beskrivning eller skrift. Ämnet vill alltså beskriva och förstå naturen och de avtryck människan lämnat på jordytan. Haven, kontinenterna och atmosfären som omger jorden skapar tillsammans den livsmiljö som vi människor lever i. Betraktar vi jorden från avstånd kan vi ana det smala utrymmet som livet är hänvisat till. Utifrån det perspektivet kan man fråga sig hur vi människor tar hand om vår planet och den gemensamma miljön.

4

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 4

11-05-24 12.19.01

Jordens skrift

I

dag lever nära sju miljarder människor på jorden under helt olika förhållanden och i de mest skiftande livsmiljöer. Några lever i överflöd i angenäma klimat med bra åkerjordar och tillgång till inkomstbringande naturresurser. Andra lever i fattigdom i samhällen där de knappt kan försörja sig och få mat för dagen. Att det är så beror dels på de givna naturliga förutsättningarna, dels på vad vi människor gjort med naturen. Tillgången på vatten, odlingsbara jordar och andra naturresurser avgör hur det går att leva på olika platser. Lika avgörande är hur vi lyckats organisera samhället och hur vi grävt, tagit bort, jämnat ut och byggt till. Kort sagt hur vi omformat jordytan för att ordna vår försörjning.

Maltkornet vajar sakta i den ljumma julivinden. Skörden ser återigen ut att bli bra på Norrby gård utanför Stockholm.

Inom geografiämnet studerar vi samspelet mellan människa, samhälle och natur.

Syftet är att utveckla kunskaper om olika livsmiljöer, hur de förändras och om våra gemensamma resurser. Intressant är också naturens och samhällets sårbarhet liksom möjligheten till en långsiktigt hållbar utveckling.

Torka har gjort att människorna har fått överge sin boskap och måste förlita sig på hjälpsändningar från omvärlden. Fotot är från Garissa i östra Kenya.

5

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 5

11-05-24 12.19.02

De fyra sfärerna Världen kan indelas i fyra olika sfärer. De här sfärerna innefattar tillsammans allting, hela jordklotet och allt levande som finns där.

Atmosfär Biosfär

Hydrosfär

Geosfär

innehåller näringsämnen och vatten som olika organismer drar nytta av. Bergsområden och lågland skapar skilda miljöer med olika villkor för växter och djur.

Hydrosfären innefattar allt vatten på jorden. De absolut största mängderna finns i haven, men vatten förekommer också i atmosfären och som is och rinnande vatten på och i jordskorpan.

Biosfären omfattar alla levande organismer på vår planet och är beroende av de tre andra sfärerna. Luftens olika gaser, näringsämnen i jorden och vatten är nödvändiga för att växter och djur ska kunna leva. Livet på jorden förekommer endast i denna gränszon mellan de olika sfärerna.

Vår livsmiljö

Atmosfären utgör det lufthav som omsluter vår planet. Genom atmosfären sker ett utbyte av vattenånga liksom syre och koldioxid med de andra sfärerna. Atmosfären reglererar också jordens temperatur, vilket gör atmosfären till en förutsättning för liv.

Geosfären består av den fasta berggrunden och de jordlager som bygger upp världsdelarna liksom de väldiga mängderna smält material i jordens inre. Det tunna jordtäcket

Luft

Hav

Jord

Växter och djur liksom människor är begränsade till det tunna lagret i gränssnittet mellan hav, land och luften som omger planeten. Vår livsmiljö är på många sätt sårbar och känslig för störningar.

6

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 6

11-05-24 12.19.04

Natur och kultur

område som behandlas ur såväl naturgeografiska som kulturgeografiska aspekter.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne.

Med det menas att ämnet täcker frågeställningar som är förankrade i flera andra ämnesdiscipliner. Genom att anlägga ett tvärvetenskapligt synsätt kan vi nå en djupare förståelse för olika problem.

För att exempelvis förstå orsaker till och konsekvenser av olika miljöproblem kan det vara nödvändigt att studera dem ur både ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För att hitta fungerande lösningar kan kunskaper om såväl biologi, samhällsekonomi som teknik och fysik behövas. Angreppssättet gör geografiämnet lämpligt även för andra angelägna frågor som exempelvis befolkningstillväxt och resursförbrukning.

Geografiämnet kan delas in i tre olika delar, naturgeografi, kulturgeografi och regionalgeografi. Uppdelningen i en naturvetenskaplig och en samhällsvetenskaplig del gör det lättare att på ett systematiskt sätt beskriva världen.

Naturgeografin omfattar naturliga förhållanden och processer som omformar landskapet. Här studeras sådant som berggrund, landformer, klimat, vegetation och hydrologi. Kultur- eller samhällsgeografin fokuserar istället på människan, där bland annat befolkning, ekonomi, resursfrågor, energi och miljö behandlas.

Omvärlden kan också beskrivas ur ett regionalgeografiskt perspektiv. Här är utgångspunkten ett geografiskt avgränsat

Geografi – ett tvärvetenskapligt ämne hä Sam

llsvetenskap

Historia Statskunskap Språk

Sociologi

Ekonomi

Demografi Geografi

Kartografi

Religion Ekologi Matematik

Meteorologi Astronomi Geologi N a tu

Biologi Kemi Fysik

r vetenskap

7

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 7

11-05-24 12.19.05

De geografiska komponenterna Inom geografiämnet används ett antal viktiga begrepp. Läget anger var på jorden en plats ligger. Läget kan ange den exakta positionen men kan också användas för att beskriva avståndet, närheten, till andra platser.

Täthet och spridning beskriver den rumsliga fördelningen över en yta. Med täthet avses relationen antal per ytenhet, medan spridningen beskriver ifall fördelningen är jämn över ytan eller koncentrerad till vissa platser, så kallade kluster.

Alla fenomen som kan ges ett läge på jordytan har också en geografisk utbredning.

Vissa geografiska förhållanden, som exempelvis Östersjöns storlek, är i det närmaste att betrakta som statiska, medan exempelvis

A

B

packisens utbredning över det Norra ishavet varierar med tiden.

Utbyten av varor, tjänster eller information mellan olika platser, interaktion, kan beskrivas som olika typer av flöden. Flödet kan också vara enkelriktat, som exempelvis vid ett miljöutsläpp i havet. Riktning beskriver åt vilket håll ett flöde eller spridning sker.

Med hjälp av kompass och väderstreck kan vi också ange riktningen till olika platser.

Förstår vi begrepp som läge, täthet och avstånd kan vi lättare förstå och analysera olika geografiska samband. Vi kan då besvara geografiska frågor som till exempel varför hyrorna ofta är högre i de centrala delarna av en stad. Det rumsliga perspektivet kan i många fall hjälpa oss att se frågor från andra håll, och därmed kan vi hitta nya vägar att lösa olika problem som vi ställs inför.

C

Även om antalet punkter, tätheten, är lika över de tre ytorna gör spridningen att olika mönster uppstår. Linjär spridning (A) kan exempelvis uppstå längs vägar eller vattendrag medan kluster (B) ofta bildas kring städer. Ibland är spridningen till synes slumpmässig (C) och vi kan inte se något särskilt mönster.

8

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 8

11-05-24 12.19.05

Landskapet Varje människa har en egen bild av landskap. Ofta far tankarna till natursköna platser som vi kanske förknippar med en semestervistelse, eller så tänker vi i första hand på den välbekanta hembygden.

På samma sätt som läge och täthet är landskap ett centralt begrepp inom geografiska sammanhang. Här skiljer vi mellan naturlandskap och kulturlandskap. Naturlandskapet utgör den ursprungliga naturmiljön, medan kulturlandskapet är ett resultat av människans verksamheter.

Vi kan också beskriva skilda delar av kulturlandskapet. Är vi exempelvis intresserade av energifrågor kan landskapets fysiska installationer i form av kraftverk, ledningsnät och ställverk beskrivas. Men beskrivningen kan även rymma sådant som produktion,

elpriser och konsumtionsmönster. På samma sätt kan vi urskilja och beskriva ett jordbrukslandskap, stadslandskap och industrilandskap i kulturlandskapet.

Kulturlandskapet, spåren från människan kan i många fall förändra det ursprungliga landskapet helt och hållet som i det här fallet vägen–en del av transportlandskapet.

Det föränderliga landskapet

Naturlandskapet förändras vanligen mycket långsamt, medan kulturlandskapet förändras snabbare i takt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Samtidigt som Sverige förvandlats från ett jordbrukssamhälle till ett industriland har också genomgripande förändringar skett i landskapet. I den moderna postindustriella landskapsbilden breder stadsbebyggelse och infrastruktur ut sig över tidigare åkermarker och ängar.

Landskapsutvecklingen sker ofta långsamt och stegvis, vilket gör att vi kan ha svårt att märka förändringarna i nuet. Men skulle vi gå bara ett par generationer tillbaka i tiden skulle vi se att mycket har hänt.

Bonden Evert Locking får 8000 nya grannar när de nya hyreshusen breder ut sig. Råslätt i utkanten av Jönköping 1972.

9

01-Geografi_1_001-021 Inledning.indd 9

11-05-24 12.19.05

A N A LY S !

Geografisk analys Ortnamn – den inre betydelsen En gång för länge sedan utgjorde Skanderna, Skotska höglandet och Appalacherna i Nordamerika en sammanhängande bergskedja.

Under årmiljonerna har sedan kontinentaldriften dragit isär och splittrat upp bergen samtidigt som Atlanten bildades. Vi kan på så vis sägas ha någonting gemensamt med människor som lever på de Brittiska öarna och i Nordamerika. Studerar vi kartan litet närmare kan vi se att det också finns andra kopplingar mellan dessa områden och vårt land.

Orten Grimsby på den engelska ostkusten har ett klart skandinaviskt klingande namn vilket platsen troligen fick kring 1000- eller 1100-talen då nordbor företog sig vikingatåg dit. Ännu längre bort, på den amerikanska kontinenten, finns också orter som har namn med skandinaviska rötter. I samband med att utvandrare från Sverige slog sig ner på den nya kontinenten i väster fick de nya boplatserna ibland namn med anknytning till hemlandet, som exempelvis Swedesboro i New Jersey och Lindstrom i Minnesota. På samma sätt är New England och Haarlem ”importerade” namn från England och Holland.

fått sina namn på grund av att romerska legioner var stationerade där i läger.

Namn på platser kan delas in i naturnamn och kulturnamn. Naturnamnen beskriver naturförhållandena vid en plats, som exempelvis Haparanda som har sitt ursprung i finskan och betyder aspstrand. Kulturnamnen beskriver istället människans verksamhet vid platsen, såsom Köping som betyder handelsplats.

Delar av ortnamnet kan även säga oss någonting om platsens historia och betydelse för

Ortnamn i Sverige som slutar på ”-rum”.

Namnen berättar något

Ortnamn kan också säga något om platsen i sig, som exempelvis det engelska chester, som betyder läger från det latinska ordet castra.

Städer som Manchester och Colchester har

72

03-Geografi_1_048-073 Endogena.indd 72

11-05-24 12.24.21

A N A LY S ! människan. Namn som exempelvis slutar på ”–rum”, som Hällerum i Småland, betyder röjning eller öppen plats. Namnet härstammar från vikingatiden och förekommer framförallt i Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland samt på Öland och Gotland. De här platserna antas ha använts som ängs- och betesmarker en gång i tiden.

Platser vars namn slutar på ”–hytta” hittar vi framförallt i Svealand norr om Mälaren.

Här anlades hyttor där järnet från regionen utvanns. Hyttorna byggdes ofta i närheten av vattendrag för att utnyttja kraften i det rinnande vattnet till att driva blåsbälgar och hammare.

Betydelsen av vanliga svenska ortnamn

Ortnamn i Sverige som slutar på ”-hyttan”.

