9789127421677 by Smakprov Media AB

PULS Biologi Fokus

Undersökande arbetssätt Skriv tydliga svar på de olika frågorna i din rapport – som hela meningar. Fråga eller problem Planering

Hypotes Vilket material behöver du? Hur ska du göra? Varför vill du göra så? Vad kan gå fel? Hur ska du få bort felkällorna? Vilka risker finns det? Hur ska du hantera dem?

Genomförande

Utvärdering

Genomför undersökningen enligt planen. Skriv ner dina resultat. Är resultaten rimliga? Vad visade undersökningen? Hur stämmer resultatet med din hypotes? Hur säkra är dina resultat? Vad skulle du ändra på om du skulle göra om undersökningen? Har du någon ny hypotes du skulle vilja testa?

PULS Biologi Fokus för grundskolans år 7-9 Berth Andreasson, Sture Gedda, Birgitta Johansson, Lars Bondesson, Ingemar Zachrisson Puls Biologi Fokus består av

Biologi FOKUS

• 5 avdelningar, Planetens gränser, Myller, Ekologi, Människan och Arv & utveckling, alla med utgångspunkt i Lgr 11 och Centralt innehåll och helt parallell med Puls Biologi grundbok. • Specialskrivna texter som underlättar för elever med lässvårigheter och svenska som andraspråk. Textraderna är numrerade. • Förklarande och inspirerande bilder. • Layouten är anpassad för att underlätta läsningen. • Elevstöd för genomförande av naturvetenskapliga undersökningar. • Ett brett urval av varierade uppgifter anpassade för att svara mot kunskapskraven i Lgr 11 och som förbereder eleverna inför de nationella ämnesproven. • Digital elevbok. Det omfattande digitala lärarmaterialet innehåller kommentarer och stöd för kunskapsbedömning, handledning till demonstrationer och laborationer, facit till arbetsuppgifter och extra arbetsmaterial. Det finns också Fokusfrågor som är sorterade under textens rubriker, Fokus Ordlista samt särskild lärarhandledning för Dig som arbetar med Fokusböckerna. För mer information om våra digitala produkter, se www.nok.se/puls I PULS-serien ingår

Biologi FOKUS

Kemi FOKUS

ysik FOKUS

ISBN 978-91-27-42167-7

9 789127 421677

PULS Biologi Fokus omslag 2011 Flikar.indd 6

2013-09-19 16:02

PULS Biologi_0 2011_MS.indd 1

2011-05-19 10.07

Innehåll Planetens gränser 6

Växter 64

En planet som passar för liv 7 Jorden tunna skal av liv 8 Liv i olika miljöer 10 Att forska och undersöka 12

Vad behöver alla växter? 65 Växterna tillverkar socker 66 Ett myller av olika växter 68 Alger 70 Mossor 72 Lummer, fräken och ormbunkar 73 Fröväxter 74 Sammanfattning 77

Livets myller 14 Ordning i myllret 16 Vad är typiskt för liv? 17 En eller flera celler 18 Olika slags celler 19 Linné ordnade växter och djur 20 Arter och deras namn 22 Ny ordning i livets myller 24 Livets utveckling 25 Sammanfattning 27

Bakterier och arkéer 28 Först och minst 29 Bakterier överallt 30 Sammanfattning 31

Djur 32 Vad behöver alla djur? 33 Olika sätt att sortera djuren 34 Urdjur 36 Svampdjur 36 Nässeldjur 37 Maskar 38 Tagghudingar 39 Blötdjur 40 Leddjur 42 Ryggradsdjur 50 Störst och minst bland ryggradsdjuren 60 Sammanfattning 63

Svampar 78 Varken växter eller djur 79 Svampar nästan överallt 80 Tre olika sätt att skaffa näring 82 Lav är både svamp och alg 83 Sammanfattning 83

Ekologi 84 Så fungerar naturen 86 Från individ till biosfär 87 Tillsammans i ekosystemet 88 Fotosyntesen ger energirik näring 90 Växter och bakterier ger byggmaterial 92 Råvarorna tar inte slut 93 Energi och atomer förs vidare i näringskedjor 95 Näringskedjor vävs ihop till näringsvävar 96 Ett helt ekosystem - sjön 98 Ny energi och gamla råvaror 99 Sammanfattning 99

Människan i naturen 100 Människan – ett djur med kultur 101 Människan har gjort om naturen 102 Räcker naturresurserna? 104 Ekosystemen till vår tjänst 106

