9789153435525

working equitation

Ridsporten som har allt Eva Eternell Hagen tävlar själv i Working equitation och har tidigare gett ut boken Hästens skötsel på Ica Bokförlag.

Working equitation fungerar för ryttare på alla nivåer. Det är inte minst perfekt för ridskoleelever. Sporten utvecklar och förbättrar ryttarens balans, sits, hjälper, koordination, planering av ridvägar och anpassning av tempo. Hästarna får en allsidig allmänbildning med dressyr, lydnads- och miljöträning.

ISBN: 978-91-534-3552-5

www.icabokforlag.se

Eva Ete r n e ll Hag e n

Working equitation väcker allt större intresse bland ryttare och grenen är på stark frammarsch i Sverige. Många menar att detta är den fulländade sporten för häst och ryttare.

Working equitation består av dressyrtest, en hinderbana med poängberäkning och en bana där det gäller att få en bra tid. I lagtävlingar ingår det även att separera ut kor ur en flock. Samspelet mellan häst och ryttare sätts i fokus.

Wo r k i ng eq u i tati o n Eva Ete r n e ll Hag e n

working equitation EVA ETERNELL HAGEN

www.icabokforlag.se © 2011 Eva Eternell Hagen och Ica Bokförlag, Forma Publishing Group AB Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001.

Fotografier: Eva Eternell Hagen förutom sidorna 6, 12, 14, 18, 21, 24, 26, 36, 37, 39, 40, 50, 68 (överst till vänster), 70, 71, 81, 83, 85 Martin Hagen och 42,47, 58, 62, 65, 66 (överst till höger) Davide Erclas).

Grafisk form: Hammarqvist Design Illustratör: Fredrik Ekström Layout och original: Elisabeth Lindbäck Projektledare: Rolf Ellnebrand Redaktör: Carin Brosten Repro: Italgrafmedia Tryck: ISBN: 978-91-534-3552-5

InnehÀll Förord Den kompletta grenen Hästens förutsättningar Ryttarens förutsättningar Utrustning Börja träna De olika tävlingsmomenten Dressyrmomentet Teknikmomentet Fartmomentet Separera kor Hinderbygge Hinderträning Koträning Bedömningsgrunder Register

7 9 13 17 29 33 41 43 59 71 75 77 79 91 93 95

s

Ta hjälp av en vägg eller ett staket när du ska lära hästen att göra en skänkelvikning.

”Ta tygeln är ett negativt ord. Erbjud hästen tygeln.”

– Hans Wikne (1914– 1996), olympisk ryttare i dressyr.

14

När en häst ska lära sig att gå i skänkelvikning kan man börja genom att föra den snett fram mot en vägg eller staket. Eftersom hästen då hindras att gå framåt måste den då i stället gå åt sidan. På det här sättet blir det lättare för hästen att förstå vad den ska göra än om ryttaren skulle använda sig av ännu fler hjälper. I detta fall skulle det ha varit att stoppa upp den framtill genom att dra i tyglarna.

Framåt och nedåt Hästen ska söka sig framåt och nedåt för att använda sin rygg och därmed också sina bakben på rätt sätt. Det här är grunden i ridningen och är därför viktigt för att få en häst som är självbärig och i balans. Det kan låta drastiskt, men innan hästen kan detta så ska man inte träna vidare överhuvudtaget.

Ge hästen de första utbildningsåren i lång, låg och rund form. Den långa och låga formen innebär att hästen förlänger sin hals framåt och nedåt, medan den runda formen innebär att hästen höjer sin rygg och blir ”rund”. Då bygger de upp sig och blir starkare i ryggen och kommer upp av sig själva.

En korrekt utbildad häst söker sig själv framåt och nedåt med huvudet utan något som helst motstånd när ryttaren erbjuder den tygeln. En skicklig ryttare kan ena stunden rida hästen i extrem samling i till exempel en piaff för att i nästa sekund få hästen att ha nosen mer eller mindre i sågspånet.

Alltjämt fjäderlätt i handen och med hästen i total självbärighet och balans.

