9789144097664

MARCUS RADE TZKI

Marcus Radetzki är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och specialist på försäkrings- och skadeståndsrätt. Vid sidan av forskning och undervisning bedriver han även konsultverksamhet och anlitas flitigt som exempelvis sakkunnig eller skiljeman.

|

Detta är en ny upplaga av en lärobok i skadeståndsrätt som senast utgavs 2010. Framställningen är omarbetad med hänsyn till lagändringar och nytillkommen rättspraxis.

Bokens syfte är att ge överblick över skadeståndsrättens olika problem­ områden och det skadeståndsrättsliga regelverket. Härutöver syftar boken till att ge grundläggande kunskap om tillvägagångssättet vid skadeståndsbedömning i konkreta fall.

Framställningen, som är uppbyggd kring en modell för praktisk skadestånds­ bedömning, är i första hand avsedd för läsare utan förkunskaper rörande det skadeståndsrättsliga regelverket. Bokens övergripande karaktär och dess klara inriktning mot metodiken vid praktisk skadeståndsrättslig problemlösning medför emellertid att den likväl kan nyttjas vid fördjupade studier i skadeståndsrätt samt av jurister och andra befattningshavare med behov av ett säkrare handlag vid skadereglering på skadeståndsrättslig grund.

Praktisk skadeståndsbedömning

Praktisk skadeståndsbedömning

Praktisk skadeståndsbedömning

Praktisk skadeståndsbedömning ingår i ”Bank & Försäkring - IFU” som är titlar vilka Studentlitteratur ger ut i samarbete med IFU, en del av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Tredje upplagan

MARCUS R ADE TZKI 3:e uppl

Art.nr 32406

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09766-4_01_cover_B_cover.indd 1

2014-08-25 15:26

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32406 ISBN 978-91-44-09766-4 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2005, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Johan Cederwall Omslagsbild: Comstock Printed by Eurographic, Denmark 2014

978-91-44-09766-4_01_book.indd 2

2014-08-26 08:53

INNEHÅLL

Förord 9 Vissa förkortningar 11 1 Introduktion 13

1.1 1.2 1.3 1.4

Skadestånd – innebörd och syfte 13 Skadeståndsrättens struktur 14 Skadeståndsrättens källmaterial 14 Skadeståndsbedömningens olika moment och den fortsatta framställningen 16

2 Förutsättningar för skadeståndsansvar 19

2.1 2.2 2.2.1 2.2.1.1 2.2.1.2 2.2.1.3 2.2.1.4 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.2.4.1 2.2.4.2 2.2.4.3 2.2.4.4

Inledning 19 Objektiva förutsättningar för ansvar 19 Skada 19 Personskada 20 Sakskada 20 Ren förmögenhetsskada 21 Kränkning 21 Presumtivt ansvarssubjekt 22 Aktiv handling alternativt ansvarsgrundande passivitet 23 Icke-förekomst av objektiv ansvarsfrihetsgrund 24 Nödvärn 24 Nöd 25 Samtycke 25 Tjänsteplikt 26

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 3

3

2014-08-25 13.04

Innehåll

2.2.5 2.2.5.1 2.2.5.2 2.3 2.3.1 2.3.1.1 2.3.1.2 2.3.1.3 2.3.1.4 2.3.2 2.3.2.1 2.3.2.2 2.3.3 2.3.3.1 2.3.3.2 2.3.3.3 2.3.3.4 2.3.4 2.3.4.1 2.3.4.2 2.3.5

Adekvat kausalitet 26 Kausalitet 26 Adekvans 30 Subjektiva förutsättningar för ansvar alternativt strikt ansvar 33 Det subjektiva kravet 34 Översikt 34 Person- och sakskada 34 Ren förmögenhetsskada 42 Kränkning 44 Rent strikt ansvar 47 Innebörd 47 Vem bär rent strikt ansvar? 48 Arbetsgivares principalansvar 51 Innebörd 51 Förutsättningar för principalansvar 51 Flera arbetsgivare 54 Arbetsgivares ansvar för egen oaktsamhet 54 Statens och kommunernas ansvar 55 Ansvaret vid myndighetsutövning 55 Ansvaret vid felaktiga upplysningar eller råd 57 Föräldrars principalansvar 58

