9789147089277

Emma Engdahl är född och uppvuxen på Limhamn i Malmö.

Som ung var Emma på god väg att bli prima ballerina, men då hon krockade med en bil vände livet och tog en annan väg. År 2004 disputerade Emma i sociologi med doktorsavhandlingen A theory of the emotional self. I dag arbetar hon som forskare, lärare och vice akademichef vid Örebro universitet.

Emma bor med man, barn och katter i en gammal tjugotalsvilla i centrala Örebro.

Var bara dig själv!” Det är ett råd som de flesta av oss har

fått. Men att vara sig själv är inte lätt. Vårt sätt att vara, känna och tänka är nämligen inte förutbestämt. Det är inte heller något som vi själva har fullständig kontroll över.

Vi utvecklar och förverkligar oss själva i sällskap med andra människor och i relation till tidstypiska kulturella värderingar och samhälleliga normer och lagar. Att vara sig själv är en social och historisk konst. Samtidigt spelar vi själva en avgörande roll för vår självutveckling och vårt självförverkligande.

Vi är inte marionetter i andras, kulturens eller samhällets våld.

Annorlunda uttryckt: Att vara sig själv är en ständig balansgång mellan individuell frihet och socialt tvång. På båda sidor lurar avgrunden …

I Konsten att vara sig själv resonerar Emma Engdahl på ett vetenskapligt och personligt sätt kring vad det innebär att vara sig själv och vilken betydelse andra människor, kulturen och samhället har för vårt självförverkligande. Hon diskuterar även vad det innebär att förverkliga sig själv i dagens västvärld – en tid och ett samhälle som både ger möjligheter och ställer krav på att vi ska lyckas med konsten att vara oss själva.

Konsten att vara sig själv Emma Engdahl

”

” ”

För att utveckla en självidentitet måste vi kunna […] besvara frågan om vem vi är och vem vi vill vara. […] Besvärligheten ligger i att svaret inte finns inom oss utan mellan oss. Ensamma och isolerade har vi varken motiv eller förmåga att skapa en självidentitet, det vill säga bli självmedvetna på ett sätt som gör att vi kan berätta vem vi är och vem vi vill vara.” [Ur bokens femte kapitel]

Konsten att vara sig själv Emma Engdahl

Vissa menar att vetskapen om att det är en social och historisk konst att vara sig själv gör oss sorgsna. Vi sörjer alltså att vi inte bara skulle kunna vara oss själva. [– – –] [Men] på sätt och vis är denna insikt befriande. Den innebär ju att vi inte nödvändigtvis behöver vara de vi är – att saker och ting kan hända, att livet kan vända.”

[Ur bokens avslutande kapitel]

Best.nr 47-08927-7

Tryck.nr 47-08927-7-00

ORIG_cover_Konsten_att.indd 1

09-08-26 12.57.43

Konsten att vara sig själv ISBN 978-91-47-08927-7 © 2009 Författaren och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktörer: Åsa Sterner och Mia Ljunggren Omslag: Mats Mjörnemark Omslagsfoto: sxc.ru Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Texten till låten ”Alla vill till himlen och åka limousin förståss” som citeras på s. 164 © Joakim Thåström Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Konsten att.indd 2

09-09-09 10.19.26

Till min mamma, min syster, min dotter, min guddotter och minnet av min mormor.

Utan er hade jag inte varit �mycket mer än normal�.

Konsten att.indd 3

09-09-09 10.19.26

Konsten att.indd 4

09-09-09 10.19.26

Innehåll

Inledning............................................................................................... 9 Bokens uppläggning.......................................................................... 15 1. Att knyta sociala band.....................................................................

Livet som gemenskap.........................................................................

Att göra som andra gör......................................................................

Att kasta som en tjej...........................................................................

Att vara fåordig som en pojke...........................................................

19 19 20 25 34

2. Att spela roll.....................................................................................

Rollspelandets betydelse....................................................................

Intrycksstyrning.................................................................................

Att öva och pröva sina roller och sig själv.........................................

Skådespelare är vi allesammans........................................................

Faran med att umgås med andra......................................................

Vardagslivets rituella karaktär...........................................................

Samhällets heliga objekt....................................................................

