9789147108398

Medicin 1

Medicin 1

Gudrun a rv idsson

Medicin 1 är skriven för gymnasieskolans kurs med samma namn men passar även för andra utbildningar, exempelvis vuxenutbildningar. Boken ger de grundläggande kunskaperna som vård- och omsorgspersonal behöver för att arbeta inom bland annat hemtjänsten, äldreomsorgen och sjukvården. Den innehåller kunskapsområden som anatomi, fysiologi, sjukdomslära, mikrobiologi och farmakologi. Första hjälpen vid akuta sjukdomar, olycksfall och skador tas också upp, liksom insatser i samband med brand, krig och katastrofer.

Boken har rikligt med illustrationer för att åskådliggöra den anatomiska och fysiologiska delen, samt fallbeskrivningar som speglar verkligheten. Varje kapitel avslutas med uppgifter och en ordlista med användbara termer och begrepp.

Medicin 1 Gudrun Arvidsson

Gudrun Arvidsson har lång erfarenhet av att arbeta med människor, till en början som mentalskötare, sedan som sjuksköterska inom olika specialiteter.

Hon har även arbetat som skol- och distriktssköterska och är numera vårdlärare.

Best.nr 47-10839-8 Tryck.nr 47-10839-8

4710839ot.indd Alla sidor

2014-11-17 09:44

Medicin 1 GUDRUN ARVIDSSON

LIBER

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 3

2014-11-17 13:44

ISBN 978-91-47-10839-8 © 2014 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Jeanette Finne, Ulla Lindqvist Segelman, Anders Wigzell Fackgranskare med.dr. Hans Axelsson, brandmästare Nils-Inge Hagman Formgivning Nette Lövgren Bildredaktion Nadia Boutani Werner Omslagsbild Maja Modén Illustrationer Typoform Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2015

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30 fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 4

2014-11-17 13:44

Bildförteckning

11 52 154 157 161 164 166 169 171 172 174 175 182 183 184 186 188 189 195 201 206 207 208 210 215 217 221 222 225 230 233 239 240 243 249 254 256 258 260 270 271 279

Jan E Carlsson/DN/TT Ruth Black/Shutterstock Estudi M6/Shutterstock Burger/Phanie/IBL Bildbyrå Nina Shannon/Getty Images Gravyr av Julien Leopold Boilly/ Bridgeman Art Library/Getty Images Friso Gentsch/DPA/TT BW Folsom/Shutterstock Bertil Ericson/TT R Parulan Jr./Getty Images Bo Lindell/TT Spencer Grant/IBL Bildbyrå Science Photo Library/IBL Bildbyrå Jochen Zick/Keystone/TT Jodi Jacobson/Getty Images Bartek Tomczyk/Fotowizje studio/Getty Images BSIP/UIG/Getty Images Science Photo Library/IBL Bildbyrå Nika Art/Shutterstock David McNew/Getty Images Life in View/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Dmitry Kalinovsky/Shutterstock Keith Bell/Shutterstock Jahi Chikwendiu/The Washington Post/ Getty Images Agency-Animal-Picture/Getty Images Theo Fitzhugh/Shutterstock B. Boissonnet/BSIP/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Chris Pancewicz/Alamy Ammentorp Photography/Shutterstock Peterfactors/Shutterstock Mikael Wallerstedt/TT Goodluz/Shutterstock Dr P. Marazzi/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Rolf-Göran Åström/TT Kamira/Shutterstock Javier Larrea/age fotostock/IBL Bildbyrå Voronin 76/Shutterstock LittleStocker/Shutterstock Piotr Marcinski/Shutterstock Angelica Zander/SvD/TT Marcel Mooij/Shutterstock Medical-on-Line/Alamy

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 382

281 283-284 289 290 291 293 301 309 310 314 319 327 332 333 335 336 345 354 358 359 362 (1) 362 (2) 362 (3) 367 368 369 371

F Hecker/Blickwinkel/IBL Bildbyrå Shutterstock Custom Medical Stock Photo/Alamy PhotoStock-Israel/Alamy Natrow Images/Alamy Science Photo Library/IBL Bildbyrå Marcel Langelaan/Buiten-beeld/Minden Pictures/Getty Images Zerbor/Shutterstock Apoteket Jeppe Gustafsson/TT Cadalpe/Image Source/IBL Bildbyrå Science Photo Library/IBL Bildbyrå Fredrik Hjerling/Boehringer-Ingelheim Jonas Ekströmer/TT Pohl-Boskamp International Shutterstock Shutterstock Amelie-Benoist/BSIP/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Sergey Peterman/Shutterstock Karl-Åke Jansson/Karolinska Universitetssjukhuset Science Photo Library/IBL Bildbyrå Scott Camazine/IBL Bildbyrå John Radcliffe Hospital/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Roger Lundholm André Maslennikov/TT Klaus Ohlenschläger/DPA/TT Andreas Hillergren/TT

2014-11-17 13:49

Förord Att arbeta som vård- och omsorgspersonal innebär att man har ett jobb där omvårdnad och omsorg av andra människor är kärnan i arbetet. Därför behöver personalen kunskap i hur kroppen fungerar normalt och om sjukdomars orsaker och behandling Medicin 1 ska ge eleverna möjlighet att utveckla grundläggande kunskaper inom ämnet medicin. Boken innehåller kunskapsområden som anatomi, fysiologi, sjukdomslära, mikrobiologi och farmakologi. Här beskrivs kroppens uppbyggnad och funktion på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Boken innehåller också rikligt med illustrationer för att åskådliggöra den anatomiska och fysiologiska delen.

De sjukdomar som tas upp är vanligt förekommande. I kapitlet som handlar om infektioner och smittspridning beskrivs mikroorganismer och deras spridningsvägar, och i farmakologidelen beskrivs vanliga läkemedel och hur de verkar och används inom vård och omsorg.

Medicin 1 ska utveckla elevernas förmåga att använda medicinsk terminologi, och medicinska termer och begrepp förklaras ingående i texten. Boken tar även upp första hjälpen vid akuta sjukdomar, olycksfall och skador samt brandsäkerhetsarbete och samhällets insatser vid krig och katastrofer.

Efter varje kapitel finns uppgifter som kan användas som instuderingsfrågor. Till varje kapitel hör också en ordlista med medicinsk terminologi och begrepp som används inom vård och omsorg. För att anknyta till verkligheten innehåller boken dessutom flera fallbeskrivningar.

Det har varit mitt mål att skriva en bok som är på rätt nivå för målgruppen, och det är min förhoppning att boken tillsammans med Vård- och omsorgsarbete 1 och 2 ska ge den helhetsbild och de grundläggande kunskaper som vård- och omsorgspersonal inom exempelvis hemtjänst, äldreomsorg och sjukvård behöver.

Jag vill framföra ett varmt tack till med.dr. Hans Axelsson och brandmästare Nils-Inge Hagman som har hjälpt mig att läsa och granska texten.

Oskarshamn i december 2014 Gudrun Arvidsson

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 5

2014-11-17 13:44

Innehåll

Kapitel 1. Medicin Medicinsk vetenskap 10 Praktisk medicin 11 Hälsa 12 Ohälsa och sjukdom 13 Patogent och salutogent synsätt 14 Helhetssyn 15

Kapitel 2.

