9789144086255

Medicinsk teknik för sjuksköterskor Material • Metod • Ansvar Denna bok tydliggör och lyfter fram, både teoretiskt och praktiskt, sjuksköterskans tekniska kunskaper och färdigheter i yrkesutövningen.

Ansvar, teknik och utrustning kring vanligt förekommande arbetsuppgifter belyses.

Sedan tredje upplagan (2008) har flera för sjukvården centrala författ­ ningar tillkommit och flera upphävts. I denna upplaga har en heltäckande genom­gång gjorts av hela bokens innehåll. Författningarna finns från denna upplaga på bokens webbplats, som kommer att uppdateras kon­tinuerligt www.sjuksköterskelitteratur.se På webbplatsen finns även ett stort antal filmer som kompletterar bokens innehåll.

Idag finns mycket kunskap tillgängligt på Internet men det finns ett stort behov av samlad pedagogiskt och bearbetad evidensbaserad sjuk­ sköterskekunskap inom det medicinsktekniska området med avseende på de arbetsmoment som den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för.

Boken vänder sig till sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor som utbildar sig eller går reaktiveringskurser. Den vänder sig även till bio­ medicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, medicine studerande och andra intresserade. Boken kan användas som förberedelse inför den verksamhetsförlagda utbildningen på olika nivåer, tillsammans med lärarledd undervisning men även som uppslagsbok för yrkes­verksam vårdpersonal.

Medicinsk teknik för sjuksköterskor Material • Metod • Ansvar

| Medicinsk teknik för sjuksköterskor

Eva Björkman Karin Karlsson

Eva Björkman, fil.mag. och Karin Karlsson, fil.mag. Författarna har i många år undervisat i omvårdnad på universitets- och högskolenivå.

Fjärde upplagan

Eva Björkman Karin Karlsson

Art.nr 4885 4:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08625-5_01_cover v.indd 1

2013-12-20 09.01

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal ­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller BONUS-presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av ­a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till ­upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 4885-04 ISBN 978-91-44-08625-5 Upplaga 4:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Jeppe Gustafsson, Scanpix Layout och sättning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Filmikon: shutterstock.com/valdis torms Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-08625-5_book.indd 2

2013-12-20 13:33

INNEHÅLL

Förord 5 Inledning 7 1 Perifer och central venkateter, PICC-line samt subkutan venport 11 Perifer venkateter 11 Central venkateter 32 PICC-line 54 Subkutan venport 73

2 Intravenös infusionsbehandling och läkemedelstillsatser 93 Intravenös infusionsbehandling 94 Tillsatser till infusionslösningar 104 Cytostatika och cytotoxiska läkemedel 111 Sprut- och infusionspumpar 119

3 Injektioner 135 Allmänt om injektioner 135 Subkutana injektioner 146 Intramuskulära injektioner 158 Intravenösa injektioner 172 Intradermala injektioner 173

4 Venprovtagning 181

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 3

3

2013-12-20 13:33

innehåll

5 Transfusion 205 6 Enteral sondsättning, enteral nutrition och ventrikelsköljning 229 Enteral sondsättning 229 Ventrikelsköljning (VSK) 252

7 Katetrisering av urinvägarna 263 Kvarliggande kateter 267 Suprapubisk kateter 284 Blåssköljning 286 Ren intermittent katetrisering (RIK) 289 Mätning av blåsvolymen med ultraljud 295

8 Oxygenterapi 305 9 Sugning av luftvägarna 331 Ordlista 349 Sakregister 361 Figurförteckning 365

4

978-91-44-08625-5_book.indd 4

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

FÖRORD TILL FJÄRDE UPPLAGAN Sedan tredje upplagan (2008) har flera för sjukvården centrala författningar tillkommit och flera upphävts. I denna upplaga har en heltäckande genomgång gjorts av hela bokens innehåll.

Författningar tillhörande boken finns från denna upplaga på bokens webbplats www.sjuksköterskelitteratur.se. Författningarna kommer att uppdateras kontinuerligt på webben. Här finns även filmer som kompletterar bokens innehåll.