ÖVNINGEN NEDAN VISAR HUR DU FÅR HÄSTEN FRAMÅT OCH NEDÅT

1.

2.

Skritta länge på långtygel. Låt hästen få titta på saker om den vill det.

Erbjud hästen tygeln. Skaffa dig en insida genom att forma hästen kring den inre skänkeln – som ska ligga vid sadelgjorden – med den yttre skänkeln något tillbakadragen. Hästen ska ridas med säte och skänklar framåt. Ta försiktigt kontakt med tygeln så att du inte dominerar ridningen med handen.

3.

4.

Kontrollera att hästen söker sig framåt och nedåt samt att den lätt böjer sig kring den inre skänkeln. I denna form ska du kunna både skritta, trava och galoppera.

Om allting fungerar som det ska så är det sedan bara att andas in, hålla om hästen och korta tygeln så hamnar hästen i rätt form.

15

Så tränar ryttaren sin balans För att kunna rida i balans krävs det att man har kontroll över sin egen kropp. Det finns flera sätt att träna detta på. En gammal beprövad metod är att longera en häst med ryttare. När hästen förs av en linförare har ryttaren inga tyglar.

Att ibland rida utan stigbyglar är väldigt nyttigt. Det rekommenderas för alla nivåer. Stigbygeln ger ryttaren stöd att hålla balansen.

Det är ännu mer effektivt är att rida helt utan sadel. Då märker man direkt att man håller på att glida av om man tappar balansen. Av just den anledningen så ska man också iaktta vissa säkerhetsåtgärder. Rent praktisk ska ryttaren ha både hjälm och väst och rida på en stängd ridbana eller i ett ridhus. Ryttaren ska vidare redan ha uppnått en sådan balans att denne kan utföra övningarna i sadel utan stigbyglar först. Rid inte heller barbacka på en unghäst eller väldigt nervösa hästar. Välj en utbildad, trygg och säker häst för övningen. ▲

Fullständig balans hos ryttaren. Barbacka och utan bett på en hand.

24

Tips för att träna med vikthjälper Vissa ryttare rider hästen för mycket med handen. Hos många, både barn och vuxna, beror det på att de håller balansen med tyglarna. Det som gäller då är att få ryttaren att använda sina vikthjälper mer. Läggs vikten åt fel håll, så måste ryttaren använda händerna och skänklarna till att dra hästen åt rätt håll.

En bra övning för att träna bort det här problemet är att öka och minska en volt. Det gäller för ryttaren att först forma hästen kring den inre skänkeln. Vikten måste hela tiden vara på den inre sidan. Trampa ner ordentligt i den inre stigbygeln. Fokusera på en punkt mitt i volten och rid med hela din kropp mot den. Ju mer du fokuserar, desto mindre volt får du. Så med hästen fortfarande ställd och böjd inåt, höjer du blicken och ser en väg tillbaka ut till voltspåret.

Om ryttaren fortfarande använder tyglarna för mycket gör man en knut på tygeln. Gör sedan samma övning med en hand. Det går alldeles utmärkt även för mindre erfarna ryttare att pröva det här i skritt. Hur hästen håller sitt huvud just då spelar ingen roll. Det hela går ut på att få ryttaren att kunna flytta hästen med enbart vikt och skänklar.

För hästens del är detta sätt att bli riden på alldeles utmärkt. Den blir både skonad i munnen och får mindre slitage på kotor och rygg jämfört med när den rids på fyrkantsspåret. Naturligtvis ska inte hästen gå hela lektioner på mer eller mindre små volter, men volter har fördelen att de också saktar ner farten vilket gör det lättare för ryttaren att lära sig att sitta i balans på sin häst.

Träna på att enbart använda vikthjälperna för att öka och minska volten. Håll handen stilla och vänd dig själv inåt volten. Hästen följer ryttarens vikthjälper och minskar volten.

När ryttaren vill ut till voltspåret igen vänder hon sig utåt i stället så ökar hästen volten.