Anatomi och fysiologi Celler, vävnader och organ 18 Cellens delar 20 Celldelning 24 Vävnader 26 Huden 31 Hudens uppbyggnad 31 Naglar 36 Hår 36 Nervsystemet 38 Nervsystemets uppbyggnad 38 Nervcellen 39 Centrala nervsystemet 42 Perifera nervsystemet 47 Autonoma nervsystemet 48 Funktioner i nervsystemet 50 Sinnena 55 Lukt 56 Smak 57 Hörsel 59 Balans 61 Syn 61 Känsel 64 Endokrina systemet 67 Hormoner 68 Hypotalamus och hypofysen 69 Sköldkörteln 70 Bisköldkörtlarna 71 Binjurarna 72 Bukspottkörteln 73 Könskörtlarna 74

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 6

Skelettet 77 Skelettets uppbyggnad 77 Skelettets indelning 79 Olika skelettben 81 Lederna 84 Musklerna 87 Skelettmuskulatur 87 Glatt muskulatur 91 Hjärtmuskulatur 91 Cirkulationen 93 Hjärtat 94 Blodkärlen 100 Blodomloppet 102 Blodet 105 Röda blodkroppar 106 Vita blodkroppar 107 Blodplättar 108 Blodgrupper 109 Lymfatiska systemet 112 Lymfkärl och lymfvätska 112 Andningen 115 Luftvägarna 115 Alveolerna 119 Lungorna 120 Ventilationen 120 Matspjälkningen 123 Näringsämnen 124 Munhålan 127 Svalget och matstrupen 129 Magsäcken 130 Bukspottkörteln 132 Lever och galla 132 Tarmen 133 Njurarna och urinvägarna 138 Njurarna 138 Urinvägarna 142 Fortplantningen 146 Könsorganen 146 Mannens könsorgan 147 Mannens könshormoner 149

2014-11-17 13:44

Kvinnans könsorgan 150 Kvinnans könshormoner 152 Befruktning, graviditet och förlossning 154 Så förändras kroppen 159 Barndomen 159 Puberteten 160 Vuxenperioden 160 Ålderdomen 161

Kapitel 3. Sjukdomslära Patologi 164 Symtom och fynd 166 Diagnos 167 Behandling 168 Prognos 168 Undersökningar vid sjukdom 171 Tumörsjukdomar 177 Cancer 177 Hudens sjukdomar 182 Eksem 182 Psoriasis 184 Klåda 185 Födelsemärken 186 Bensår 187 Nervsystemets sjukdomar 191 Multipel skleros 191 Stroke 193 Parkinsons sjukdom 196 Epilepsi 197 Sjukdomar i ögat 200 Glaukom 200 Katarakt 202 Diabetesretinopati 203 Sjukdomar i öron, näsa och hals 205 Hörselnedsättning 205 Vaxpropp 207 Tinnitus 208 Yrsel 209 Näsblödning 211

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 7

Allergier 213 Allergisk rinit 214 Nässelutslag 215 Anafylaktisk reaktion 216 Endokrina sjukdomar 219 Diabetes 219 Sjukdomar i sköldkörteln 222 Sjukdomar i rörelseorganen 226 Benskörhet 226 Artros 228 Reumatoid artrit 229 Hjärt- och kärlsjukdomar 232 Hypertoni 232 Ateroskleros 234 Angina pectoris 237 Hjärtinfarkt 238 Hjärtsvikt 240 Kärlkramp i benen 241 Förmaksflimmer 242 Blodpropp 244 Blodsjukdomar 248 Leukemi 248 Anemi 250 Andningsorganens sjukdomar 252 Astma 252 KOL 255 Sjukdomar i mage och tarm 258 Dyspepsi 259 Diarré 261 Förstoppning 262 Glutenintolerans 262 Laktosintolerans 264 Gallsten 265 Hemorrojder 267 Sjukdomar i njurar och urinvägar 269 Njursvikt 269 Njursten 272

2014-11-17 13:44

9

Kapitel 4.

Infektioner och smittspridning Kunskap om infektioner och smitta 276 Mikroorganismer 276 Smittkedjan 282 Smittvägar 283 Infektioner och inflammationer 285 Infektionssjukdomar 289

Kapitel 5. Läkemedel Farmakologi 304 Lagar och bestämmelser 304 Läkemedelsförsäkringen 306 Klassificering av läkemedel 306 Läkemedelsformer 308 Läkemedelshantering 310 Vad händer med läkemedlet i kroppen? 311 Biverkningar 313 Läkemedel vid sjukdomar 317 Läkemedel vid cancersjukdomar 317 Dermatologiska läkemedel 321 Läkemedel som påverkar nervsystemet 323 Läkemedel vid allergier 326 Läkemedel som innehåller hormoner 328 Läkemedel vid sjukdomar i rörelseorganen 329 Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar 332 Läkemedel vid sjukdomar i andningsorganen 337 Läkemedel som verkar på matspjälkningsorganen 339 Läkemedel vid infektionssjukdomar 341 Naturläkemedel och växtbaserade läkemedel 345

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 8

Kapitel 6.

Första hjälpen, brand och katastrof Vid olycksfall och akut insjuknande 348 Första hjälpen 348 Livräddande första hjälp 349 Trafikolycka 359 Förgiftningar 361 Brännskada 361 Drunkning 363 Skallskada 363 Första hjälpen vid sjukdomar 364 Brandsäkerhet 366 Brandskydd på arbetsplatsen 366 Brandskydd i hemmet 368 Om det börjar brinna 370 Vid krig och katastrofer 371 Lagen om skydd mot olyckor 372 Katastrofmedicin 373 Register 378 Bildförteckning 382

2014-11-17 13:44

9

KAPITEL 1. MEDICIN

Kapitel 1. Medicin

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 9

2014-11-17 13:44

10

KAPITEL 1. MEDICIN

Medicinsk vetenskap Medicin, eller medicinsk vetenskap, är ett område som handlar om att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar och om att bevara människors hälsa. Ämnet medicin grundar sig framför allt på kunskapsområden som anatomi, fysiologi, mikrobiologi, farmakologi, patologi och vårdvetenskap.

diagnostisera att fastställa en diagnos, det vill säga vilken sjukdom eller vilket tillstånd en patient lider av

Anatomi handlar om kroppens olika delar och beskriver hur

kroppen är uppbyggd.

Fysiologi är läran om kroppens normala funktioner, om hur

organen fungerar och hur olika organsystem fungerar tillsammans.

Mikrobiologi är vetenskapen som studerar mikroorganismer,

till exempel bakterier, svampar och virus, som är osynliga för blotta ögat.

Farmakologi handlar om läkemedel, om substanser som finns i

substans ämne

läkemedel, vilka egenskaper läkemedlet har, hur det omsätts i kroppen och hur det kan användas inom vården.

Patologi är detsamma som sjukdomslära och handlar om sjuk-

domars orsak och utveckling och hur de diagnostiseras.

Vårdvetenskap, eller omvårdnad som det också kallas, handlar

bland annat om de åtgärder som man inom vård och omsorg använder för att bevara en persons hälsa. Vårdvetenskap handlar också om hur man kan leva ett gott liv trots sjukdom och ohälsa, och om en fridfull och värdig död.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 10

2014-11-17 13:44

MEDICINSK VETENSKAP

11

Praktisk medicin klinisk det som tillhör en medicinsk klinik, har med patienter att göra

kronisk ihållande, med ett långvarigt förlopp

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 11

Den del av medicinen som har kontakt med patienter kalllas för praktisk medicin eller klinisk medicin. Praktisk medicin handlar framför allt om sjukvård och friskvård. Inom området arbetar man med behandling och förebyggande av sjukdom och ohälsa. Den praktiska medicinen kan delas upp i olika ämnesområden eller specialiteter: Inom allmän medicin möter man människor i olika åldrar som söker för alla sorters problem med hälsan. Inom allmän medicin undersöks, diagnostiseras och behandlas allt från lindriga besvär till kroniska sjukdomar. Behandlingen grundar sig ofta på olika läkemedel.