Vi har även skrivit boken Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor (2006) som innehåller viktig kunskap för sjuksköterskor såsom kapillärprovtagning, andning och andningshjälpmedel, (t.ex. CPAP), puls- och blodtrycksmätning, temperaturmätning, bensår och kompressionsbehandling, dopplermätning, nutritions-, mun- och sömnbedömning, beröring och mjuk massage, naturläkemedel samt akupunktur och akupressur. Även till denna bok finns ett stort antal filmsekvenser.

Lund och Hässleholm 2013 Eva Björkman & Karin Karlsson

FÖRORD TILL TREDJE UPPLAGAN Denna bok berör huvudsakligen de rent medicinsktekniska uppgifter som en legitimerad sjuksköterska/sjukskötare utför.

Till boken hör även en dvd med ett flertal korta filmer, som levandegör vissa av bokens avancerade moment. Filmsekvenserna ger exempel på hur olika moment kan utföras.

I denna tredje upplaga har en genomgripande revidering gjorts av samtliga nio kapitel och hela bokens innehåll. Referenser, författningar, nya forskningsrön samt tekniska produkter har uppdaterats i alla kapitel. Även ordlistan har utökats och fler figurer har tillkommit. Till varje kapitel följer, från och med denna upplaga, även studieuppgifter.

Boken har utökats med följande avsnitt såsom • ”PICC-line” i kapitel 1 • ”Cytostatika och cytotoxiska läkemedel” i kapitel 2 • ”Humanmetoden” i kapitel 6 • ”Ren intermittent katetrisering (RIK)” och ”Mätning av blåsvolymen med ultraljud” i kapitel 7 • ”Oxygenbehandling i hemmiljö” i kapitel 8. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 5

5

2013-12-20 13:33

förord

Dessutom har omfattande revidering skett av kapitel 3, Injektioner.

Vi vill passa på att tacka kollegor vid högskolor/universitet för sjuksköterskeutbildningen i Halmstad, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Linköping, Luleå och Umeå för ovärderlig hjälp med kritisk granskning av innehåll och upplägg.

Vidare är vi tacksamma för synpunkter framförda av sjuksköterskor, uroterapeuter och läkare vid Kalmar länssjukhus, sjuksköterskor vid centralsjukhuset i Kristianstad, Karlshamns lasarett, Universitetssjukhuset i Lund, Malmö och Örebro samt Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, S:t Görans sjukhus i Stockholm, äldreboende i Stockholm, Växjö och Örebro sjukhus samt diskriktsköterskor i Åhus, läkare och doktorand i medicinsk biovetenskap, – klinisk kemi, vid universitetssjukhuset i Umeå och biomedicinsk analytiker samt informatör för klinisk kemi, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Vi tackar även farmaceuter vid Apoteket AB i Kalmar och apotekare vid Apoteket AB i Uppsala samt läkare vid Smittskyddsenheten i Malmö och Vaccinationscentrum i Linköping, samt sjuksköterska och läkare vid SBL m.fl.

Dessutom har vi fått mycket värdefull hjälp med bilder, material samt synpunkter på innehåll av sjuksköterskor och annan personal som arbetar på företag såsom AGA, Allytec AB, Becton Dickinson AB, Bard Norden AB, B Braun Medical AB, Carmel Pharm AB, Codan Triplus, Coloplast AB, Convidien, Kanor Plast AB, Fresenius Kabi AB, MediCore AB, Meddela, Meteco Instrument AB, Medtronic AB, Novo Nordisk AB, Novartis, Nutrica, Solann AB, Smiths Medical AB, Smith & Nephew AB, 3M Svenska AB, Tyco Health Care Norden AB, Unomedical AB och Vygon AB. Vi vill tacka för all uppskattning av denna bok. De önskemål som kommit om många fler avsnitt har resulterat i boken Kliniskt vårdarbete för sjuksköterskor (2006) Studentlitteratur. I sistnämnda bok finns kapitel om kapillärprovtagning, andning och andningshjälpmedel, (t.ex. CPAP), puls- och blodtrycksmätning, temperaturmätning, bensår och kompressionsbehandling, doppler­mätning, nutritions-, mun- och sömnbedömning, beröring och mjuk massage, naturläkemedel samt akupunktur och akupressur. Även till denna bok finns en dvd med ett stort antal filmsekvenser.

