9789144105345

DEN EKONOMISKA

MÄNNISKAN

M I K A E L

E L I N D E R

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38838 ISBN 978-91-44-10534-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Per Engström Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Angelo Cavalli, Matton/OEM Images Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2015

INNEHÅLL

Förord 7 Del 1 Konsumtionsteori 1 Den ekonomiska människan 13

Bokens upplägg 16 Lästips 18 2 Konsumtionsteori 21

Uppbyggnad 22 Styrkor och svagheter 23 Preferenser 24 Budgetrestriktionen 34 Rationella val 36 Applikation – efterfrågan på restaurangluncher 40 Efterfrågekurvan 43 Sammanfattning 46 Lästips 46 Övningar 47 3 Möjligheter och begränsningar 49

Stort användningsområde 49 Beteendeekonomi 50 Normativa implikationer 64 Standardmodellen vs. beteendeekonomi 67 Sammanfattning 68 Lästips 69 Övningar 69 © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

3

Innehåll

4 Två tillämpningar av konsumtionsteorin 73

Trängselskatten i Stockholm 74 Leder straffavgifter till att föräldrar hämtar barnen i tid? 83 Sammanfattning 93 Lästips 93 Övningar 94 Del 2 Privatekonomiska tillämpningar 5 Beslut under osäkerhet 99

Modell för beslut under osäkerhet 100 Försäkringsmarknaden 107 Olika typer av försäkringar 113 Avslutande reflektioner 117 Sammanfattning 118 Lästips 119 Övningar 120 6 Spara och låna 123

Livscykelmodellen 124 Stämmer livscykelmodellen med hur människor agerar? 129 Låna pengar 134 Olika sätt att spara 137 Pensionssystemet 140 Reflektioner kring pensionssparande 146 Sammanfattning 147 Lästips 148 Övningar 149

4

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

Innehåll

7 Bostadsmarknaden 151

Priset på enskilda bostäder och boendekostnad 152 Prisläget på bostadsmarknaden 158 Den svenska fastighetsmarknaden 163 Sammanfattning 170 Lästips 171 Övningar 171 Del 3 Nya områden för konsumtionsteorin 8 Politisk ekonomi 175

Att välja politik 176 Vinna val 184 Valdeltagande 187 Sammanfattning 193 Lästips 194 Övningar 194 9 Brott och straff 197

En modell för när det är rationellt att begå brott 198 Brottsligheten i Sverige 201 Resultat från forskningen 206 Sammanfattning 213 Lästips 213 Övningar 214 10 Avslutande ord 217

Sakregister 221 Bildkällor 225

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

5

KAPITEL 1

Den ekonomiska människan

… om du inte förstår de rationella val som ligger bakom mycket av våra handlingar kan du inte förstå den värld som vi lever i. ur The Logic of Life, Tim Harford, journalist och författare

Tänk om du kunde läsa andras tankar. Då skulle du kunna förutse hur människor­agerar i olika situationer. Föreställ dig att du sitter vid ett pokerbord och kan läsa din motståndares tankar, eller att du är på en dejt och funderar på hur din dejtingpartner kommer att reagera om du föreslår ett romantiskt restaurangbesök. Om du kunde läsa andras tankar skulle du förstå deras reaktioner och många beslut skulle bli betydligt enklare.

Att kunna förutsäga människors agerande i olika situationer är ofta ovärderligt. Det gäller inte bara när två personer ska försöka förstå var­ andra. Hur framgångsrik ekonomisk politik blir, beror till exempel på hur väl beslutsfattarna har lyckats förutse hur människor kommer att reagera på politiken. På samma sätt avgörs en affärsstrategis lönsamhet av de tilltänkta kundernas reaktioner.

Vi nationalekonomer kan inte läsa tankar. Istället försöker vi förutse hur människor kommer att agera genom att använda teoretiska modeller av hur människor fattar beslut. Med hjälp av dessa modeller gör vi förutsägelser.

Vi jämför sedan förutsägelserna med hur människor faktiskt agerar och när modellerna är bra stämmer förutsägelserna överens med hur verkligheten ser ut. Modeller som visar sig fungera väl blir etablerade och de som fungerar mindre bra förkastas eller justeras.