3 Skadeståndsberäkning 61

3.1 3.1.1 3.1.2 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5 3.2.5.1 3.2.5.2 4

978-91-44-09766-4_book.indd 4

Allmänt om skadeståndsberäkning 61 Principen om full ersättning 61 Differensläran 62 De ersättningsgilla posterna 62 Personskada 63 Sakskada 65 Ren förmögenhetsskada 66 Kränkning 67 Generella undantag 67 Ideella skador 67 Tredjemansskador 68

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2014-08-25 13.04

Innehåll

3.3 3.3.1 3.3.1.1 3.3.1.2 3.3.1.3 3.3.2 3.3.2.1 3.3.2.2 3.3.2.3 3.3.2.4 3.4 3.5 3.5.1 3.5.2 3.5.3

Skadevärderingen 70 Ekonomiska skador 71 Kostnader 71 Inkomstförlust/intrång i näringsverksamhet 71 Värdeminskning 72 Ideella skador 74 Sveda och värk 74 Lyte och annat stadigvarande men 75 Särskilda olägenheter 76 Kränkning 76 Bevisbörda och beviskrav 77 Allmänna begränsningsprinciper 77 Adekvat kausalitet 78 Skadebegränsningsplikten 78 Compensatio lucri cum damno 79

4 Jämkning av skadestånd 81

4.1 4.2 4.2.1 4.2.1.1 4.2.1.2 4.2.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8

Inledning 81 Medvållande 82 Förutsättningar för jämkning 82 Personskada 82 Sakskada och ren förmögenhetsskada 84 Jämkningsgraden 85 Omyndiga 86 Psykisk störning 87 Ekonomisk jämkning 88 Försäkringar och försäkringsmöjligheter 90 Föräldrar 91 Arbetstagare 92

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 5

5

2014-08-25 13.04

Innehåll

5 Några särskilda regler om skadeståndsansvar 95

5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.3.1 5.1.3.2 5.1.3.3 5.1.3.4 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.3.1 5.2.3.2 5.2.3.3 5.2.3.4 5.2.3.5 5.2.3.6 5.3 5.4

Ansvar för miljöskador 95 Allmänt 95 Tillämpningsområdet för 32 kap MB 95 Avvikelser i förhållande till SKL 96 Utgångspunkt 96 Ansvarssubjekt 97 Beviskrav i fråga om kausalitet 98 Rent strikt ansvar 98 Produktansvar 100 Allmänt 100 PAL:s tillämpningsområde 101 Avvikelser i förhållande till SKL 102 Utgångspunkt 102 Ansvarssubjekt 102 Rent strikt ansvar vid skada som orsakats av säkerhetsbrist 102 Ansvarsfrihet i vissa fall 103 Avräkning vid sakskada 104 Medvållande 104 Ansvar för skada till följd av frihetsberövande 104 Ersättning för skada till följd av brott 105

6 Försäkring i stället för skadestånd 107

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5

6

978-91-44-09766-4_book.indd 6

Inledning 107 Trafikförsäkring 107 Patientförsäkring 110 TFA 112 Läkemedelsförsäkring 113

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2014-08-25 13.04

Innehåll

Källor 115 Åberopade källor 115 Lagstiftning med mera 115 Rättspraxis 120 Annat centralt källmaterial 121 Vissa förarbeten 121 Viss doktrin 123 Bilaga 1 – Lagstiftning 125 Brottsskadelag (2014:322) (BSL) 125 Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (LEFT) 134 Miljöbalk (1998:808) (MB), 32 kap. 137 Patientskadelag (1996:799) (PSL) 141 Produktansvarslag (1992:18) (PAL) 147 Skadeståndslag (1972:207) (SKL) 150 Trafikskadelag (1975:1410) (TSL) 158 Bilaga 2 – Försäkringsvillkor 175 Ersättning för läkemedelsskada 175 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 181 Sakregister 191

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 7

7

2014-08-25 13.04

978-91-44-09766-4_book.indd 8

2014-08-25 13.04

FÖRORD

Syftet med denna bok är att ge en överblick över den utomkontraktuella skadeståndsrättens olika problemområden och det skadeståndsrättsliga regelverket. Härutöver syftar boken till att ge kunskap om tillvägagångs­sättet vid skadeståndsbedömning i konkreta fall.

