Else H. Devold
Ett och två – stå på tå Matematik för de yngsta i förskolan
1_2_omslag.indd 1
2010-07-09 09.52
Innehåll Matematik för de yngsta i förskolan 3 Lek och spel 5 Förslag till matematiska aktiviteter 7
1_2_sta_pa_ta_original.indd 2
1 Prata matematik 8 1.1 Matematiskt innehåll 8 1.2 Vardagsaktiviteter 10 1.3 Uppdrag 14 1.4 Lek och spel 15 1.5 Sånger, rim och ramsor 18 1.6 Böcker 19
4 Lokalisering 53 4.1 Matematiskt innehåll 53 4.2 Vardagsaktiviteter 54 4.3 Uppdrag 55 4.4 Lek och spel 57 4.5 Sånger, rim och ramsor 58 4.6 Böcker 68
2 Räkning 21 2.1 Matematiskt innehåll 21 2.2 Vardagsaktiviteter 23 2.3 Uppdrag 28 2.4 Lek och spel 28 2.5 Sånger, rim och ramsor 31 2.6 Böcker 36
5 Form 69 5.1 Matematiskt innehåll 69 5.2 Vardagsaktiviteter 70 5.3 Uppdrag 72 5.4 Lek och spel 73 5.5 Sånger, rim och ramsor 76 5.6 Böcker 78
3 Mätning 38 3.1 Matematiskt innehåll 38 3.2 Vardagsaktiviteter 39 3.3 Uppdrag 41 3.4 Lek och spel 43 3.5 Sånger, rim och ramsor 47 3.6 Böcker 51
6 Litteraturförslag 79
2010-07-09 10.04
Matematik för de yngsta i förskolan I den svenska läroplanen för förskolan, Lpfö 98, står det ”att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum”. När ska man då börja introducera matematiken för de yngsta? Vinner man något på att vänta? Bör man avskärma barnen från matematiken tills de börjar skolan? Nej, självklart inte. Matematiken finns där redan, oberoende av vad som står i läroplanen, och barnen finns mitt i matematiken. Utmaningen för de vuxna blir att försöka hänga på och följa med när barnen räknar, mäter, argumenterar och letar efter samband och mönster. De vuxna behöver ge även de yngsta barnen i förskolan möjlighet att utveckla sin matematiska kompetens genom lek, experimenterande och vardagsaktiviteter. Efterhand som ettåringarna börjar kunna förflytta sig genom att krypa, klättra eller gå, visar de tydligare att de har ett medvetet intresse för världen omkring sig. De visar genom hur de rör sig, hur de riktar uppmärksamheten på något och hur de gestikulerar, att de vill veta mer, att de vill lära sig. Ettåringarna pekar och pekar och väntar sig att de vuxna i närheten ska säga något om det som ettåringen pekar på. De vill delta i samtal och aktiviteter med världen omkring dem och de visar ett stort intresse och stor entusiasm för relationer, lekar och föremål. De yngsta förskolebarnen är koncentrerade på det som händer här och nu. Goda lärsituationer i en god lärmiljö Lek och samspel är viktigt när man ska skapa förutsättningar för matematik i förskolan. I samspelet med de vuxna kan barnen få hjälp, stöd och uppmuntran att se och förstå det matematiska i vardagen, i leken och i omvärlden. Hur de vuxna möter barnen i det dagliga samspelet har stor betydelse för barnens lärande. Små barn lär sig och utvecklas när en vuxen stödjer, uppmuntrar och interagerar aktivt med barnen. Personalen kan lägga en god grund för barnens matematiska erfarenheter genom att på lämpligt sätt strukturera och organisera miljön i förskolan. Vad de vuxna väljer att fokusera på skapar förutsättningar för barnen att se det som de inte uppfattar och upptäcker av sig själva. I samspel med andra kan barnen göras uppmärksamma på att vår omgivning kan beskrivas med hjälp av olika matematiska begrepp och föreställningar.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 3
2010-07-09 10.04
Barn lär sig mest när stämningen präglas av frihet, men kom ihåg att alla barn i förskolan ska få utveckla sin matematikförståelse. Det är personalens ansvar att uppmuntra och skapa förutsättningar för en tidig och god stimulans för alla barn. Personalen har ett särskilt ansvar att väcka intresset hos de barn som inte på eget initiativ räknar, mäter, argumenterar eller söker samband och mönster. De vuxna ska stödja, stimulera och ta tag i de möjligheter som finns hos barnen där och då, och de ska ha ett fokus som smittar av sig på barnen. Grundläggande matematiska aktiviteter Professor Alan Bishop har undersökt hur man uppfattar matematik