-boda; förvaringsbodar alternativt fäbod.

-hem; plats där man har slagit sig ner, hemort eller inhängnad.

-hult; liten skog, skogsdunge.

-löv; arvegods, egendom.

-mark; gräns, gränsområde, gränsskog alternativt nyodling i skog.

-måla; avgränsat, uppmätt jordstycke.

- ryd; röja, skogsröjning.

-torp; stängsel, inhängnad alternativt nybygge.

-tuna; inhängnad plats, handelsplats alternativt befäst plats.

När vi studerar våra ortnamn kan de säga oss något om äldre tiders kulturlandskap. Även om verksamheten vid bruket för länge sedan lagts ner och åkermarken numera är igenvuxen, kan vi fortfarande se spåren av tidigare generationers liv. Genom ortnamnen lever delar av vårt äldre språkbruk kvar.

Finns det kanske några spännande ortnamn i närheten av där du bor?

73

03-Geografi_1_048-073 Endogena.indd 73

11-05-24 12.24.21

Ibland blir det tydligt hur naturlandskapet påverkar oss människor. Kustdynen har nästan helt fångat den gamla fyren som tagits ur drift.

Foto från nordvästra Danmark.

EXOGENA PROCESSER Nedbrytande krafter

Vår omgivning förändras ständigt av naturens krafter. De exogena processerna bryter ner jordskorpan genom att väder och vind får verka under lång tid, så att fast berg sönderdelas. I många fall verkar de här krafterna så långsamt att vi endast kan ana deras närvaro. Man talar om vattendroppen som urholkar stenen. I andra fall kan processerna ske mycket snabbt som vid stora jord- eller bergskred.

De nedbrytande krafterna påverkar geosfärens ytskikt och leder på lång sikt till att detta utjämnas. Under nedbrytningen sker en bortförsel av material, vilket ofta resulterar i att både märkliga och vackra landformer uppstår.

74

04-Geografi_1_074-103 Exogena.indd 74

11-05-24 12.27.30

D

en naturliga miljön kan ibland skapa gynnsamma förutsättningar, medan den i andra fall kan begränsa människans aktiviteter. I samband med nedbrytningen av jordskorpan frigörs näringsämnen, som växter och djur sedan kan dra nytta av. Människor har i första hand bosatt sig i områden med näringsrika och brukbara jordar, som i floddalar och längs kuster.

Ibland kan de nedbrytande krafterna vara våldsamma och utgöra en risk för människor.

I samband med häftiga skyfall eller jordbävningar kan jordlager sättas i rörelse, som ibland leder till förluster i människoliv. På många håll i världen kan jordskred och slamflöden även orsaka stor materiell förödelse, då vägar, broar och hus förstörs. Med bättre kunskaper är det ibland möjligt att förutse riskerna och därmed även begränsa effekterna av sådana naturkatastrofer.

Eld

Vatten

he tig

rm e

Luft

Fu k

Vä

t

la

rh

= Erosion

To r

Jord

Nedbrytningen av landskapet drivs huvudsakligen av solens energi. Solen värmer upp land och hav olika mycket på skilda platser vilket sätter atmosfären i rörelse. På så vis uppstår krafter som vindar och havsströmmar som tillsammans med vattendrag och is bryter ned landskapet. Klimatet har därmed stor betydelse för hur de yttre, exogena, krafterna verkar i olika områden på jorden. Men berggrundens motståndskraft är också viktig. I sedimentär berggrund är nedbrytningen snabbare än i områden med magmatiska bergarter.

De exogena processerna är kraftigast i unga landskap som nyligen formats av de inre, endogena, krafterna. Allt eftersom tiden går och landskapet nöts ner kommer nedbrytningens hastighet att avta till dess det endast återstår en mer eller mindre plan yta, ett så kallat peneplan. Under årmiljoner avklingar nednötningen tills dess att landskapet återigen omformas av exempelvis en bergskedjebildning.

Oavsett vilken av de nedbrytande krafterna vi studerar kan vi se att processen i stort sett består av tre olika steg, nämligen erosion, transport och deposition. = Transport

= Deposition

Ky

et

Jord – det första elementet

Landskapet bryts ner

De gamla grekerna ansåg att jord var motsatsen till luft och var det kalla och torra element som låg närmast mittpunkten. Jord, liksom vatten, är ett av de tunga elementen som rör sig nedåt i tillvarons förutbestämda ordning.

Med erosion menas själva nedbrytningen av berggrunden eller jordtäcket. När material väl har lösgjorts kan det transporteras bort av exempelvis strömmande vatten. När kraften sedan avtar upphör transporten och en avsättning eller deposition sker. I många fall bildar avsättningarna karaktäristiska landformer, ofta unika för respektive exogen kraft.

75

04-Geografi_1_074-103 Exogena.indd 75

11-05-24 12.27.32

Extremt väder

Frekvensen av dessa stormar är särskilt hög under sensommaren, då vattentemperaturen i dessa områden är som högst. Det här inträffar under perioden augusti till september på det norra halvklotet. Orkanernas banor följer de stora vindsystemen tills de når land där de kan orsaka mycket stor förstörelse. När orkanen avancerar över land avtar den snabbt i styrka, bland annat på grund av att den förlorar mycket energi i samband med den häftiga nederbörden som orkanen avger och att det inte tillförs ny vattenånga från havet.

Vindstyrkor hos en tropisk orkan är alltid över 35 meter per sekund. I samband med stormen följer ofta kraftiga översvämningar till följd av regn eller stormflodvågor vid kusten. Andra namn för tropiska orkaner är Hurricanes i Nordamerika och Tyfoner i Asien.

De olika väderprocesserna i atmosfären sker ofta utan att vi märker av dem, men kan ibland ske under katastrofartade former. Extrem väderlek i olika former skördar varje år förluster i människoliv och raserar ekonomiska värden av ibland ofattbar storlek.

Tropiska orkaner Mycket kraftiga stormar, så kallade tropiska orkaner, kan bildas över varma havsytor. Orkanerna är mycket djupa lågtryck och kräver en vattentemperatur på omkring 27 till 28 plusgrader, vilket gör att de endast uppstår nära ekvatorn. Orkanerna bildas i de västra, varma, delarna av haven varifrån de sedan kan dra in över land. ÅSKA

Åska är elektriska urladdningar som framförallt sker under varma sommardagar, ofta i samband med bymoln, cumulunimbus. För att åska skall kunna utvecklas krävs att de nedre luftlagren är varmare än högre liggande luftlager.

Den elektriska laddningen uppkommer då nimbusmolnets övre delar stiger uppåt genom atmosfären. Den här processen är ännu inte helt klarlagd, men troligen har vertikala rörelser av regn och snö inuti molnet en betydelse. De lägre delarna blir negativt laddade medan de övre delarna blir positiva. När skillnaden i spänning blir tillräckligt stor sker en urladdning. Blixten som bildas följer en blixtkanal som upphettas kraftigt för ett ögonblick. Luften expanderar längs blixtkanalen med överljudsfart vilket ger upphov till de smällar som hörs vid åska. Ofta sker flera urladdningar längs samma blixtkanal vilket ger upphov till flera blixtar och muller.

km 10

–25° Här avkyls luften och börjar sjunka.

Vattendropparna fryser till is (hagel)

Uppåtstigande och nedsjunkande luft ger elektriska strömmar 5

En varm dag har solen uppvärmt marken och luften stiger.

0

+20°

120

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 120

11-05-24 12.32.41

Stormens härjningar.

Resultatet av orkanen Katrina, Long Beach Mississippi augusti 2005.

Tropiska orkanbanor

STILLA Kräftans vändkrets

Ekvatorn

ATLANTEN

STILLA HAVET

Stenbockens vändkrets

HAVET

INDISKA OCEANEN

0

5 000 km

26ºC i ytvattnet

Vår planet - sid 111 Tropiska orkanbanor wo_trop_orkan.eps

27ºC i ytvattnet 28ºC i ytvattnet

121

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 121

11-05-24 12.32.42

Isstormar Oftast medför underkylt regn blixthalka, vilket kan ställa till problem för trafiken, men i vissa fall kan det underkylda regnet påverka i större omfattning genom så kallade isstormar.

En isstorm medför egentligen inte särskilt hårt väder utan innebär ett ihållande, under flera dagar fallande, underkylt regn i samband med kyla. En varmare luftmassa glider upp på en kallare, hävs och utvecklar nederbörd. Ifall regnet som passerar genom den kalla luftmassan inte kan frysa kring en kondenskärna, kan det kylas ned till omkring 15 minusgrader på sin väg ner mot marken. När regnet når markytan fryser det sedan omedelbart till is som snabbt växer till en tung ismantel. På detta sätt kan träd, elledningar och telefonnät förstöras, skador som medför stora kostnader att reparera.

Vid kraftig nedisning knäcks lätt träd av isens tyngd och river ner kraft- och telefonledningar.

Klimatförändringar

Växthuseffekten

En teori om hur klimatet med tiden kan förändras på ett naturligt sätt har presenterats av den jugoslaviske astronomen M. Milankovic.

Han utförde beräkningar på jordens bana kring solen och kom fram till att jordbanan pendlar mellan en ellipsform och en mer cirkelrund form. De här förändringarna sker med en regelbundenhet om 95 000 år.

Avståndet till solen och jordaxelns lutning förändras också i cykler, vilket tar 21 000 respektive 42 000 år. När dessa tre faktorer samverkar, menade Milankovic, kan jordens klimat påverkas kraftigt. Beräkningar har senare visat att de här långsiktiga förändringarna delvis överensstämmer med klimatdata som tagits fram ur olika borrkärnor av sediment och is.

Även människan påverkar det globala klimatet. Genom att atmosfären tillförs olika drivhusgaser som koldioxid, metan, kväveoxid, ozon eller freoner höjs temperaturen på jordklotet. Drivhusgaserna stänger in en större del av den långvågiga strålningen som annars skulle ha strålat tillbaka ut i rymden, vilket ger ett varmare klimat. Utsläppen av de här gaserna sker bland annat vid förbränning av fossila bränslen, men även från industri och jordbruk.

Användningen av fossila bränslen, liksom utsläppen av koldioxid, har ökat dramatiskt under de senaste 100 åren. År 1900 tillfördes atmosfären uppskattningsvis 500 miljoner ton kol genom förbränning, vilket kan jämföras med över 6 000 miljoner ton kol idag. På grund av att den årliga avverkningen av skog i

122

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 122

11-05-24 12.32.43

världen är större än återväxten frigörs också stora mängder koldioxid. Den ökande användningen av fossila bränslen är oroväckande, eftersom vi vet att det leder till en global temperaturhöjning och att de nuvarande klimatgränserna förskjuts.

En varmare atmosfär innebär även att mängden vattenånga ökar, och den totala energimängden i atmosfären blir större. Det här kan leda till fler och allt kraftigare orkaner och stormar samt ökade nederbördsmängder runt om i världen.

Havsytan höjs Mycket tyder på att polarisar och glaciärer har börjat smälta, vilket gör att havsytan höjs.

Vattnet i haven tar också mer plats om temperaturen ökar, termisk expansion, vilket skulle få havsytan att stiga ytterligare. Under 1900-talet har havsytans nivå stigit med 10-20 cm, och detta tros fortsätta. Enligt FN:s klimatpanel kan havsytan komma att höjas med 78 cm under 2000-talet vilket skulle leda till stora problem i många kustområden.

Det är emellertid svårt att räkna ut hur växthuseffekten kommer att påverka havsnivån.

Man vet bland annat från forskning på Antarktis att det snöar mer om temperaturen närmar sig noll, vilket kanske skulle kunna kompenserar avsmältningen längs Antarktis kuster.