Framställningen är uppbyggd kring en modell för praktisk skadeståndsbedömning. Med denna modell som ram presenteras, analyseras och diskuteras det skadeståndsrättsliga regelverket.

Stockholm i maj 2014 Marcus Radetzki

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 9

9

2014-08-25 13.04

978-91-44-09766-4_book.indd 10

2014-08-25 13.04

VISSA FÖRKORTNINGAR

BrB Brottsbalk (1962:700) BSL Brottsskadelag (2014:322) EKMR Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna LEFT Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder MB Miljöbalk (1998:808) NJA Nytt juridiskt arkiv (avdelning I) PAL Produktansvarslag (1992:18) PSL Patientskadelag (1996:799) RF Regeringsformen (1974:152) SKL Skadeståndslag (1972:207) TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TSL Trafikskadelag (1975:1410)

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 11

11

2014-08-25 13.04

978-91-44-09766-4_book.indd 12

2014-08-25 13.04

KAPITEL 3

Skadeståndsberäkning

3.1 Allmänt om skadeståndsberäkning I föregående kapitel har de olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att skadeståndsansvar ska uppkomma behandlats. I den mån skadeståndsskyldighet föreligger uppkommer fråga om hur skadeståndet ska beräknas.

I avsnitt 3.1.1–3.1.2 presenteras två övergripande principer med stor betydelse vid skadeståndets beräkning. I den därpå följande framställningen, avsnitt 3.2, presenteras vilka förluster och andra förhållanden som äger relevans vid skadeståndsberäkningen. När de ersättningsgilla posterna på detta sätt fastställts uppkommer fråga om hur de ska värderas. Denna fråga behandlas i avsnitt 3.3. Frågor rörande bevisbörda och beviskrav i samband med fastställandet av ersättningsgilla poster och värdering härav behandlas kortfattat i avsnitt 3.4. När värderingen är genomförd återstår slutligen frågan om skadeståndet ska begränsas med stöd av någon begränsningsprincip av allmän natur. Dessa begränsningsprinciper presenteras i avsnitt 3.5.

3.1.1 PRINCIPEN OM FULL ERSÄT TNING

Inte sällan framhålls att ett skadestånd ska bereda den skadelidande full ersättning. Principen om full ersättning innebär att den skadelidande ska erhålla ersättning för uppkommen skada i dess helhet. Från ett rättspolitiskt perspektiv måste principen om full ersättning anses vara av stort intresse.

Den ger en allmän programförklaring avseende skadeståndets storlek vilken tydligt korresponderar med skadeståndets reparativa syfte (avsnitt 1.1). Däremot ger principen om full ersättning knappast något bidrag till den rättstekniska diskussion som gäller det konkreta tillvägagångssättet vid skadeståndsberäkningen. För detta är principen alltför övergripande. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 61

61

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

3.1.2 DIFFERENSLÄRAN

I stället brukar sistnämnda fråga diskuteras med utgångspunkt i differensläran. Enligt denna lära ska skadeståndet motsvara differensen mellan det ekonomiska utfallet av två olika händelseförlopp, det faktiska och ett hypotetiskt. Det faktiska händelseförloppet utgörs av det förlopp som faktiskt utvecklats efter att den skadegörande tilldragelsen inträffat. Det hypotetiska händelseförloppet utgörs av det förlopp som mest sannolikt skulle ha utvecklats om denna tilldragelse inte inträffat.

Om det ekonomiska utfallet av det faktiska händelseförloppet är sämre än det ekonomiska utfallet av det hypotetiska händelseförloppet utgår skade­ stånd med ett belopp som motsvarar differensen.

Differensläran är omstridd. Den allvarligaste invändningen mot läran går ut på att den ibland leder till resultat som inte motsvaras av gällande rätt.

Enligt differensläran ska alla ekonomiska fördelar av den skadegörande händelsen – exempelvis försäkringsersättningar – avräknas från skadeståndet.