INNEHÅLL

PULS Biologi_0 2011_MS.indd 3

2011-05-19 10.07

Mat till nio miljarder 108 Hållbar utveckling 110 Miljöarbetet i Sverige 111 Begränsad klimatpåverkan 112 Frisk luft 114 Bara naturlig försurning 115 Levande sjöar och vattendrag 116 Grundvatten av god kvalitet 117 Myllrande våtmarker 118 Ingen övergödning 119 Hav i balans samt levande kust och skärgård 120 Ett rikt växt- och djurliv 122 Levande skogar 124 Ett rikt odlingslandskap 125 Säker strålmiljö 126 Skyddande ozonskikt 126 Storslagen fjällmiljö 127 Giftfri miljö 128 God bebyggd miljö 130 Hela jorden är vårt ekosystem 132 Sammanfattning 133

Människan 134 Att vara människa 136 Att må bra och att må dåligt 137 Stenåldersmänniskan i dataåldern 138 Kroppens organ samarbetar 140 Kroppens organsystem 141 Vad är ett funktionshinder? 142 Att åldras och dö 144 Sammanfattning 145

Hud, skelett och muskler 146 De största organen 147 Hur skyddar huden din kropp? 148 Skelettet håller dig uppe 150 Muskler finns i hela kroppen 152 Lederna gör att du kan röra dig 154 Skador i skelett och muskler 155 Sammanfattning 155

Blodet 156 Blodet går runt i kroppen 157 De två kretsloppen 158 Blodkropparna är blodets celler 160 Hjärtat 162 Blodkärlen 164 Blodet och kroppens försvar 166 Försvaret kan behöva hjälp 166 Allergi 167 Blodgrupper 168 Sjukdomar i blod, hjärta och blodkärl 169 Sammanfattning 169

Maten 170 Varför behöver du äta? 171 Ostsmörgåsens väg 172 Vad används maten till? 174 Vad ska man äta? 176 Sjukdomar i mun, mage och tarm 178 Sammanfattning 179

Andningen 180 Varför måste du andas? 181 Från näsa till lunga 182 Sjukdomar och besvär i luftvägarna 185 Sammanfattning 185

Kroppens avfall 186 Varför behöver vi kissa? 187 Njurarna renar blodet 188 Sjukdomar i urinorganen 189 Sammanfattning 189

Hjärnan 190 Vi reagerar på intryck 191 Nervsystemet 192 Hormonerna 194 Att reagera snabbt 196 Vad finns det i hjärnan? 198 Tankar och känslor 200 Olika områden i stora hjärnan 202 Hjärnans kemi 204

INNEHÅLL

PULS_Biologi_0 2011.indd 4

2013-09-12 13:58

Stress och vila 206 Hjärnans skador och sjukdomar 208 Sammanfattning 209

Sinnena 210 Sinnena samarbetar 211 Ögat och synen 212 Synfel och sjukdomar i ögat 215 Örat och hörseln 216 Balansorganet sitter i örat 218 Sjukdomar i örat 219 Näsan och luktsinnet 220 Tungan och smaksinnet 222 Känselsinnet 223 Sammanfattning 223

Sex 224 Mogen för kärlek och sex? 225 Lustens biologi 226 Sex i människans kultur 228 Kan man göra vad som helst? 230 Könsorganen 232 Mens och befruktning 234 Fostret utvecklas 236 Preventivmedel 238 Barn eller inte? 240 Kan man bli sjuk av att ha sex? 242 Sammanfattning 245

Droger 246 Vad är en drog? 247 Tobak 249 Alkohol 254 Narkotika 256 Fyra grupper av narkotika 258 Läkemedel som kan ge beroende 260 Sniffning 262 Dopning 263 Sammanfattning 263

Arv och utveckling 264 Arvet 266 Vi är både lika och olika 267 Vad är det som gör att du är du? 268 Var finns arvsanlagen? 270 Hur fungerar arvsanlagen? 272 Hur förs arvsanlagen vidare? 274 Hur ärvs egenskaper? 276 Människan och generna 278 Lite mer om kromosomer 280 Vad är en klon? 282 Arvsanlagen kan förändras 284 Sammanfattning 285

Genteknik 286 Gener i människans tjänst 287 Tester som avslöjar 288 Kan genteknik bota sjukdomar? 290 Förädling av växter och djur...292 Forskning och frågetecken 294 Sammanfattning 295

Livets utveckling 296 Ett gemensamt ursprung 297 Vi och våra närmaste släktingar 298 Jordens och livets historia 300 Människans utveckling 304 Bevis för livets historia 306 Hur fungerar evolutionen? 308 Vad kan evolutionen leda till? 310 Miljön styr utvecklingen 312 Hur blir det i framtiden? 315 Sammanfattning 315 Register 316