Inom området kirurgi botar eller lindrar man sjukdomar genom att operera och öppna kroppen och reparera eller ta bort sjuka organ. Inom pediatrik arbetar man med barns hälsa och sjukdomar, och inom geriatrik är man specialiserad på äldre människors sjukdomar och hälsoproblem.

2014-11-17 13:44

12

KAPITEL 1. MEDICIN

Exempel på andra medicinska specialiteter är neurologi, där man behandlar sjukdomar i nervsystemet, och anestesiologi där man är specialiserad på sövning, narkos och olika bedövningsmetoder.

Hälsa Vad det innebär att ha hälsa och må bra är en individuell upplevelse. Inom den traditionella medicinen ser man ofta hälsa som motsatsen till sjukdom. En person har alltså hälsa när kroppen och organen fungerar normalt och som de ska. Men det här synsättet innebär i vissa fall ett problem. Alla symtom och besvär kan nämligen inte mätas, och orsaken till besvären går inte alltid att fastställa. Den som mår dåligt, men som saknar mätbara symtom och besvär, är alltså enligt detta synsätt inte sjuk. Omvänt betecknar den traditionella medicinen ofta personer med högt blodtryck eller diabetes som sjuka, även om de inte känner sig sjuka.

Inom det humanistiska synsättet ser man mer till hur en människa upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. Det humanistiska synsättet ser också till helheten genom att även ta hänsyn till andra faktorer än kroppen, som exempelvis psykiska, sociala och existentiella faktorer. Även om man är kroppsligt sjuk, kan man enligt det humanistiska synsättet uppleva hälsa.

Hälsa är alltså något mer än frånvaro av sjukdom.

individuell något som gäller en enskild individ traditionell som det brukar vara, av tradition

Fysisk hälsa handlar om vår kropp och hur den mår och funge-

rar. En kropp som är i god form står lättare emot påfrestningar av olika slag. Kost, motion och återhämtning är exempel på faktorer som påverkar den fysiska hälsan.

Psykisk hälsa är ett inre tillstånd av välbefinnande. Psykisk

hälsa handlar om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull och att de kan vara delaktiga i samhället. Att ha en känsla av kontroll och att man kan påverka sin egen livssituation inverkar på också den psykiska hälsan.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 12

2014-11-17 13:44

MEDICINSK VETENSKAP

13

är en annan viktig del för att människor ska må bra. Den sociala hälsan handlar om de relationer man har till personer i omgivningen, vårt sociala nätverk. Personlig utveckling och hur man formas till den person man är, sker i samverkan med andra i vår omgivning. Under uppväxten spelar familjen stor roll, sedan blir kompisarna och skolan betydelsefulla. För vuxna är det ofta viktigt med arbetskamrater.

Social hälsa

Existentiell hälsa handlar om människors livsfilosofi och me-

livsfilosofi en tro eller övertygelse som människor lever efter

ningen med livet. De existentiella frågorna rör hur man ser på livet och framtiden, vad som är viktigt och vad som är meningsfullt för en person.

Ohälsa och sjukdom

psykosocial miljön sett ur psykiska och sociala synvinklar

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 13

De flesta människor drabbas under sitt liv av någon form av sjukdom eller ohälsa. Olika faktorer samspelar när det gäller uppkomsten av sjukdomar. De faktorer som har betydelse är bland annat ålder, ärftliga anlag, kön, livsstil, arbetsmiljö, psykosocial miljö och den yttre miljön.

Risken att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar med åldern. Vissa sjukdomar har en ärftlig bakgrund och förekommer oftare i vissa familjer än i andra.

Vanligen räcker det inte att man ärver ett enda sjukdomsanlag för att man ska bli sjuk. I stället ärver man en kombination av olika anlag som tillsammans ger en benägenhet att utveckla sjukdomen, under vissa förutsättningar. Om en person ärver flera anlag eller en dålig kombination av anlag, ökar risken för att bli sjuk. I de allra flesta fall krävs dessutom påverkan från faktorer i omgivningen eller i livsstilen för att sjukdomen ska bryta ut.

Vissa sjukdomar förekommer antingen oftare hos kvinnor eller hos män. Miljöfaktorer som kan öka risken för sjukdom och ohälsa, kan vara faktorer i den yttre miljön, till exempel dålig luft. Men även faktorer i arbetsmiljön och i den psykosociala miljön, som buller och lösningsmedel eller stress och konflikter på arbetsplatsen, kan öka risken för ohälsa.

2014-11-17 13:44

14

KAPITEL 1. MEDICIN

De allra flesta sjukdomar har sitt ursprung i både arv och miljö. Även vår livsstil påverkar risken att drabbas av sjukdom och ohälsa. Dåliga matvanor, för lite motion, rökning och alkohol är exempel på livsstilsfaktorer som ökar risken att drabbas av sjukdomar.

Den mat vi äter och hur mycket vi rör oss har stor betydelse för vår hälsa, både på kort och på lång sikt. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv bidrar till att människor blir sjuka. Övervikt och fetma ökar risken för flera olika sjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Tobaksrökning har samband med flera allvarliga sjukdomar, som lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Att dricka för mycket alkohol kan dels leda till sjukdomar, dels öka risken att drabbas av skador och olycksfall.

Patogent och salutogent synsätt Sjukvården kritiseras ibland för att ha ett alltför naturvetenskapligt och patogent synsätt. Det betyder att man bara ser biologiska och fysiologiska orsaker till att människor blir sjuka. Men en människa påverkas också av andra faktorer.

Motsatsen till ett patogent synsätt är det salutogena, där man fokuserar på det friska och väljer att lyfta fram faktorer som får oss att må bra. Det salutogena synsättet har fått allt större inflytande på diskussionen kring hälsa i Sverige och används ofta inom förebyggande hälso- och friskvårdsarbete. Enligt det salutogena synsättet pendlar människor mellan hälsa och ohälsa under livet, ibland mår man bra och ibland sämre. Med det salutogena synsättet frågar man sig vad det är som får en människa att må bra och vad det är som gör att man upplever sig ha hälsa. Med det patogena synsättet frågar man sig i stället vad det är som gör att människor blir sjuka.

När man utgår från ett patogent synsätt behövs kunskaper om sjukdom och ohälsa. Då man utgår från ett salutogent synsätt är det nödvändigt att ha kunskap om hälsa. I sjukvården behövs därför både det salutogena och det patogena synsättet, och de ska komplettera varandra.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 14

2014-11-17 13:44

MEDICINSK VETENSKAP

15

Helhetssyn

kurator arbetar med att stödja människor i frågor där en persons psykiska förutsättningar beror på miljön, dvs. psykosociala frågor dietist arbetar med kost och kostråd

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 15

Att man ser till helheten kallas ibland för ett holistiskt synsätt.

När en människa är sjuk räknar man inte bara med det fysiska, utan även till exempel med psykiska och sociala perspektiv.

Varje patient behöver en vård som är individuellt anpassad.

Den vård och omsorg som är rätt för en person, är kanske inte rätt för någon annan. Människor behöver också få känna att de är delaktiga i sin sjukdom, vård och behandling.

Ibland kan det vara svårt för sjukvården att ha en helhetssyn på patienterna. Ett vanligt exempel på det är när olika vårdgivare behandlar samma patient. En person med en neurologisk sjukdom kan träffa en neurolog, en läkare som är specialistutbildad. Patienten kanske också kommer i kontakt med en sjukgymnast som hjälper till med träning och rehabilitering, en arbetsterapeut som provar ut hjälpmedel och kanske andra personalkategorier, som en kurator eller en dietist. Utöver det träffar patienten ofta även sin läkare på vårdcentralen för undersökningar och kontroller. Det kan leda till att ingen av vårdgivarna får en bra helhetsbild av sjukdomen, eller av hur patienten egentligen mår.