I denna bok kommer vi att fördjupa oss i den teori som inom nationalekonomin kallas konsumtionsteori. Konsumtionsteorin utgör på många sätt grunden i hela mikroteorin, det vill säga den samling av teorier som © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

13

Del 1 Konsumtionsteori

ekonomer använder för att analysera individuellt beslutsfattande. Vi kommer att se att den välbekanta efterfrågekurvan, som tillsammans med utbudskurvan utgör fundamentet för teorin om utbud och efterfrågan, bygger på konsumtionsteorin. En god förståelse av konsumtionsteorin gör det därför inte bara lättare att förstå människors agerande utan utgör också en bra grund för fördjupningsstudier i nationalekonomi.

Människor är olika och verkligheten komplex. De frågor som vi kommer att beröra i denna bok skiljer sig åt på många olika sätt och berör olika grupper av människor i vitt skilda sammanhang. Trots det kan vi med hjälp av relativt enkla modeller ofta förutsäga hur människor kommer att reagera när förutsättningarna ändras. Genom att försöka förstå människors bevekelse­ grunder och vilka valmöjligheter de har kan vi förutspå vilka beslut de kommer att fatta. När vi ska förstå hur en individ kommer att agera ställer vi två enkla frågor: Vilka är individens önskemål och vilka valmöjligheter är realistiska? Sedan förutspår vi att individen agerar i enlighet med det alternativ som bäst uppfyller önskemålen.

Med denna metod kommer vi att besvara så vitt skilda frågor som: Kommer fler att läsa böcker om bokmomsen sänks? Kommer trängsel­skatter att leda till minskad biltrafik? Kommer föräldrar att bli mer benägna att hämta sina barn i tid på förskolor om de måste betala en straffavgift när de kommer för sent? Kommer fler föräldrar att rösta på ett parti som föreslår sänkta förskoleavgifter? Är brottsligheten i Stockholms tunnelbanestationer lägre för att de kameraövervakas?

Teorin utvecklades ursprungligen för att förstå traditionellt ekonomiska frågor, exempelvis varför diamanter är dyrare än vatten och varför priset på jordgubbar är som högst strax före midsommarafton. Med tiden har tillämpningsområdena blivit fler. Gary Becker, som belönades med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1992, är kanske den nationalekonom som mest framgångsrikt har visat att ekonomisk metod och konsumtionsteori kan användas för att förstå beslut som traditionellt sett inte har ansetts vara ekonomiska. I sitt Nobeltal (Becker, 1993) skriver han: The analysis assumes that individuals maximize welfare as they conceive it, whether they be selfish, altruistic, loyal, spiteful, or masochistic. Their ­behavior is forward-looking, and it is also assumed to be consistent over time. In particular, they try as best they can to anticipate the uncertain

14

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

1 Den ekonomiska människan

conse­quences of their actions. Forward-looking behavior, however, may still be rooted in the past, for the past can exert a long shadow on attitudes and values. Actions are constrained by income, time, imperfect memory and ­calculating capacities, and other limited resources, and also by the oppor­ tunities available in the economy and elsewhere.

Med hjälp av detta angreppssätt, som alltså är kärnan i konsumtionsteorin, har ekonomer sedan slutet av 1950-talet i allt större utsträckning tagit sig an frågeställningar som traditionellt har legat inom andra ämnesområden.

I takt med att antalet frågeställningar har blivit fler har också kritiken mot konsumtionsteorin blivit starkare. Ekonomer har oftast utgått från att människor agerar själviskt och strävar efter maximal materiell vinning. Detta förenklande antagande ligger bakom det som fortsättningsvis kommer att kallas standardmodellen. Denna modell av människan som en rationellt kalky­ lerande egoist har ofta kommit att kallas homo economicus, eller den ekonomiska människan. En del menar att denna modell är en så kraftig förenkling av mänskligt beslutsfattande att den faller på sin egen orimlighet. Denna kritik har dock ekonomer tagit med ro. Att teorin är orealistisk anses inte vara ett problem så länge förutsägelserna stämmer och teorin ger oss vägledning i de problem vi försöker förstå. Så länge förutsägelserna visar sig stämma med de beteenden vi observerar anses det istället vara en styrka att teorin är en förenkling. Det är just det som gör den användbar. Milton Friedman, som också har belönats med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, skrev så här i The Methodology of Positive Economics (1953): A theory or its ‘assumptions’ cannot possibly be thoroughly ‘realistic’ in the immediate descriptive sense so often assigned to this term. A completely ­‘realistic’ theory of the wheat market would have to include not only the conditions directly underlying the supply and demand for wheat but also the kind of coins or credit instruments used to make exchanges; the personal characteristics of wheat-traders such as the colour of each trader’s hair and eyes, his antecedents and education, the number of members of his family, their characteristics, antecedents, and education, etc.; the kind of soil on which the wheat was grown, its physical and chemical characteristics, the weather prevailing during the growing season; the personal characteristics of the farmers growing the wheat and of the consumers who will ultimately use it; and so on indefinitely. Any attempt to move very far in achieving this kind of ‘realism’ is certain to render a theory utterly useless. © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