25

32

вörja träna Dressyrövningar I all ridning eftersträvar man att hästen ska vara liksidig, att den ska spåra, vara eftergiven och självbärig. I dressyrarbetet blir det mer tydligt att i detalj jobba med dessa saker. Öva rakriktning på kvartslinjen Att rida på kvartslinjen är ett utmärkt sätt att träna rakriktning på. Det ger också ett kvitto på att hästen spårar – det vill säga att den går i sina egna spår och inte går snett – samt att den är liksidig. Kvartslinjen är den linje som är mellan medellinjen och långsidan, om man delar ridbanan i fyra längder. Se illustration på nästa sida.

Hästen ska alltid spåra på den linje man rider, oavsett om det är på rakt eller böjt spår. Att hästen spårar är en värdemätare på om den är balanserad och om den befinner sig mellan ryttarens hjälper eller inte. Ofta vill hästen gå med sitt svaga bakben utanför sin kropp och med mer vikt på den starka sidans bakben. Då gäller det att få framdelen i bakbenens spår under framåtridning genom att få hästen att kliva mer inunder sig med den svaga sidans bakben. Det korrigeras genom att man sätter hästen lite i rörelsen ”öppna”. Ett av de vanligaste felen man gör som ryttare är att man hamnar snett och drar i den starka sidans tygel. Det ökar bara oliksidigheten eftersom hästen vill göra det så lätt för sig som möjligt – tycker den att en sida är lättare, föredrar hästen den sidan. Ryttaren måste först och främst korrigera sin egen sits så att denne inte sitter snett vilket i sin tur skulle leda till att hästen går snett. Om hästen vill skjuta över ryttaren åt ena sidan för att kompensera så måste ryttaren ”sitta emot” för att förbli rakt över hästen.

33

Att sitta med vikten utåt och vända hästen med innertygeln och ytterskänkeln är direkt felaktigt eftersom det ger hästen motsägelsefulla budskap. Dessutom så måste ryttaren kompensera den felaktiga sitsen med att använda mycket kraftigare hjälper. Det i sin tur leder till en okänsligare häst.

Mellan varje hörn ska hästen vara rak och tänka framåt. Om hästen tar ett steg extra i kvartspiruetten än vad man tänkt sig, börjar man rida rakt fram ett steg tidigare för att behålla fyrkanten. Har hästen svårt med balansen rider man lite ”öppna” på rakt spår. Under hela övningen ska hästen bibehålla takt, energi och framåtbjudning.

Man börjar i skritt innan man går över i galopp. Till en början ska fyrkanten vara så stor som möjligt eftersom svårighetsgraden ökar ju mindre fyrkanten blir. Hästen brukar lära sig vad den ska göra redan efter några vändningar. Allteftersom hästen lär sig kan man använda mindre och mindre hjälper. Det är däremot viktigt att man aldrig låter hästen slänga sig eller tränga sig inåt. Då får man göra en större vändning. Har man en häst som gärna ”tänker själv” och förekommer ryttaren får man ändra ridväg. I stället för att rida på samma fyrkant får man då rida lite olika vägar och lägga hörnen på olika ställen på ridbanan.

TIPS

En del ryttare tycker det är svårt att hålla riktningen när de börjar rida i en kvadrat. Ställ då fyra koner där varje hörn ska vara och rid vändningarna runt dem.

Det som avgör om man lyckas få hästen att trampa kring just det inre bakbenet är hur man själv tänker. I varje hörn ska du fokusera på hästens inre bakben. Använd gärna koner som riktlinje även här, och se ner på konen mot hästen bakben under hela vändningen.

Lägg upp stigbyglarna för att få mer känsla för dina vikthjälper. Många ryttare märker inte att de inte följer med helt med sitsen. Stigbyglarna kan dölja det eftersom de hjälper ryttaren att hålla balansen.

38

Samla hästen med mycket energi.

Ge hästen en signal (impuls) med innerskänkeln så att den behåller sin energi under hela vändningen.

Vänd dig själv inåt och flytta hästen med hjälp av din vikt.