Som personal inom vård och omsorg är det viktigt att sträva efter en helhetssyn på människan. För att kunna ge en god omvårdnad måste man känna till biologiska och fysiologiska orsaker till sjukdom och ohälsa. Men man måste också förstå att psykiska och sociala faktorer påverkar människors hälsa.

2014-11-17 13:44

16

17

KAPITEL 1. MEDICIN

UPPGIFTER 1. Vilka kunskapsområden ingår i medicin?

2. Vad innebär praktisk medicin?

3. Redogör för olika sätt att se på hälsa.

4. Ge exempel på faktorer som kan ha betydelse för uppkomsten av ohälsa och sjukdom.

5. Vad innebär ett salutogent synsätt?

6. Varför behövs både det patogena och det salutogena perspektivet inom sjukvården?

7. Vad innebär ett holistiskt synsätt?

ORD OCH BEGREPP ATT REPETERA Anatomi – beskriver människokroppens uppbyggnad Fysiologi – läran om hur kroppens organ och vävnader fungerar Mikrobiologi – vetenskap som studerar mikroorganismer, det vill säga organismer som är osynliga för blotta ögat Farmakologi – läkemedelslära Patologi – läran om sjukdomars orsaker och utveckling Vårdvetenskap – omvårdnad, åtgärder för att upprätthålla en människas hälsa Patogent synsätt – att fokusera på det som orsakar sjukdom Salutogent synsätt – att fokusera på det friska Holistiskt synsätt – att ha en helhetssyn

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 16

2014-11-17 13:44

17

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Kapitel 2.

Anatomi och fysiologi

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 17

2014-11-17 13:44

18

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Celler, vävnader och organ Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. Cellen kan ses som den minsta funktionella enheten i människokroppen där uppgifter, som till exempel andning, näringsupptag och tillväxt, sköts. Varje cell är en egen levande enhet som har förmåga att föröka sig och sköta sin egen ämnesomsättning. Cellerna är specialiserade på olika funktioner och har olika uppgifter i kroppen. Därför ser inte alla celler likadana ut. Vissa celler svarar till exempel för att ta upp näring. Andra är specialiserade på att ta emot information av olika slag. Det finns cirka 200 olika typer av celler i kroppen.

Celler med olika funktioner bildar tillsammans vävnader i kroppen. Muskelceller bildar till exempel muskelvävnad, och nervceller bildar nervvävnad. De olika vävnaderna bildar organ som exempelvis hjärta, lungor och njurar. Organ kan knytas samman till organsystem, som samarbetar för att utföra en speciell uppgift. Ett exempel på organsystem är cirkulationssystemet, där hjärtat och blodkärlen tillsammans transporterar blod till kroppens alla delar. Ett annat är matspjälkningssystemet, där maten sönderdelas och tas upp i kroppen.

Organsystemen bildar tillsammans den kompletta människokroppen.

funktionell fungerande

Människokroppen är uppbyggd av många olika celltyper, som muskelceller, blodceller och nervceller.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 18

2014-11-17 13:44

CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

19

Kroppens organsystem.

Urinvägssystemet

Lymfsystemet

Matspjälkningssystemet

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 19

Cirkulationssystemet

Huden

Andningssystemet

Nervsystemet

Skelettsystemet

Muskelsystemet

Endokrina systemet

Fortplantningssystemet

2014-11-17 13:44

20

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Cellens delar Trots att kroppens celler ser olika ut och är specialiserade på olika uppgifter, är de uppbyggda på ungefär samma sätt. En cell består av cytoplasma, som är omslutet av ett cellmembran.

Cytoplasman består av vatten med upplösta ämnen och små organ med olika funktioner, så kallade organeller. Cellens olika delar samarbetar om olika uppgifter, till exempel att transportera ämnen genom cellmembranet.

Cellmembranet Cellmembranet är ett tunt skal som avgränsar cytoplasman från vätskan utanför cellen, den extracellulära vätskan, så att cellen kan upprätthålla en inre miljö. Membranet kan släppa igenom vissa partiklar som cellen behöver eller vill lämna ifrån sig. Det kan till exempel vara syre, koldioxid och vatten. Ämnen som passerar genom cellmembranet transporteras genom olika mekanismer.

Hos vissa celler är membranet veckat. Det gör att ytan på cellen blir mycket större än om den hade varit helt slät. Det gäller till exempel celler som sitter på insidan av tarmen. När ytan är stor kan cellen suga upp mer näringsämnen. Andra celler har små flimmerhår på ytan. Sådana celler finns till exempel i luftrören, där flimmerhåren hjälper till att rena luften som man andas in.

I cellmembranet finns särskilda mottagare som kallas för receptorer. Receptorerna kan binda vissa ämnen till sig, till exempel hormoner. De ämnen som binds till receptorerna kallas signalsubstanser, och de ger viktig information till cellens inre.

Informationen kan påverka olika funktioner i cellen, till exempel cellens ämnesomsättning.

Cytoplasman Cytoplasma är en halvflytande vätska som finns innanför cellmembranet. Vätskan som finns inuti cellerna kallas även för den intracellulära vätskan. Cytoplasman består förutom av vatten också av lösta proteiner, kolhydrater och salter.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 20

2014-11-17 13:44

CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

21

Organeller Alla celler har små ”organ” som sköter olika funktioner i cellen.

De kallas för organeller.

CELLKÄRNAN

instruktion anvisning, beskrivning

Den största organellen är cellens kärna. Cellkärnan omges av ett membran, och inuti kärnan finns en vätska som liknar cytoplasman. Cellkärnan fungerar som en ledningscentral som styr cellens funktioner. De flesta celler har en cellkärna. Men det finns också några celltyper, till exempel skelettmuskelceller, som har flera kärnor i varje cell. Röda blodkroppar är en celltyp som saknar kärna.

I cellkärnan finns våra kromosomer. Kromosomerna går inte att urskilja när cellen är i vila, men när cellen delar sig drar varje kromosom ihop sig och då kan man studera dem i ett mikroskop. I varje cell hos en människa finns normalt 46 kromosomer, som delas in i 23 par. Den ena kromosomen i varje par har vi ärvt från vår mamma och den andra från vår pappa.

Kromosomerna består av DNA (deoxiribonukleinsyra) som är formad som en mycket lång och mycket tunn tråd. En enda cellkärna innehåller nästan två meter DNA. Varje kromosom innehåller ett stort antal gener. Gener är alltså mindre delar av DNA, och generna bär på information som innehåller instruktioner för nästan alla våra kroppsfunktioner. Generna bestämmer till exempel vårt utseende, vår ögonfärg och hur kroppen ska växa och fungera. arvsmassa, DNA

Arvsmassa, DNA.

23 kromosomer från mamma 23 kromosomer från pappa cell

cell-kärna kromosom

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 21

2014-11-17 15:14

22

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

MITOKONDRIER

Mitokondrierna är viktiga för ämnesomsättningen i kroppen.

Man kan säga att de fungerar som cellens kraftverk. I mitokondrierna förbränns kolhydrater, fett och proteiner som man får i sig med maten. Vid förbränningen utvecklas energi som cellen behöver för sitt arbete. Samtidigt bildas vatten och koldioxid, som transporteras bort från cellen som restprodukter. Cellen kan lagra energin på kemisk väg.