Vår förhoppning är att dessa böcker ska bli till fortsatt hjälp för studerande till sjuksköterska, biomedicinsk analytiker och röntgensjuksköterska, men även för sjuksköterskor som fortbildar sig eller går reaktiveringskurser. Böckerna vänder sig också till medicine studerande och andra intresserade.

Vi välkomnar synpunkter på böckernas innehåll, upplägg och relevans från läsarna. Vänligen lämna dessa till förlaget.

Kalmar och Hässleholm maj 2008 Eva Björkman & Karin Karlsson

6

978-91-44-08625-5_book.indd 6

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

INLEDNING

Det finns ett stort behov av samlad pedagogiskt och bearbetad evidens­ baserad sjuksköterskekunskap inom det medicinsktekniska området med avseende på de arbetsmoment som den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för.

Boken innehåller följande nio kapitel: Perifer och central venkateter, PICC-line och subkutan venport, intravenös infusionsbehandling och läkemedelstillsatser, injektioner, venprovtagning, transfusion, enteral sondsättning och nutrition, katetrisering av urinvägarna, oxygenterapi samt sugning av luftvägarna.

Till boken hör även en webbplats (www.sjuksköterskelitteratur.se) med ett flertal korta filmer som levandegör vissa av bokens avancerade moment.

Filmsekvenserna är dels egna filmer och dels filmer producerade av andra lärare vid olika skolor med sjuksköterskeutbildning i Sverige och ger exempel på hur olika moment kan utföras. Momenten som filmerna visar går att utläsa från bokens innehållsförteckning. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt och innehåller ett utökat material från författarna.

Till stor del är detta en metodbok med anknytning till aktuell forskning.

Varje kapitel innehåller en kortfattad teoretisk bakgrund för att ge ökad förståelse för det tekniska tillvägagångssättet och risker för komplikationer.

Kapitlen är upplagda kring utrustning, teknik, dokumentation, sjuksköterskans ansvar för respektive arbetsmoment samt studieuppgifter. Uppgifterna är indelade i teori och praktik. Med praktik avses praktiska moment som kan utföras under den verksamhetsförlagda utbildningen. Referenser finns till samtliga kapitel som hänvisar till vetenskapliga artiklar men också till annan litteratur för att läsa vidare.

Ett högt tekniskt kunnande är krav som ställs på en sjuksköterska.

Medi­cinsk forskning och produktutveckling pågår ständigt. Denna bok belyser ansvar, teknik och utrustning kring vanligt förekommande arbetsmoment inom akutvård, långtidsvård och primärvård. Inför varje behandling ska patienten, av sjuksköterskan, få utförlig och begriplig information om själva ingreppet. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 7

7

2013-12-20 13:33

inledning

I denna bok beskrivs grundläggande principer inom respektive område och därför ska hänsyn tas till lokala föreskrifter och hygieniska principer.

Vi belyser risker för stick- och skärskador samt vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas. Även risken för vårdrelaterade infektioner poängteras och hur sjuksköterskan kan arbeta i syfte att förebygga desamma.

Vår förhoppning är att boken ska väcka intresse hos läsaren och inspirera till fortsatt sökande efter kunskap. En sjuksköterskestuderande som lärt sig och är väl förtrogen med de medicinsktekniska arbetsmomenten kan låta ett holistiskt synsätt och kreativt arbetssätt ta över, och teknik och avancerad utrustning bli till hjälpmedel i omvårdnadsarbetet. Metoder och teknik som beskrivs i boken gäller till största delen vuxna patienter.

Benämningen patient används konsekvent i samtliga avsnitt och innebär vårdtagare, brukare, boende eller klient. Titeln sjuksköterska används genomgående i boken och avser även manliga sjukskötare.

Hälso- och sjukvårdslagen reglerar vården och beskriver att vården ska vara av god kvalité, ge trygghet, bygga på respekt och integritet för människan.