En måttlig temperaturökning gör inte att all polaris skulle försvinna, eftersom det fortfarande skulle vara kallt över polområdena.

En högre temperatur gör att en större del av vinternederbörden faller ut som regn istället för snö. Det kan leda till fler översvämningar vintertid i vår del av världen, vilket också visat sig i Centraleuropa under senare tid.

Osäkra prognoser

Klimatförändringarnas alla verkningar är emellertid inte enkla att förutse. Så kallade återkopplingsmekanismer i atmosfären förväntas till en del uppväga en höjd temperatur. Ett större fuktinnehåll i atmosfären borde rimligen resultera i ökad nederbörd även över världens kalla områden. Här skulle inlandsisar och glaciärer då istället kunna växa sig större.

En större mängd solinstrålning skulle då kunna reflekteras av snö och is med en avkylning som följd.

Frågan om växthuseffekten fick under 1980-talet stor uppmärksamhet bland allmänhet och beslutsfattare. Allt sedan dess har det pågått en intensiv diskussion kring orsakerna till och konsekvenserna av den pågående temperaturhöjningen.

Andra faktorer som kan orsaka globala förändringar är vulkanutbrott och meteoritnedslag. Vid utbrotten eller nedslagen frigörs enorma mängder stoft som reflekterar solstrålning vilket kan leda till ett kallare klimat.

Sådana katastrofartade händelser tros ha kunnat ligga bakom dinosauriernas undergång för omkring 65 miljoner år sedan.

Om människan skulle utkämpa ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle på samma sätt oerhörda mängder stoft tillföras atmosfären så att klimatet skulle påverkas. Det talas därför ibland om en atomvinter som ett skrämmande scenario orsakat av kärnvapnen.

123

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 123

11-05-24 12.32.43

KONSEKVENSBESKRIVNING – NÄR NILDELTAT SÄTTS UNDER VATTEN

Mycket tyder på att människan genom förbränningen av fossila bränslen förstärker växthuseffekten. I takt med att klimatet förändras förväntas också havsytan att höjas.

Enligt flera prognoser kan havet komma att stiga med närmare en meter under de närmaste 100 åren, men osäkerheten är stor. Även om det vore möjligt att förutspå hur högt havet skulle stiga är konsekvenserna i det närmaste omöjliga att överblicka. Såväl ekonomiska som kulturella värden står på spel liksom framtiden för miljontals människor som idag är bosatta och brukar jorden i världens kustområden.

Ett sätt att beskriva konsekvenserna är att redogöra för den här klimatfrågan ur ett geografiskt perspektiv. På en karta går det lättare att överblicka vilka områden som är hotade. Med hjälp av höjdkurvorna

Kustlinje vid en halv meters höjning av havsnivån.

Rosetta

kan havsytans förväntade nivå föras in på kartmaterialet. All terräng som ligger under denna nivå kommer då att täckas med vatten.

För att gardera sig mot det oförutsedda är det vanligt att inom prognostisering utarbeta flera olika scenarier. De olika utfallen kan sedan jämföras med varandra och den nuvarande situationen.

Kustlinje vid dagens havsnivå.

Rosetta

Alexandria

Port Said Mataria Manzala

Damanthur Ismailia

Kustlinje vid en meters höjning av havsnivån.

Rosetta

Damietta

Port Said Mataria Manzala

Damietta

Alexandria

Alexandria

Damanthur

Damietta

Port Said Mataria Manzala

Damanthur Ismailia

Det låglänta Nildeltat och många andra kustområden kommer att drabbas hårt om havsytan stiger. Redan vid en relativt liten höjning, någon decimeter, kan effekterna bli ödesdigra. Det kan vara tillräckligt för att de värsta stormarna ska bryta igenom skyddsvallar och översvämma låglänt terräng.

Ismailia

Källa: UNEP.

124

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 124

11-05-27 15.21.23

Nildeltat som är ett av världens mest tätbefolkade områden kan komma att drabbas hårt av växthuseffekten. I det här exemplet har en höjning av havsytan på 0,5 respektive en meter förts in på en karta över området. Redan vid en höjning på 0,5 meter kommer delar av deltat att översvämmas och de tätbefolkade områdena kring Alexandria och Port Said läggs under vatten. Om vattennivån skulle höjas ytterligare en halvmeter skulle en betydande del, omkring 4 500 km2, av Nildeltats värdefulla jordbruksmarker försvinna under havsytan. Området skulle också få ökade problem med saltvattenintrusion som förorenar grundvattnet. Vidare hotas även turistanläggningar och det rika kulturarvet i området. På Nildeltat lever idag uppemot sex miljoner människor på platser som kan komma att översvämmas om havsytan höjdes med en meter.

VAD KAN VI LÄRA OSS AV NILDELTAT?

De här scenarierna kan utgöra ett planeringsunderlag för hur egyptierna ska kunna möta översvämningshotet. En grafisk presentation är ofta lättare att ta till sig och kan utgöra ett bra komplement till annan information. Materialet ger en uppfattning om var det behöver uppföras skyddande vallar och var det är mindre lämpligt att satsa på infrastruktur och uppföra nya byggnader.

Vid samhällsplanering används ofta den grafiska presentationen för att redovisa miljökonsekvenser för olika alternativ av resursutnyttjande eller markanvändning.

Metoden kan även användas som ett planeringsverktyg vid exempelvis bygget av dammar för vattenkraft. Då kan man enkelt se hur stora arealer som kommer att täckas av kraftverksdammens vatten. Många svenska kommuner använder sig av liknande metoder i GIS för att lättare kunna hantera tillfälliga översvämningar.

Det är inga stora förändringar i havsytans nivå som behövs för att många människor ska drabbas av översvämning. Fotot är från Nildeltat i Egypten.

125

05-Geografi_1_104-141 Klimatologi.indd 125

11-05-30 07.37.08

Städer i Sverige Från bonde till borgare I Sverige kom industrialiseringen igång under 1800-talet, då de första moderna industrierna i egentlig mening etablerades. Tidigare hade tillverkningen varit småskalig och hantverksmässig, vilket inte nämnvärt påverkade människornas sätt att leva på landsbygden. Där arbetade människorna med tillverkning av olika produkter på vintern, då arbetet inom jordbruket var begränsat. I samband med fabrikernas tillkomst kom behovet av arbetskraft att öka, vilket medförde att arbetarbostäder och servicefunktioner började att byggas och inrättas i anslutning till tillverkningen. Samtidigt ökade behoven av energi och transporter, och det ledde till att vattenkraften byggdes ut och att järnväg anlades.

Runt 1920 fanns omkring 15 000 kilometer järnvägsspår i landet.

Den ekonomiska omställningen från jordbruksproduktion till industriproduktion inledde en urbanisering av Sveriges befolkning som pågått fram till idag. År 1850 levde om-

TÄTORTER

Som tätort räknas i Sverige samhällen med minst 200 invånare där husen inte ligger glesare än 200 meter från varandra.

Denna definition av tätort används också i övriga Norden. I andra delar av världen definieras tätorter annorlunda. Det här gör det problematiskt att jämföra graden av urbanisering länder emellan. I exempelvis Japan går gränsen vid 50 000 invånare.

kring 90 procent av befolknngen på landsbygden vilket kan jämföras med runt 25 procent idag.

Trots att urbaniseringen i stort sett har avstannat förekommer ändå en relativt stor omflyttning i landet. Många väljer att flytta till större orter för studier eller arbete, och de största städerna växer också snabbast.

SVERIGES TIO STÖRSTA STÄDER 1800 Stockholm Göteborg Karlskrona Norrköping Gävle Uppsala Falun Uddevalla Malmö

1900 Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Gävle Helsingborg Karlskrona Jönköping Uppsala

2010 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg

Landskrona

Örebro

Jönköping

En konsekvens av urbaniseringen i Sverige har varit att infrastrukturen byggts ut kraftigt.

Tack vare bilen har människor blivit mer rörliga än någonsin och använder den dagligen för resor till och från jobbet eller för alla olika sorters inköp av livsmedel, kläder eller kapitalvaror. Att skapa plats för och styra biltrafiken runt flaskhalsar och bostadsområden har blivit en central uppgift för många stads- och samhällsplanerare. Den ökade bilismen är också starkt bidragande till miljöproblemen i våra städer. Avgaser från bilköer och tät trafik, tillsammans med partiklar från vägbanan som rivs upp, sprids i luften som vi människor sedan andas in. Biltrafiken bidrar även till växthuseffekten, ett problem som kan mildras med hjälp av alternativa drivmedel.

188

07-Geografi_1_174-197 Stadens geografi.indd 188

11-05-24 12.38.47

Rivningsvågen och miljonprogrammet Under 1960- och 70-talen kom de svenska städerna att förändras i mycket hög utsträckning genom rivningar och nybyggen. Orsakerna till de omfattande rivningarna i nästan alla landets städer var flera. Vid den här tiden fanns statliga bidrag som gynnade rivning av äldre och nedslitna fastigheter framför renovering. Samtidigt upplevde Sverige de så kallade ekonomiska rekordåren, och framtidstron var mycket stark: Det gamla skulle bort och ersattes av nya och mer funktionella bostäder och affärsbyggnader.

De nya byggnaderna som uppfördes gick i tidens anda och var ofta stora och fyrkantiga.

Under 1970-talet kom de statliga bidragen att istället börja gynna renovering av äldre fastigheter vilket bidrog till att stoppa rivningsvågen.

Det så kallade miljonprogrammet, så många nya bostäder skulle byggas mellan 1965 och 1975, spelade också en stor roll i stadsmiljöns

omvandling. Målsättningen var att alla skulle ha råd med en egen lägenhet med god standard, vilket ledde till att snabbt uppförda grå betongklossar blev ett nytt inslag i stadsbilden i städernas utkanter och i förorterna.

Kvarteret Bladet vid Kungsgatan i Norrköping 1950- samt 1980-talet.

189

07-Geografi_1_174-197 Stadens geografi.indd 189

11-05-24 12.38.47

Stadens socioekonomiska struktur Staden kan beskrivas utifrån dess lokalisering, funktion och fysiska struktur, men det finns också en annan bild av staden. Studerar vi de sociala och ekonomiska aspekterna av städer upptäcker vi ofta skillnader mellan olika stadsdelar. Sådana skillnader är särskilt framträdande i våra storstäder.

Ser vi på Sverige som helhet har Stockholms län den högsta medelinkomsten i lan-

det. Men det är samtidigt dyrare att leva i en storstadsregion. I växande och attraktiva regioner som Stockholms, Uppsala och Skåne län är exempelvis huspriserna långt mycket högre än i Västernorrlands och Västerbottens län.

De största inkomstskillnaderna finner vi emellertid lokalt mellan olika kommuner eller kommundelar. I Danderyd och Lidingö är medelinkomsten nästan dubbelt så hög som i Botkyrka och Norrtälje.

Inkomstfördelning i Sverige Inkomstfördelning i Stockholms län Norrbottens Län

Västerbottens Län

Jämtlands Län

Västernorrlands Län

Norrtälje

Medelinkomst per län

Sigtuna

(Per kommun i Stockhoms län)

över 400 000 375 001 - 400 000 350 001 - 375 000

Gävleborgs Län

325 001 - 350 000

Dalarnas Län Uppsala Län Värmlands Västmanlands Län Län Stockholms Län Örebro Län Södermanlands Län Östergötlands Västra Län Götalands Län Jönköpings Gotlands Län Län Kalmar Län Hallands Län Kronobergs Län Skåne Län

300 001 - 325 000 275 001 - 300 000 250 001 - 275 000

Nykvarn

Vallentuna Upplands Bro Upplands Väsby Österåker Täby Sollentuna Järfälla Danderyd Vaxholm Sundbyberg Lidingö Solna Ekerö Värmdö Nacka Stockholm Tyresö Salem Huddinge Botkyrka

225 001 - 250 000 200 001 - 225 000 under 200 000

Haninge

Södertälje Nynäshamn

SCB

Blekinge Län

190

07-Geografi_1_174-197 Stadens geografi.indd 190

11-05-24 12.38.48

Vår resursanvändning All produktion och alla transporter innebär ett utnyttjande av naturresurser. Det betyder i sin tur att all konsumtion leder till någon form av påverkan på naturmiljön. Sker detta i negativ riktning kan vi tala om miljöförstöring. Den här påverkan kan ske i olika led i ekonomin, från produktion till konsumtion.