Antalet mitokondrier i en cell varierar mycket beroende på vilken typ av cell det är. I celler som behöver mycket energi, till exempel leverceller och muskelceller, finns särskilt många mitokondrier.

RIBOSOMER

Ribosomerna är små korn i cellen som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror, som finns i maten vi äter. Proteinerna används till att reparera och bygga upp celler. Det är cellkärnan som styr vilka proteiner som ribosomerna ska bilda.

Scematisk bild av en cell. cellmembran cellkärna

kärnmembran

cytoplasma

mitokondrie

golgiapparaten lysosom

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 22

endoplasmatiskt nätverk med ribosomer

2014-11-17 13:44

CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

23

LYSOSOMER

Lysosomer är cellens renhållningsverk. De tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen, till exempel bakterier, som kommit in i cellen. Det som cellen inte kan använda transporteras ut ur cellen. Resten förs tillbaka till cytoplasman.

CELLENS TRANSPORTSYSTEM

Cellen har olika system som transporterar ämnen in och ut ur cellen. I det endoplasmatiska nätverket transporteras olika ämnen inuti cellen. Det kan liknas vid ett rörsystem som har kontakt med både cellens kärna och cellmembranet. Ämnen som bildas inne i cellen kan via rörsystemet transporteras till utsidan av cellen. I Golgi-apparaten samlas och sorteras proteiner som bildats i ribosomerna och som sedan transporteras ut ur cellen.

Kommunikation mellan celler

insöndra sända ut hormoner direkt i blodet

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 23

Cellerna i kroppen kan kommunicera med varandra till exempel genom kemiska signaler i det endokrina systemet och nervsystemet. Det endokrina systemet insöndrar signalsubstanser som kallas hormoner. Hormonerna transporteras till andra celler i kroppen via blodet eller i vävnadsvätskan. De celler som påverkas av hormonet kallas målceller. På målcellen finns särskilda mottagare, receptorer, som hormonet kan binda sig till. Det endokrina systemet styr framför allt långsamma processer i kroppen som är gemensamma för många av kroppens celler, till exempel tillväxt och ämnesomsättning.

I nervsystemet kommunicerar cellerna med hjälp av signalsubstanser, så kallade transmittorsubstanser, som frigörs från cellen. Nervsystemet styr ofta snabba processer i kroppen som omfattar celler i ett begränsat område, till exempel kroppsrörelser samt syn- och hörselintryck.

På detta vis samordnas olika processer i cellerna för att de ska vara till största möjliga nytta i hela kroppen. Samarbetet mellan cellerna gör att cellernas omgivning, det vill säga kroppens inre miljö, hålls stabil och i jämnvikt. Detta kallas för homeostas. För att kroppens celler ska fungera behöver kroppens inre miljö hålla en jämn och stabil balans av till exempel vätska, temperatur och surhetsgrad.

2014-11-17 13:44

24

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Celldelning För att kroppen ska kunna växa måste celler ha förmåga att dela sig. Celldelning är också nödvändig för att gamla celler ska kunna bytas ut. Från början har kroppen bildats från en enda cell, den befruktade äggcellen, som sedan har delats gång på gång. Celldelningen är mycket noggrant kontrollerad av särskilda gener inne i cellen. Vissa gener ger signaler till cellen när den ska börja dela sig. Andra ger signaler när det är dags att stoppa celldelningen. När till exempel ett sår läks börjar celler runt såret dela sig och bilda nya celler. När såret är läkt stoppas celldelningen.

Celler delar sig olika ofta. Vissa typer av celler delar sig inte alls och förnyar sig inte genom celldelning. Det gäller till exempel nervceller. Andra celler, som exempelvis hudceller, delar sig varje dygn.

Celldelning kan ske på två olika sätt, mitos och meios.

Mitos och meios.

Vanlig celldelning

cell

celldelning

celler med 46 kromosomer

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 24

Delning av könsceller

könscell

celldelning

celler med 23 kromosomer

2014-11-17 15:37

CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

25

Mitos innebär att kroppsceller delar sig till två nya, identiskt

lika celler. Alla celler kommer då att innehålla lika många kromosomer (46 stycken) som ursprungscellen. Den här typen av celldelning gör att kroppen kan växa och gamla celler förnyas.

Meios sker när könsceller delar sig. För att barnet ska ärva lika

många anlag från mamman som från pappan måste omogna äggceller och spermier först genomgå en delning, där antalet kromosomer i cellerna minskar till hälften. Färdiga könsceller innehåller därför 23 kromosomer i stället för 46. Vid befruktningen sammanförs sedan 23 kromosomer från spermien med 23 kromosomer från äggcellen. Den befruktade äggcellen kommer då att innehålla 23 par, det vill säga 46 kromosomer.

Ett av kromosomparen i varje cell kallas för könskromosomer, och det är de som bestämmer om den befruktade äggcellen ska utvecklas till en flicka eller en pojke. Från äggcellen kommer en X-kromosom, och från spermien kommer antingen en X-kromosom eller en Y-kromosom. Flickor har två X-kromosomer, och pojkar har en X- och en Y-kromosom.

Stamceller Stamceller är omogna celler som kan utvecklas till olika typer av celler i kroppen. Det finns olika sorters stamceller, bland annat embryonala stamceller och adulta stamceller. De embryonala stamcellerna är de stamceller som utgör det allra första stadiet i embryots utveckling. De har förmågan att dela sig ett obegränsat antal gånger och kan utvecklas till samtliga av kroppens vävnader och celltyper. Adulta stamceller finns i vissa organ hos vuxna personer. Forskarna har hittat adulta stamceller i bland annat benmärgen, huden, levern och i fettväv. Senare tids forskning har visat att det även finns stamceller i hjärnan. Adulta stamceller kan utvecklas till vissa celltyper och har till uppgift att ersätta celler som dör eller skadas. I benmärgen finns exempelvis blodstamceller som kan bilda blodets röda och vita blodkroppar.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 25

Stamceller används vid nya behandlingsmetoder vid olika sjukdomar. Vid behandling av blodcancer (leukemi) använder man till exempel blodstamceller från benmärgen.

Man har även lyckats behandla patienter med multipel skleros (MS) med stamceller från den egna benmärgen. Vid multipel skleros angriper immunsystemet kroppens egna vävnader. Vid behandlingen slår man först ut patientens eget immunförsvar, sedan transplanteras stamceller som bygger upp ett nytt immunförsvar. För att läka brännskador kan man odla hudceller som får växa till, för att sedan sättas tillbaka på det skadade området. Det finns stora förhoppningar om att i framtiden kunna använda stamceller för att till exempel kunna bota skador och sjukdomar i hjärnan.

embryo det första utvecklingsstadiet i ett liv

2014-11-17 13:44

26

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Vävnader Celler med likadana egenskaper är samlade i olika vävnader.

Det finns fem huvudgrupper av vävnad:

• • • • •

epitelvävnad stödjevävnad muskelvävnad nervvävnad flytande vävnad.

Epitelvävnad Epitelvävnad finns i flera delar av kroppen och kan delas in i ytepitel och körtelepitel.

Ytepitel täcker och skyddar de yttre och inre kroppsytorna.

Exempelvis huden och slemhinnorna består av den här typen av vävnad. Epitelvävnaden är uppbyggd av celler som ligger tätt intill varandra. Viss epitelvävnad består av endast ett skikt med celler. En annan typ består av celler som ligger i flera skikt. Epitelvävnaden med bara ett skikt finns till exempel i de minsta blodkärlen, kapillärerna. Det tunna skiktet gör att olika ämnen lätt kan passera genom blodkärlsväggen. Epitel med flera skikt är motståndskraftigare mot påfrestningar och finns exempelvis i huden och i urinvägarna.