15

Del 1 Konsumtionsteori

En teori som är lika komplex som människan själv och världen vi lever i hjälper oss alltså knappast att förstå mänskligt handlande.

Förutsägelser baserade på konsumtionsteori visar sig ofta, men långt ifrån alltid, stämma överens med verkligheten. Inom det fält som kommit att kallas beteendeekonomi har forskare från olika ämnesområden bidragit till att identifiera när konsumtionsteorin fungerar och när den inte fungerar.

Som vi ska se i följande kapitel är konsumtionsteorin så pass flexibel att många av de insikter som kommit från beteendeekonomin kan inkorporeras i konsumtionsteorins ramverk.

Bokens upplägg Boken är uppdelad i tre delar. I den första delen, som består av kapitel 1 till 4, introduceras konsumtionsteorin. I kapitel 2 bekantar vi oss med teorins grunder och uppbyggnad. I kapitel 3 fokuserar vi på teorins styrkor och på de svagheter som beteendeekonomin har hjälpt till att belysa och hantera.

I det fjärde kapitlet övar vi oss i att tillämpa teorin genom att steg för steg gå igenom hur teorin kan tillämpas på två konkreta frågeställningar. I det första fallet analyserar vi hur införandet av trängselskatt i Stockholm påverkade trafiken. I det andra fallet analyserar vi hur straffavgifter för föräldrar, som kommer för sent till förskolan när de ska hämta sina barn, påverkar hur ofta de kommer för sent till hämtningen.

I bokens andra del tillämpar vi konsumtionsteorin på tre olika problem som är typiskt ekonomiska och av stor privatekonomisk betydelse. I kapitel 5 anpassar vi konsumtionsteorin för att förstå beslut under osäker­het samt försäkringsmarknaden. I kapitel 6 studerar vi hur teorin kan anpassas för att analysera sparande och lånande över livet och går också igenom det svenska pensionssystemet. I kapitel 7 studerar vi prisbildningen på bostads­marknaden och ser om vi kan förklara de senaste decenniernas prisutveckling på villor. Syftet med att fokusera på dessa frågeställningar är att de belyser viktiga tillämpningar av konsumtionsteorin men också att visa att konsumtionsteorin utgör ett ramverk som vi själva kan använda för att fatta rationella privatekonomiska beslut. Förutom att ge värdefull vägledning för den som vill fatta kloka privatekonomiska beslut för egen del, utgör konsumtions­teorin också ett viktigt ramverk för den som ger råd och vägledning till andra i privatekonomiska frågor. Konsumtionsteorin 16

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

1 Den ekonomiska människan

utgör tillsammans med beteendeekonomin värdefull vägledning vid privat­ ekonomiskt, företags­ekonomiskt och politiskt beslutsfattande.

I bokens tredje del visas två forskningsområden som ligger lite utanför nationalekonomins kärna. Syftet är att visa den bredd som finns i modern nationalekonomisk forskning. I kapitel 8 presenteras det fält som kallas politisk ekonomi. I politisk ekonomi används modeller som är inspirerade av konsumtionsteorin för att förstå politiskt beslutsfattande. Syftet är att kunna förutsäga politiska beslut. I kapitel 9 fokuserar vi på varför vissa begår brott och hur brott kan motverkas. Även här är modellerna baserade på logiken i konsumtionsteorin. I kapitlet försöker vi också se vad vi kan säga om modellerna utifrån svensk brottsstatistik.

Genomgående kommer forskningsresultat som relaterar till fråge­ ställningarna i de olika kapitlen att presenteras. Syftet är att visa hur ekonomer tillämpar konsumtionsteorin och vilken bredd och vilka möjligheter som finns i den forskning som utgår från konsumtionsteorin. Ett annat syfte med att presentera forskningsresultat är att visa vilket stöd det finns för teorin. Både forskningsresultat som stödjer och motsäger teorierna kommer att presenteras.