INNEHÅLL

PULS Biologi_0 2011_MS.indd 5

2011-05-19 10.07

jorden

månen

Planetens gränser Jorden hamnade lagom långt från solen och blev lagom varm för att kunna behålla sitt vatten. Och den blev lagom stor för att hålla kvar luften. Den blev lämplig för liv. Allt liv finns i en tunn hinna runt jordklotet. Vi människor finns överallt på jorden, men vi kan inte överleva om inte naturen fungerar som den ska. 6

PULS BIOLOGI FOKUS

PULS_Biologi_1 2011.indd 6

2011-05-19 11.18

En planet som passar för liv 1

För 4,5 miljarder år sedan var jorden ett hett glödande klot. Där kunde inget leva. Men tiden gick och jordklotet svalnade och ytan stelnade. Man tror att haven på jorden bildades genom att vattenånga läckte ut från vulkaner. Ångan omvandlades till vatten som regnade ner och fyllde de stora hål som fanns i jordytan. För nästan fyra miljarder år sedan började livet utvecklas på jorden. Att leva är att kunna växa och föröka sig. Varför blev just jorden så lämplig för liv? Jo, det beror på att den blev en planet med vatten. Den fick rätt avstånd till solen och det blev lagom varmt så att inte vattnet kokade bort eller frös till is. Jorden fick också lagom storlek så att den kunde hålla kvar luftlagret som vi kallar atmosfären. Utan vatten, luft och lagom temperatur hade jorden inte haft något liv.

solstrålning

utstrålning

glas värmestrålning Atmosfären är som taket på ett växthus. Den släpper igenom solstrålningen som värmer upp jorden. Atmosfären håller sedan kvar en del av värmen på jorden. Det kallas växthuseffekt.

Livet formade sin planet 15

Från början fanns det inget syre på jorden. I nära två miljarder år var bakterier som klarade sig utan syre de enda levande varelserna. Efter mycket lång tid uppstod en sorts bakterier som kunde tillverka syre. Så småningom utvecklades alger och andra växter som också tillverkade syre. Det tog mycket lång tid innan det fanns så mycket syre som vi har i dag. Syret i luften är nödvändigt för oss människor och för andra djur. Högt uppe i atmosfären slog syreatomer sig samman till ozon så att det bildades ett ozonskikt. Ozonskiktet skyddade mot solens farliga UV-strålning och nu kunde liv börja utvecklas på land. Först kom växterna och senare djuren. Djuren kunde inte utvecklas förrän det fanns växter att äta. Vi människor kan flyga ut i rymden och åka ner i havsdjupen. Ingen annan art klarar något sådant. Men vi kan inte överleva om inte naturen fungerar som den ska. Vår mat och mycket annat kommer ju från växter och djur.

Solen

uv-strålning atmosfär ozonskikt

Jorden

Ozonet runt jorden skyddar mot solens farliga UV-strålar.

PLANETENS GRÄNSER

PULS_Biologi_1 2011.indd 7

solstrålning

utstrålning 2013-09-12

14:04

Jordens tunna skal av liv 1

I dag finns det liv både på land och i vatten runt hela vår planet. Men det finns gränser för livet. Allt som lever behöver mat, vatten och luft. Därför finns det liv bara några kilometer upp i atmosfären och några kilometer ner i havsdjupen. Du kanske tycker att det låter mycket, men det är faktiskt bara som ett tunt skal runt jorden. Det här tunna skalet där det finns liv kallas biosfären.

Högst upp och djupast ner

Bilden på nästa sida visar några arter som har rekordet för största höjd eller största djup inom sin grupp. Några av djuren och växterna har en streckad linje. Det betyder att de bara kan leva där en kortare tid.

Titta på bilden på nästa sida och fundera på det här: Vilken djurgrupp kan överleva högst upp? Vilken växtgrupp kan överleva högst upp? Vilka andra organismer kan överleva högt upp? Vilka djurgrupper kan leva på de största djupen? Vilken växtgrupp kan leva på det största djupet? Vilka är gränserna för människan?

De flesta levande varelserna finns på låg höjd. Där finns det nämligen gott om mat, vatten och syre. Högre upp finns det mindre syre att andas. Och den farliga strålningen från rymden ökar eftersom det skyddande luftlagret blir tunnare. Du kan också se hur djupt ner i havet som några olika varelser kan leva. Växterna kan bara leva så djupt som solens strålar når. Längre ner i de mörka djupen lever bakterier och djur.