En viktig del i detta är att sjuksköterskan dokumenterar omvårdnadsåtgärderna. Dokumentationen är ett led i sjuksköterskans kvalitetssäkringsarbete.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska känna till att revideringar och ändringar görs i författningar, råd och anvisningar från Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Läkemedelsverket och Livsmedelverket. I handboken för hälsooch sjukvårdspersonal utgiven av Sveriges kommuner och Landsting kan också information sökas. I denna bok kan läsaren finna aktuell information på internetlänkar som finns angivna vid respektive kapitels referenser.

Boken är i stor utsträckning självinstruerande men kan med fördel kompletteras med lärarledd undervisning. Den kan användas som förberedelse inför den verksamhetsförlagda utbildningen men också som uppslagsbok av yrkesverksam vårdpersonal. I slutet av boken finns en gedigen ordlista.

Vi inleder boken med att beskriva hur handdesinfektion ska utföras före och efter varje tekniskt moment.

Vårdrelaterade infektioner är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Korta vårdtider i den slutna vården får till följd att fler vårdas i hemmet eller i särskilda boendeformer. Medvetenhet och kunskap om hur vårdrelaterade infektioner uppstår och förhindras är nödvändig för att minska och förebygga dessa. Med en vårdrelaterad infektion menas varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller 8

978-91-44-08625-5_book.indd 8

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

inledning

behandling i primärvården, oavsett om infektionen uppkommit i samband med vården eller kommer från patienten själv. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal får till följd av arbetet.

En vanlig och viktig smittväg är den indirekta kontaktsmittan via vårdpersonalens händer. Handhygien intar därför en central del i de förebyggande åtgärderna. Korrekt utförande av handdesinfektion med desinfektionsmedel illustreras på följande sätt.

Handdesinfektion

Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, 2–4 ml, som ska gnidas in på händerna ända tills desinfektionsmedlet har avdunstat och händerna åter känns torra.

1

2

3

4

5

6

1 Handflatorna och fingrarna gnids mot varandra. 2 Ovansidan på båda händerna gnids in. 3 Gnid handflata mot handflata och fingrarna mot varandra. 4 Gnid knogarna mot handflatorna. 5 Tummarna gnids från basen till toppen. 6 Fingertopparna gnids mot handflatorna.

FIGUR 1.

Handdesinfektion omfattas också av underarmarna som gnids in med medlet 10–15 cm upp, med cirkulära rörelser.

dåligt desinfekterat mindre bra desinfekterat bra desinfekterat

FIGUR 2. Effekten uteblir på delar av handen som inte kommer i kontakt med desinfektions medlet. Fingertopparna och tummen på den dominanta handen tillhör de ytor som oftast missas.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 9

9

2013-12-20 13:33

978-91-44-08625-5_book.indd 10

2013-12-20 13:33

K apitel 3

Injektioner

I detta kapitel beskrivs allmänt injektioner, material, subkutan och intramuskulär injektionsteknik. Här redogörs även hur en insulininjektion, intradermal (intrakutan) samt intravenös injektion utförs.

Allmänt om injektioner Injicera betyder kasta in eller spruta in t.ex. ett läkemedel. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att ge injektioner. Dessa kan tillföras på olika sätt, t.ex. subkutant, intramuskulärt, intradermalt och intravenöst. Sjuksköterskan behöver förutom att behärska injektionstekniken, också kunskaper om verkningssätt, biverkningar, rimlighetsbedömning samt förfaringssätt om det uppstår oväntade reaktioner i samband med en injektion. Sjuksköterskan ska på ett betryggande sätt hantera och dela ut läkemedel samt an­svara för kontrollen av den tekniska utrustningen dvs. kanyler och sprutor.

Verksamhetschefen inom landstinget eller den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) inom kommunen ska utforma lokala anvisningar om läkemedelshanteringen anpassade till verksamheten.