I varje kapitel finns ett antal fördjupningsrutor. Syftet med dessa är att fördjupa bilden av det som tas upp i kapitlet. Det kan vara matematiska fördjupningar, exempel på tillämpningar, reflektioner eller redogörelser för forskningsstudier. Huvudbudskapet i boken framgår förhoppningsvis även utan fördjupningsrutorna, men blir då fattigare och antagligen svårare att ta till sig.

För att bli skicklig i att tillämpa de modeller som presenteras i boken krävs förutom övning också djupare studier av litteratur som fokuserar på specifika tillämpningar. I slutet av varje kapitel finns därför tips på kompletterande litteratur. Bland dessa tips finns åtskilliga artiklar från tidskriften Ekonomisk Debatt som ges ut av Nationalekonomiska ­Föreningen. I Ekonomisk Debatt publiceras många bra och lättillgängliga forskningsartiklar på svenska. Dessa artiklar utgör ett bra komplement till denna bok. Ytterligare en fördel är att alla artiklar i Ekonomisk Debatt finns att läsa gratis online på: www.nationalekonomi.se. Andra lästips är rapporter av olika slag, artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter eller böcker som på olika sätt kompletterar budskapet i denna bok. Förutom de lästips som finns i slutet av varje kapitel rekommenderas också © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

17

Del 1 Konsumtionsteori

bloggen Ekonomistas , som löpande rapporterar om och kommenterar ny nationalekonomisk forskning och ekonomisk politik. Den berör stort som smått – alltifrån optimal penningpolitik och skattepolitik till frågor om huruvida barn borde spela mindre datorspel eller hur man bäst undviker att få inbrott i sin bil.

I slutet av varje kapitel finns också ett antal övningsuppgifter. Syftet med dessa är att underlätta förståelsen av konsumtionsteorin, hur den kan tillämpas och vilka som är dess styrkor och svagheter. Tanken med uppgifterna är att de ska stimulera till diskussion och reflektion kring ämnet.

Därför redovisas heller inga svar på dessa frågor, och i många fall kan man resonera på olika sätt. Uppgifterna är utformade för att diskuteras i mindre grupper.

Förhoppningen är att du, efter att du tagit dig igenom boken, självständigt ska kunna tillämpa teorin för att få svar på frågor om hur män­ niskor kommer att agera i olika situationer. För att lyckas med detta krävs både ett gott omdöme, erfarenhet och god kännedom om forskningen på området. Även om du inte kommer att kunna läsa tankar efter att ha läst boken kommer du säkert att bli bättre på att förutse hur människor agerar i olika situationer.

Lästips Harford, Tim (2007). The Undercover Economist. Abacus.

Harford, Tim (2008). The Logic of Life – Uncovering the New Economics of Everything.

London: Little Brown.

Om du önskar litteraturtips till nattduksbordet rekommenderas varmt Tim Harfords böcker The Undercover Economist och The Logic of Life. Den förra förklarar mikroekonomisk teori på ett mer underhållande sätt än kanske någon annan bok i ämnet. I den senare presenteras ny och ofta provokativ forskning, baserad på bland annat konsumtionsteori, om så vitt skilda frågor som varför tonåringar i vissa delstater i USA är mer benägna att ha oralsex än i andra delstater eller varför det kan vara rationellt att vara rasist.

Levitt, Steven, D. och Stephen J. Dubner (2014). Freakonomics: en vildsint ekonom förklarar det moderna livets gåtor. Volante.

18

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

1 Den ekonomiska människan

Freakonomics var den första boken om nationalekonomi att nå en plats på New York Times Bestseller lista och anses idag vara en klassiker. Läs och njut!

Kahneman, Daniel (2013). Tänka, snabbt och långsamt. Volante.

Tänka, snabbt och långsamt går på ett lättillgängligt sätt igenom hur forskningen i gränslandet mellan psykologi och ekonomi visat hur människor systematiskt avviker från rationellt beslutsfattande i olika situationer.

Becker, Gary S. (1992). Nobel Lecture: The Economic Way of Looking at Behavior.

Journal of Political Economy 101(3): 385–409.