De fall i vilka sådan avräkning enligt gällande rätt ej ska ske (exempelvis vid försäkring mot dödsfall eller olycksfall) påvisar tydligt detta förhållande.

Trots detta kan differensläran emellertid vara av värde vid skadestånds­ beräkningen då den klargör den övergripande tankemodell varpå regel­ verket är uppbyggt.

3.2 De ersättningsgilla posterna Tre olika bestämmelser i SKL syftar till att fastställa de förluster och andra förhållanden som kan ersättas med skadestånd – de ersättningsgilla posterna. 5 kap 1–2 §§ SKL tar sikte på personskada (avsnitt 3.2.1). 5 kap 7 § SKL på sakskada (avsnitt 3.2.2). I fråga om rena förmögenhetsskador (avsnitt 3.2.3) och kränkningar (avsnitt 3.2.4) saknas uttryckliga bestämmelser rörande denna frågeställning. De ersättningsgilla posterna får då fastställas med utgångspunkt i respektive skadebegrepp.

Vid sidan om nämnda bestämmelser återfinns även två oskrivna principer att beakta när de ersättningsgilla posterna fastställs. Dels principen om att ideella skador inte ersätts annat än när det finns uttryckligt lagstöd härför (avsnitt 3.2.5.1). Dels principen om att tredjemansskador ej omfattas av skadevållarens ansvar (avsnitt 3.2.5.2).

62

978-91-44-09766-4_book.indd 62

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

3.2.1 PERSONSK ADA

Enligt 5 kap 1 § SKL omfattar skadestånd till den som har tillfogats personskada ersättning för a) sjukvårdskostnad och andra kostnader, b) inkomstförlust samt c) fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur eller av bestående art samt särskilda olägenheter till följd av skadan.

Kostnader kan naturligtvis vara av en mängd olika slag. Exempel på sjukvårdskostnader utgörs av utgifter för sjukhusvård, läkare, röntgen, sjuk­ gymnastik, eftervård, medicin, protes, rullstol samt resor i samband med vården. I stor utsträckning ersätts kostnader av detta slag från annat håll.

Sjukvården bekostas exempelvis till mycket stor del av allmänna medel.

Skadeståndet omfattar då endast de delar som den skadelidande själv har betalat. Exempel på andra kostnader utgörs av utgifter som syftar till att underlätta för den skadelidande att utföra förvärvsarbete, som merkostnader för arbetsresor, särskilda kostnader för mathållning och utgifter för särskilda anordningar på arbetsplatsen och för olika rehabiliteringsåtgärder. Andra exempel utgörs av kostnader för tillsyn eller för underhåll av bostad eller annan egendom som den skadelidande till följd av skadan inte kan utföra själv. Ett särskilt kostnadsslag utgörs slutligen av skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära. Vad som avses är de kostnader som den skadelidande har för att täcka närståendes utgifter och/eller inkomstförlust i samband med sjukbesök.

Begreppet inkomstförlust tar sikte på den förtjänst som den skadelidande förlorat till följd av skadan. Dels avses förlust av arbetsförtjänst, dels förlust av annan icke yrkesmässig inkomst, exempelvis inkomst av hobbyverksamhet.

Med inkomst likställs i detta sammanhang enligt 5 kap 1 § tredje stycket SKL värdet av hushållsarbete i hemmet vilket innebär att den skadelidande som till väsentlig del har skött hushållsarbetet i hemmet i stället för att ägna sig åt förvärvsarbete kan kompenseras för den händelse skadan medför att detta arbete inte längre kan utföras. För det fall att skadelidanden är företagare anger 5 kap 1 § tredje stycket SKL att med inkomstförlust likställs intrång i näringsverksamhet, det vill säga den resultatförsämring som till följd av skadan uppkommit i den skadelidandes rörelse. I den mån verksamheten © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 63

63

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

drivs genom bolag som utgör juridisk person (exempelvis aktie- eller handelsbolag) kan emellertid det försämrade resultatet utgöra en icke ersättningsgill så kallad tredjemansskada (avsnitt 3.2.5.2).

Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur benämns även sveda och värk. Mera konkret avses smärta, ångest och annat lidande under den akuta sjukdomstiden.

Fysiskt och psykiskt lidande av bestående art benämns även lyte och annat stadigvarande men. Härmed avses bland annat vanprydande ärrbildning, hälta, förlust av kroppsdelar, nedsatt syn eller hörsel, försämrat lukt eller smaksinne, talfel, försämrad potens samt förlust av fertilitet.

Särskilda olägenheter till följd av skadan avser i första hand särskild anspänning i arbetet eller andra påtagliga besvär eller svårigheter att fun­ gera­i arbetet. Även besvär i det dagliga livet kan ersättas inom ramen för denna post liksom, i undantagsfall, förlust av möjlighet att utöva viss fritidssysselsättning.

Om personskada lett till döden fastställs de ersättningsgilla posterna med stöd av 5 kap 2 § SKL. Enligt detta stadgande omfattar skadeståndet a) begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dödsfallet, b) förlust av underhåll samt c) personskada som till följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.

Skadestånd avseende begravningskostnad omfattar bland annat utgift för dödsannons, transport av den avlidne, kista med dekorationer, begravningsbil, bärare, begravningslokal, begravningsförrättare, kremering, gravsten samt begravningsmåltid. Däremot omfattas inte kostnad för framtida vård av gravplats, inte heller boupptecknings- eller boutredningskostnader. Rätten till ersättning för begravningskostnad tillkommer den som har svarat för kostnaden, dödsboet eller annan. Annan kostnad till följd av dödsfallet avser bland annat sorgkläder och resor i samband med begravningen. Det fordras härvid att den som kräver skadestånd står i nära relation (make, sambo, förälder eller barn) till den avlidne.

Skadestånd avseende förlust av underhåll utgår i första hand till den som enligt lag ägde rätt till underhåll från den avlidne, det vill säga make i 64

978-91-44-09766-4_book.indd 64

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

bestående eller tidigare äktenskap samt barn (inklusive styvbarn). I särskilda fall kan skadestånd emellertid utgå även till annan som var beroende av den avlidne för sin försörjning, exempelvis sambo. Beträffande båda kategorierna fordras att underhåll utgått vid tiden för dödsfallet eller skulle ha utgått inom en nära framtid.

Slutligen kan skadeståndet vid dödsfall omfatta personskada som till följd av dödsfallet åsamkats den som till följd av släktskap eller samman­ boende stod den avlidne särskilt nära. Denna ersättningspost tar i första hand sikte på personskada av psykisk natur. Och enligt rättspraxis sträcker sig rätten till skadestånd i denna typ av fall rent av ännu längre än vad 5 kap 2 § tredje punkten SKL uttryckligen ger vid handen. I NJA 2006 s 181 utdömdes sålunda skadestånd avseende psykiska besvär som åsamkats modern till en ung man som utsatts för försök till dråp och därvid åsamkats skador vilka under åtminstone 14 dagar var livshotande. Eftersom skadeståndet i nu ifrågavarande typ av fall avser personskada som drabbar särskilt närstående kan, i fråga om de förluster och andra förhållanden som kan bli föremål för ersättning, hänvisning göras till 5 kap 1 § SKL. 3.2.2 SAKSK ADA

Enligt 5 kap 7 § SKL omfattar skadestånd med anledning av sakskada ersättning för a) sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, b) annan kostnad till följd av skadan samt c) inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet.

Skadestånd med anledning av sakskada syftar uppenbarligen till att återställa det värde som den skadade egendomen representerade före skadan. Vid totalskada (skada som inte kan repareras) ska skadeståndet motsvara den skadade egendomens värde före skadan. Vid partiell skada (skada som kan repareras) finns två alternativ. Antingen är den skadelidande berättigad till skadestånd motsvarande den skadade egendomens värde före skadan med avdrag för dess restvärde (det efter skadan återstående värdet). Eller är den skadelidande berättigad till skadestånd med ett belopp som motsvarar kostnaden för reparation av den skadade egendomen jämte eventuell kvarstående värdeminskning. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 65

65

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

Inte bara kostnaden för reparation av den skadade egendomen kan bli föremål för ersättning enligt 5 kap 7 § SKL utan även annan kostnad till följd av skadan. Som exempel kan nämnas kostnad för transport, besiktning och värdering av det skadade föremålet samt utgifter som varit nödvändiga för att begränsa skadeverkningarna. Vidare kan tidsspillan för återanskaffning av förstörd egendom utgöra en ersättningsgill kostnad. Likaså torde exempelvis ägaren av en skadad bil kunna få ersättning för hotellkostnader om han nödgas övernatta på skadeorten i stället för att återvända till sin bostad.