Indikationer för parenteral tillförsel av läkemedel

Alla läkemedel lämpar sig inte att tillföras peroralt utan måste ges parenteralt, i injektionsform. Exempelvis när en snabb effekt är önskvärd eller om patienten inte kan svälja. En annan orsak är att en del läkemedel inaktiveras när de ges per os. Effekten uppnås olika snabbt beroende på vilken injektionsform som används. Fördelen med att injicera ett läkemedel jämfört med att tillföra det peroralt, är i de flesta fall, snabb verkan och bättre resorption. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 135

135

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

Material Läkemedel i ampull eller flaska

Injektionsvätskor förpackas som en- eller flergångsdos. Läkemedlet innesluts i glasampull, plastampull eller flaska försedd med propp eller gummimembran. Vätskorna är sterila och pyrogenfria. De flesta injektionsvätskor är klara för att användas omedelbart. Läkemedel med mycket kort hållbarhet levereras i torrampuller och ska före användningen lösas upp i en steril natriumkloridlösning, NaCl 9 mg/ml, eller sterilt vatten. En del läkemedelssubstanser är svårlösliga och små partiklar är uppslammade i en vätska. Lösning som är grumlig kallas suspension.

Injektionssprutor

Injektionssprutor är avsedda för engångsbruk och sterilt förpackade. Det finns olika storlekar på injektionssprutor: 1, 2, 5, 10, 20, 30 och 50 ml. Observera att graderingssystemet skiljer sig åt på olika storlekar. En injektionsspruta består av olika delar: kona, kolv, cylinder och kolvstång. Sprutstorleken ska anpassas till mängden läkemedel som ska injiceras.

kona FIGUR 3.1

kolv

cylinder

kolvstång

Injektionssprutans olika delar.

Kanyler för injektion och uppdragning samt ampullbrytare

Kanylens olika delar är: spets, kanyl och ansats. Kanyler är avsedda för engångsbruk och sterilt förpackade. De finns i olika storlekar. För att kunna skilja på kanylstorlekar har ansatsstycket på kanylen olika färger. Storleken står angiven på plasthylsan som omsluter kanylen.

Först anges grovleken (yttermåttet) i mm och/eller i Gauge, (G). Ju högre Gaugetal, desto mindre är ytterdiametern. Vanlig grovlek på kanylen är 0,3 136

978-91-44-08625-5_book.indd 136

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

mm till 0,9 mm och motsvaras av 30 G till 20 G. Därefter anges längden på kanylen i mm. Längden kan variera från några mm till över 80 mm. Exempel: (23 G) 0,6 mm (grovlek) x 25 mm (längd). Kanylstorleken ska anpassas till injektionsställe och typ av injektion.

Injektionskanyler finns med eller utan ett så kallat stickskydd, som har till syfte att skydda personalen för skada och blodexponering och därmed risk för blodsmitta.

diameter

spetsslipning

kanyl

ansats

T.v. Injektionskanylens olika delar.

T.h. Injektionskanyl försedd med stickskydd.

FIGUR 3.2

Kanyl för uppdragning För att injicera ett läkemedel behövs en injektionskanyl. Vid uppdragning av läkemedel kan antingen en speciell filterkanyl/filterstav eller ”vanlig” kanyl användas.

När halsen på en glasampull bryts eller vid instick i ett gummimembran på en glasflaska eller plastampull bildas små partiklar i läkemedelsbehållaren. Antalet glaspartiklar ökar med storleken på glasampullen. Filterkanyler rekommenderas vid intravenösa injektioner när läkemedlet ska dras upp ur glasampull, glasflaska eller ur plastampull. Vissa författare anser att all uppdragning av läkemedel bör ske med filterkanyler. Om en sådan kanyl saknas kan en så tunn injektionskanyl som möjligt användas, t.ex. 23 G eller tunnare, som reducerar mängden med glas- eller gummipartiklar i sprutan.

Detta utesluter dock inte risken att dessa aspireras.

Aspiration av gummi-, plast- och glaspartiklar antas orsaka lokal vävnadsirritation, nekros, emboli och möjliga granulom vid injektionsgivning.1 Uppdragningskanylen ska därför bytas före injektionen till en ny, steril kanyl 1 Koschel, M. (2001). Filter Needles. AJN, American Journal of Nursing, 101, (1), 75. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 137

137

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

dels för att förebygga skador som kan orsakas av partiklar som aspirerats upp i kanylstycket, dels för att undvika irritation från själva läkemedlet.2 Ampullbrytare

Ampullbrytare används för att bryta ampullhalsen på glasampuller och används i syfte att minska risken för skärskador.