Gary Beckers Nobelföreläsning är inspirerande och visar på bredden i konsumtions­teorin och hur den har bidragit med viktiga insikter inom områden som tidigare har legat utanför nationalekonomins område.

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

19

KAPITEL 2

Konsumtionsteori

Den som inte kan vad han vill måste vilja det han kan.

Battista Guarini, italiensk skald

Vad avgör hur många som kommer att köpa en viss mobiltelefon, vilket abonne­mang de väljer och hur mycket de kommer att använda telefonen? För att kunna besvara frågor som dessa använder ekonomer konsumtionsteorin, det vill säga en teori om hur individer bestämmer vad de köper och hur mycket de köper av olika varor och tjänster.

Som vi kommer att se är konsumtionsteorin enkel i sin struktur men samtidigt mycket kraftfull i och med att den kan anpassas för att förstå många olika typer av individuella beslut. Genom väl valda men förenklade antaganden om människors agerande blir teorin användbar och träffsäker i sina förutsägelser. Enligt konsumtionsteorin kan individuella beslut förstås genom att man utgår från att människan rationellt kalkylerar vad som är det bästa valet i en given situation. Vi kommer ofta, men inte alltid, att utgå från att det är egenintresset som avgör vad som är det ”bästa” valet.

I detta kapitel kommer vi att se hur teorin kan användas för att förstå hur priser och inkomster påverkar konsumenters efterfrågan av vanliga varor och tjänster, som till exempel mobiltelefoner, böcker, mat och bostäder.

Fokus ligger på att du ska förstå grunderna i teorin så att du kan börja använda den för att analysera andras men också dina egna beslut.

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

21

Del 1 Konsumtionsteori

Uppbyggnad Konsumtionsteorin bygger på tre hörnstenar: antaganden om preferenser, rationalitet och restriktioner. En individs preferenser beskriver hur individen värderar olika varor och tjänster. En del tycker bättre om äpplen än bananer, andra gillar inte äpplen alls och några tycker lika mycket om äpplen som bananer. Preferenserna anger alltså hur olika konsumtionsalternativ värderas. Vidare antas individerna vara rationella. Med det menas att de försöker tillfredsställa sina preferenser i så hög utsträckning som möjligt.

Med andra ord: Om någon föredrar kaffe framför te och erbjuds att välja mellan kaffe eller te, utgår vi från att individen väljer kaffe. Den tredje hörnstenen – restrik­tioner – är också viktig. Många människor tycks ha närmast obegränsade önskemål och föredrar mer framför mindre. Men även om de har preferenser för ett exklusivare boende, finare bil, eller fler utlandsresor kan de inte välja att konsumera hur mycket som helst. Alla möter begränsningar i vad de kan välja att köpa. Dessa begränsningar kallas restriktioner.

För de flesta konsumenter utgör deras inkomst och priserna på olika varor de viktigaste restriktionerna för vad de kan köpa.

Teori och modell

En teori utgör en abstraktion av verkligheten med syfte att hjälpa till att förstå ett fenomen. Konsumtionsteorin är ett exempel på en sådan teori.

För att en teori ska vara användbar behöver den förenkla verkligheten och ge tydliga och träffsäkra förutsägelser – prediktioner. Den ska, med andra ord, ge oss svaret på frågan vi ställer.

Ofta används begreppet teori och modell synonymt. En vanlig distinktion mellan teori och modell är dock att en modell är en konkretisering eller specificering av en teori. Om vi tar konsumtionsteorin som exempel syftar den till att beskriva hur konsumenter ändrar sina konsumtionsval när priser och inkomster förändras. Genom att göra precisa antaganden om preferenser, restriktioner och rationalitet får vi en modell som vi kan använda för att besvara dessa frågor.

Inom nationalekonomin använder vi ofta modeller som är formulerade med hjälp av matematik, men modeller kan formuleras på många olika sätt, till exempel med hjälp av bilder. En karta är ett exempel på en modell i form av en bild.

22

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

2 Konsumtionsteori

Med hjälp av antaganden om preferenser, rationalitet och restriktioner kan vi konstruera en modell som beskriver vad individer väljer att köpa. Vi kommer också att se att efterfrågekurvan, som visar hur priset på en vara avgör hur mycket en individ vill köpa av den, kan härledas från konsumtions­ teorin. Efterfrågekurvan, som utgör ett av två ben i teorin om utbud och efterfrågan, bygger alltså i allt väsentligt på konsumtionsteorin.