Räcker jorden till? 20

I dag är vi ca 7 miljarder människor på jorden, och många tror att vi kommer att bli mer än 9 miljarder. Alla de här människorna behöver mat för att leva. För att odla mat måste vi ha mark och vatten. Jordklotet kan verka stort, men bara en mycket liten del av jordens yta går att odla på. Vatten verkar inte heller vara så svårt att få tag på. En stor del av jorden är ju täckt av vatten. Men nästan allt vatten är saltvatten i havet, och det går inte att använda till odling.

Jorden tar inte emot någon ny materia från rymden utanför. Vi människor måste leva så att vi klarar oss på det som finns på den enda planet vi har. Forskare säger att det skulle behövas två jordklot till om alla människor skulle leva på samma sätt som vi i Sverige.

PULS BIOLOGI FOKUS

PULS_Biologi_1 2011.indd 8

2013-09-12 14:05

gamörn spordjur svampsporer

spindel

alpkaja

9 8

grönalg

hoppstjärt

piphare

gräns för människans bosättning

5 4

män- övriga fåglar niska däggdjur

alpsalamander

odlingsgräns

öring

bergorm

kräldjur

groddjur

fiskar

leddjur encelliga svampar växter djur och bakterier

3 2

groda

1 0 1

pingvin dykare utan utrustning

1 kaskelot

havssköldpadda rödalg

8 förruttnelsebakterier

9 10 11

djuphavsräka undervattensbåt

djuphavsfisk

11 foraminifer

PLANETENS GRÄNSER

PULS_Biologi_1 2011.indd 9

2011-05-19 11.18

Människan har byggt stora städer i de flesta delar av världen.

Liv i olika miljöer 1

Kartan visar olika naturtyper i världen. Varje naturtyp har en egen färg. I de olika naturtyperna växer olika slags växter. Det är temperaturen och hur mycket det regnar som bestämmer var de olika växterna trivs. Det är kallast vid nordpolen och sydpolen, och det är varmast i områdena vid ekvatorn.

Människan bygger stora städer 10

Människan lever i de flesta miljöer och i alla klimat. Vi är planetens mest spridda djurart och vi blir fler och fler. Vi är också den enda art som förändrar naturen mycket. Ibland förstör vi både vår egen och andra arters livsmiljö. I dag har stora naturområden blivit städer eller åkrar. Så är det till exempel i Nordamerika och Europa där stora lövskogar har huggits ner och blivit åkrar eller städer. Skogen som fanns där från början finns bara kvar på några få ställen.

Tropisk regnskog Savann Öken Stäpp Lövskog och barrskog Tundra Bergsområden

Norra vändkretsen

EKVATORN

Södra vändkretsen

De tropiska regnskogarna finns nära ekvatorn där det är varmt och regnigt året om.

PULS BIOLOGI FOKUS

PULS_Biologi_1 2011.indd 10

2011-05-19 11.18

Områdena runt Nordpolen och Sydpolen kallas polarområden.

I kalla områden med mycket snö på vintern finns ett stort barrskogsområde.

Norr om barrskogen är det så kallt att marken är frusen året om. Där kan inte träden växa. Den frusna slätten kallas tundra.

Söder om barrskogsområdet finns lövskogsområden. I lövskogarna tappar träden sina blad varje höst.

På bägge sidor om tropiska regnskogen regnar det bara under vissa perioder och där breder savannen ut sig.

I områden där det nästan inte regnar alls och temperaturen är hög finns det öknar.

Där det regnar ännu mindre än på savannen klarar sig gräsen bättre än träden och där finns den trädlösa stäppen.

PLANETENS GRÄNSER

PULS_Biologi_1 2011.indd 11

2011-05-19 11.18

Att forska och undersöka

10 15

Du har än så länge bara läst några sidor i din biologibok men redan har du fått läsa om flera upptäckter som forskare eller vetenskapsmän har gjort genom tiderna. Du har läst att växterna kan tillverka syre, hur livet utvecklades på jorden, och att jorden har begränsade resurser. Många forskare har försökt förstå hur växterna fungerar. En av dem var engelsmannen Priestly som på 1700-talet upptäckte att en mus dog i en lufttät glaskupa men överlevde när han ställde in en växt i kupan. Musen använde syret som fanns i kupan och dog när syret var slut. Men växten tillverkade syre så att musen överlevde. Människan har inte alltid vetat att jorden är rund och snurrar runt solen. Det här slogs fast först av Kopernikus på 1500-talet, och sedan av italienaren Galilei på 1600-talet. Galilei forskade om naturvetenskap. Han trodde att man kunde bevisa en rad antaganden om naturen genom att göra experiment.

Undersökningar i skolan 20

I skolan undersöker du ofta saker på ett sätt som liknar forskning. Du ska beskriva och genomföra dina undersökningar mycket noga. Arbetet kan delas in i fyra delar. Den här arbetsgången hittar du också på pärmens flik baktill i boken.