Ytterligare ett exempel utgörs av kostnaden för att under reparationstiden hyra egendom som motsvarar den skadade. Ersättningen härför benämns traditionellt stilleståndsersättning.

Slutligen omfattar ett skadestånd avseende sakskada inkomstförlust och intrång i näringsverksamhet. Precis som vid personskada kan en inkomstförlust avse förlorad arbetsförtjänst eller förlust av annan icke yrkesmässig inkomst. Vid sakskada kan förlust av arbetsförtjänst exempelvis uppkomma för den händelse en arbetstagare som ska hålla sig med egna arbetsredskap får sin arbetsinkomst minskad till följd av att redskapen på grund av skada blivit obrukbara. Som exempel på en icke yrkesmässig inkomstförlust kan nämnas att en villaägare till följd av brand går miste om inkomsten från uthyrningen av ett rum i villan. Om det skadade föremålet nyttjas i den skadelidandes näringsverksamhet kan skadeståndet avse intrång i näringsverksamhet. Ett exempel på detta är att en näringsidkare till följd av skada på en maskin drabbas av driftavbrott med åtföljande intäktsbortfall i en industriell rörelse.

3.2.3 REN FÖRMÖGENHETSSK ADA

En ren förmögenhetsskada är som framgått (avsnitt 2.2.1.3) en skada av renodlat ekonomisk natur, innebärande att den inte har sin orsak i skada på person eller sak. I det stora flertalet fall utgörs ren förmögenhetsskada av inkomstförlust och/eller intrång i näringsverksamhet samt kostnader av olika slag. I syfte att illustrera detta kan nämnas det i det nyss nämnda avsnittet anförda exemplet i vilket en nyetablerad revisor genom förtal konkurrerar ut en sedan tidigare etablerad revisor. I denna situation åsamkas den skade­ lidande revisorn inkomstförlust alternativt intrång i näringsverksamhet (beroende på hur hans verksamhet är organiserad). Även kostnader torde kunna drabba den skadelidande revisorn, exempelvis för att i en annons66

978-91-44-09766-4_book.indd 66

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

kampanj dementera de oriktiga uppgifter som spridits om dennes person och/eller förehavanden.

3.2.4 KRÄNKNING

Vid kränkning är det inte möjligt att på samma sätt som vid övriga skadetyper utpeka olika poster vilka, med uteslutande av andra, kan ersättas med skadestånd. Det har framgått i avsnitt 2.2.1.4 att en kränkning föreligger så snart någon gör sig skyldig till handling eller underlåtenhet som typiskt sett framkallar känslor av visst slag hos någon annan, närmare bestämt känslor av rädsla, förnedring, skam eller liknande. Om de olika förutsättningarna för skadestånd är uppfyllda omfattar skadeståndet kränkningen som sådan.

Ersättningen kan därför sägas syfta till att kompensera den negativa upp­ levelse som typiskt sett orsakas av den kränkande gärningen.

3.2.5 GENERELLA UNDANTAG

3.2.5.1 Ideella skador

En viktig skiljelinje vid skadeståndsberäkningen går mellan skador av ekonomisk respektive ideell natur.

En ekonomisk skada kan uppskattas i pengar efter en allmän värderingsmåttstock, det vill säga med stöd av en annan måttstock än den skadelidandes egen värdering. Uppenbara exempel på ekonomisk skada utgörs av kostnader, inkomstförluster samt intrång i näringsverksamhet.

En ideell skada kan inte på motsvarande sätt värderas med stöd av objektiva kriterier. Exempel på ideell skada utgörs sålunda av sveda och värk, lyte och annat stadigvarande men, särskilda olägenheter samt kränkning.