Styrkor och svagheter Styrkan i konsumtionsteorin ligger i att vi med några få antaganden kan göra träffsäkra förutsägelser, så kallade prediktioner, för hur individer kommer att ändra sina konsumtionsval när priser och inkomster förändras. Utan att veta något specifikt om de människor som fattar besluten kan vi alltså i många fall säga huruvida de kommer att köpa mer eller mindre av en vara när till exempel priset på varan stiger. Detta gör också att teorin kan användas för att göra utsagor om hur ekonomisk politik påverkar konsumtionsval.

Bestämmer riksdagen att skatten på nötkött ska sänkas så sjunker priset som konsumenterna får betala för nötkött och vi förutspår att mer nötkött kommer att säljas. Även om detta exempel kan tyckas vara trivialt, ger teorin oss tydliga prediktioner även i mer komplicerade fall.

Det som är styrkan med teorin är också till stor del dess svaghet. Om vi inte vet särskilt mycket om de människor vars beslut vi vill uttala oss om är modellen kraftfull. Den fungerar alltså ofta bra för att förstå hur stora grupper av individer beter sig. Om vi däremot känner människorna väl eller vet mer om den situation de befinner sig i, kan modellen – fel använd – ge vilseledande prediktioner. Detta är en utmaning när vi vill förstå beslut i små grupper. Låt oss ta ett exempel. Anta att vi vill förstå om en grupp individer kommer att förändra sin konsumtion av nötkött om priset sänks.

Vår modell kommer med sina enklaste antaganden att förutspå att konsumtionen kommer att öka i denna grupp. Men om vi nu vet att alla i gruppen är veganer, då vet vi något viktigt om deras preferenser. I denna grupp är det troligt att konsumtionen inte skulle ändras nämnvärt. Om vi då hade tillämpat konsumtionsteorin, utan att ta hänsyn till denna information, hade våra förutsägelser blivit missvisande.

Konsumtionsteorin är dock så pass flexibel att den kan anpassas så att vi kan göra förutsägelser även om hur veganer kommer att anpassa sin konsum© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

23

Del 1 Konsumtionsteori

tion när priset på nötkött förändras. Det gör vi genom att ta hänsyn till att vi vet att veganer inte värdesätter konsumtion av nötkött när vi gör antaganden om vilka preferenser konsumenterna har. För att veta när en teori är fruktbar att tillämpa, och vilka anpassningar som eventuellt behöver göras, krävs träning och erfarenhet men också ett gott omdöme. Innan vi går in på hur och när vi kan tillämpa teorin ska vi fördjupa oss i teorins beståndsdelar och hur den fungerar.

Preferenser Människor har olika smak och önskemål. En del gillar att resa till varma länder, vissa föredrar vintersemestrar och några gillar bäst att vara hemma.

På samma sätt har människor olika smak när det gäller kläder, mat, fritidsintressen och så vidare. Hur människor värderar varor och tjänster avgörs av deras preferenser. En individs preferenser beskriver alltså vad och hur mycket hen gillar och inte gillar olika alternativ. Till exempel kan en individ föredra en banan framför ett äpple, men hellre vilja ha två äpplen än en banan.

För att kunna göra förutsägelser om individers konsumtionsval måste vi anta något om hur preferenserna ser ut. Vi vet att människor tycker om olika saker så vi vill inte göra alltför starka antaganden. Våra antaganden ska vara så generella som möjligt, det vill säga de ska fånga viktiga drag hos så många individers preferenser som möjligt.

Vi kommer att börja med tre viktiga antaganden. Preferenserna antas vara kompletta, transitiva och uppfylla vad som kallas icke-mättnad. Med dessa tre antaganden kan vi konstruera grunden i vår modell, men ofta kommer vi att behöva göra ytterligare antaganden om preferenserna, till exempel om vad individer värdesätter. Men låt oss först diskutera vart och ett av dessa tre grundläggande antaganden.