i olika kulturer, och han har skrivit en bok om hur människor använder och lär sig behärska matematiken i vardagen (Bishop, 1991). Han beskriver matematik som något som har skapats utifrån den kultur och det samhälle människorna lever i. Matematik springer ur behovet att lösa problem och den har praktisk nytta i vardagslivet. Bishop har valt att se på likheter mellan kulturer och samhällen, och har kommit fram till ett antal matematiska aktiviteter som är gemensamma för många olika kulturer. Dessa matematiska aktiviteter är aktuella också när det handlar om små barn. När man ser på matematik utifrån det perspektivet blir det viktigt att barnen i förskolan möter matematiska aktiviteter som de upplever som nyttiga och relevanta. Följande sex kategorier kan användas för att beskriva matematiken i förskolan: 1 Lek och spel 2 Samtala och förklara 3 Räkning 4 Mätning 5 Lokalisering 6 Form De två första aktiviteterna, lek och spel och samtala och förklara, sker i samspel med andra. De står inte med här för att lek och spel i första hand är matematiska, utan för att det är viktigt att ha matematisk förståelse i lekar och spel. I den typen av aktiviteter följer man sociala regler eller spelregler. När man samtalar eller förklarar berättar man varför något är som det är. Man förklarar tillsammans med, eller för andra, i sociala sammanhang.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 4
2010-07-09 10.04
1_2_sta_pa_ta_original.indd 5
2010-07-09 10.04
1.2 Vardagsaktiviteter Mer mjölk Ämnesfokus: Resonera sig fram till en lösning på ett praktiskt problem. Mats sitter vid bordet i en hög stol med bygel. Hans mjölkmugg är tom, men han vill ha mer mjölk. Han har ett problem som han vill lösa. Hur får man mer mjölk i muggen när den är tom? Mats kan ropa ”mera mjölk”, slå muggen i bordet, kravla sig fri från bygeln, ned från stolen och hämta mjölken själv, peka på mjölkkartongen eller säga ”törstig”. Det finns många lösningar. När vuxna ser att barnen hittar en lösning kan de sätta ord på vad barnen gjorde och på så sätt förklara hur de tror att barnet resonerade. ”När du pekar på mjölkkartongen tror jag att du vill ha mer mjölk. Stämmer det?” På så vis sätter vi ord på barnens handlingar och stimulerar dem att aktivt hitta lösningar på ett problem.
Samtal Ämnesfokus: Att delta i dialoger ger träning i och erfarenhet av att uppfatta mönster i ett samtal där man pratar och lyssnar en i taget. Organisera dagliga små dialoger med alla barn. Med de yngsta barnen pratar ni om det som händer här och nu, gärna om fysiska leksaker eller redskap som barnen intresserar sig för och håller på med. Om barnet håller en leksaksbil i handen pratar ni tillsammans om bilen och om vad barnet gör med den nu. Ni kan ha små samtal mellan en vuxen och ett barn, eller med flera barn samtidigt. Kom ihåg att barnens bidrag är mycket mer än de ord de använder. Prata med dem om det som de just nu är intresserade av, och lyssna till vad de säger eller gör. Ni kan använda matematiska begrepp, tal och talord som passar in på det ni pratar om. Barnen utvecklar sitt muntliga språk och får erfarenhet av turtagning när ni i samtalen turas om att prata och lyssna.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 10
2010-07-09 10.04
Samtal om vardagsproblem Ämnesfokus: Resonera sig fram till en lösning på ett problem. För att utveckla problemlösningsförmågan kan ni arrangera samtal om vardagsproblem. Låt barnen vara aktiva deltagare i samtalen. Ge dem möjlighet att visa vad de menar och sätt ord på hur ni tolkar deras kroppsspråk, mimik och ljud. ”Är du arg för att någon tog din spade?” När det handlar om problem som barnen ofta stöter på och som de så småningom får olika erfarenheter av, kan de få hjälp att själva komma på vad som är klokt att göra. ”Vad ska vi göra nu då? Ska vi leta fram en ny spade eller be att få tillbaka den?” Låt barnen vara med och hitta en lösning – det är så de utvecklar sin förmåga att resonera sig fram till olika lösningar.