Koncentrera dig på att centrera kring det inre bakbenet.

Håll blicken framåt och använd inte större hjälper än nödvändigt. Ryttaren måste hela tiden vara i balans, annars stör det hästen.

39

samma ställe. Hästen ska genomföra piruetten med väl undersatta bakben och lätt framdel. I WE skiljer sig bedömningen från vanlig dressyr i att galoppsprången före, under och efter halvpiruetten karaktäriseras av en avsevärt mer ökad aktivitet och samling än i traditionella halvpiruetter.

Ryttaren ska belasta sitt inre sittben och hästen ska vara på tygeln och svagt böjd i den inre sidan. Rytmen ska vara densamma under hela momentet.

Figurer De figurer som rids i dressyrprogrammet inom WE är tre cirklar med minskande diameter, serpentinbågar samt åttvolter.

Tre cirklar med minskande diameter Samtliga cirklar påbörjas och avslutas vid samma punkt. Den första cirkeln på cirka 20 meter rids i mellangalopp. Den andra cirkeln på cirka 15 meter rids i arbetsgalopp och den tredje cirkeln på cirka 10 meter ska utföras i samlad galopp.

Rid tydliga övergångar vid exakt samma punkt. Vitsen är att man verkligen ska visa skillnaderna mellan de olika galopperna. Se illustration nedan.

54

Serpentinbågar Serpentinbågar över medellinjen ska vara jämnt fördelade över ridbanan så att alla bågar blir lika stora. Serpentiner är halvcirklar förbundna med raka linjer. Halvcirklarna ska gå ända ut till långsidorna och vid passerandet av medellinjen ska hästen vara parallell med kortsidorna. Serpentinen påbörjas vid ena kortsidans mitt och avslutas vid den motsatta kortsidans mitt.

20 m

40 m

Enkel serpentinbåge längs långsidan – 5 eller 10 meter från fyrkantsspåret.

55

Fålla.

Enkelslalom.

Fålla En fålla är en liten inhägnad där man har djur. Här i Sverige brukar vi inte ha levande djur i fållan, utan man använder oftast andra ”tittobjekt” så som leksaksdjur eller dalahästar. Runt den lilla fållan byggs en cirkelformad inhägnad med en öppning för in- och utgång. Hindret utförs genom att ekipaget rider in, rundar den inre inhägnaden och rider ut. Ibland ska man byta varv utanför fållan och rida in igen åt motsatt håll. I svår klass gör man ett galoppombyte och en bakdelsvändning (halvpiruett) i galopp.

Domaren bedömer hästens lugn och självförtroende, ryttarens sits och korrekthet i användande av hjälper för att fullgöra hindret. Oavsett klass kan hindret alltid ridas i skritt.

Enkelslalom Minst fem pinnar eller annan rivbar markering ställs på en rak linje. Det mest normala är att pinnarna sätts med 6 meters mellanrum, men längre avstånd kan förekomma i lättare klasser. I svårare klasser rids enkelslalom med galoppombyten mellan varje markering. I praktiken blir det ett galoppombyte i vart tredje steg. I lättare klasser behåller man galopp rakt igenom.

64

Skänkelvikning över bom.

Vägvalet är det grundläggande. Ryttaren ska i god tid vända upp på en rak linje mot pinnarna. Med undantag för den lilla kurva som man måste göra för att svänga vid varje pinne ska hästen vara på en så rak linje som möjligt. Det får absolut inte blir stora bågar som i storslalom.

På tävling bedöms vägvalet, jämnheten i rörelserna, harmoni och precision i hästens rörelser, ryttarens användning av hjälper och att bytena sker exakt mellan pinnarna.

Skänkelvikning över bom En bom sätts på klossar – på en upphöjning som är 5–10 centimeter över marken. Hästen ska ridas i skänkelvikning över bommen med bakbenen på ena sidan bommen och frambenen på den andra. Hindret kan ridas antingen från höger till vänster eller tvärtom. Vilken riktning framgår av inflaggning.