41 41 43 49 51 52 57 58

3. Att bete sig som folk........................................................................

Civilisationsprocessen........................................................................

Bordsskickets förändring...................................................................

Exempel på en modern samspelsform..............................................

Gränsen mellan privat och offentligt................................................

61 61 62 66 66

4. Att bekänna vem man är.................................................................

Viktorianismen .................................................................................

Sexualitetens omvandling..................................................................

Plastisk sexualitet eller påtvingad frispråkighet...............................

71 71 72 74

Konsten att.indd 5

09-09-09 10.19.26

Sanningen om könet.......................................................................... 77 Bekännelsens omvandling från plikt till böjelse och begär.............. 79 5. Att känna och bli medveten om sig själv........................................ 85 Självmedvetenhet............................................................................... 85 Cogito ergo sum................................................................................. 86 Den urgamla uppdelningen mellan kropp och medvetande........... 89 Andras betydelse för medvetenheten om oss själva......................... 91 Att byta perspektiv med andra.......................................................... 93 Att vara älskad och veta att man förtjänar det................................. 94 Att byta perspektiv med kulturen och samhället............................. 95 Spegelsjälvet . ..................................................................................... 96 Den ursprungliga känslan av oss själva . .......................................... 98 Leken . ................................................................................................ 102 Spelet.................................................................................................. 103 ”Jaget” och ”miget”............................................................................. 104 6. Att ropa och få svar.......................................................................... 109 Social responsivitet............................................................................ 109 Puer aeternus . ................................................................................... 111 Arbetsetiken....................................................................................... 120 Det alienerande arbetet . ................................................................... 121 Det fria arbetet................................................................................... 123 7. Att vara en ”stor människa”............................................................ 129 Modernitetens omvandlingar............................................................ 129 Asketen............................................................................................... 131 Organisationsmänniskan . ................................................................ 132 Den autentiska människan................................................................ 136 Den autentiska människans konsumistiska drag............................. 139 Den autentiska människan som konstverk och kreatör................... 141 Den autentiska människan som kreativ producent......................... 145

Konsten att.indd 6

09-09-09 10.19.26

8. Att vara sig själv............................................................................... 155 ”Jaget” + ”miget” = självet................................................................. 155 Spänningsförhållandet mellan frihet och socialt tvång................... 157 Begäret att vara begärd...................................................................... 162 Homo clausus är död, så lev med andra........................................... 166

Konsten att.indd 7

Referenser......................................................................................... 168 Register............................................................................................. 173

09-09-09 10.19.27

Konsten att.indd 8

09-09-09 10.19.27

Inledning

De flesta människor får någon gång under sitt liv rådet att vara sig själva. ”Var bara dig själv så kommer allt att ordna sig!” Så säger vänner och be­ kanta när goda råd är dyra. Naturligtvis menar de väl. Ändå hjälper rådet sällan. Kanske leder det i stället till upplevelsen av det rakt motsatta: att det är fullkomligt omöjligt att vara sig själv. För hur ska man kunna vara sig själv när ens kläder sitter illa, när allt som hoppar ur ens mun är grodor?

Hur ska man kunna vara sig själv när det känns som om man måste spy och vill dö på samma gång? Så känner vi oss, åtminstone en del av oss, när viktiga saker är på gång eller står på spel i vårt liv – när vi är i behov av våra medmänniskors goda vilja och erkännande. I ljuset av en sådan upp­ levelse kommer idén om att det bara är att vara sig själv lätt på skam. I stället skriker något inombords: ”Det är svårt att vara sig själv!” Ett sådant utrop, vare sig det är vårt eget eller någon annans, vittnar om en insikt som vi alla bör ta på allvar. Att vara sig själv är inte lätt. Det är en konst att vara sig själv. Det kräver insikter och hårt arbete. På denna punkt skiljer sig inte ”självet” från annan konst. Emellertid är vi inte alltid beredda att er­ känna detta vare sig för oss själva eller för andra.