PULS BIOLOGI FOKUS

PULS_Biologi_1 2011.indd 12

2011-05-19 11.18

1. Fråga eller problem 1

Du har en fråga att besvara eller ett problem att lösa. Börja med att göra ett antagande, till exempel så här: Om jag lägger ärtor fuktigt och varmt i både ljus och mörker så gror de som ligger i mörker fortast. Ett sådant antagande kallas för en hypotes.

2. Planering Hur tänker du genomföra undersökningen? Anteckna all utrustning du behöver. Skriv också ner vad som kan gå fel. Hur ska du få bort felkällorna?

3. Genomförande 10

Genomför undersökningen enligt din plan. Skriv ner dina resultat från mätningar och observationer som du har gjort.

4. Utvärdering Vad visade undersökningen? Hur stämmer resultatet med din hypotes? Hur säkra är resultaten? Hur skulle undersökningen kunna göras bättre?

Arbetsmiljön i biologisalen liknar ofta den arbetsmiljö som en forskare har på sitt laboratorium. Här är det en professor som ser på när en yngre forskare jobbar.

PLANETENS GRÄNSER

PULS_Biologi_1 2011.indd 13

2011-05-19 13.56

Livets myller Det myllrar av liv i jord, luft och vatten. Levande varelser finns i många olika former, från enkla bakterier till dig själv som just nu sitter och läser i din biologibok. Biologi handlar om allt som lever.

Myller kring sjön 1

Det är en liten bit in i april, och skymningen börjar falla. Det börjar bli lite småkyligt och dimmorna breder sakta ut sig över sjön. Men än är det fullt av stora och små djur som flyger, springer och hoppar. Det piper, prasslar och knäpper från alla håll – ett sånt myller av liv! Så hörs tranorna! Det verkar som om alla ljud utom tranornas kraftfulla trumpetande försvinner. De kommer i långa rader, eller plogar, över kvällshimlen. De är på väg från sina betesmarker ner till sjön för att få ro för natten. När tranorna försvunnit bort i dimman återstår bara mörkret och nattens alla ljud. Det finns också ett myller av liv som är svårt att se. I marken finns det svampar, bakterier och massor av smådjur. Många av de här levande varelserna är så små att du behöver ett mikroskop för att kunna se dem.

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 14

2011-05-18 14.52

Myller i mikroskopet 1

De allra minsta levande varelserna kan se ut på många olika sätt. När du tittar på en vattendroppe i mikroskopet öppnar sig en helt ny värld. Du ser ett myller av varelser som kan vara växter eller djur. Några ser ut som små båtar. Andra är formade som kulor, och en del sitter ihop i klumpar. Alla är de en del av livet på jorden. Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 15

2011-05-18 14.52

Ordning i myllret Forskaren på bilden samlar insekter och sorterar dem i grupper. Vi människor har i alla tider försökt att få ordning på naturen för att kunna lära oss mer om den. I biologin sorterar vi in myllret av levande varelser i större och mindre grupper. Men vad är gemensamt för allt som lever? Det ska vi ta reda på först av allt. 16

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 16

2011-05-18 14.52

vad är typiskt för liv? 1

Tänk dig att du har en hare, en lus, en vitsippa och en sten framför dig. Vilka av dem lever? Alla utom stenen, svarar du nog. Men hur vet du det? Vad kan en hare, en lus och en vitsippa som inte en sten kan? Jo, de kan äta eller tillverka mat, dricka, andas och lämna ifrån sig avfall. De kan också växa och föröka sig.

Organism

Bakterier lever men inte virus

Organ

hare

Det är inte alltid så lätt att skilja mellan levande och inte levande. Vi kan till exempel jämföra bakterier och virus. 10

Vi får sjukdomar av både bakterier och virus. Men bakterier räknas till levande varelser och det gör inte virus. Vad skiljer dem åt? Bakterier kan göra allt det som levande varelser ska kunna göra. De kan äta, dricka, andas, göra sig av med avfall och föröka sig. Men virus har inget eget liv. De kan inte äta, dricka eller andas. De kan föröka sig, men det kan de bara göra inuti något som lever. Det kan vara en växt eller ett djur. Virus tvingar växten eller djuret att tillverka nya virus.

lever

Vävnad levercell

Cell

levercell

Allt som lever har celler

Levande varelser kan också kallas organismer. Alla organismer är byggda av mycket små delar som kallas celler. Cellerna är så små att de bara syns i mikroskop.