Körtelepitel är vävnad som bildar körtlar. Cellerna i den här

vävnaden kan producera sekret som utsöndras från körteln.

Kroppens körtlar kan delas in i två olika typer, beroende på hur sekretet transporteras från körteln.

Exokrina körtlar har utförsgångar som sekretet utsöndras genom på kroppens inre eller yttre ytor. Exempel på exokrina körtlar är spottkörtlar och svettkörtlar.

Endokrina körtlar saknar utförsgångar och insöndrar sina sekret, som kallas hormoner, direkt i blodbanan. Exempel på endokrina körtlar är sköldkörteln och binjurarna.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 26

2014-11-17 13:44

CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

27

Stödjevävnad Stödjevävnad skyddar, stödjer och håller ihop olika delar av kroppen. Det finns flera typer av stödjevävnad:

• • • •

bindvävnad broskvävnad benvävnad fettvävnad.

Bindvävnad innehåller proteinfibrer som gör vävnaden stark och elastisk. Bindvävnad finns till exempel i underhuden och i ledband och senor.

elastisk töjbar

Broskvävnad är både stark och böjlig. Brosk täcker ytorna

inuti kroppens leder och gör att de tål påfrestningar bättre.

Broskvävnad finns också i ytterörat, luftrören och ryggradens mellankotskivor (diskarna).

Benvävnad är hård och ger stadga och stöd åt kroppen. Den

skyddar också hjärnan, ryggmärgen och organen i bröstet och bäckenet. Benvävnad är både elastisk och stark.

Fettvävnad lagrar fett som är ett viktigt energiförråd för krop-

pen. Fettvävnad fungerar också som stötdämpning och värmeisolering i kroppen. I fettvävnaden bildas och utsöndras vissa hormoner, till exempel ett hormon som reglerar vår aptit.

Fettvävnad finns bland annat i underhuden och mellan organen i buken.

Muskelvävnad Det finns olika typer av muskelvävnad i kroppen. Gemensamt för dem är att vävnadens celler har förmåga att dra ihop sig, så att olika delar av kroppen rör sig.

Skelettmuskulatur bygger upp de muskler som bland annat finns i armar och ben. Skelettmuskulaturen styrs av viljan och arbetar snabbt men är inte särskilt uthållig.

Hjärtmuskulatur finns endast i hjärtat. Muskulaturen där är både uthållig och snabb, men vi kan inte påverka den med viljan.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 27

2014-11-17 13:44

28

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Olika typer av muskelvävnad.

skelettmuskulatur

hjärtmuskulatur

glatt muskulatur

Glatt muskulatur finns i väggen i magsäcken, tarmen, urinblåsan, livmodern och i blodkärlen. Den glatta muskulaturen styrs av bland annat nervsystemet, och vi kan inte påverka den med vår vilja.

Nervvävnad I nervvävnad finns nervceller och stödjeceller, så kallade gliaceller. Nervvävnaden bygger upp nervsystemet: hjärna, ryggmärg och nerver. Nervcellerna har långa utskott som når långt utanför själva cellkroppen. Nervcellen har förmåga att bilda nervimpulser, som är svag elektisk ström. Nervimpulserna leds vidare i nervcellens långa utskott, till andra nervceller och till muskler eller körtlar. Genom att information skickas från hjärnan ut till kroppens alla delar, styr nervvävnaden många av kroppens funktioner.

Nervvävnad.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 28

2014-11-17 13:44

CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

29

Flytande vävnad

immunförsvar ett system i kroppen som ska skydda den från angrepp av skadliga mikroorganismer

Kroppens flytande vävnad består av blod och lymfvätska. Blodet består dels av blodceller som finns i flera olika typer, dels av blodplasma som till största delen består av vatten. Blodet tar upp, binder och transporterar olika ämnen i kroppen.

Det kan till exempel vara syre, koldioxid, näringsämnen och restprodukter. Lymfvätska finns i lymfkärlssystemet, som är en del av kroppens immunförsvar.

röda blodkroppar

vita blodkroppar

Flytande vävnad.

UPPGIFTER 1. Varför ser inte alla celler i kroppen likadana ut?

2. Vad är en vävnad?

3. Vad är ett organ?

4. Vad är ett organsystem?

5. Beskriv hur en cell är uppbyggd och vilken funktion cellens olika delar har.

6. Vad är DNA, gener och kromosomer?

7. Hur kan celler i kroppen kommunicera med varandra?

8. Förklara vad homeostas innebär.

9. Förklara vad som skiljer en vanlig celldelning (mitos) från delning av könsceller (meios).

10. Vad är en stamcell?

11. Beskriv olika typer av vävnad och var de finns i kroppen.

12. Vad är skillnaden mellan endokrina och exokrina körtlar?

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 29

2014-11-17 13:44

30

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

ORD OCH BEGREPP ATT REPETERA Vävnad – en samling celler i kroppen som har liknande uppgifter Organ – till exempel hjärta, lever, njurar. Byggs upp av vävnad.

Organsystem – organ som samarbetar om en uppgift i kroppen Cellmembran – cellens skyddande hölje Cytoplasma – vätska som finns inuti cellen Receptor – mottagare av olika signaler till cellen Signalsubstans – kemiska budbärare Organell – små ”organ” inuti cellen Kromosom – struktur i cellen som innehåller arvsmassan Gen – en del av kromosomen DNA – deoxiribonukleinsyra, ”byggmaterialet” i en kromosom Mitokondrie – organell som sköter cellens energiomsättning Ribosom – bygger upp proteiner i cellen Lysosom – cellens ”reningsverk” Homeostas – kroppens strävan att upprätthålla jämvikt Mitos – celldelning som ger upphov till två genetiskt lika dotterceller Meios – delning av könsceller Stamcell – omogen cell som kan utvecklas till olika typer av celler Epitelvävnad – täcker och avgränsar ytor i kroppen, eller bygger upp körtlar Stödjevävnad – olika typer av vävnad som skyddar, stödjer och håller ihop olika delar av kroppen Muskelvävnad – bygger upp kroppens muskler Nervvävnad – bygger upp nervsystemet Flytande vävnad – blod och lymfa Exokrin körtel – utsöndrar sekret, i eller på kroppen Endokrin körtel – insöndrar hormoner direkt i blodet Bindväv – stödjevävnad som är stark och elastisk Broskväv – stödjevävnad som bland annat täcker ledernas ytor Benväv – stödjevävnad som bygger upp skelettet Fettväv – stödjevävnad som fungerar som energireserv, stötdämpning och värmeisolering Skelettmuskulatur – styrs av viljan Glatt muskulatur – styrs inte av viljan Hjärtmuskulatur – den uthålliga muskulaturen i hjärtat

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 30

2014-11-17 13:44

HUDEN

31

Huden Huden brukar kallas kroppens största organ. Hos en vuxen person är huden ungefär två kvadratmeter stor, och den väger cirka 4 kg. Hudens tjocklek varierar på olika ställen på kroppen.

Hudens uppgifter är att:

• • • • • • •

skydda kroppen mot yttre påverkan av till exempel skadliga ämnen eller strålning från solen hindra mikroorganismer från att tränga in i och skada kroppen skydda mot vätskeförlust och att lagra vätska lagra fett delta i regleringen av kroppstemperaturen vara ett sinnesorgan för beröring, tryck och smärta omvandla ämnen till D-vitamin med hjälp av solen.

Till huden räknas även naglar, hår och körtlar som finns i huden.