I en intervju i Dagens Nyheter den 8 juli 1984 uppmärksammar den franske filosofen, historikern och sociologen Michel Foucault något märk­ ligt: vår obenägenhet att se oss själva som konstverk. Han säger: ”… det förvånar mig att konsten i vårt samhälle har blivit något som förknippas med ting och inte med människor eller med livet.” Inspirerad av den stora betydelse man i det antika Grekland menade att omsorgen om oss själva har, argumenterar han för att man ”borde utforma sitt liv till ett konst­ verk”. I dagens västerländska kultur är konsten starkt förknippad med det som överlever oss – det odödliga, det eviga. Under antiken var däremot

9

Konsten att.indd 9

09-09-09 10.19.27

inledning

inte det förgängliga oförenligt med konsten. I stället ansåg man att det mänskliga livet borde göras till ett konstverk på grund av dess förgänglig­ het. Det var detta levnadskonsten handlade om: att förädla det förgängliga.

Närmare bestämt lyfter Foucault (1984/1986 s. 14) fram den enskilda indi­ videns frivilliga och genomtänkta förvandling av sig själv och sitt liv ”till ett verk som har vissa estetiska värden och uppfyller vissa krav på stil”.

Vidare förknippar Foucault denna typ av förhållningssätt till en själv och ens liv med ett slags etik eller moral. Ytterst handlar det om att uppnå etiskt eller moraliskt självförverkligande genom att göra sig själv och sitt liv till ett objekt för en själv – att göra sig medveten om sina handlingar och deras konsekvenser, att låta förnuftet styra och kontrollera dem. Varje enskild person bestämmer sig ”för ett visst sätt att vara som ska gälla som moraliskt självförverkligande; och för att uppnå detta arbetar han med sig själv, studerar sig själv, kontrollerar sig. Prövar sig, förkovrar sig, omvand­ lar sig” (Foucault 1984/1986 s. 29). Bara på detta sätt kan man i en egentlig mening hållas moraliskt ansvarig för sina handlingar och för deras konse­ kvenser för en själv, andra, kulturen och samhället. Omsorgen om oss själ­ va är alltså en fråga om att sätta erövrandet av oss själva framför erövran­ det av världen. Emellertid är det inte en fråga om egoism. Snarare har vi att göra med ett slags överskridande av motsättningen mellan egoism och altruism. Omsorgen om oss själva utesluter inte omsorgen om andra, tvärtom. Endast om man skaffat sig insikter om sig själv och arbetat med sig själv ansågs man i det antika Grekland vara förmögen att styra över andra.

Det är möjligt att det ligger något i Foucaults påstående om att vi inte ser oss själva som konstverk i dag. Ändå är påståendet besynnerligt. Som jag ser det var Foucault förmodligen bara något före sin egen tid. De gamla grekernas ”omsorg om sig” liknar nämligen på många sätt den allt vanliga­ re strävan efter att göra sig själv till ett varumärke. Man sätter då ord på sina starka värderingar – det som gör att man har en viss karaktär och är just precis den intellektuella, emotionella och strålande personlighet som man är. Dessutom har människan aldrig någonsin eller någonstans haft en

10

Konsten att.indd 10

09-09-09 10.19.27

inledning

så utbredd tro på att man är sin egen lyckas smed som i dagens västerländs­ ka samhälle. Det är inte längre andra människor eller Gud som står i cent­ rum för våra tankar om vår egen skapelse, utan vi själva. Går det bra för oss anser vi att det är vår egen förtjänst. Går det dåligt har vi ingen annan än oss själva att skylla, även om vi gärna skyller ifrån oss. Detta har i sin tur lett till att marknaden för självhjälpslitteratur är oändligt stor. Det handlar inte bara om råd om hur vi gör oss själva till varumärken, utan om allt från hur vi ska tänka mindre till att skaffa oss ”självkänsla nu” och ”mera självkänsla” (Törnblom 2006a, b).