Ordet cell betyder litet rum. Engelsmannen Robert Hooke hittade på namnet på 1600-talet. Han tittade på tunna skivor av kork i ett mikroskop och såg att de var byggda av små rum som liknade rummen i ett kloster. Sådana rum kallas för celler.

Alla organismer är byggda av celler. De sitter ihop i vävnader i kroppens olika organ.

Din egen kropp är uppbyggd av många små celler. Cellerna sitter ihop i vävnader. Vävnaderna bygger upp dina olika organ, till exempel levern inuti kroppen. Ordning i MyLLret

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 17

2011-05-18 14.52

en eller flera celler 1

Du själv har alltså många celler i din kropp, men det finns också organismer som klarar sig med en enda cell.

Toffeldjur syre koldioxid

toffeldjuret klarar allt med en enda cell 5

Toffeldjuret är ett mycket litet djur som lever i vatten. Tre toffeldjur i rad får plats på en enda millimeter. Det lilla toffeldjuret består av en enda cell. Man säger att det är encelligt. Trots att toffeldjuret bara är en enda cell kan den cellen göra allt som behövs för att den ska få kallas levande. Den kan ta in vatten, mat och syre och avge koldioxid. Den kan göra sig av med avfall genom en blåsa som spricker på kroppsytan. Och den kan föröka sig genom att cellen delar på sig och blir två nya celler.

näring = mat cellmun

avfall näringsblåsa med mat

cellkärna

Toffeldjuret simmar fram och tillbaka med små hår som sitter runt hela cellen. Den tar upp syre och avger koldioxid.

Människan har 100 000 000 000 000 celler! 15

De flesta djur har flera celler och kallas flercelliga. Cellerna är också av flera olika sorter. De olika cellerna är specialister på olika saker. En sorts celler är till exempel bra på rörelse och en annan sort är bra på känsel. I din egen kropp finns det runt 100 000 miljarder celler. Bara i ett enda finger finns det fler celler än det finns människor på jorden. Du växer därför att dina celler delar på sig och blir fler. De fortsätter att dela sig även hos vuxna. Samtidigt dör många celler varje dag.

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 18

2011-05-18 14.52

Olika slags celler 1

Cellerna hos olika sorters organismer ser olika ut. På bilden nedan ser du celler av ett djur, en svamp, en växt och en bakterie. En cell håller ihop med hjälp av en tunn hinna som kallas cellmembran. Ibland finns det också en cellvägg. Alla organismer utom djuren har celler med en cellvägg. I varje cell finns det arvsanlag, de styr allt som händer i cellen. Arvsanlagen ligger i en cellkärna hos alla utom bakterierna. I bakterierna ligger arvsanlagen utspridda i cellen.

Växternas celler och vissa bakterier är de enda som har det gröna färgämnet klorofyll. Klorofyll behövs för att växterna ska kunna tillverka socker. Alla celler har:

En del celler har: Djurcell

cellplasma

cellkärna med arvsanlag

cellmembran

Svampcell

cellplasma

Växtcell

cellvägg cellkärna med arvsanlag cellsaftrum

cellmembran

klorofyllkorn

Bakteriecell cellvägg cellplasma

arvsanlag utspridda

Ordning i MyLLret

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 19

2011-05-18 14.52

Linné ordnade växter och djur 1

Växter, djur och alla andra organismer är lika på många sätt samtidigt som de är också mycket olika. När vi ska studera organismerna är det bra att kunna dela in dem i grupper. På 1700-talet levde en vetenskapsman som hette Carl von Linné. Han reste mycket och skrev om växter och djur som han såg. Han gav också arterna nya namn. Mest känd är han för sitt arbete med de blommande växterna. Linné skilde mellan olika arter. De arter som liknade varandra fick höra till en grupp som han kallade släkte. Vitsippan är en art och den hör till samma släkte som gulsippa och tovsippa. Senare slog man ihop flera släkten som liknade varandra till en ännu större grupp som kallas familj. I det systemet är alltså familjen en större grupp än släktet, tvärtemot det system vi människor har. Hos oss är ju släkten större än familjen.

ART vitsippa

ART gulsippa

ART tovsippa

Vitsippa, gulsippa och tovsippa är tre arter som liknar varandra och därför hör de till samma släkte. Backsippa och mosippa hör till ett annat släkte inom samma familj.