Hudens uppbyggnad Huden är uppbyggd av tre olika lager: överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden Överhuden (epidermis) är det översta lagret i huden. Tjockleken på överhuden varierar över kroppen, på de flesta ställen är den ungefär 0,1 millimeter tjock. På ställen där huden slits mycket, till exempel hand- och fotsulor, är överhuden tjockare. Den tunnaste huden finns på ögonlocken. Överhuden består av celler som ligger tätt packade. Cellerna är ordnade i olika lager utifrån hur mogna de är. I de understa lagren nybildas hudceller, som sedan vandrar uppåt. Under tiden som cellerna vandrar mot ytan, plattas de ut och blir hårdare.

Man säger att de förhornas. De omvandlas till det ytligaste

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 31

2014-11-17 13:44

32

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

hårstrå

underhuden

läderhuden

överhuden

hornlager

utförsgång från svettkörtel

tillväxtlager receptor för känsel blodkärl bindväv fettlober nerver receptor för tryck blodkärl hårrot hårsäck

svettkörtel talgkörtel muskel som kan resa håret

Hudens uppbyggnad.

lagret, hornlagret, som skyddar mot uttorkning och yttre påverkan. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning.

Efter att ha arbetat hårt kan man till exempel få valkar i händerna.

Den översta delen av hornlagret stöts med tiden bort i form av mycket små fjäll. På så sätt förnyas huden hela tiden.

Livslängden för en hudcell är cirka 30 dagar, sedan dör den och stöts bort.

I överhuden finns celler som producerar pigment, så kalllade melanocyter. Melanocyterna innehåller melanin, som är ett brunsvart pigment och som ger huden dess färg. Mörkhyade människor har fler melanocyter än ljushyade. Melaninet skyddar också från solens skadliga, ultravioletta strålar.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 32

pigment färgat material i kroppens vävnader

2014-11-17 13:44

HUDEN

33

Läderhuden Läderhuden (dermis) är 1-4 millimeter tjock och ligger under epidermis. Läderhuden består av bindväv som innehåller fibrer. Fibrerna ger huden stadga och gör den elastisk. Med åldern minskar antalet fibrer i läderhuden, och det leder till att huden blir slappare och rynkig. Om man solar mycket kan också en del av de elastiska fibrerna förstöras, och huden åldras då snabbare.

I läderhuden finns blodkärl, lymfkärl, hårsäckar, talgkörtlar, svettkörtlar och nerver. Blodcirkulationen i läderhuden är viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig, och då cirkulerar en mindre mängd blod i huden. Huden blir blek och mindre värme avges från kroppen. När det är varmt utvidgas blodkärlen, huden blir rödare och mer värme kan lämna kroppen.

Läderhuden innehåller också känselkroppar som registrerar tryck, värme, köld och beröring. I huden finns även nerver som reagerar på smärta. De olika impulserna leds sedan av nervsystemet till hjärnan.

Sol och D-vitamin D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnen som fosfor och kalcium. Fosfor och kalcium är viktiga, bland annat för att bygga upp skelettet. Om barn får en långvarig brist på D-vitamin kan de få sjukdomen rakitis, som även kallas för engelska sjukan. Symtomen vid rakitis är att skelettet blir mjukt och missformat. Hos vuxna kan D-vitaminbrist leda till benskörhet. Det finns ny forskning som tyder på att brist på D-vitamin även har betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar, till exempel diabetes typ-1 och allergier.

Man får i sig vitaminet på två sätt. Mat, till exempel fet fisk, ägg och mejeriprodukter, innehåller D-vitamin. I Sverige tillsätts D-vitamin även i livsmedel som exempelvis lättmjölk, mellanmjölk och margarin. Till alla barn som är under två år rekommenderar man också tillskott i form av D-droppar. Den

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 33

viktigaste källan till D-vitamin är dock solljus. Vitaminet bildas i huden genom solens UV-strålning.

Det behövs inte mycket UV-strålning för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin. Under sommaren räcker det att få sol på armar och ansikte under 15–20 minuter.

Man får inte mer D-vitamin om man solar längre, eftersom huden ”stänger av” när behovet är fyllt. På vintern är solen i Sverige alltför svag och kommer inte tillräckligt högt på himlen för att det ska bildas D-vitamin i huden.

Mörk hud filtrerar bort mer UV-strålning än vad en ljus hud gör. Därför behöver mörkhyade personer mer UV-strålning för att bilda D-vitamin. Grupper som kan ha ökad risk att drabbas av D-vitaminbrist i Sverige är mörkhyade personer, personer som bär täckande klädsel och äldre som sällan kommer ut.

2014-11-17 13:44

34

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Underhuden Underhuden (subkutis) är det understa hudlagret. Det finns ingen tydlig gräns mellan läderhud och underhud. Underhudens uppgift är att skydda kroppen mot kyla och slag. Den innehåller också reserver med fett och vatten.

Underhuden är mellan 2 och 10 millimeter tjock hos en person som har normal vikt. Hos någon som är överviktig kan den vara upp till 10 centimeter tjock. Det är matvanor, ärftlighet och hormoner som främst bestämmer hur tjock underhud en människa har.

Körtlar i huden I hudens olika lager finns olika typer av körtlar: Talgkörtlarna finns i läderhuden. Talgkörtlarna mynnar i en

hårsäck eller direkt på hudens yta. Mynningen kan ses som porer i huden. Innehållet i körtlarna är ett sekret som är mycket fett. Sekretet följer med hårstråna upp till ytan och smörjer huden så att den blir smidig, mjuk och vattenavvisande. I talgkörtlarnas sekret finns också ämnen som motverkar tillväxt av bakterier.

Flest talgkörtlar finns det i ansiktet och hårbotten samt på bröstet och ryggen. Produktionen av sekret i talgkörtlarna stimuleras av manligt könshormon och är störst under puberteten. Om mynningen på en talgkörtel täpps igen kan körteln bli inflammerad, och då uppstår en finne.

Svettkörtlarna ligger djupt ner i läderhuden eller i underhuden.

puberteten den period då ett barn fysiskt och psykiskt förändras i samband med könsmognaden

Körtlarna ser ut som slingrande rör som är ihoprullade till nystan. Utförsgången från körteln mynnar på hudytan, där svetten töms ut. Svett består till största delen av vatten och lösta salter. När man svettas kyls kroppen av och svettningen hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Man svettas ungefär en halv liter per dygn, men vid till exempel ansträngning och feber kan man svettas upp till fyra liter per dygn.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 34

2014-11-17 13:44

HUDEN

35

Svettkörtlar finns överallt på kroppen, men de är rikligast i handflator och fotsulor. En speciell typ av svettkörtlar finns i armhålorna, kring bröstvårtorna, vid ändtarmsöppningen och på könsorganen. De här svettkörtlarna utvecklas först i puberteten, och svetten från dem innehåller ämnen som luktar mycket starkare när bakterier på huden bryter ner svetten.

Bröstkörtlarna finns i underhudsfettet i kvinnors bröst. I varje

bröst finns cirka 15–20 mjölkkörtlar. Körtlarna mynnar i mjölkgångar, som i sin tur mynnar på bröstvårtorna. Under puberteten växer bröstkörtlarna kraftigt i storlek, och fettväven i brösten ökar.

Bröstkörtlarna påverkas av olika hormoner. Det gör till exempel att många kvinnor får ömma bröst under ägglossningen. När en kvinna blir gravid stimuleras körtlarna av ett annat hormon, så att de börjar bilda mjölk. När barnet suger på bröstvårtan utsöndras hormoner som håller igång mjölkproduktionen, så att mjölkkörtlarna fylls med mjölk. När barnet suger på bröstet stimuleras också glatta muskelceller i mjölkgångarna att dra ihop sig, så att mjölken pressas ut.