Dagens rytm i bilder Ämnesfokus: En medvetenhet om att dagen har fasta rutiner gör att barnen kan uppleva mönster och sammanhang mellan vardagens olika aktiviteter. Att tänka i mönster ger övning på att se sammanhang och ordningsföljd och att skeenden kommer efter varandra. Ta foton av vardagssysslorna, av barnen under dagens olika aktiviteter, eller gör teckningar som visar aktiviteterna. Häng upp bilderna på väggen i rätt ordningsföljd så att de visar vad som ska hända under dagen. Det hjälper barnen att få en bättre översikt över dagen. Börja gärna gradvis med två eller tre aktiviteter och öka på vartefter bilderna används och det uppstår behov av fler bilder. Låt barnen vara med och sätta upp bilderna och komma fram till i vilken ordningsföljd bilderna ska sättas upp. Prata tillsammans om vad bilderna föreställer och om det behövs nya bilder för nya aktiviteter.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 11
2010-07-09 10.04
2.3 Uppdrag Hämta något du behöver Ämnesfokus: Erfarenhet av antal och mängd. Ni dukar bordet tillsammans. Muggar och tallrikar har ställts på en vagn så att barnet som ska duka når dem. Den vuxne ber barnet hämta en mugg och ställa den på bordet. Om barnet förstår ökar den vuxne antalet muggar som barnet ska hämta, eller preciserar vilken mugg barnet ska hämta: ”Kan du hämta två muggar åt mig?” eller ”Kan du hämta muggen med en bild av en sol?” På så sätt får barnet erfarenhet av antal eller av att se efter vad som är likt och olikt hos muggarna. Andra uppgifter som kan stimulera lusten att räkna och använda antalsord: Kan du hämta en sked? Kan du plocka fram tre färgpennor? Kan du plocka fram två böcker som vi kan läsa? Kan du plocka fram tre spadar? Kan du hitta och samla ihop en massa kottar? Kan du plocka några blommor till mig? Kan du ge mig alla bilarna?
2.4 Lek och spel Ringar på en pinne Ämnesfokus: Sortera efter färg. Räkna hur många ringar det är på pinnen. Deltagarna får var sin pinne i olika färger. Ringar i samma färger läggs i en hög på bordet. Spelarna slår tärningen en i taget och ser vilken färg som kommer upp. Den som har en pinne i rätt färg får ta en ring i samma färg och trä på pinnen. Uppmana barnen att säga högt vilken färg tärningen visar, och att räkna hur många ringar de har på sin pinne. Den som först får alla ringarna på sin pinne vinner.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 28
2010-07-09 10.04
1, 2, 3 – på det fjärde ska det ske Ämnesfokus: Talorden ett, två och tre och ordningstalet fjärde. När ni sitter tillsammans med ett barn kan ni börja den här leken genom att säga: ”1, 2, 3 – på det fjärde ska det ske!” och kittla barnet. Gör det flera gånger, men hitta på nya saker att göra. Låt barnen komma med förslag på vad ni kan göra när det ”sker”: • kittla varandra • hoppa • skrika • grimasera
Tärningsspel med stor tärning Ämnesfokus: Räkna antalet ögon och flytta lika många steg. Det här tärningsspelet är enkelt och flexibelt. Det går ut på att kryssa i lika många rutor som antalet ögon på tärningen visar. Rita en stapel med tio rutor på ett stort papper. Barnen slår tärningen i tur och ordning. Den som slår får räkna hur många prickar det är på tärningen. För varje prick kryssar man i en ruta i stapeln. Om barnen kan räkna antal kan de först räkna antalet ögon på tärningen och sedan kryssa i lika många rutor i stapeln. Det blir enklare om de kryssar allteftersom de räknar prickarna. Under spelets gång kanske några barn vill räkna hur många tomma rutor det finns kvar i stapeln. Räknandet smittar av sig och barnen börjar kanske räkna andra saker också: antalet barn eller antalet stolar. Spelet tar ungefär 10 minuter när det är barn på 2–3 år som deltar.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 29
2010-07-09 10.04
4.5 Sånger, rim och ramsor Lätt på tå Ämnesfokus: Kroppsmedvetenhet. Följa rörelserna i ramsan och göra kroppen lätt eller tung utifrån texten i ramsan. Nu ska vi gå lätt på tå lätt på tå, lätt på tå. Nu ska vi gå lätt på tå lätta ja lätt på tå. Nu vi stampar foten hårt foten hårt, foten hårt. Nu vi stampar foten hårt foten hårt ja hårt.