En svårare variant av detta hinder är att ha två bommar i en vinkel. Hästen får inte nudda bommarna med hovarna. Hästens attityd, flyt, och kontinuiteten i rörelsen bedöms.

65

Bordet Övningen med bordet är ett lydnadsmoment. Ryttaren rider fram till bordet och gör halt bredvid det, lyfter flaskan, ställer ner den och rider framåt igen.

Om hästen vänder sig för att titta eller nosa på bordet, låt den göra det i början. Låt den få känna sig trygg. Men sedan måste ryttaren vara bestämd med att hästen ska stå still.

När man undervisar barn eller nybörjare i den här övningen ska instruktören av säkerhetsskäl stå bredvid och hålla hästen i tygeln första gångerna. Det kan hända att hästen reagerar på ryttarens rörelse, bordet eller flaskan.

82

Träbro Hindret består av en träbro eller ett alternativ till denna som hästen ska skritta över. Låt gärna en säker häst gå före över hindret de första gångerna och utnyttja flockinstinkten. Det är viktigt att bron ramas in med infångare eller staket så att hästarna inte kan trampa eller hoppa åt sidorna. Det är väldigt lämpligt att ställa bron längs med en vägg. Då räcker det med att man har ett räcke på den ena sidan eftersom väggen bildar det andra ”räcket”. Även om bron är ett hinder som ska ridas över, inte hoppas över, så är det viktigt att vara noggrann med anridningen. Se vägen framför dig i god tid. Rid en rak väg före, över och efter bron. Hästen ska vara väl inramad mellan skänklarna och ridas bestämt framåt.

83

Parallellslalom Forma hästen runt varje markering. Rid framför allt med vikthjälperna, precis som i slalom med skidor. Luta dig mot varje markering och verkligen se vägen ni har framför er, så följer hästen med. Ha innerskänkeln (den mot pinnen) vid sadelgjorden och ytterskänkeln lite tillbakalagd. Handen ska vara följsam och inte dominera.

Att rida bågar i galopp är mycket svårare än i skritt och trav. För att lyckas rida jämna bågar och få bytet på mitten gäller det att fånga upp hästen med en halvhalt och ge ny galopphjälp direkt efter varje markering.

Det är en så pass kort sträcka och rider man bara lite för långt så blir bytet för sent. Hästen hinner då inte byta klart innan det är dags för nästa sväng.

Ett vanligt problem är att ryttaren blir lite framtung. Det behövs så lite för att hästen ska ramla iväg och inte kunna genomföra bytet.

Rid inte slalom för många gånger i följd. Det är en jobbigare övning för hästen än vad man kan tro. Rid heller inte fler bågar i taget än att du kan göra det bra. I början, när man lär sig, kanske bara de första två bågarna blir bra och så blir det sämre och sämre. Då är det bättre att bara satsa på högst tre bågar från början och se till att dessa blir bra. Fortsätt aldrig om hästen kommit i obalans utan sakta då ner till skritt för att samla upp hästen igen.

88

Slalomövning Att rida runt stolpar är bra för alla övningar som ingår i WE. En bra grundövning för att kunna göra en bra slalom är att börja med två stolpar. Sätt dem på 15 meters avstånd och träna på att rida i ett jämnt tempo runt dessa.

För att kunna få en bra sväng runt stolpen gäller det att inte rida för nära den när man påbörjar svängen. Håll ut ordentligt före svängen, för det är viktigt att svängen blir så jämn att man kan rida rakt ut efteråt.

Det gäller att hästen behåller samma galopp och tempo i balans hela vägen mot, runt och efter stolpen. Undvik att rida fort på raksträckan för då kan du behöva ta upp hästen i varje sväng.

När du börjar träna, rid först enbart i vänster (eller höger) galopp. Det är först när detta går bra som du kan gå vidare och träna på att rida en sväng runt den ena, göra ett galoppombyte på mitten, rida runt den andra, galoppombyte och så vidare.

Det är bättre att börja med en vidare sväng, och minska vägen efterhand, eftersom det blir svårare ju närmare man rider. Tänk på att denna övning är mjölksyrebildande. Rid därför i intervaller med skrittpauser på lång tygel emellan.