Gynekomasti Normalt utvecklas bröstkörtlarna bara hos kvinnor, men det kan ibland även ske hos pojkar och män. Det kallas för gynekomasti. Både nyfödda pojkar och flickor kan få svullna och ömma bröstkörtlar under de första veckorna efter förlossningen. Ibland kan det också komma lite mjölkliknande vätska ur bröstvårtorna. Att brösten svullnar hos nyfödda beror på påverkan av hormoner från mamman. Även pojkar i puberteten kan få svullna bröstkörtlar. Det beror på att det kan bli en obalans mellan manligt och kvinnligt könshormon under pubertetsperioden. Ibland är bara den ena sidan påverkad. Hos de allra

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 35

flesta går svullnaden tillbaka helt mot slutet av puberteten. I vissa fall kvarstår gynekomastin, och då kan man ibland behöva åtgärda det genom en operation. Äldre män kan få gynekomasti på grund av att mängden manligt könshormon minskar och mängden fett i kroppen ökar med åldern. Förstorade bröst hos män kan också uppkomma vid användning av vissa dopingpreparat, bland annat anabola steroider.

När man använder anabola steroider minskar kroppen sin egen produktion av manligt könshormon och ökar produktionen av kvinnligt könshormon, vilket bland annat kan leda till att bröstkörtlarna börjar växa.

2014-11-17 13:44

36

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Naglar På ovansidan av fingertopparna och ytterst på tårna bildas naglarna från nagelroten. Naglarna skyddar topparna på fingrar och tår. Nagelroten ligger i ett veck av överhuden, och nageln växer genom att cellerna i nagelroten ständigt delar sig. Äldre celler skjuts framåt och förhornas och dör. Det är alltså bara cellerna längst in vid nagelroten som lever, själva nageln består av döda celler. En nagel växer ungefär 1–2 millimeter i veckan.

Hår Hårstråna växer ut från de så kallade hårsäckarna i läderhuden. Ett hårstrå bildas på samma sätt som en nagel. Celler i hårsäckens botten delas och skjuts uppåt, samtidigt som de förhornas och dör. Det mesta av ett hårstrå består av döda celler. Ett hårstrå finns kvar på huvudet i 2–5 år, sedan stöts det bort och ersätts med ett nytt. Håret innehåller pigment som ger håret färg. När håret blir grått, beror det på att produktionen av pigment minskar eller upphör.

Håret på huvudet, ögonbrynen, i armhålan och runt könsorganen kallas täckhår. Det finns även korta, tunna hårstrån på större delen av kroppens yta, så kallat dunhår. Intill hårsäcken finns glatt muskulatur, som drar ihop sig när man fryser eller om man är rädd. Då reser sig hårstrået och huden blir knottrig. Man brukar säga att man får gåshud. Dunhår finns överallt på kroppen utom på handflator och fotsulor, på penis och på de inre blygdläpparna.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 36

2014-11-17 13:44

HUDEN

37

UPPGIFTER 1. Vilka är hudens viktigaste uppgifter?

2. Hur är huden uppbyggd?

3. Vilken funktion har melanocyter?

4. Beskriv på vilket sätt huden deltar i regleringen av kroppstemperaturen.

5. Vilken funktion har underhuden?

6. Vilka olika typer av körtlar finns i huden?

ORD OCH BEGREPP ATT REPETERA Epidermis – överhuden Hornlager – översta lagret av överhuden Melanin – pigment i huden Melanocyter – celler i huden som producerar pigment Dermis – läderhuden Subkutis – underhuden Talgkörtlar – talgproducerande körtlar i huden Svettkörtlar – körtlar som producerar svett Bröstkörtlar – körtlar som kan producera mjölk

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 37

2014-11-17 13:44

38

KAPITEL 2. ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Nervsystemet Nervsystemet ser till att kroppens alla celler fungerar som en enhet. Nervsystemet sköter kommunikationen mellan cellerna och är specialiserat på att snabbt överföra information av olika slag i kroppen. Det är nervsystemet som styr kroppens skelett, leder, muskler, körtlar, hormoner och inre organ. Nervsystemet sköter våra rörelser. Dessutom registrerar det samt tolkar och bearbetar våra upplevelser, så att vi blir medvetna om dem. Det gör också att vi kan tänka, minnas, tala och skriva.

Människans nervsystem är mycket avancerat. Det är grunden för medvetandet, våra känslor och vår personlighet. Det är bara omogna nervceller, så kallade stamceller, som kan dela sig. Det gör att nervvävnad inte läker på samma sätt som andra vävnader i kroppen om den skadas.

Nervsystemets uppbyggnad Nervsystemet är uppbyggt av nervvävnad. Den består av två olika slags celler: nervceller och stödjande celler som kallas gliaceller. Nervcellerna kallas även för neuron. Det finns flera miljarder neuron i nervsystemet och tio gånger så många gliaceller. Tillsammans bygger nervceller och gliaceller upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna ute i kroppen. Genom elektriska impulser överför nervcellerna information mellan hjärnan, ryggmärgen och kroppens organ. Nervcellerna överför också information från sinnesorganen till hjärnan och ryggmärgen.

Nervsystemet kan delas in efter hur det är uppbyggt anatomiskt:

• •

Centrala nervsystemet (CNS) omfattar hjärnan och ryggmärgen.

Perifera nervsystemet (PNS) omfattar de nerver som kopplar samman hjärnan och ryggmärgen med kroppens organ.

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 38

2014-11-17 13:44

NERVSYSTEMET

39

Anatomisk indelning efter byggnad

+

centrala nervsystemet CNS

hjärna

+

ryggmärg

perifera nervsystemet PNS

nerver till och från CNS

storhjärna

lillhjärna

hjärnstam förlängda märgen

Översikt över nervsystemets anatomiska indelning.

Nervsystemet kan också delas in efter hur det fungerar:

• •

Somatiska nervsystemet är den del av nervsystemet som kan påverkas av viljan och som till exempel styr kroppens skelettmuskulatur.

Autonoma nervsystemet styrs autonomt, det vill säga oberoende av viljan.

Nervcellen Nervceller är uppbyggda på samma sätt som alla andra celler i kroppen. Det som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har utskott. Från varje nervcell leder ett långt utskott som kallas axon. Axonen kan vara upp till en meter långa. I axonen

4710839_Medicin_inlaga_final.indd 39

2014-11-17 13:44

Medicin 1

Medicin 1

Gudrun a rv idsson

Medicin 1 är skriven för gymnasieskolans kurs med samma namn men passar även för andra utbildningar, exempelvis vuxenutbildningar. Boken ger de grundläggande kunskaperna som vård- och omsorgspersonal behöver för att arbeta inom bland annat hemtjänsten, äldreomsorgen och sjukvården. Den innehåller kunskapsområden som anatomi, fysiologi, sjukdomslära, mikrobiologi och farmakologi. Första hjälpen vid akuta sjukdomar, olycksfall och skador tas också upp, liksom insatser i samband med brand, krig och katastrofer.

Boken har rikligt med illustrationer för att åskådliggöra den anatomiska och fysiologiska delen, samt fallbeskrivningar som speglar verkligheten. Varje kapitel avslutas med uppgifter och en ordlista med användbara termer och begrepp.

Medicin 1 Gudrun Arvidsson

Gudrun Arvidsson har lång erfarenhet av att arbeta med människor, till en början som mentalskötare, sedan som sjuksköterska inom olika specialiteter.

Hon har även arbetat som skol- och distriktssköterska och är numera vårdlärare.

Best.nr 47-10839-8 Tryck.nr 47-10839-8

4710839ot.indd Alla sidor

2014-11-17 09:44