En skada som består i värdeminskning på egendom kan anses vara av ekonomisk art så länge det värde som åsyftas baseras på objektiva kriterier. Är det värde som gått förlorat däremot av renodlat subjektiv natur, varvid det benämns affektionsvärde, får skadan anses vara ideell.

Person- och sakskador kan sålunda vara av såväl ekonomisk som ideell natur. Ren förmögenhetsskada utgör däremot alltid ekonomisk skada, medan en kränkning inte kan vara annat än ideell.

Vid ideell skada är det svårt att fastställa skadeståndets storlek på ett rättvist sätt. Det finns ju, som framgått, ingen objektiv norm på vilken skade­ © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 67

67

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

stånds­beräkningen kan baseras. En utgångspunkt är därför att ideell skada inte medför rätt till skadestånd annat än i de fall i vilka ansvar för sådan skada stadgas uttryckligen i lag. Sveda och värk, lyte och annat stadig­varande men, särskilda olägenheter samt kränkning utgör exempel på sådana ersättningsgilla ideella skador. Annorlunda förhåller det sig med förlorade affektionsvärden. I avsaknad av uttryckliga lagbestämmelser som anger motsatsen får 5 kap 7 § första punkten SKL tolkas så att skadestånd avseende sakens värde endast omfattar ekonomiska värden med följd att affektionsvärden ej kan bli föremål för ersättning.

Gränsdragningen mellan affektionsvärden och andra ekonomiska värden får sålunda stor betydelse vid skadeståndsberäkningen. Inte minst när skönhetsvärden gått förlorade kan denna gränsdragningsfråga ställas på sin spets.

En individs uppfattning om skönhet behöver ju ingalunda delas av andra varför slutsatsen att förlust av ett skönhetsvärde utgör ideell skada ligger nära till hands. Även den motsatta slutsatsen är emellertid fullt möjlig. I NJA 1898 s 290 hade A olovligen fällt 81 björkar som X planterat på en fastighet som tillhörde honom. X:s krav på skadestånd omfattade inte endast trädens vedvärde utan även deras värde som prydnadsträd, vilket angavs uppgå till 300 kr.

Enligt Högsta domstolen var det klarlagt att björkarna jämte vedvärdet haft ett värde som prydnadsträd varför X:s talan skulle bifallas. Även om det inte framgår uttryckligen torde utgången kunna förklaras med att avverkningen minskat den ifrågavarande fastighetens marknadsvärde. Om de träd som gått förlorade inte haft någon inverkan på detta värde hade det förlorade skönhetsvärdet nämligen utgjort ett icke ersättningsbart affektionsvärde.

3.2.5.2 Tredjemansskador

Vid person- och sakskada skiljs som framgått (avsnitt 2.2.1.1–2.2.1.2) mellan den initiala fysiska (eller psykiska) skadan å ena sidan och de följdskador för vilka skadestånd utgår å den andra. I de flesta fall är den som drabbas av sådana följdskador densamme som den som åsamkats den fysiska (eller psykiska) skadan. Det förekommer emellertid att fysisk (eller psykisk) skada som åsamkas A medför att någon annan än A, exempelvis B, åsamkas ekonomisk skada av det slag som anges i 5 kap 1–2 och 7 §§ SKL, exempelvis kostnader eller inkomstförlust. B drabbas sålunda inte av något annat än ekonomisk skada. Någon ren förmögenhetsskada är det emellertid inte fråga om. B:s 68

978-91-44-09766-4_book.indd 68

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2014-08-25 13.04

3 Skadeståndsberäkning

skada är ju trots allt en följd av den fysiska (eller psykiska) skada som träffat A. Skadan utgör sålunda en ekonomisk skada som uppkommit till följd av annans fysiska (eller psykiska) skada. Med en annan term är det fråga om tredjemansskada. Som exempel kan nämnas att en bil som nyttjas i ägarens (X) arbete skadas. Åtskilliga andra än X kan då komma att drabbas av kostnader och/eller inkomstbortfall, exempelvis (a) X:s arbetsgivare, genom att X ej kan utföra sitt arbete när han saknar tillgång till bilen, (b) den som har pengar att fordra av X, genom att X ej tjänar tillräckligt för att betala sina skulder eller (c) den som utför arbete för X:s räkning, genom att X till följd av skadan ej kan lämna honom arbetstillfällen.