Självkänsla är det naturligtvis inget fel på. Men det har gått över styr när det finns människor som har svårt att tänka sig att de skulle kunna lära sig något om sig själva av någon annan än sig själva. Praktexempel på sådana personer finner vi i sociologerna Anthony Elliotts och Charles Lemerts bok The new individualism: The emotional costs of globalization (2005). Här möter vi bland annat IT-entreprenören Larry som har tjänat miljoner på sina affärer världen över. För att inte missa ett enda tillfälle att knyta nya affärskontakter är han på resande fot och ”online” alla vakna timmar av dygnet, året runt. Larry är en ”self-made man” som strävar efter fullständig kontroll över sig själv och sitt liv. När han trots sin järnkoll och yrkesmässiga framgång börjar må dåligt har han ingen tanke på att vända sig till någon annan än sig själv. Således skaffar han sig en handbok i själv­ terapi. Ett par allvarliga panikattacker senare tvingas han kapitulera. Han känner sig inte längre som herre över sitt eget liv och sig själv, utan som ett offer för den allt snabbare tekniska utvecklingen och kraven på ekonomisk vinning, vilka innebär ständiga nedskärningar och uppsägningar. Han inser att han blivit en man som lever ett liv utan plats för genuina mellan­ mänskliga möten och ömsesidigt erkännande.

Jag skulle vilja säga att Larry plötsligt inser att konsten att vara sig själv handlar om vad den västtyske konstnären Joseph Beuys kallat ”socialt skulpterande”. Enligt den svenske sociologen, författaren och förläggaren Gert Nilson (2008 s. 118) sägs Beuys ha avskytt den konst som förtingligas genom att göras till en vara som bedöms och prissätts på en marknad och

11

Konsten att.indd 11

09-09-09 10.19.27

inledning

på så sätt blir slav under dess lagar. Han skulle med andra ord ha avskytt idén om att göra sig själv till ett varumärke. I stället ville han lyfta fram den ”sociala konsten” som bland annat inkluderar mellanmänskliga möten och samhällsutveckling. Med termen sociala skulpturer menade Beuys när­ mare bestämt de oförutsägbara resultaten av ett liv i gemenskap där man ömsesidigt berikar varandra, det vill säga sociala situationer där alla bidrar och ingen är en passiv åskådare. Det verkar inte bättre än att det är just detta Larry gått miste om när han strävat efter att ensam vara herre över sig själv och sitt liv. Kanske har han förtingligats – blivit en vara som be­ döms och prissätts på en marknad, vars lagar han är slav under.

Naturligtvis ska vi inte förväxla Larrys livsstil med ”omsorgen om sig” i det antika Grekland. Vi har att göra med två mycket olika fenomen. Där­ emot är det svårt att undgå den moderna västerländska människans strävan efter att på ett eller annat sätt skapa sig själv. Visst arbetar vi med oss själva och våra liv. Det kan handla om allt från vårt sätt att vara, känna och tänka till vilka människor vi umgås med och vilka varor och upplevelser vi kon­ sumerar. Visst vill de flesta av oss vara konstnärer och göra både oss själva och vårt liv till konstverk. Det är till och med så att konstnärlig verksamhet ses som föredömligt i vår tids västerländska samhälle (Carleheden 2007).

Egenskaper som spontanitet, emotionalitet och kreativitet är efterfrågade, inte bara i privatlivet, utan även i arbetslivet (Boltanski & Chiapello 2005).

Faktum är att man inom samhällsvetenskapen sakta men säkert börjar inse att dessa egenskaper till och med är förutsättningar för vår förmåga till ra­ tionalitet (Joas 1996). Jag tror dessutom att åtminstone några av oss håller med Beuys när han hävdar att varje människas liv i grund och botten går ut på att utveckla sin skapande förmåga – sin kreativitet. Trots detta kan vi ibland även tänka på vårt sätt att vara, våra innersta känslor och tankar, som något medfött. Vi är som vi är, och det är inte mycket vi kan göra åt det. Kanske är det därför som vi ibland har svårt att inse att det är en konst att vara sig själv – att det kräver insikter och hårt arbete.

Själv brukar jag få höra att jag är född svartsynt. Som barn var jag tydli­ gen inte gladlynt. Min mamma har berättat att jag som liten kunde komma

12

Konsten att.indd 12

09-09-09 10.19.27

inledning

hem från lekis, slänga mig på golvet och skrika att jag ville dö. Det var så tråkigt att lägga pärlbrickor och trä pärlhalsband. ”Trä pärlor, trä pärlor, hur kul är det?” Nu som vuxen kan jag tänka: Det är inte konstigt att jag känner mig nere ibland. Det är förutbestämt. Jag är predisponerad att vara deprimerad.