Vid själva utvinningen av råvaror sker en direkt miljöpåverkan. När kol bryts i dagbrott river vi upp stora sår i jordskorpan, när vi bygger kraftverksdammar hindras laxen att nå sina lekplatser längre upp i vattendraget och i jakten på nya betesmarker avverkas skogsområden vilket utarmar många växt- och djurarter. Dessutom leder energi- och resursanvändningen under tillverkningen till en miljöbelastning. Lägg sedan till distributionen av varor med transporter, omlastningar och

Världens energiförsörjning 1973 Förnybara bränslen och avfall 11,8% Vattenkraft 1,8% Kärnkraft 0,9%

Övrigt* 0,1%

Olja 45%

Kol 24,8%

Naturgas 16,2% 6 035 Mtoe

* Geotermisk energi, sol, vind m.m.

emballage. Påverkan upphör inte heller vid konsumtionen, utan många produkter som kylskåp, bilar, kläder och datorer förbrukar dessutom ansenliga mängder energi under sin livslängd. Slutligen hamnar många av våra konsumtionsvaror på sophögen där kemikalier kan läcka ut i den omgivande miljön.

Miljöskuld Allt för sällan betalar företagen som utvinner resurserna priset för den miljöförstöring som produktionen leder till. Priset på olja, bensin och många andra produkter inkluderar inte den miljöskuld som uppstår. För att uppnå en mer hållbar energiproduktion måste priset på energi även täcka kostnaderna för att återställa skadorna.

Världens energiförsörjning 2004 Förnybara bränslen och avfall 10,6%

Övrigt* 0,4%

Vattenkraft 2,2%

Olja 34,3%

Kärnkraft 6,5%

Kol 25,1% Naturgas 20,9%

mtoe = miljoner ton oljeekvivalenter.

11 059 Mtoe

246

09-Geografi_1_226-269 EKONOMISK.indd 246

11-05-25 13.33.22

Trycket ökar Den globala efterfrågan på råvaror har under de senaste decennierna ökat kraftigt och inget tyder på att behoven kommer att minska i framtiden. I grunden handlar det om att vi blir fler människor på jorden och att våra inkomster ökar vilket leder till mer konsumtion.

På trettio år den har globala energianvändningen nästan fördubblats. Vilken typ av energikällor som används och mängden energi som förbrukas skiljer sig dock mycket mellan olika länder. Vi som lever i den industrialiserade delen av världen, det vill säga 20 procent av jordens befolkning, svarar för mer än hälften av jordens samlade energiförbrukning. På samma sätt ökar trycket på våra vattenresurser, jordbruksmarker och mineraltillgångar.

Kortsiktig vinst - långsiktig förlust Det råder inga tvivel om att vi blir rikare och att fler människor i världen lyfts ur fattigdom.

Det är självklart positivt, men problemet är att de ekonomiska framstegen i många fall vilar på ett ohållbart utnyttjande av naturen.

Risken är att vi får betala ett högt pris i framtiden.

Idag är de flesta forskarna eniga om att användningen av fossila bränslen leder till en negativ miljöpåverkan. Ett varmare klimat kan exempelvis leda till fler oväder, översvämningar och torka vilket ger direkta ekonomiska kostnader genom materiella skador och förstörda skördar. Ett ohållbart resursutnyttjande kan också påverka vår ekonomi indirekt.

Om vi förändrar ett ekosystem riskerar sådant som naturen ger oss ”gratis”, så kallade ekosystemtjänster, gå förlorade. Det kan handla om understödjande funktioner som exempelvis

vattnets kretslopp eller näringscykler som påverkas. Skulle en specifik del av ekosystemet störas, som exempelvis den pollinering som bin och andra insekter bidrar med, talar man om reglerande funktioner som skadas. Dessutom kan många växt- och djurarter samt processer i naturen bidra med viktiga funktioner som vi ännu inte känner till.

Förnybara och icke förnybara resurser De icke förnybara resurserna återskapas i en så långsam takt att de, ur ett mänskligt tidsperspektiv, kan betraktas som begränsade. Hit räknas bränslen som olja och uran, vilka kräver miljontals år för att bildas. Så fort vi börjar nyttja dessa resurser närmar vi oss också den dag då de tar slut. Andra icke förnybara resurser som metaller, sten, sand och grus kan i princip återanvändas hur många gånger som helst.

Till förnybara resurser räknas energikällor som sol, vind, rinnande vatten och geotermisk energi. Då dessa resurser hela tiden återbildas blir miljöpåverkan begränsad vid energiutvinningen. Ibland talas det även om betingat förnybara resurser som biobränslen (energiskog och torv) och fiskebestånd. De är förnybara så länge uttaget inte överstiger återväxten.

Att välja väg Det kan verka självklart att välja förnybara resurser framför icke förnybara resurser. Men samhällets resursutnyttjande bygger sällan på ekologisk hänsyn utan styrs oftare av pris och tillgång på olika råvaror. Det kan dessutom vara svårt att jämföra olika resursalternativ ef-

247

09-Geografi_1_226-269 EKONOMISK.indd 247

11-05-25 13.33.23

L IVSCY KE LANALY S – MILJÖPÅVERK AN F RÅN ”VAGGAN ” TI L L ”GRAVEN ”

Genom en livscykelanalys, (LCA), kan man bilda sig en uppfattning om hur en vara eller tjänst belastar miljön från ”vaggan” till ”graven”. En sådan undersökning omfattar hela produktens livslängd från utvinning av råvaror och produktion till användning och slutligen återvinning eller skrotning.

Livscykelanalysen består av tre steg.

Inledningsvis undersöks de utsläpp och den energianvändning som sker i varje fas av varans livscykel. Därefter sker en klassificering av utsläppens miljöbelastning. Det kan röra sig om vattenförbrukning, bidrag till växthuseffekten, försurning, övergödning, uttunning av ozonskikt och miljögifter.

Slutligen sker en värdering av miljöpåverkan.

Råvaror

Råvara 1

Råvara 2

Råvara 3 Energiråvara

Vid en livscykelanalys av exempelvis en stekpanna ingår stål (stekpanna), plast (handtag och stekyta) liksom distributionen samt de utsläpp som uppstår vid en återvinning av produkten.

Genom noggranna livscykelanalyser kan man få svar på om den ena varan är miljömässigt bättre än den andra eller om det är går åt mer energi att återvinna en produkt jämfört med att förbränna den och tillverka en ny.

En fransk studie har exempelvis visat att 41 procent av klimatpåverkan från ett par jeans kommer under konsumtionsfasen. Här förutsätter man att byxan används en gång i veckan under fyra år och att de tvättas (tvättmaskin klass C) och stryks efter att de burits tre gånger. Torktumlas dessutom plagget ökar energiförbrukningen avsevärt. Det betyder att vi som konsumenter har ett stort ansvar, inte bara vid valet av produkt, utan också i användningsfasen.

Tillverkning Stekpanna

Ytbehandling Användning Distribution

Användning Resthantering

Återvinning

248

09-Geografi_1_226-269 EKONOMISK.indd 248

11-05-25 13.33.23

Hur hållbara är vi?

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att beräkna exakt hur länge jordens resurser kommer att räcka. Vissa menar att vår planet skulle kunna livnära 10-11 miljarder människor om all odlingsbar mark utnyttjades för livsmedelsproduktion.

Ekologiska fotavtryck Bland miljöorganisationer har det på senare tid blivit populärt att på olika sätt försöka bedöma miljöeffekterna av vår konsumtion.

Världsnaturfonden (WWF) beräknar exem-

pelvis vilka ekologiska fotavtryck som uppstår genom vår livsstil. Varje människa på jorden har ungefär 1,8 hektar (ungefär tre fotbollsplaner) till sitt förfogande. Det vill säga den yta som finns tillgängligt för produktionen av allt det var och en behöver (åkermark, skog och fiskevatten), för bebyggelse och för att absorbera utsläppen från energisektorn.

Enligt WWF är den nuvarande utvecklingen ohållbar. I takt med att vi blir allt fler människor på jorden minskar det ekologiska utrymmet för varje person. Samtidigt blir vi allt rikare vilket leder till en mer mark-, vatten- och energikrävande livsstil. Redan under 1970-talet passerade vi jordens bärkraft och för närvarande ligger de genomsnittliga ekologiska fotavtrycket kring 2,7 hektar. Det betyder alltså att vi tär på jordens resurser och tar av framtiden. Ett och ett halvt jordklot skulle med andra ord behövas för att klara dagens resursutnyttjande. Vi överskrider alltså vår ekologiska budget för året redan i augusti månad.

De ekologiska fotavtrycken skiljer sig mycket mellan olika länder. Skulle alla människor leva som en genomsnittlig indier (0,9 hektar) skulle vi bara utnyttja halva jordens kapacitet. Om alla istället skulle ta efter amerikanernas livsstil (8 hektar) skulle det krävas fyra och ett halvt jordklot. USA, med stor konsumtion, och Kina, med stor befolkning, är de två länder som totalt gör de största ekologiska fotavtrycken på vår jord.

I vår del av världen föds vi praktiskt taget in i konsumtion. Det kan göra det svårt att ändra på vår livsstil.

312

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 312

11-05-25 15.58.18

Vår tillväxtekonomi – ett självbedrägeri?

Människor styrs av en drift att ständigt försöka förbättra sina levnadsvillkor. Vi hittar hela tiden nya tekniska lösningar och effektiviserar arbetet för att öka produktionsvolymerna av livsmedel och konsumtionsvaror. Vi har helt enkelt vant oss vid en ekonomisk tillväxt och vi har svårt att hejda oss trots varningsklockorna.

Ett problem är att vi många gånger har svårt att se konsekvenserna av vårt handlande.

I västvärlden lever många av oss långt ifrån naturen, vilket gör det svårt för oss att koppla vår konsumtion till de resurs- och miljöproblem som uppstår vid produktionen. Dessutom sker tillverkningen ofta i avlägsna länder, vilket i många fall osynliggör sådana samband.

Ett annat problem är det kortsiktiga ekonomiska tänkandet som genomsyrar hela vårt samhälle där tillväxten sätts i första rummet.

Något som blir särskilt tydligt inom näringslivet där aktieägarnas förväntningar på snabb ekonomisk avkastning gör det omöjligt för många företag att planera och verka långsiktigt.

Endast det långsiktiga är hållbart Vägen till en hållbar samhällsutveckling ligger i mångfalden av lösningar, anpassade till olika samhällen. I grunden handlar det om att vi måste ändra våra prioriteringar. Men då måste beslutsfattare, företag och hushåll dra åt samma håll.

För att vår livsstil ska bli långsiktigt hållbar måste vi förändra vårt sätt att både producera och konsumera varor. I praktiken innebär det

Räkodlingar tränger undan mangroveskogen på Borneo. Mangroveträsken fungerar som ”barnkammare” för många fiskarter och när skogen avverkas utarmas fiskbeståndet i området.

att vi behöver minska vårt uttag av icke förnybara och betingat förnybara resurser. Vi måste också anpassa vår förbrukning genom att välja mer skonsamma alternativ i vår produktion och konsumtion. Genom att effektivisera vår energi- och resursanvändning kan vi dessutom bli energisnålare och minska användningen av råvaror. Det kan handla om en så enkel sak som att lägga på kastrullocket när man kokar vatten.