På motsvarande sätt kan naturligtvis tredje man åsamkas förlust till följd av att någon annan drabbats av ren förmögenhetsskada. Ett exempel skulle kunna vara att X blir utsatt för brott (exempelvis bedrägeri) och därigenom åsamkas en ersättningsgill ren förmögenhetsskada. I förlängningen kan bedrägeriet naturligtvis få till följd att också någon annan än X drabbas av ekonomisk förlust, exempelvis X:s leverantör som till följd av det inträffade inte får betalt eller en av X anställd person som förlorar sin anställning.

Om alla tredje män skulle äga rätt att få förluster av nu ifrågavarande slag kompenserade skulle den skadegörande handlingen kunna få oöverskådliga konsekvenser. En viss begränsning följer visserligen av det i avsnitt 2.2.5 omtalade kravet på adekvat kausalitet. Denna begränsning har emellertid inte ansetts tillräckligt effektiv. Som huvudregel gäller därför att endast den som åsamkats den initiala skadan äger rätt till skadestånd. Förmögenhetsförlust som drabbar tredje man omfattas sålunda ej av skadevållarens ansvar.

Ett rättsfall som illustrerar den nu presenterade huvudregeln utgörs av NJA 1975 s 533. I detta fall hade en optiker skadats vid en halkolycka. Han yrkade skadestånd för att det bolag vari han var anställd, och vars samtliga aktier han ägde, hade tvingats anställa en vikarie under hans frånvaro. Den fysiska skadan hade träffat optikern. Den kostnad för vilken skadestånd yrkades i målet hade däremot åsamkats det ifrågavarande aktiebolaget.

Skadan utgjorde sålunda en tredjemansskada varför Högsta domstolen inte kunde döma ut det yrkade skadeståndet.

Ett snarlikt avgörande utgörs av NJA 1988 s 62. I detta fall hade en grävmaskinist (A) genom oaktsamhet skadat en elkabel som tillhörde B vid grävning strax utanför företaget X:s industriområde. Kabeln användes för att förse X med ström. Strömtillförseln bröts vilket medförde avbrottsförlust © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-09766-4_book.indd 69

69

2014-08-25 13.04

MARCUS RADE TZKI

Marcus Radetzki är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och specialist på försäkrings- och skadeståndsrätt. Vid sidan av forskning och undervisning bedriver han även konsultverksamhet och anlitas flitigt som exempelvis sakkunnig eller skiljeman.

|

Detta är en ny upplaga av en lärobok i skadeståndsrätt som senast utgavs 2010. Framställningen är omarbetad med hänsyn till lagändringar och nytillkommen rättspraxis.

Bokens syfte är att ge överblick över skadeståndsrättens olika problem­ områden och det skadeståndsrättsliga regelverket. Härutöver syftar boken till att ge grundläggande kunskap om tillvägagångssättet vid skadeståndsbedömning i konkreta fall.

Framställningen, som är uppbyggd kring en modell för praktisk skadestånds­ bedömning, är i första hand avsedd för läsare utan förkunskaper rörande det skadeståndsrättsliga regelverket. Bokens övergripande karaktär och dess klara inriktning mot metodiken vid praktisk skadeståndsrättslig problemlösning medför emellertid att den likväl kan nyttjas vid fördjupade studier i skadeståndsrätt samt av jurister och andra befattningshavare med behov av ett säkrare handlag vid skadereglering på skadeståndsrättslig grund.

Praktisk skadeståndsbedömning

Praktisk skadeståndsbedömning

Praktisk skadeståndsbedömning

Praktisk skadeståndsbedömning ingår i ”Bank & Försäkring - IFU” som är titlar vilka Studentlitteratur ger ut i samarbete med IFU, en del av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Tredje upplagan

MARCUS R ADE TZKI 3:e uppl

Art.nr 32406

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09766-4_01_cover_B_cover.indd 1

2014-08-25 15:26