Hållbarhet för läkemedel i bruten förpackning

Brytningsdatum ska antecknas på alla injektionsläkemedel som ska användas flera gånger. Till engångsbruk räknas bland annat ampuller. Det innebär att de kasseras omedelbart efter injektionsgivningen. Hållbarhetstiden för injektionsläkemedel i flaska utan konserveringsmedel är i rumstemperatur 12 timmar, och vid förvaring i kylskåp 24 timmar, t.ex. sterilt vatten och steril natriumkloridlösning, NaCl 9 mg/ml. Injektionsläkemedel med konserveringsmedel som ska användas till flera patienter har en hållbarhetstid på 7 dagar, t.ex. insulin. Insulin som ges till enskild patient har en hållbarhet på 4 eller 6 veckor, vilket anges i FASS och på bipacksedeln.

Aspirationsteknik

Syftet med att aspirera är att kunna se om kanylen kommit in i ett blodkärl, vilket kan resultera i en bolusdos av läkemedlet. Aspirationstekniken anses överflödig vid subkutan tillförsel av insulin och heparin eftersom det är ytterst sällsynt (av de undersökningar som är gjorda) att ett blodkärl punkteras.3 Vid övrig subkutan injektionsgivning finns det inget som hindrar att aspiration utförs.

Däremot finns inga belägg för att aspiration kan uteslutas vid intramuskulära injektioner. Därför ska aspiration alltid föregå en intramuskulär injektion.

2 Preston, S.T. & Hegadoren, K. (2004). Glass contamination in parenterally adminis­ tered medication. Journal of Advanced Nursing, 48, (3), 266–270.

3 Peragallo-Dittko, V. (1995). Aspiration of the Subcutaneous Insulin injection; Clinical Evaluation of Needle Size and Amount of subcutaneous fat. The Diabetes Educator, 21, 4.

138

978-91-44-08625-5_book.indd 138

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

Aspiration sker genom att dra kolven försiktigt bakåt under 5–10 sekunder för att kunna se om kanylen kommit in i ett blodkärl. Kommer inget blod i sprutan kan injektionen påbörjas. Om det kommer blod i sprutan ska hela proceduren göras om igen med uppdragning av nytt läkemedel med steril utrustning.4 Vid uppdragning av läkemedel som t.ex. Behepan®, ett rött läkemedel, används en extra steril, tom spruta för att aspirera. Om inget blod kan konstateras byts den tomma sprutan till sprutan med läkemedlet och därefter fullföljs injektionen.

Hygienrutiner i samband med injektion Huddesinfektion i samband med injektion

Injektionsgivning subkutant, intradermalt eller intramuskulärt räknas som ingrepp med liten risk för infektion. Det saknas forskningsresultat som styrker nyttan av att desinfektera huden men också om motsatsen dvs. studier som fastställer vad som händer om huddesinfektion uteblir.

På vårdinrättningar, framförallt på sjukhus, finns många patienter med nedsatt immunförsvar. Därför rekommenderas huddesinfektion före alla injektioner på sjukvårdsinrättningar. Undantag kan göras vid vaccinationer som ges till friska personer eller vid subkutan insulingivning till patienter med diabetes mellitus.

I första hand rekommenderas klorhexidinsprit (5 mg/ml) eller desinfektionsmedel med motsvarande effekt. Injektionsområdet tvättas med fuktad tork. Om patienten är allergisk kan 70-procentig etanol utan klorhexidin eller annat alkoholbaserat desinfektionsmedel användas. Det är viktigt att huden lufttorkar innan injektionen ges, annars uteblir den desinfekterande effekten. Dessutom kan desinfektionsmedlet orsaka smärta i vävnaden om det förs in med kanylen.