313

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 313

11-05-25 15.58.19

Industrin En miljömässigt hållbar utveckling kräver en effektivare resursanvändning. Det gäller bland annat att komma ifrån industrins linjära flöde av materia, från råvara via produkt till avfall.

Genom att återvinna en större del av avfallet skulle behoven av ny råvara minska och mängden avfall begränsas. Generellt krävs också mindre energi om återvunnet material används vid tillverkningen av nya produkter.

Det finns gott om exempel på hur ny teknik har effektiviserat vår energianvändning och minskat behoven av vatten, metaller och andra råvaror inom industrin. Dels genom effektivare tillverkningsprocesser och dels ge-

nom nya resurssnåla material som ersätter gamla.

Genom smarta lösningar kan många av våra vanligaste konsumtionsvaror också göras mer resurssnåla. Ett sätt är att tillverka varor där trasiga delar kan bytas ut istället för att hela produkten ersätts. Kan flera funktioner dessutom integreras i produkten är mycket vunnet, som exempelvis skrivare, kopiator och fax i en och samma kontorsapparat. Genom god kvalitet och design kan också varans livslängd förlängas.

EK OL OGI SK RESI L I EN S

Ett brutet kretslopp

Skogen Åkern Gruvan

Råvaror

Återvinning

Förädling

Sopberget Avfall

Förbrukning

Transporter

När du pantar burkar bidrar du till att minska energiåtgången och behovet av råvaran bauxit vid aluminiumframställning.

Genom att använda återvunnet aluminium som råvara kan industrins energianvändning minskas med upp till 95 procent.

Med begreppet ekologisk resiliens menas ekosystemens förmåga att klara av störningar utan att naturen på lång sikt övergår i att annat (nytt) tillstånd. Det handlar alltså om ekosystemets förmåga att både stå emot stress och förändringar och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt.

Det kan exempelvis handla om hur en skog klarar av en att stå emot en storm och hur den återhämtar sig efter stormen. En skog med variation av trädslag minskar generellt risken för stormskador. Genom ett förståndigt skogsbruk där den biologiska mångfalden säkerställs kan alltså skadorna på naturen begränsas och de ekonomiska förlusterna minimeras. Det är ett bra exempel på hur den biologiska mångfalden är en förutsättning för såväl ekologisk resiliens som social resiliens, det vill säga samhällets motståndskraft. Utarmas den biologiska mångfalden kan det leda till en oväntad och plötslig ekologisk kollaps vilket i sin tur påverkar människan.

314

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 314

11-05-25 15.58.20

Jordbruket I det traditionella självhushållande jordbruket är kretslopptänkandet en naturlig del i produktionen. Djurens spillning används exempelvis som gödning på åkrarna så att näringsämnen återförs till jorden. Men i samband med att jordbruket moderniseras och i många fall inriktas antingen mot växtodling eller enbart mot djurhållning uppstår så kallade brutna kretslopp. Det innebär att spannmålsodlare måste tillföra konstgödsel till sina jordbruk.

Det ökar risken för läckage av näringsämnen som bidrar till övergödning av vattendrag,

sjöar och hav. Samtidigt måste kött- och mjölkproducenten köpa in djurfoder till gården, foder som i många fall importerats från utlandet.

Genom ekologisk odling kan mängden kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel minskas högst avsevärt. Men problemet är att det ekologiska jordbruket ofta har en lägre produktionskapacitet. Därför menar många, skulle en total ekologisk omställning inte kunna tillgodose det växande globala livsmedelsbehovet.

Transportsektorn Transportsektorn är av flera orsaker särskilt svår att miljöanpassa. Alla former av transporter kräver nämligen energi, och transportbehoven ökar i takt med att vi blir allt fler människor och världshandeln växer. En utbyggnad av transportkapaciteten är också många gånger nödvändig för ekonomisk utveckling. Därför måste extra ansträngningar göras för att minska transporternas negativa miljöpåverkan. Effektivare förbränningsmotorer eller andra sorters motorer, alternativa drivmedel, bättre trafikplanering och utbyggnad av kollektivtrafik är några exempel på tänkbara åtgärder.

Transportsektorn skulle också kunna anpassas till mer miljövänliga alternativ. Skulle en större del av person- och godstrafiken ske med järnväg och båt skulle energiåtgången minska och miljön skonas.

I staden Calgary i Kanada har myndigheterna valt att satsa på en miljövänlig kollektivtrafik. Spårvagnarna som är gratis att åka med drivs med el från vindkraftverk.

315

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 315

11-05-25 15.58.21

Energisektorn

Hushållen

Energibehovet ökar i rasande takt och fossila bränslen svarar i dagsläget för omkring 80 procent av den globala energiförbrukningen. I vissa länder finns dock förutsättningar för en utbyggnad av alternativa energikällor, som vattenkraft och biobränslen. Men problemet är att de förnybara energikällorna i dag inte kan ersätta all den energi som tas ur olja, kol och naturgas. Dessutom växer livsmedelsbehoven, vilket gör att vi behöver åkrarna för matproduktion, inte för produktion av biobränslen.

Det bästa vore att hitta sätt att utnyttja solljuset på ett mer effektivt sätt. Den mängd solenergi som dagligen når jorden är omkring 10 000 gånger större än motsvarande användning av fossila bränslen. Trots detta svarar solenergin endast för en bråkdel av den globala energiförsörjningen.

De flesta miljö- och resursproblem grundar sig i människors vardagsbeteende. Det handlar om vilken mat vi äter, vilka kläder vi köper, hur vi transporterar oss och hur vi väljer att bo. Kort sagt om hela vår livsstil. Det positiva är att detta skapar stora möjligheter för oss som konsumenter att påverka utvecklingen.

Vi kan många gånger välja mer miljövänliga alternativ i vår konsumtion, utan att det påverkar vår livsstil nämvärt. Det bästa är dock att minska konsumtionen eller att helt avstå. Genom att källsortera hushållsavfall bidrar vi också till att mycket kan återanvändas eller återvinnas.

I vår del av världen har mycket gjorts för att nå en mer miljövänlig konsumtion.

Men problemet är att konsumtionen ökar i volym vilket till stora delar äter upp miljövinsterna.

Alla fyra i familjen Melander är samlade i köket. På bordet står de livsmedel som den tyska familjen konsumerar under en vecka.

316

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 316

11-05-25 15.58.21

Ekonomisk och social hållbarhet För att minska fattigdomen och de sociala orättvisorna i världen måste vi skapa förutsättningar för människor att försörja sig själva.

Men problemet är att många av de allra fattigaste människorna bor i länder där väpnade konflikter pågår eller pågått, som exempelvis Sudan och Afghanistan. I sådana länder fungerar sällan de mest grundläggande samhällsfunktionerna som vattenförsörjning, matdistribution och vägunderhåll, vilket försvårar allt utvecklingsarbete. Att skapa fred och säkerhet är därför av yttersta vikt för en positiv samhällsutveckling.

Många fattiga människor lever också i länder där demokratiska fri- och rättigheter inte respekteras. Här har det internationella samfundet, via exempelvis FN och EU, en viktig roll genom att verka för en demokratisering.

Svenska Sida driver exempelvis flera utvecklingsprojekt i syfte att förbättra rättssäkerheten i olika samarbetsländer.

I de flesta utvecklingsländerna förbättras dock de ekonomiska villkoren, och de mänskliga rättigheterna stärks. Men den utvecklingen sker oftast i landets centrumområden, medan landsbygdsbefolkningen i periferin sällan får ta del av framstegen.

Infrastruktursatsningar är många gånger avgörande för utveckling. Satsningar på vattenförsörjning och fungerande avloppssystem leder exempelvis med automatik till en förbättrad mödrahälsa, minskad barnadödlighet och underlättar dessutom hushållsarbetet. Även förbättringar av elförsörjningen och en utbyggnad av vägnätet kan många gånger bidra till industriell utveckling och stimulera handel.

Familjen Mustapha från Tchad har samlats utanför huset. På mattan har de dukat fram all den mat som de åtta familjemedlemmarna konsumerar under en vecka.

317

12-Geografi_1_306-337 Hallbar utveckling.indd 317

11-05-25 15.58.22

A N A LY S !

Geografisk analys Landskapsanalys — Lockarp Kulturlandskapet formas av människan, men är i hög grad beroende av de förutsättningar naturlandskapet ger. Därför är det viktigt att inleda analysen av kulturlandskapets utveckling med studier av den fysiska miljön på platsen och i dess omgivningar. Jordartskartor och topografiska kartor kan i många fall vara till hjälp för att vi ska förstå dagens markanvändning och resursutnyttjande.

Att tolka kulturlandskapet När vi beskriver kulturlandskapet är det viktigt att anlägga ett historiskt perspektiv. Ibland ligger nyckeln till att förstå dagens landskap långt tillbaka i historien, medan den i andra fall ligger närmare vår egen tid.

När vi ska analysera utvecklingen på en plats är det ofta nödvändigt att bryta ner kulturlandskapet i sina beståndsdelar, som odlings-, stads-, infrastruktur- och energilandskapet. Därmed kan vi nå en djupare förståelse och detaljkunskap. Ibland är det också nödvändigt att studera landskapsutvecklingen i ett större sammanhang eftersom en stad eller en by sällan förändras isolerad från omgivningen.

I många fall kan historiska kartor, som stads- och häradskartor, ge värdefull information. De kan sedan jämföras med moderna stadsplaner och fastighetskartor. Genom att studera områdets lokalhistoria går det att hitta beskrivningar av kulturlandskapets utveckling. Sådan information går ofta att hitta på statsbiblioteket. Det kan även vara värt att

kontakta hembygdsföreningen, något muséum eller intervjua äldre människor som kan bidra med djupare kunskap.

I det här exemplet ska vi studera det lilla skånska samhället Lockarp utanför Malmö.

Landskapet kring Lockarp Lockarps by ligger på Söderslätt, den del av det skånska slättlandskapet som sträcker sig längs kusten i syd och sydväst upp mot Malmö. Landskapet utgörs av ett böljande lågland med mindre moränkullar.

Jordarterna består främst Lockarp av moränleror som inlandsisen skapat ur den Söderslätt kalkrika berggrunden.

Det övre jordtäcket består av en bördig brunjord, som är den bästa jordbruksmarken i Sverige. Klimatet är också fördelaktigt för odling då vegetationsperioden sträcker sig över 200 dagar per år och nederbörden är riklig.

I Skåne finns de äldsta spåren av människor i Sverige, och vi vet att det i trakterna kring Lockarp fanns bosättningar redan under yngre stenålder (4000 f.Kr – 1800 f.Kr.). I området finns dessutom ett stort antal fornlämningar från bronsåldern, som exempelvis gravhögar. Nutida utgrävningar har visat att platsen fick en beständig bebyggelse i slutet av vikingatiden.

Själva byn Lockarp kan härledas tillbaka till tidig medeltid då platsen troligen fick sitt nuvarande namn. Förledet Lock- syftar till ett mansnamn (som Laukr, Lokki eller Lokke), medan efterledet -arp (-torp) åsyftar en varaktig bebyggelse.

Landskapet förändrades successivt i takt med att skogen avverkades för att ge plats åt

378

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 378

11-05-26 06.57.05

A N A LY S ! betesmarker och odlingar för att försörja den långsamt växande befolkningen. Den äldsta bevarade kartan från 1660 visar att byn då bestod av 17 gårdar eller hemman. Med tiden utökades gårdarnas storlek genom nyodlingar. I samband med arvskifte eller försäljning delades ibland ägorna i två eller flera delar, så kallad hemmansklyvning. Som mest har Lockarps by, under 1700-talet, bestått av 19 bondgårdar.