KOMPLET THET

Vårt första antagande är att individernas preferenser är kompletta. Med det menar vi att individer kan rangordna alla olika varukorgar. Med varukorg menas en kombination av varor och tjänster. Till exempel kan en varukorg bestå av det som en individ normalt köper under en månad. En annan varukorg kan då skilja sig i det att den består av fler biobesök, mer kurslitteratur 24

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

2 Konsumtionsteori

eller mindre pizza, men i övrigt innehåller samma kombination av varor och tjänster. Med rangordna menar vi att individen kan jämföra och värdera vilken av två varukorgar som föredras, alternativt anse att varukorgarna är likvärdiga. Om varukorgarna är likvärdiga säger vi att individen är indifferent mellan de två alternativen. För att preferenserna ska vara kompletta krävs att individen kan rangordna alla olika varukorgar. Det innebär till exempel att en individ, i en given situation, antingen föredrar apelsin framför banan, banan framför apelsin, eller tycker att de är likvärdiga. Antagandet är däremot inte uppfyllt om individen inte vet om den föredrar apelsin framför banan. Även om antagandet om kompletthet är uppfyllt i många situationer är det kanske inte alltid det i situationer då individen inte har några erfarenheter av valet. Ett sådant exempel skulle kunna vara valet mellan plast- eller porslinsfyllning vid lagning av en tand. I en sådan situation kan det vara svårt att veta vilket alternativ som är att föredra.

TRANSITIVITET

Vårt andra antagande är att preferenserna är transitiva. Transitiva preferenser är logiskt konsekventa i det att om en individ föredrar bananer framför äpplen och äpplen framför apelsiner måste bananer också föredras framför apelsiner. Om en individ skulle föredra bananer framför äpplen och äpplen framför apelsiner, men apelsiner framför bananer då skulle preferenserna inte vara transitiva. Om preferenserna inte är transitiva skulle det kunna bli så att individer väljer att byta en banan mot ett äpple, för att sedan byta äpplet mot en apelsin och sedan byta apelsinen mot en banan igen. Antagandet om transitivitet är till stor del tekniskt men är viktigt för att modellen ska ge tydliga prediktioner.

Låt oss illustrera transitiva preferenser med ett exempel. Anta att Kim föredrar apelsin (A) framför banan (B), banan framför clementin (C), och apelsin framför clementin. I detta fall uppfyller Kims preferenser antagandet om transitivitet. Låt oss se varför det blir så.

Om vi skriver: A≻B, betyder det att apelsin föredras framför banan.

A≺B, betyder det att banan föredras framför apelsin © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

25

Del 1 Konsumtionsteori

A∼B, betyder det att båda anses vara likvärdiga, det vill säga indifferens råder.

Vi kan skriva Kims preferenser för de olika frukterna enligt följande: A≻B; B≻C; A≻C När A föredras framför B och B föredras framför C måste också A föredras framför C, annars uppfyller preferenserna inte antagandet om transitivitet.

I detta fall är det tydligt vad Kim gillar mest, näst mest och så vidare. Men anta nu istället att Kim föredrar clementin framför apelsin (C≻A) och att Kim har en banan (B). Kim vill då byta bananen mot en apelsin eftersom A≻B. Nu vill dock Kim byta apelsinen mot en clementin eftersom C≻A och sedan vill Kim byta clementinen mot bananen eftersom B≻C och då är vi tillbaka i utgångsläget där Kim vill byta bananen mot en apelsin. Så kan vi hålla på i all evighet. Preferenserna är inte transitiva, det vill säga det går inte att säga entydigt vad Kim gillar mest, näst mest och så vidare.

Det har gjorts ett flertal studier där vuxna försökspersoner upprepade gånger får se två olika varor ur ett stort urval. För varje kombination får de säga vilken av de två varorna de föredrar eller om de två alternativen är likvärdiga. Resultaten tyder på att de allra flesta uppfyller antagandet om transitivitet. Studier på barn visar dock att det är betydligt färre barn än vuxna som har transitiva preferenser.1 ICKE-MÄT TNAD

Det tredje antagandet är att mer föredras framför mindre av samma vara.

Individerna antas alltså vilja ha mer av sådant som de värdesätter. Detta antagande är i många sammanhang rimligt och hjälper oss att förstå konsumtionsbeslut. Även om det är lätt att räkna upp situationer då detta antagande verkar vara uppfyllt är det också relativt enkelt att komma på situationer då detta antagande inte verkar vara uppfyllt. Till exempel är det inte alla som föredrar 20 köttbullar framför 10 köttbullar till middagen. För att antagandet ska vara uppfyllt krävs dock bara att 20 köttbullar inte upplevs vara ett sämre alternativ än 10 köttbullar. Det går dock att tänka sig situationer då det skulle 1 Se t.ex. Arnold A. Weinstein (1968). Transitivity of preference: a comparison among age groups. Journal of Political Economy 76(2): 307–311.