ART backsippa

SLÄKTE

ART mosippa

SLÄKTE

FAMILJ

Livets myLLer

PULS_Biologi_2 2011.indd 20

2011-05-19 11.08

Carl von Linné i sin trädgård 1

År 1741 flyttade Carl von Linné till Uppsala. Han hade då fru och en liten son. De bodde mitt inne i stan vid en trädgård med en massa växter, en botanisk trädgård. I dag heter den Linnéträdgården. Linné gjorde om trädgården helt och hållet. Han byggde dammar och växthus, bland annat ett stort varmt drivhus för växter från varma länder. Det kom frön, lökar och plantor från alla håll. Till slut hade Linné också bananplantor, risplantor, apelsinträd och kaffebuskar. Människor kom från hela världen för att lära känna växterna i Linnés trädgård och för att lyssna när han berättade. När Linné var färdig fanns det 3 000 olika arter av växter i trädgården. Han hade också djur i en liten djurpark. I dag ser Linnéträdgården fortfarande ut som på Linnés tid. Där odlas nu bara sådana växter som fanns i hans trädgård för mer än 250 år sedan.

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 21

2011-05-18 14.52

Arter och deras namn 1

Tänk dig att du visar en växt som vi på svenska kallar vitsippa för tre människor från tre olika länder. En engelsman kallar den ”windflower”, en tysk säger ”Buschwindröschen”, och en fransman säger ”anemone des bois”. Och om du skulle visa ett djur, så skulle du också få olika svar på olika språk.

Vitsippa, Anemone nemorosa.

Hur ska du göra för att alla ska förstå vilken växt eller vilket djur ni talar om? Jo, du kan använda växtens eller djurets latinska namn. Växternas latinska namn kan du hitta i en bok om växter som kallas flora, och djurens latinska namn kan du hitta i en fauna. Om du slår upp vitsippa i en flora ser du att den heter Anemone nemorosa.

Artens namn har två delar

Det var Linné som gav växter och djur deras latinska namn. Latin var på den tiden ett språk som många vetenskapsmän använde.

Tovsippa, Anemone sylvestris.

Linné var ju intresserad av att se hur växter hörde ihop. Därför visar de latinska namnen också hur växterna är släkt med varandra. 20

På de tre översta bilderna ser du tre sippor. Först står det svenska namnet. Sedan det latinska namnet som har två ord. Det första ordet på latin visar att de hör till samma släkte, de heter alla Anemone. Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och står alltid först. Det andra ordet i vitsippans namn är nemorosa. Det visar att det är just en vitsippa man menar. Det andra ordet i namnet säger ofta något speciellt om arten. Smörblomma heter Ranunculus acris på latin. Acris betyder bitter. Något som smakar bittert är inte gott att äta. Har du sett en hage med kor någon gång? Korna brukar inte äta smörblommorna utan lämnar kvar dem i hagen. Det beror på att blommorna smakar så bittert.

Gulsippa, Anemone ranunculoides.

Smörblomma, Ranunculus acris.

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 22

2011-05-18 14.52

Lejon, Panthera leo

Vildkatt, Felis silvestris

Tiger, Panthera tigris

Tamkatt

Liger, Panthera leo x tigris

vad är en art? 1

Linné studerade också djuren och gav dem namn. Lejon, tiger och katt är tre arter av kattdjur. Du kan nog lätt se att det är skillnad på de tre arterna. Men två lejon är ju inte heller helt lika varandra, och inte två katter. Hur vet man då att de hör till samma art? Jo, det typiska för djur av samma art är att de kan få ungar med varandra, och att ungarna i sin tur kan få nya ungar. Om två lejon får ungar med varandra så kan deras ungar sedan få ungar med andra lejon.

Vildkatten är en art inom familjen kattdjur. Från vildkatten härstammar alla raser av tamkatt. Lejon och tiger är två andra arter som också hör till kattdjuren. Liger är en hybrid mellan en tigerhona och en lejonhane.

Det händer ibland att två djur av olika arter får ungar med varandra, men då kan de ungarna inte få några egna ungar. Om en tigerhona och en lejonhane får en unge tillsammans så blir det en liger. En sådan blandning mellan två arter kallas en hybrid. Ligrar kan inte få några ungar med varandra. Ordning i MyLLret

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 23

2011-05-18 14.52

ny ordning i livets myller 1

Den gamla indelningen i familjer, släkten och arter används än i dag. Men forskarna upptäcker hela tiden mycket nytt. Här kan du läsa om några av de olika sätt som forskarna har använt för att dela in organismer.

Från tre riken till tre domäner Linnés tre riken 5

Linné delade in naturen i växtriket, djurriket och stenriket. Han trodde att stenar var levande eftersom han kunde se hur stenar kom upp ur jorden på våren. Men det beror ju på att marken varit frusen och hård på vintern och sedan blir mjuk av solvärmen. Svampar räknade han till djuren. Bakterier och andra encelliga organismer visste han inte så mycket om.