Det är som något i stil med detta idén om att vi är födda med ett ”själv” kan förstås. Och om det verkligen vore så skulle det inte vara någon konst att vara sig själv. Våra vänner skulle ha helt rätt när de ger oss rådet att bara vara oss själva. Det skulle nämligen inte gå att vara någon annan än sig själv om vårt alldeles unika sätt att vara, känna och tänka vore förut­ bestämt. Då skulle den person vi är, den karaktär vi har, vara ett biologiskt och psykologiskt öde som vi helt enkelt får finna oss i att gå till mötes.

Konsten skulle möjligen bestå i att finna och utforska sina medfödda egen­ skaper för att kunna plocka fram dem eller hänga dem som ett smycke runt halsen när situationen så kräver. Den populära och medialt fram­ gångsrike Dr Phil uttrycker det så här i en av sina böcker: Faktum: Var och en av oss, du inräknad, bär inom oss allt vi någonsin behöver vara och göra, och har allting vi någonsin kommer att önska och behöva (McGraw 2003 s. 58).

Dr Phils visdomsord rimmar väl med den moderna människans individu­ aliserade tillvaro. Ändå är det något som saknas – insikten om att andra människor, kulturella värderingar och samhälleliga normer och lagar är en del av oss själva. Som den amerikanske filosofen, sociologen och socialpsy­ kologen George Herbert Mead (1924–25/1981 s. 292, min övers.) uttrycker det: ”Vi måste vara andra för att kunna vara oss själva.”

Meads ståndpunkt kanske verkar radikal. Det är nämligen svårt att tänka sig något mer intimt och individuellt än oss själva. Det måste väl ändå vara så att mitt sätt att vara, känna och tänka är mitt och inte ditt eller någon annans? Naturligtvis är det så. Det innebär emellertid inte att vårt sätt att vara, känna och tänka är förutbestämt eller något som vi själva

13

Konsten att.indd 13

09-09-09 10.19.27

inledning

har fullständig kontroll över. Full koll är en illusion. I grund och botten är vi sociala varelser som är beroende av varandra och de kulturella och sam­ hälleliga kontexter vi befinner oss i. Detta gäller för mer eller mindre allt vi gör, känner och tänker.

Således är konsten att vara sig själv ingen enmansshow. I stället är kons­ ten att vara sig själv i hög grad en fråga om våra sociala förmågor och behov. I detta sammanhang tänker jag framför allt på vår förmåga och vårt behov av att på olika sätt kommunicera med vår omvärld, att förstå och göra oss förstådda av våra medmänniskor, att påverka och påverkas av vår samtid.

Vad händer med oss i sällskap med andra? Vilken betydelse har kultu­ ren och samhället för den vi är eller vill vara? På vilket sätt uppfinner och uttrycker vi oss själva – den vi är och den vi vill vara – tillsammans med andra människor och i relation till kulturella värderingar eller samhälleliga normer och lagar? Vad skulle vi egentligen veta om oss själva om vi inte kommunicerade med andra? Skulle vi över huvud taget ha något behov av att vara någon eller veta något om oss själva om vi inte levde och verkade tillsammans, i en specifik kultur och i ett specifikt samhälle?

Det är i relation till denna typ av frågor som den här boken vill lyfta fram dels en del universella insikter om vad det innebär att vara sig själv, dels en del mer specifika insikter om vad det innebär att lyckas med kons­ ten att vara sig själv i dagens västvärld. Det individuella kommer hela tiden att problematiseras i relation till det sociala. Detta innebär att det mänskli­ ga livet, oavsett vilket plan det diskuteras på, studeras som det ter sig i form av gemenskap snarare än avskildhet och ensamhet. Däremot innebär det inte att jag kommer att försvara idén om att vi bör uppfatta oss själva som marionetter i andra människors eller kulturens och samhällets våld.

Vi är alltid mer eller mindre delaktiga i skapandet av oss själva.