I samband med injektioner ska aseptisk teknik tillämpas. Det innebär att huden där kanylen tränger igenom efter desinfektionen inte får vidröras

4 Wynaden, D., Landsborough, I., Chapman, R., m.fl. (2005). Establishing best practice guidelinesfor administration of intra muscular injections in the adult: a systemic review of the literature.Contemp Nurse, 20, (2), 267–77.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 139

139

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

med händer eller med osterila handskar. I sådant fall ska hudområdet desinfekteras på nytt.5 I hemmiljö räcker det med en normal god kroppshygien. Desinfektion med alkohol torkar ut huden, i synnerhet hos patienter med diabetes.

Handhygien

Använd handskar vid risk för blodkontakt samt vid misstänkt och känd blodsmitta. God handhygien är av stor vikt, både före uppdragningen av läkemedel och injektionsgivningen samt efter injektionsgivningen, för att förebygga smittspridning. Det innebär att handdesinfektionsmedel ska användas före och efter en injektion. Det är väsentligt att medvetet arbeta så att stick- eller skärskador undviks.

Handskar ska användas vid uppdragning av läkemedel som är irriterande och/eller toxiska för hud och slemhinnor. Cytotoxiska läkemedel ska dras upp i ett slutet system, se kapitlet Intravenös infusionsbehandling och läkemedelstillsatser.

Risk för blodsmitta

Tork som används för att stoppa blödning utgör en potentiell risk för både patienter och personal. När tork används be patienten själv trycka på den.

Virus kan vara aktiva under en veckas tid i det torkade blodet. Åtgärder för att minska risken för överföring av virus

• Använd teknisk utrustning som minskar risken för kontakt med blod t. ex. injektionskanyl med inbyggt stickskydd.

• Arbeta med en hand dvs. enhandsgreppet vid handhavande av spruta och kanyl efter injektionsgivning.

• Förebygg blödning, om möjligt: låt patienten själv hålla kompressen över injektionsstället.

5 Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Rapport från Socialstyrelsen.

140

978-91-44-08625-5_book.indd 140

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

• Använd handskar när det finns risk för blodkontakt vid injektionsgivning.

• Använd alltid sterila sprutor och kanyler dvs. återanvänd aldrig spruta eller kanyl så hindras virus från att överföras mellan patienterna.

• Det är förbjudet att sätta tillbaka skyddshylsan på kanylen som använts för injektion.

• Släpp omgående ner använda kanyler i en kanylburk, eller utnyttja kanylburkens specialkonstruktion för att bli av med kanylen med enhandsfattning. Händerna får ej stoppas ner i eller komma i kontakt med kanylburken. Detta moment utgör den största risken för stickskador vid injektionsgivning.

Förberedelser i samband med injektionsgivning

Uttag och iordningställande av läkemedel utförs av sjuksköterska. Som underlag används ordinationshandling i original. Den som iordningställer läkemedlet ska normalt också överlämna det. Om så inte sker, ska injektionssprutan/behållaren vara märkt med patientens namn, personnummer, läkemedlets namn, styrka, tidpunkten för uppdragningen samt sjuksköterskans signatur. Direktiv om märkning ska finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Vid uttag och iordningställande måste hållbarhets- och kontaminationsfrågor också beaktas.

Uppgifter om hållbarhet samt hur läkemedel ska förvaras, kan fås från apotek. Det står angivet på de flesta förpackningar eller i FASS hur läkemedlen ska förvaras, t.ex. svalt eller kallt. I samband med att läkemedlet tas ut ska en okulärbesiktning göras, dvs. en kontroll att vätskan inte avviker från det normala, och att förpackningen inte har skadats. Materialet ska hanteras på ett sådant sätt att läkemedlet förblir sterilt vid insprutningstillfället.