26

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

2 Konsumtionsteori

kunna uppfattas som direkt motbjudande med allt för stora portioner. Även om det alltså är lätt att tänka sig extrema fall där antagandet inte är uppfyllt, är antagandet ändå rimligt i väldigt många fall.

EGENINTRESSET

I de allra flesta tillämpningarna av konsumtionsteorin antas konsumenter värdera varor och tjänster utifrån vilken tillfredsställelse de ger dem själva, utan särskild hänsyn till hur andra påverkas av deras konsumtionsval. En individ som väljer mellan fisk eller kött till middag antas alltså välja det som individen själv gillar bäst – inte det som är bäst för någon annan (t.ex. genom minskad miljöpåverkan). Det går dock alldeles utmärkt att anta att preferenserna innefattar omtanke om andra, så kallade altruistiska preferenser. Vi kommer att återkomma till altruistiska preferenser i nästa kapitel.

Att anta att individer agerar utifrån sitt egenintresse förenklar ofta analysen utan att göra avkall på träffsäkerheten i prediktionerna. Men det innebär inte att det alltid är fruktbart att anta att egenintresset styr konsumtionsval.

Vi vet att en betydande och växande grupp människor i vårt samhälle väljer att betala extra för till exempel mat som är ekologiskt producerad. Att en del väljer rättvisemärkta eller ekologiska bananer framför konventionellt odlade, trots ett ofta högre pris, tyder på att konsumenter ibland tar hänsyn till hur andra påverkas av deras konsumtionsbeslut. Hur stor hänsyn som tas till andra är svårt att bedöma, men det är ändå uppenbart att de flesta i första hand baserar sina konsumtionsval på hur de påverkar dem själva. I många sammanhang är därför förenklingen att individer gör sina konsumtionsval utifrån sitt egenintresse fruktbart. Analysen blir alltså ofta enklare utan att prediktionerna blir missvisande.

NY T TOFUNK TIONEN

Ekonomer brukar representera en individs preferenser med hjälp av en nytto­ funktion. Nyttofunktionen beskriver hur individen värderar olika varu­ korgar. Att använda sig av nyttofunktioner tydliggör exakt vilka antaganden om preferenser som ligger till grund för analysen. Varje specificering av en nyttofunktion innehåller fler antaganden än de om kompletthet, transitivitet och icke-mättnad. © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

27

Mikael Elinder är docent och lektor i national­ ekonomi vid Uppsala universitet och är även verksam vid Institutet för Näringslivsforskning.

Han undervisar och forskar om individuellt beslutsfattande med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Hans forskning berör även offentlig ekonomi i en bredare bemärkelse.

DEN EKONOMISKA MÄNNISKAN Visste du att många nationalekonomer idag engagerar sig i så vitt skilda frågor som varför föräldrar ofta kommer för sent när de hämtar sina barn på förskolan eller hur trängselavgifter kan minska bilpendlingen? I den här boken visas hur ekonomisk teori används för att förstå människors beslut om hur de använder sin tid och sina pengar. Ambitionen är att lära ut de teoretiska grundstenarna och ge utrymme för kritiskt tänkande samt att visa hur teorier utvärderas med hjälp av empiriska studier.

Den ekonomiska människan fokuserar på konsumtionsteorin och visar hur den kan användas för att hjälpa oss förstå hur samhället fungerar. Boken ger många exempel på att teorin är ett kraftfullt verktyg, men lyfter även fram situationer där standardteorin inte räcker till utan missar väsentliga delar av mänskligt beteende.

Den ekonomiska människan är en modern lärobok för grundkursen i nationalekonomi. Den presenterar konsumtionsteori tillsammans med insikter i beteendeekonomi på ett lättbegripligt sätt. I boken presenteras också forskningsresultat från många olika studier. Författaren visar dessutom hur teorin kan användas för att ge vägledning i privatekonomiska beslut genom att analysera frågor som pensionssparande, lån, försäkringar och bostadsköp. Boken avslutas med att tillämpa teorin på två områden som traditionellt legat utanför nationalekonomin: politik och kriminalitet.

Art.nr 38838

www.studentlitteratur.se