I mångt och mycket är det jag kommer att tala om i termer av ”självet” synonymt med vår förmåga att utöva inflytande över omvärlden – att ak­ tivt delta i vår egen, andras, kulturens eller samhällets utveckling. Detta är emellertid en konst som kräver att vi kan relatera oss själva till våra med­

14

Konsten att.indd 14

09-09-09 10.19.27

inledning

människor – att ett slags ömsesidighet uppstår. Att vara sig själv är alltså en social konst. Vi måste också lära känna vår kulturs tidsspecifika värdering­ ar och vårt samhälles tidsspecifika normer och lagar – utifrån och in, inifrån och ut. Att vara sig själv är således både en social och en historisk konst.

I klassisk socialpsykologisk anda uppfattas självet som en ständig pro­ cess som inkluderar den enskilda människans relation till och ömsesidiga beroende av sina medmänniskor och den kultur och det samhälle hon utgör en del av. Att vara sig själv uppfattas helt enkelt som en social och historisk konst. Uttryckt annorlunda handlar konsten att vara sig själv om att balansera mellan individuell frihet och socialt tvång. På båda sidor lurar avgrunden, åtminstone om man vill vara sig själv. Man måste alltså hitta en balans om man inte ska slukas med hull och hår, eller rättare sagt som den person man är eller vill vara.

Bokens uppläggning Boken består av ett antal variationer på temat att det är en (social och his­ torisk) konst att vara sig själv. Variationerna är olika på så sätt att de glider mellan polerna (individuell) frihet och (socialt) tvång. En variation bely­ ser den fria sidan av oss själva, medan en annan belyser den disciplinerade sidan av oss själva. Vissa variationer belyser båda sidor samtidigt, med ton­ vikt åt det ena eller det andra hållet. I min egen variation, som utvecklas mot bakgrund av samtliga av de variationer jag tar upp, försöker jag hitta balansen mellan det individuella och det samhälleliga, mellan den frihet och det tvång som karaktäriserar vår tids västerländska kultur och samhäl­ le. Det är nämligen en sådan typ av jämvikt som vi måste uppnå om vi vill lyckas med konsten att vara oss själva här och nu.

Mer konkret kommer jag att diskutera allt från hur pojkar blir ”manliga” och flickor blir ”kvinnliga” till hur vi under modern tid kommit att känna alltmer äckel inför kroppliga vätskor och odörer, blivit som besatta av att tala om oss själva, tenderar att begära begäret, ja, helst av allt att själva vara

15

Konsten att.indd 15

09-09-09 10.19.28

inledning

begärda, lever konsumistiska och projektstyrda liv. Även idéer om hur vi blir självmedvetna och vad som krävs för att vi ska kunna berätta berättel­ sen om oss själva kommer att behandlas. Inte minst kommer arbetslivets förändring under moderniteten att kommenteras. Vad är det som gör en människa anställningsbar i dag? Över huvud taget kommer de egenskaper man bör ha för att få makt och status i det västerländska samhället i dag att ventileras. Det är alltså en mängd olika dimensioner av att vara sig själv som kommer att tas upp. Alla har dock samma syfte: att på ett eller annat sätt belysa innebörden av att det är en social och historisk konst att vara sig själv. (Mina slutsatser vill jag emellertid inte avslöja redan nu. Dem får du läsa boken för att få del av.)

De olika variationerna är inte utvalda för att vara heltäckande. Jag har tagit dem till mig för att jag tycker att de är intressanta. I boken står såle­ des långt ifrån alla svar som står att finna om konsten att vara sig själv.

Där­emot har var och en av bokens olika variationer på temat att vara sig själv gett mig som person aha-upplevelser. Att ta del av de insikter om själ­ vet, andra, kulturen och samhället som variationerna utgör och att vidare­ utveckla dem har öppnat mina ögon. Det har fått mig att se på mig själv, andra, kulturen och samhället på ett nytt sätt – ett sätt som jag upplever som meningsfullt. Min förhoppning är att boken ska ha samma effekt på dig. Att du ska lära dig ett och annat om dig själv och den kultur och det samhälle du lever i, sådant som du inte redan visste och kan ha nytta av när du försöker förstå dig på dig själv och bli den du vill vara.

I de inledande kapitlen utvecklas ett allmänt och universellt synsätt på vad det innebär att konsten att vara sig själv inte är en enmansshow. Hur och på vilka sätt inkluderar konsten att vara sig själv våra medmänniskor och den kultur och det samhälle vi lever tillsammans i?