Jordbruket rationaliseras I samband med 1700- och 1800-talens skiftesreformer kom det skånska jordbrukslandskapet att omvandlas. Före skiftena hade varje gård sina åker- och ängsmarker splittrade på ett stort antal platser kring byn. På så vis fick alla gårdar del av såväl den goda som den mindre produktiva jorden. Systemet var dock ineffektivt eftersom arbetet krävde samordning inom byn.

I syfte att effektivisera jordbruket genomfördes under 1700-talets senare hälft en skiftesreform med början i Skåne. I Lockarp genomfördes storskifte 1764. Även om antalet ägor (tegar) minskade i samband med sammanslagningen förblev åker- och ängsmarken splittrad.

Först i samband med enskiftet 1805 skedde den stora förändringen där gårdarnas marker kom att samlas till sammanhållna enheter. Byn splittrades, eftersom många gårdar flyttades ut

År 1700

till de nya ägorna, och ett nytt vägnät av grusvägar byggdes. I byn fanns endast fem gårdar kvar efter enskiftet. I andra delar av Sverige, utanför slättbygderna, kom sammanslagningen av jordbruksmarkerna först i samband med laga skifte 1827.

År 1764 Storskifte

Större åkerfält och färre gårdar Odlingslandskapet har också kommit att påverkas av den tekniska utvecklingen inom jordbruket. Redan i slutet av 1700-talet dikades våtmarker omkring Lockarp, i syfte att utvidga jordbruksmarkerna.

När man så småningom började använda olika jordförbättringsmedel, som exempelvis märgel (kalkhaltig lera), minskade behovet av

År 1805 Enskifte

379

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 379

11-05-26 06.57.05

A N A LY S ! naturligt gödsel. Men det var först i samband med att konstgödsel slog igenom i början av 1900-talet som djurhållningen och därmed också antalet foderproducerande ängar minskade i området. Därmed tilltog specialiseringen mot en ensidig växtodling.

När jordbruket mekaniserades uppstod ett behov av större sammanhängande åkerfält. Öppna diken ersattes med täckdiken, nedgrävda betongrör som för bort överskottsvattnet. Åkerholmar togs bort för att jordbruksmaskinerna skulle få bättre svängrum och kunna arbeta effektivare. När åkermarker på det här viset lagts samman har den biologiska mångfalden samtidigt minskat i landskapet.

Under senare delen av 1900-talet har många mindre jordbruk lagts ner, och idag karaktäriseras strukturen av små tätt liggande byar och större glest liggande gårdar.

Järnvägen Mellan åren 1898 och 1967 hade Lockarp en egen järnvägsstation, vilket gjorde att man enkelt kunde resa med tåg in till Malmö eller Trelleborg.

Under senare tid har utbyggnaden av järnvägstrafiken i Malmöregionen kommit att påverka samhället. Vid Lockarp finns idag ett förbindelsespår som ansluter tågtrafiken från Öresund till Ystadbanan och kontinentalbanan mot Trelleborg. Järnvägsbygget har inneburit att fastigheter rivits och Kyrkvägen stängts och järnvägen klyver byn i två delar.

Landskapet kring Lockarp består av ett sammanhängande odlingslandskap präglat av skiftesreformerna. Det nya järnvägsbygget medför omfattande markarbeten. Till höger i bild syns yttre ringvägen samt några industribyggnader i utkanten av Malmö.

Fotot är taget mot väst.

Lockarp

380

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 380

11-05-26 06.57.05

A N A LY S !

Dagens kulturlandskap Jordbrukslandskapet kring Lockarp har, liksom övriga Skåne, påverkats av skiftesreformerna i hög utsträckning. Vi ser än idag spår av detta genom den spridda bebyggelsen och det täta nätet av vägar som följer ägogränsernas räta linjer.

Dagens landskap kännetecknas av en intensiv markanvändning och domineras av ett öppet sammanhängande odlingslandskap.

Under senare tid har det dock tillkommit nya inslag i landskapsbilden. Strax norr om Lockarps by finns numera en motorbana för gokart och sedan 1992 finns i sydost även en 18håls golfbana.

Närheten till Malmö har också haft stor betydelse för bygdens utveckling. I takt med att Malmö har expanderat har bebyggelse och vägar krupit allt närmare Lockarp. Idag finns en sammanhållen stadsbebyggelse drygt en kilometer från Lockarps kyrka.

A R B E TA M E D O C H D I S K U T E R A

GEOGRAFI SK AN ALYS

• Hur kan den intensiva markanvändningen i trakterna kring Lockarp förklaras? Utgå ifrån natur- och kulturgeografiska förhållanden.

• Diskutera utvecklingen i Lockarp. Vilka är de positiva respektiva negativa konsekvenserna för de boende på platsen?

• Redogör för kulturlandskapets utveckling där du bor. Samla information och försök teckna en bild av landskapet för 50 år sedan, och jämför med idag.

Vad har hänt?

Markanvändning Söderslätt Bebyggelse Bete

Åker

Skog

På Söderslätt utgör den allemansrättsliga marken endast två procent av ytan, vilket begränsar möjligheterna till rekreation och friluftsliv i området. Det kan jämföras med i genomsnitt 48 procent i Skåne och hela 93 procent i riket som helhet.

381

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 381

11-05-26 06.57.06

UPPGIFTER

Vad är geografi?

Grundfrågor 1.

Redogör för hur geografiämnet bidrar med förståelse och kunskap om levnadsförhållanden och förutsättningar för mänskligt liv på jorden.

2.

Utgå från geografins olika sfärer och förklara hur de ger upphov till människans livsvillkor och diskutera på vilka sätt människans livsmiljö är sårbar.

3.

Geografiämnet skiljer sig från andra ämnen på olika sätt. a) Vad är det som skiljer geografi från andra vetenskaper? b) Vilka andra vetenskaper ryms inom geografiämnet?

4.

a) Vilka fördelar har det geografiska angreppssättet jämfört med andra vetenskaper för att förstå och lösa de problem du identifierat?

6.

Redogör för några geografiska teorier eller modeller och förklara vad de kan användas till. Ta hjälp av boken, men även andra källor och ge konkreta exempel.

7.

Ibland kan det vara av betydelse att dela in jorden i olika delar för att få syn på samband eller diskutera likheter och olikheter ur olika perspektiv. Ge exempel på hur jorden kan delas in och förklara fördelar och nackdelar med de olika indelningarna samt i vilka sammanhang indelningen kan vara användbar. Använd boken och en atlas.

Inom geografin används flera viktiga begrepp, skalor, verktyg, modeller och teorier. a) Ange några centrala begrepp som geografen ofta utgår ifrån för att beskriva en företeelse eller ett fenomen på jordytan. b) Förklara varför kartan har en central inom geografin. c) Vilka tre övergripande skalor arbetar geografen med för att beskriva och analysera olika skeenden och förhållanden?

Fördjupningsfrågor 5.

Utgå från boken, men identifiera även andra exempel på problemområden där geografin kan få avgörande betydelse för förståelse och lösning på problemen.

382

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 382

11-05-26 06.57.06

Kartografi

göra flera olika val för att din karta ska bli användbar. a) Diskutera vilken betydelse en kartograf har och vilka faktorer kartografen kan påverka. Fundera också på vem som ska använda din karta. b) Välj vilken skala du vill göra din karta i.

Motivera varför du väljer en viss skala.

Diskutera vad det skulle innebära om du valde en annan skala. Gör ett skalstreck. c) Välj vilka ytor du vill visa (vatten, fält, skog, bebyggd yta, industrier etc.).

Vilken färg ska de olika ytorna ha? d) Vad ska mer synas på din karta? (vägar, vattendrag, parkeringsplatser, träd, hus, skolan, fotbollsplaner, lekparker etc.).

Vad är det du vill visa med din karta? e) Arbeta med att förenkla, utjämna, omflytta och omvandla tills du blir nöjd!

Ta hjälp av boken för att förstå innebörden av begreppen. f) Märk ut väderstrecken. Boken nämner några olika sätt du kan använda för att ta reda på var norr är, förutom att du använder en vanlig kompass. Pröva gärna de olika sätten. I din karta ska det finnas någon form av nordpil. g) Som du märkt är det är många olika val du behöver göra som kartograf i form av generaliseringar och avgränsningar. Vad innebär det för den som gör kartan och för den som använder den?

Grundfrågor 1.

Vad uttrycker en karta? Ge även exempel på kartans betydelse i ett historiskt perspektiv.

2.

Jorden är rund och kartan är platt och därför måste kartografen kompromissa. a) Vilka problem uppstår när den runda jorden ska avbildas på en platt karta? b) Vad innebär de olika projektionerna du hittar på s. 28-29?

3.

Redogör för begreppen latitud och longitud och förklara varför det behövs olika koordinatsystem.

4.

Förklara vad GIS betyder och ge några exempel på vad kan informationen användas till.

5.

En kartas skala beskriver hur många gånger området förminskats. Det betyder att 1 cm på kartan motsvaras av en viss sträcka i verkligheten. a) Vad motsvarar skalan 1:50 000, 1:5 000 och 1:500 i verkligheten? b) Jämför skalan 1:10 000 och 1:100 000 och förklara vilken av skalorna som är storskalig respektive småskalig

Fördjupningsfrågor 6.

Du ska nu få agera kartograf och tillverka en karta över ditt närområde, antingen skolans eller där du bor. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp, men diskutera dina val tillsammans med minst en person till. Välj en arbetsmetod som passar dig beroende på den utrustning du har tillgång till.

Oavsett vilken typ av utrustning du har tillgång till så behöver du som kartograf

7.

Gör en tematisk karta! Ta hjälp av boken, atlas och internet för att få idéer och uppslag kring vilka olika typer av tematiska kartor som finns. Välj ett tema och ta sen reda på statistik. I statistiken får du reda på hur många eller hur mycket av något det finns på en viss plats. Du ska nu med kartans hjälp visa den här fördelningen.

Du kan visa med cirkeldiagram, färger, större och mindre ytor etc. och du väljer ett tema som passar dig. Var kreativ!

383

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 383

11-05-26 06.57.06

Endogena processer

c) Vilka är de vanligaste bergarterna i Sverige och hur har de bildats? c) Kan det ske nya orogeneser i Sverige?

Grundfrågor 1.

Vad innebär begreppet endogen kraft och vad är det som driver dessa krafter?

2.

Sedan jorden bildades för ca 4, 6 miljarder år sen har jordskorpan omvandlats i ett samspel mellan endogena och exogena krafter. På den geologiska tidsskalan på s.

50-51 finns angivet några större omvandlingar som skett.

Fördjupningsfrågor 6.

a) Vilka processer ligger bakom bildandet av vulkanerna? b) Vilken typ av vulkan har skapats? c) Hur påverkar vulkanen människor i området? Diskutera både fördelar och nackdelar i ditt svar och fördjupa diskussionen med hjälp av Internet kring varför människor vill bo just på den här platsen! d) Varför tror du generellt att vi människor väljer att bosätta oss vid plattgränser?

a) Vad visar den geologiska tidsskalan? b) Vad är det i den geologiska tidsskalan som är direkt kopplat till endogena krafter?

3.

Jordklotet består av olika delar. a) Vilka olika delar består jordklotet av? b) Vad består jordens kärna av? c) Varför har just dessa ämnen en högre koncentration just i jordens kärna? d) Varför är det så varmt i jordens inre?

4.

7.

Effekten av att kontinentalplattorna rör sig är flera. Beskriv processerna bakom följande fenomen och använd relevanta begrepp som du hittar i boken:

Den svenska berggrunden är ett resultat av flera olika bergskedjeveckningar vilket skapat de bergarter vi har idag. a) Varför har vi inte så många spetsiga och höga berg i Sverige? b) Vilka orogeneser ligger bakom det landskap vi har i Sverige idag? Förklara i stora drag med hjälp av boken.