I teknikmomentet tittar domarna på att du har ett jämnt tempo runt hela banan, även runt varje stolpe. I farttest går det fortare om du kan behålla ett jämnare flyt runt banan än om du måste fånga upp hästen i alla svängar.

Om häst och ryttare kan göra denna övning lätt, då är de redo för att börja med WE.

89

▲

Vissa hästar har mer instinkt att valla kor än andra. Detta brukar man kalla för ”cow-sence”.

Hästen gör då helt enkelt jobbet själv och då ska ryttaren låta hästen göra det.

92

man vill vända, mot rumpan om man vill valla, och stilla från sidan när man vill stanna. En ko beter sig på samma sätt som en häst när man närmar sig dem från marken.

Nästa moment är att rida bakom kon och ”följa John”. När kon travar, då ska hästen trava. När kon galopperar ska hästen galoppera. När man gör det lär sig hästen att den ska följa efter kon och att kon flyttar sig för den.

Hästar och kor samarbetar naturligt tillsammans. De är båda flykt- och flockdjur och läser av varandra. Det är viktigt att man alltid har hästens huvud mot korna. Hästen ska alltid ha koll på dem.

Efter träning med en ko är det dags för en hel flock. Då tränar tre till fyra ryttare på att valla hela flocken tillsammans. En ryttare rider bakom flocken och föser på. En annan ryttare rider vid sidan om för att stoppa upp. Ibland ska man också vända flocken.

När man ska ta ut en ko är det viktigt att ta det lugnt och iaktta flocken.

Gå sakta fram och se vad som händer, steg för steg. Det bästa är att kunna vara helt lugn och sedan ”explodera” när det behövs, men det gäller också att kon inte springer tillbaka till de andra. Då måste man vara snabb och mota bort den. Det är viktigt att vara på sin vakt och kunna vända hästen direkt när kon vänder.

вedömningsgrunder Bedömningen görs utifrån utförda rörelser för varje del av momentet. Dessutom sätts ett helhetsbetyg. Poäng sätts för övergångar, gångarter (renhet och regelbundenhet), takt, balans, självbärighet och energi, ryttarens sits och hjälpgivning samt effekten av desamma. Självbärigheten innebär att hästen kan bära sig själv.

Betygssättning Varje domare värderar ingående rörelser per hinder i dressyr- och teknikmoment med ett betyg från 0–10 enligt följande: Utmärkt 10 Mycket bra 9 Bra 8 Ganska bra 7 Godkänd 6 Med tvekan godkänd 5 Ej fullt godkänd 4 Ganska dåligt 3 Dåligt 2 Mycket dåligt 1 Ej utförd (helt misslyckad) 0 Samtliga domares poäng ska räknas vid sammanställningen av resultat.

Antalet domare regleras i respektive tävlingsreglemente.

93

working equitation

Ridsporten som har allt Eva Eternell Hagen tävlar själv i Working equitation och har tidigare gett ut boken Hästens skötsel på Ica Bokförlag.

Working equitation fungerar för ryttare på alla nivåer. Det är inte minst perfekt för ridskoleelever. Sporten utvecklar och förbättrar ryttarens balans, sits, hjälper, koordination, planering av ridvägar och anpassning av tempo. Hästarna får en allsidig allmänbildning med dressyr, lydnads- och miljöträning.

ISBN: 978-91-534-3552-5

www.icabokforlag.se

Eva Ete r n e ll Hag e n

Working equitation väcker allt större intresse bland ryttare och grenen är på stark frammarsch i Sverige. Många menar att detta är den fulländade sporten för häst och ryttare.

Working equitation består av dressyrtest, en hinderbana med poängberäkning och en bana där det gäller att få en bra tid. I lagtävlingar ingår det även att separera ut kor ur en flock. Samspelet mellan häst och ryttare sätts i fokus.

Wo r k i ng eq u i tati o n Eva Ete r n e ll Hag e n