Längre fram förflyttas bokens fokus. I stället för att utreda allmänna och universella villkor för självförverkligande handlar det i allt högre ut­ sträckning om självförverkligandets sociala villkor i dagens västerländska samhälle. Vad karaktäriserar den västerländska kulturen och samhället och exakt hur ser spänningsförhållandet mellan frihet och socialt tvång ut i

16

Konsten att.indd 16

09-09-09 10.19.28

inledning

västvärlden i dag? Vilka möjligheter och begränsningar innebär detta spän­ ningsförhållande om vi vill lyckas med konsten att vara oss själva? Vilka utmaningar ställs vi inför i den västerländska kulturen och det västerländs­ ka samhället i dag och hur kan vi bemästra dem i syfte att vara och förbli oss själva?

Låt mig slutligen tillägga att jag i boken blandar högt och lågt, det veten­ skapliga med det personliga. Bitvis är boken lättläst, medan den på andra ställen kan vara direkt svår. Mitt råd är att du då bara fortsätter läsa. Oftast brukar nämligen det svåra omvandlas till något lättare lite längre fram.

Naturligtvis kan du även stanna upp eller gå tillbaka och fundera över vad det egentligen står. Men för det mesta tror jag som sagt att det går bra att bara läsa på.

17

Konsten att.indd 17

09-09-09 10.19.28

Emma Engdahl är född och uppvuxen på Limhamn i Malmö.

Som ung var Emma på god väg att bli prima ballerina, men då hon krockade med en bil vände livet och tog en annan väg. År 2004 disputerade Emma i sociologi med doktorsavhandlingen A theory of the emotional self. I dag arbetar hon som forskare, lärare och vice akademichef vid Örebro universitet.

Emma bor med man, barn och katter i en gammal tjugotalsvilla i centrala Örebro.

Var bara dig själv!” Det är ett råd som de flesta av oss har

fått. Men att vara sig själv är inte lätt. Vårt sätt att vara, känna och tänka är nämligen inte förutbestämt. Det är inte heller något som vi själva har fullständig kontroll över.

Vi utvecklar och förverkligar oss själva i sällskap med andra människor och i relation till tidstypiska kulturella värderingar och samhälleliga normer och lagar. Att vara sig själv är en social och historisk konst. Samtidigt spelar vi själva en avgörande roll för vår självutveckling och vårt självförverkligande.

Vi är inte marionetter i andras, kulturens eller samhällets våld.

Annorlunda uttryckt: Att vara sig själv är en ständig balansgång mellan individuell frihet och socialt tvång. På båda sidor lurar avgrunden …

I Konsten att vara sig själv resonerar Emma Engdahl på ett vetenskapligt och personligt sätt kring vad det innebär att vara sig själv och vilken betydelse andra människor, kulturen och samhället har för vårt självförverkligande. Hon diskuterar även vad det innebär att förverkliga sig själv i dagens västvärld – en tid och ett samhälle som både ger möjligheter och ställer krav på att vi ska lyckas med konsten att vara oss själva.

Konsten att vara sig själv Emma Engdahl

”

” ”

För att utveckla en självidentitet måste vi kunna […] besvara frågan om vem vi är och vem vi vill vara. […] Besvärligheten ligger i att svaret inte finns inom oss utan mellan oss. Ensamma och isolerade har vi varken motiv eller förmåga att skapa en självidentitet, det vill säga bli självmedvetna på ett sätt som gör att vi kan berätta vem vi är och vem vi vill vara.” [Ur bokens femte kapitel]

Konsten att vara sig själv Emma Engdahl

Vissa menar att vetskapen om att det är en social och historisk konst att vara sig själv gör oss sorgsna. Vi sörjer alltså att vi inte bara skulle kunna vara oss själva. [– – –] [Men] på sätt och vis är denna insikt befriande. Den innebär ju att vi inte nödvändigtvis behöver vara de vi är – att saker och ting kan hända, att livet kan vända.”

[Ur bokens avslutande kapitel]

Best.nr 47-08927-7

Tryck.nr 47-08927-7-00

ORIG_cover_Konsten_att.indd 1

09-08-26 12.57.43