Japan drabbades av stora katastrofer 2011 på grund av landets läge på en plattgräns. a) Vilken typ av katastrofer drabbade Japan i mars 2011? Förklara så noga du kan med hjälp av boken och internet de processer som orsakade katastrofen. b) Diskutera om och på vilket sätt människans handlingar påverkade dessa katastrofer. c) Vad kan behöva förändras för att minska människornas sårbarhet i framtiden?

a) jordbävningar b) vulkaner c) tsunamis d) bergbildning (orogenes) e) förkastningsbrant 5.

Vulkaner kan uppstå på olika sätt, vilket gör att de ser olika ut och får olika egenskaper.

Du ska nu med hjälp av boken, Internet och en Atlas jämföra Vesuvius i Italien, Kilauea på Hawaii och supervulkanen i Yellowstone utifrån följande faktorer:

8.

”Varje sandkorn har varit ett berg” kan du få höra ibland och rent vetenskapligt stämmer det! Förklara så noga du kan med utgångspunkt från bergartscykeln i på vilket sätt detta stämmer. Ta hjälp av boken och internet för att besvara frågan.

384

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 384

11-05-26 06.57.06

BILDFÖR T E CKNING BILDFÖRTECKNING Siff rorna anger sida och bildens placering pårorna sidan.

Siff anger sida och bildens placering på sidan.

Omslag: Lanting, Omslag: Frans/Corbis/Scanpix Photodisc Vol. Vol. 34 34 Space Space Scapes Scapes Photodisc

Soltan, Frédéric/Sygma/Corbis/Scanpix Abd Halim, Zainal/Reuters/Scanpix 330 Abramovich, Eitan/AFP/Scanpix 338330 Abd Halim, Zainal/Reuters/Scanpix Adams, Ed/Montana State Adamson, Toby/Alamy 63:2University/Science Photo Library/IBL Bildbyrå AGE Fotostock/Nordic Photos171:2 9:1 Aflo/Nature o/naturepl.com Afl Picture49Library/IBL Bildbyrå 55 AFP TV/Scanpix AFP/Scanpix 160 345 AFP/Scanpix 246& Cherry/Arctic Photo 145 Alexander, Bryan Ahlgren, Sven-Olof/Scanpix 9:1 Andarve, Anders/www.pixgallery.com 176 Alexander, Bryan & Cherry/Arctic Photo 135 Andersson, Karl 74 Andarve, Anders/www.pixgallery.com Argus Fotoarchiv/Lucky Look 329:1 396 Andersson, Karl 83 Arthus-Bertrand, Yann/Corbis/Scanpix 95:1, Argus 210 Fotoarchiv/Lucky Look 329:1 Arthus-Bertrand, Yann/Corbis/Scanpix Arthus-Bertrand, Yann/Still Pictures 66 89:1, 179 Craig/Corbis/Scanpix 57:1 Aurness, Arthus-Bertrand, Yann/Still Pictures Barnes, David A./Lucky Look 274:1 60 Aurness, Craig/Corbis/Scanpix 51:1 Bathurst, Otto/Jon Arnold Images/Scanpix 273 Austen,John/Science David/Zefa/Corbis/Scanpix 244 Bavosi, Photo Library/IBL B.S.P.I./Corbis/Scanpix 274 Bildbyrå 344 Baker, Greg/AP/Scanpix Behring, Natalie/OnAsia 280 Images 163 Barnes, David A./Lucky Look 270:1 Bein, Steve/Corbis/Scanpix 129:1, 131 Bathurst, Otto/Jon Bergkvist Insjön ABArnold 220 Images/Scanpix 269 Bavosi, John/Science Photo65:1 Library/IBL Bettmann/Corbis/Scanpix Bildbyrå 372Nanna/Scanpix Denmark 312 Bisp Büchert, Bean, Andrew Tom/Corbis/Scanpix 68 Bliss, 82:1 Behring, Natalie/OnAsia Images 153,Look 214 Boethling, Joerg/Still Pictures/Lucky Bein, Steve/Corbis/Scanpix 119:1, 121 329:2 Bengtsson, Museum 234 Boliden ABJoel/Västergötlands 70 Bergkvist Insjön ABPictures/Lucky 188 Bond, Martin/Still Look 315 Bettmann/Corbis/Scanpix 239, 276:1 Brandenburg, Jim/Minden 59:1, Pictures/Scanpix Bisp 306Büchert, Nanna/Scanpix Denmark 318 Bliss, Andrew 74 Brott, Victor/Global Reporting Sweden 263 Boethling,Torbjörn/Sydsvenskan Joerg/Still Pictures/Lucky Look Carlsson, Bild/IBL 329:2 Bildbyrå 270 Boliden AB 64 Chesley, Paul/Getty Images 242 Bond, Martin/Still Pictures/Lucky Chikara, Narendra/OnAsia Images Look 243 321 Brandenburg,Peter/Masterfi Jim/Minden Pictures/Scanpix Christopher, le/IBL Bildbyrå 312 253:3, 257 Brecelj, Bojan/Corbis/Scanpix 126 Chung, Jean/OnAsia Images 241 Brott, Victor/Global Reporting Sweden Cintract, Romain/hemis.fr/AFP Photo/ 229 Carlsson, Bild 266 ScanpixTorbjörn/Sydsvenskan 311 Chesley,A/TDR/WHO/Science Paul/Getty Images210 Photo Crump, Chikara, Narendra/OnAsia Library/IBL Bildbyrå 345Images 211 Christopher, Peter/Masterfile/IBL Bildbyrå Damberg, Anders/GeoBild 77, 81, 87, 98 219:3, 223 Davidson, Bruce/Nature Picture Library/IBL Chung, Jean/OnAsia Images 209 Bildbyrå 48 Cintract, Romain/hemis.fr/AFP Davis, Joanne/AFP/Scanpix 49 Photo/ ScanpixKhaled/AFP 317 Desouki, Photo/Scanpix 318 Corbis/Scanpix 18, 277Pictures/Lucky Look Dickinson, Nigel/Still Crump, 329 A/TDR/WHO/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 373 Look 356 Duthie, Karin/Alamy/Lucky Damberg, Anders/GeoBild 57, 70, 71, 79, 85, Earthy, Mark/Scanpix 192, 269 92 Ekman, Bengt/Naturfotograferna/IBL Davidson, 42 Bildbyrå Bruce/naturepl.com 68 Davis,Gerry/Minden Joanne/AFP/Scanpix 55 Ellis, Pictures/Scanpix 125 Demarthon, Jacques/AFP/Scanpix 342

Elmelid, Jan/Naturfotograferna/IBL Desouki, Khaled/AFP Photo/ScanpixBildbyrå 324 93 Dickinson, Engman, Anders Nigel/Still 267 Pictures/Lucky Look 331 Dima, Gacrysh/Gamma/IBL Essick, Peter/Aurora/Getty Images/All Bildbyrå 238 Over Duthie, Press 196 Karin/Alamy/Lucky Look 384 Earthy, Mark/Scanpix Etchart, Julio/Still Pictures 237, 410 119 Ekman, Bengt/N-Naturfotograferna Fabiansson, Ulf/Naturfotograferna/IBL 62 Bildbyrå Elmelid, 101:3 Jan/N-Naturfotograferna 87 Engman, Anders Forsberg, Jonas/Naturfotograferna/IBL 233 Bildbyrå Essick, 57:2 Peter/Aurora/Getty Images/All Over Frkovic, Press 164 Damir/Masterfile/IBL Bildbyrå 129:4, Etchart, 132 Julio/Still Pictures 117 Fabiansson, Fukada, Shiho/N.Y. Ulf/Naturfotograferna Times/Scanpix95:3 61 Forsberg, Jonas/N-Naturfotograferna GFC/Colletion/Alamy 94:2 51:2 Freeman, Michael/Corbis/Scanpix Goetgheluck, Pascal/Science Photo249 Library/IBL Frkovic, Bildbyrå Damir/Masterfi 85 le/IBL Bildbyrå 119:5, Gooch, 122 Edward/Getty Images/All Over Press 147 Giaccone, Fausto/Anzenberger/Ina Grunewald, Olivier/Oxford ScientifiAgency c 78 356 Goetgheluck, Gräns, Staffan/Vägverket Pascal/Science 367Photo Library/IBL Guang Bildbyrå Niu/Getty 77 Images 309 Goldwater, Mike/Alamy Gustafsson, Mikael/Naturfotograferna/IBL /Lucky Look 248 Gooch, Bildbyrå Edward/Getty 110:1 Images/All Over Press 137 Grillo, Al/AP/Scanpix Hagman, Tore/Naturfotograferna/IBL 344 Bildbyrå Grunewald, 101:1 Olivier/Oxford Scientific 72 Gräns, Staff Halaska, Jacob/IndexStock/Scanpix an/Vägverket 417 177 Guang Niu/Getty Halling, Sven/Naturbild/Johnér Images 315 Bildbyrå 252:1, Gustafsson, 258 Mikael/N-Naturfotograferna 109:1 Hagman, Hanes, Malcolm/Scanpix Tore/N-Naturfotograferna 47 95:1 Halaska, Hannu/Great Hautala, Jacob/IndexStock/Scanpix Shots/NordicPhotos 397 Halling, 129:2, 133 Sven/Naturbild/Johnér Bildbyrå 218:1, Hayson, 224 Philip/Photo Researchers/IBL Bildbyrå Hanes, 63:1 Malcolm/Scanpix 41 Hautala, Hannu/Great Hedström, Lars/www.skysport.se Shots/NordicPhotos 322 Helgesson, 119:4, 123Bruno/Naturfotograferna/IBL Helgesson, Bildbyrå 101:2 Bruno/N-Naturfotograferna 95:2 Heritage/IBL Herbert, Gerald/AP/Scanpix Bildbyrå 352 202 Hertzog, Patrick/AFP/Scanpix 95:2 89:2 Hjort, Håkan/Johnér Bildbyrå 217 185 Holzer, Jurek/Scanpix Horner, Jeremy/Corbis/Scanpix 360 245 Horner, Hyse, Lennart/Scanpix Jeremy/Corbis/Scanpix 229, 283213 Howells, David/Gamma/IBL Johanson, Roland P/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 198 Hyse, Bildbyrå Lennart/Scanpix 56 197, 289 IBL Bildbyrå Johansson, Pelle/Upsala 387 Nya Tidning 372 Imagine Jurka, Janos/Naturfotograferna/IBL China/Gamma/IBL Bildbyrå Bildbyrå 281 266 ITAR-TASS/Scanpix Kamoshida, Koichi/Getty 351 Images/AsiaPac/All Jackson, Over Press Chris/Getty 203 Images/All Over Press 150 Jennersten, Kautsky, Hans Ola/N-Naturfotograferna 222 84, 263 Johanson, King, Simon/Nature Roland P/N-Naturfotograferna Picture Library/IBL 50 Johansson, Bildbyrå 129:5, Pelle/Upsala 134 Nya Tidning 422 Johnson, Kolloff el,Mark Mike/Still Allen/ZUMA/Corbis/Scanpix Pictures/Lucky Look 352 Kord, 346 Russell/Alamy 230 Jurka, Janos/N-Naturfotograferna Kristiansen, Ingemar D/ Sydsvenskan 232 Bild/IBL Kamoshida, Bildbyrå 369 Koichi/Getty Images/AsiaPac/All Kristiansson, Over Press Bo/Naturfotograferna/IBL 171:1 Bildbyrå Karle, 100:1Ulf/Kungälv Energi AB 260 Kautsky, Hans Lagerbäck, Robert/SGU 190 90:2 Kheiber, Faleh/Reuters/Scanpix Lagerek, Christian 238 343 King, Simon/Nature Langevin, Jacques/Corbis/Scanpix Picture Library 349 119:3, 124 Klamar, Joe/AFP/Scanpix Lanting, Frans/Corbis/Scanpix 175 104, 313 Koall,Jason/Reuters/Scanpix Lee, Karsten/Getty Images/All 142 Over Press 245 Kolloffel, Mike/Still Levenson, David/REX/IBL Pictures/Lucky BildbyråLook 16 380