Före uppdragningen av läkemedlet ska patientens identitet, läkemedlets namn, styrka, läkemedelsform, dosering, administreringssätt och tidpunkt för injektionen kontrolleras mot ordinationshandling i original.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 141

141

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

Uppdragning ur glasampull

Om det finns vätska i ampullhalsen, håll i halsen och skaka kraftigt en eller två gånger. Desinfektera ampullhalsen med en sprittork. Brytampullen är försedd med en markering vid ampullhalsen. Håll en torr tork bakom ampullen för att skydda händerna och bryt av halsen eller använd en ampullbrytare. Placera sedan ampullen på ett plant underlag. Öppna därefter sprutförpackningen. Fatta sedan sprutan om cylindern. Konan får inte beröras. Avlägsna skyddet på kanylförpackningen och för in konan i kanylens ansatsstycke. Håll ett stadigt tag i ampullen samtidigt som kanylen förs ned i ampullen. Dra upp den ordinerade mängden i sprutan genom att dra kolvstången långsamt bakåt. Avlägsna kanylen från sprutan. Vänd sprutan uppåt och håll en tork bakom sprutan utan att vidröra konan. Korrigera vätskemängden samt avlägsna luftbubblorna genom att knacka på sprutan.

Uppdragning ur glasflaska

Det är viktigt att kontrollera hållbarhetstiden för läkemedel i bruten förpackning. Hållbarheten varierar för olika läkemedel. En flaska för flergångsbruk ska markeras med datum och klockslag för öppnandet. Membranet tvättas av med sprittork före punkteringen. Flaskan placeras på ett stadigt underlag medan membranet punkteras. Vänd därefter flaskan upp och ner.

Kanylspetsen ska befinna sig under vätskenivån. Dra sedan upp den ordinerade mängden i sprutan genom att långsamt föra kolvstången bakåt.

Korrigera vätskemängden direkt i flaskan och knacka bort luftblåsorna.

Avlägsna kanylen från flaskan.

Det är viktigt att alltid använda sterila sprutor och kanyler vid uppdragning även ur en flerdosbehållare. Kanylen ska dras ut ur behållaren och kasseras efter varje användningstillfälle. Hepatit-C-virus har överförts i samband med uppdragning av läkemedel ur flerdosampull pga. en osteril spruta eller kanyl.6

6 Socialstyrelsen (2006). Patienter fick hepatit C via flergångsampull. Fallstudie nr 1.

142

978-91-44-08625-5_book.indd 142

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2013-12-20 13:33

3 Injektioner

T.v. Ampullbrytare. T.h. Överst. Uppdragning ur glasampull. T.h. Underst. Uppdragning ur glasflaska.

FIGUR 3.3

FIGUR 3.4

Plastampullen passar direkt till sprutans fattning.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08625-5_book.indd 143

143

2013-12-20 13:33

Medicinsk teknik för sjuksköterskor Material • Metod • Ansvar Denna bok tydliggör och lyfter fram, både teoretiskt och praktiskt, sjuksköterskans tekniska kunskaper och färdigheter i yrkesutövningen.

Ansvar, teknik och utrustning kring vanligt förekommande arbetsuppgifter belyses.

Sedan tredje upplagan (2008) har flera för sjukvården centrala författ­ ningar tillkommit och flera upphävts. I denna upplaga har en heltäckande genom­gång gjorts av hela bokens innehåll. Författningarna finns från denna upplaga på bokens webbplats, som kommer att uppdateras kon­tinuerligt www.sjuksköterskelitteratur.se På webbplatsen finns även ett stort antal filmer som kompletterar bokens innehåll.

Idag finns mycket kunskap tillgängligt på Internet men det finns ett stort behov av samlad pedagogiskt och bearbetad evidensbaserad sjuk­ sköterskekunskap inom det medicinsktekniska området med avseende på de arbetsmoment som den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för.

Boken vänder sig till sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor som utbildar sig eller går reaktiveringskurser. Den vänder sig även till bio­ medicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, medicine studerande och andra intresserade. Boken kan användas som förberedelse inför den verksamhetsförlagda utbildningen på olika nivåer, tillsammans med lärarledd undervisning men även som uppslagsbok för yrkes­verksam vårdpersonal.

Medicinsk teknik för sjuksköterskor Material • Metod • Ansvar

| Medicinsk teknik för sjuksköterskor

Eva Björkman Karin Karlsson

Eva Björkman, fil.mag. och Karin Karlsson, fil.mag. Författarna har i många år undervisat i omvårdnad på universitets- och högskolenivå.

Fjärde upplagan

Eva Björkman Karin Karlsson

Art.nr 4885 4:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08625-5_01_cover v.indd 1

2013-12-20 09.01