1_2_sta_pa_ta_original.indd 58
2010-07-09 10.05
Björnjakt Ämnesfokus: Använda placeringsorden över, under och genom. Alla drar tillsammans på björnjakt för att hitta grottan där björnen bor. Men när björnen äntligen har hittats blir alla rädda och springer hem igen – samma väg som de kom. Vägen hem görs i omvänd ordning mot vägen till björngrottan, och i snabbare tempo. En leder leken och säger versraderna en i taget och gör rörelserna till. Texten ska sägas rytmiskt i samma takt som ni klappar på låren och i händerna. De andra upprepar versraden som ett eko, och gör samma rörelser som ledaren. Varje mening sägs först av ledaren och sedan av alla andra som är med.
(Alla klappar i samma takt, växelvis på låren och i händerna.) Ledaren: Nu ska vi ut på björnjakt! Alla: Nu ska vi ut på björnjakt. Ledaren: Alla följer med! Alla: Alla följer med. Ledaren: Vi är inte rädda! Alla: Vi är inte rädda. Ledaren: Kom, så går vi! Alla: Kom, så går vi.
Vi kommer till nå’t gräs, ett högt och svajigt gräs. Vi kan inte gå över det, vi kan inte gå under det. Vi måste gå igenom det. (Gnid handflatorna mot varandra och gör ljudet av högt och svajande gräs.) Svisch, svisch, svisch Vi kommer till en flod, en våt och kylig flod. Vi kan inte gå över den, vi kan inte gå under den. Vi måste gå igenom den. (Slå handflatorna mot golvet eller bordet och gör plaskljud.) Plask-plask, plask-plask
1_2_sta_pa_ta_original.indd 59
2010-07-09 10.05
Ett och två – stå på tå är en praktiskt inriktad bok om hur du på ett lekfullt sätt kan introducera matematik för de yngsta barnen i förskolan. Du får hjälp med att upptäcka och utveckla matematiken i förskolans vardag tillsammans med barnen. Matematiken finns överallt − i barnets eget utforskande av omvärlden, i de gemensamma aktiviteterna med lek, spel och sång, men också i vardagssysslorna som när barnen ska klä på sig och duka bordet. Bokens kapitel beskriver olika matematiska aktiviteter, som mätning och att prata matematik. Kapitlen är uppbyggda på samma sätt och inleds med en beskrivning av det matematiska innehållet, som sedan följs av förslag på vardagsaktiviteter, uppgifter, lek och spel, boktips, sånger, rim och ramsor med utgångspunkt i förskolans vardag.
Författaren Else H. Devold är utbildad förskollärare och har flera års erfarenhet från förskolan. Devold har tidigare skrivit boken Femma, sexa – det kommer en häxa, en introduktion till matematiska aktiviteter, spel och lekar för de lite äldre barnen i förskolan.
ISBN 978-91-27-42153-0
9 789127 421530
1_2_omslag.indd 2
2010-07-09 09.52