402

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 402

11-05-26 07.23.08

Lilja, Peter/Naturfotograferna/IBL Kristiansen, Ingemar D/ Sydsvenskan Bildbyrå Bild/IBL 100:3 Lilja, Bildbyrå Torbjörn/Naturfotograferna/IBL 419 Bildbyrå Kristiansson, 69 Bo/N-Naturfotograferna 94:1 Kristof, Emory/National Lindberg, Per 209, 338, 375 Geographic/Getty Lindholm, Images 170 Magnus/Alamy 229 Lagerbäck, Robert/SGU Ljungquist, Axel/Naturfotograferna/IBL 82:2 Bildbyrå Lagerek, 82:2 Christian 207 Landerberg, Lundberg, Tor/Naturfotograferna/IBL Mats/IBL Bildbyrå 365 Bildbyrå Langevin, 97, 100:2, Jacques/Corbis/Scanpix 138 377 Lanting, Frans/Corbis/Scanpix Malglaive, Etienne de/Gamma/IBL 98, 319 Bildbyrå Lee, 5:2,Jason/Reuters/Scanpix 165 132 Levenson, David/REX/IBL Marka/Alamy/Lucky Look 252:2, Bildbyrå 256340 Lilja, Peter/N-Naturfotograferna Maslennikov, André/Scanpix 282 94:3 Lilja, Torbjörn/N-Naturfotograferna Mattsson, Stefan/Aftonbladet Bild 293 63 Lindberg, Maze, Stephanie/Corbis/Scanpix Per 178, 366, 425 253:4, 5, 259 Ljungquist, McNew, David/Getty Axel/N-Naturfotograferna Images/All Over75 Press Lundberg, 274:2 Tor/N-Naturfotograferna 91, 94:2, 128 Löfqvist,Gideon/Corbis/Scanpix Mendel, Thomas/Sydsvenskan Bild/IBL 341 Bildbyrå Menzel, 402 Peter/Menzel Photo Archives/Ina Magnusson, Agency 316, Hreinn/Kárahnjúkar 317 Hydropower Moos, Project Viviane/Corbis/Scanpix 199 154 Malglaive, Munir, Mufti/AFP/Scanpix Etienne de/Gamma/IBL 207 Bildbyrå Murphy, 5:2, 155Tom/Getty Images 59 Marka/Alamy/Lucky Mätcenter 290 Look 218:2, 222 Maslennikov, Nackstrand, Sven/Scanpix André/Scanpix 71 288 Mattioli, NASA/Corbis/Scanpix Deniele/Anzenberger/Ina 83 Agency 316 Maze, Nelsäter, Stephanie/Corbis/Scanpix Hans/Pixel Factory 376 219:4-5, 225 McNew, Nilsson, Daniel/Scanpix David/Getty Images/All 358:1 Over Press Nilsson, 270:2 L-G./Skylight Bildbyrå 110:2, 3, 4, 5, 6 Mendel, Nilsson, Ove Gideon/Corbis/Scanpix 288 369 Menzel, Nilsson, Åke/SLU Peter/Menzel 92 Photo Archives/Ina Nordeng, Agency Perry/Citytunneln 322, 323 380 Moos, Norrköping Viviane/Corbis/Scanpix stadsmuseum 189:1,144 2 Munir, Nyman,Mufti/AFP/Scanpix Lars/Scanpix 5:1 176 Murphy, Olsson, Rolf/Sydsvenskan Tom/Getty Images Bild/IBL 53 Bildbyrå 285 Mätcenter OnAsia Images 296 232 Nackstrand, Orti, Dagli/Th Sven/Scanpix e Art Archive 65143 NASA/Science Pettersson, Per 364 Picture Library/IBL Bildbyrå Pettersson, 99, 255 Per-Anders/Getty Images 340 Nattsson, PhotodiscStefan/Aftonbladet Vol. 34 Space Scapes 299 4 Nelsäter, Pool, Smiley Hans/Pixel N./DallsFactory Morning 426News/Corbis/ Nilsson, ScanpixDaniel/Scanpix 121 386:1 Nilsson, Samad, Jewel/AFP/Scanpix L-G./Skylight Bildbyrå 60 109:2, 3, 4, 5, 6 Nilsson, Sandbring, Ove Håkan/Sydpol/IBL 294 Bildbyrå 377 Nilsson, Sandelin,Åke/SLU Marko 156, 86 213, 219, 253:1, 254, 325 Nordeng, SAS 320 Perry/Citytunneln 430 Norrköping Saussier, Gilles/Still stadsmuseum Pictures 409:1, 211 2 Nyman, Scania Bildbyrå Lars/Scanpix 260 5:1 Olsson, Scanpix Rolf/Sydsvenskan 358:2 Bild 247, 291 OnAsia Schlenkler, Images Jochen/Masterfi 200 le/IBL Bildbyrå 129:3, Oneborg, 135 Tomas/Scanpix 398 Orti, Schytte, Dagli/Th Jorgen/Still e Art Archive Pictures/Lucky 133 Look 353 Parks, Serrao,Peter/AFP/Scanpix John/Photo Researchers/IBL 254 Bildbyrå 76 Pettersson, Silverberg, Jacob/Getty Per 414 Images/All Over Press Pettersson, 212 Per-Anders/Getty Images 368 Platt, Sion, Touhig/Corbis/Sygma/Scanpix Spencer/Getty Images/All Over244 Press 88:2 Pleul, Sjöberg, Patrick/Scanpix Sven-Erik/Scanpix 253 9:2, 170 Pool, Sohlenius, Smiley Gustav/SGU N./Dalls Morning 90:1 News/Corbis/ Souders, ScanpixPaul 112A./Corbis/Scanpix 65:2 Poulin, Sprague,Pierre Sean/Still Paul/Corbis/Sygma/Scanpix Pictures 162 113 Price, Stuart/AFP/Scanpix 282

Staquet,Chris/Corbis/Scanpix Daniel/Gamma/EyeDea/IBL Bildbyrå Rainier, 358 319 Rumpenhorst, Frank/Scanpix 215 Sundkvist, Jenny 80 Samad, Jewel/AFP/Scanpix 54 Svenska Aero-Bilder AB 236 Bildbyrå 427 Sandbring, Håkan/Sydpol/IBL Svensson,Marko Sven A./Västergötlands Museum 166 Sandelin, 146, 187, 219:1, 220 Svensson,Gilles/Still Tommy/Scanpix 122 Saussier, Pictures 180 Thaewjatturat, Images 253:2, 255 Scania BildbyråAroon/OnAsia 226 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 146 Scanpix 257, 386:2 Tidman,Kevin/Corbis/Scanpix Roger/Corbis/Scanpix240 94:1 Schafer, Tompson, Tim/Corbis/Scanpix 96 Bildbyrå 119:2, Schlenkler, Jochen/Masterfile/IBL Turnley, 125 David/Corbis/Scanpix 155 Uimonen, Ikka/Magnum/IBL Bildbyrå 215 Schytte, Jorgen/Still Pictures/Lucky Look 381 Valasseris, Patrick/AFP/Scanpix 347 4, 99 Science Photo Library/IBL Bildbyrå Vallee, Genevieve/Alamy/Lucky Look 187 Silverberg, Jacob/Getty Images/All Over Press VEAB, 181 Växjö 333 Werner, Otto/AGE/IBL Bildbyrå 174 Simonsson, Anna/SvD/Scanpix 189 Wiklund, Anders/Scanpix 178 Sion, Touhig/Corbis/Sygma/Scanpix 212 von Sydow, Alexander/Scanpix Sjöberg, Sven-Erik/Scanpix 9:2,182 160 Wrobleski, Brad/Masterfi le/IBL Bildbyrå 129:6, Souders, Paul A./Corbis/Scanpix 59:2 130 Sean/Still Pictures 152 Sprague, Wu, George/OnAsia Images 226 Staquet, Daniel/Gamma/EyeDea/IBL Bildbyrå Xinhua/Gamma/IBL Bildbyrå 88 325 Young-Joon, Ahn/AFP/Scanpix 276 Su, Keren/China Span/Alamy 252 Svenska Aero-Bilder AB 204, 235 Teckningar: Svensson, Sven A./Västergötlands Museum 156 Typoform Tommy/Scanpix 261 Svensson, Tobias Charles/REX/IBL Flygar 334 Sykes, Bildbyrå 285 © Bertil Lybeck/BUS 2008 271 Söderlund, Tommy/Gotlands Tidningar/Scanpix 205 Tedesjö, Eva/Scanpix 158 Thaewjatturat, Aroon/OnAsia Images 219:2, 221 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 136 Tidman, Roger/Corbis/Scanpix 88:1 Tompson, Tim/Corbis/Scanpix 90 Topham picturepoint/TopFoto/Scanpix 355 Turnley, David/Corbis/Scanpix 145 Töve, Jan/N-Naturfotograferna 82:1 Uimonen, Ikka /Magnum/IBL Bildbyrå 183 Valasseris, Patrick/AFP/Scanpix 375 Vallee, Genevieve/Alamy/Lucky Look 407 Wallis, Robert/Corbis/Scanpix 242 VEAB, Växjö 333 Werner, Otto/AGE/IBL Bildbyrå 394 Wrobleski, Brad/Masterfile/IBL Bildbyrå 119:6, 120 Wu, George/OnAsia Images 194 Xinhua/Gamma/IBL Bildbyrå 80 Young-Joon, Ahn/AFP/Scanpix 341 Ögren, Lotta/Scanpix 251 Teckningar Typoform Tobias Flygar 334 © Bertil Lybeck/BUS 2008 267

403

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 403

11-05-26 07.23.09

ISBN 978-91-47-10362-1 © Marko Sandelin, Karl Andersson och Liber AB Redaktör: Anders Wigzell Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Formgivare: Lotta Rennéus Teckningar: Typoform Kartor: Liber kartor/Alistair Dinwiddie, Lantmäteriverket (s. 35, 36, 38, 42–45, 97, 103) och SGU (s. 44, 70, 102) Uppgifterna är gjorda av Göran Dessen och Lotta Jankell Samhällsplaneringskapitlet har granskats av Åke Sjöberg, miljöchef vid Leksands kommun.

Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år, samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

404

14-Geografi_1_364-408 Samhallsplanering.indd 404

11-05-26 06.57.09

Sandelin | Andersson

VÅR P L A N E T 1 och 2

VÅR PLANET Vår planet geografi 1 och 2 är utformad för att möta kraven i de nya ämnesplanerna geografi 1 och geografi 2. Läromedlet är framtaget med syftet att ge läsaren en helhetsförståelse för de olika företeelser som formar planeten jorden. Vilka skeenden, villkor och förlopp är det som som styr och påverkar jorden och vårt livsutrymme där?

Vilka är de naturgivna förutsättningarna, och vad gör vi själva för att omforma biosfären eller styra våra verksamheter?

Vår planet ger eleverna verktyg för att förstå och

VÅR PLANET GEOGRAFI 1och 2

analysera den föränderliga omvärld som vi lever i.

Sandelin | Andersson

Best.nr 47-10362-1 Tryck.nr 47-10362-1

Geografi 1 och 2_omslag.indd 1

11-05-30 08.14.38