Växtriket

Djurriket

Stenriket

tre riken 1870–1970 På 1800-talet fick vetenskapsmännen bättre mikroskop och kunde titta närmare på organismer som bara hade en cell. Från och med år 1870 delade man in arterna i tre riken: växter, djur och encelliga. Svamparna räknade man nu till växterna.

Växter

Djur

Encelliga

Fem riken 1970–1990 15

Så småningom såg man att bakterierna inte liknade de andra organismerna. Bakterierna hade inte någon cellkärna, och därför fick de bli en egen grupp. Svamparna kunde inte slås ihop med växterna eftersom de inte hade klorofyll som växterna hade. Därför delade man in arterna i fem riken: bakterier, encelliga med cellkärna, växter, svampar och djur.

Växter

Svampar

Encelliga med cellkärna

Djur

Bakterier

tre domäner från 1990

Sedan upptäckte forskarna att bakterierna var så olika varandra att de måste delas in i två grupper: bakterier och arkéer. Det här ledde till att vi år 1990 fick en ny indelning i tre stora grupper som kallas domäner: bakterier, arkéer och eukaryoter. Till eukaryoterna hör alla grupper som har cellkärna i sina celler, till exempel växter och djur.

Eukaryoter (växter, svampar, djur, olika encelliga)

Bakterier

Arkéer

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 24

2011-05-18 14.52

Livets utveckling 1

Linné trodde att Gud hade skapat hela naturen och alla arterna helt färdiga på en gång, precis som de ser ut i dag. Men under 1800-talet började forskarna förstå att livet på jorden har utvecklats under många miljoner år. En av naturforskarna som förde fram dessa tankar var engelsmannen Charles Darwin. Han var med och la grunden för det som vi i dag kallar evolution, eller utvecklingslära. Evolutionsteorin beskriver hur livet på jorden startade med en enkel cell, den kallas urcell. Från den utvecklades bakterierna och arkéerna och så småningom växterna, svamparna och djuren.

släktträd

Livets utveckling visas ofta som ett träd med grenar, därför kallas det släktträd. Grenarna visar att cellerna har utvecklats på nya sätt, så att det har blivit olika slags organismer. Högst upp syns det vilka större grupper av arter som finns i dag. BAKTERIER

miljarder år sedan 0

ARKÉER

EUKARYOTER

Djur

Växter

cell med klorofyllkorn

2 cell med kärna 3

Svampar

URCELL

Livet på jorden började med en urcell för nästan fyra miljarder år sedan, se längst ner i släktträdet på bilden. Trädet visar i vilken ordning forskarna menar att nya grupper av organismer har utvecklats. Ordning i MyLLret

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 25

2011-05-18 14.52

Charles darwin studerade finkar 1

Engelsmannen Charles Darwin fick följa med skeppet Beagle som seglade från England år 1831. Under seglingen runt jorden blev Darwin mycket intresserad av att växter och djur kan ha så många olika former. Särskilt spännande tyckte han att det var på Galapagosöarna som ligger i Stilla havet. Darwin upptäckte bland annat att ett slags finkar hade olika näbbar på olika öar. På en del öar var näbbarna långa och spetsiga, på andra öar var de korta och trubbiga. Darwin kom senare på att alla finkarna borde komma från en enda art av finkar som hade förts dit med vinden från det sydamerikanska fastlandet. På en ö där det fanns mycket insekter klarade sig finkar med långa och spetsiga näbbar bättre än de som hade korta och trubbiga. Det var lättare att leta fram insekter med den långa näbben, så finkarna med långa näbbar överlevde bättre och fick flera ungar. Så småningom var de ensamma kvar på ön. De hade blivit en ny art. På en annan ö där det fanns mycket frön klarade sig finkar med korta och trubbiga näbbar bäst. Därför ökade de i antal och blev ensamma kvar som en ny art. Det här är ett exempel på hur nya arter kan utvecklas i djurvärlden.

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 26

2011-05-18 14.52

Sammanfattning Ordning i MyLLret Äter1insekter.

I biologin sorterar vi växter, djur och andra organismer i olika grupper. Forskarna letar efter likheter mellan olika arter för att förstå i vilken ordning de har utvecklats.

Äter5knoppar och frukter.

viktiga begrepp i kapitlet

Äter 10larver.

liv

flercellig

cellvägg

latinskt namn

bakterie

växt

cellkärna

flora

virus

svamp

klorofyll

fauna

organism

djur

art

hybrid

cell

cellplasma

släkte

evolution

encellig

cellmembran

familj

släktträd

Äter kaktusfrukter. 15

Äter bär och frön. 20

Finkarnas näbbar passar till vad de äter.

Ordning i MyLLret

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 27

2011-05-18 14.52

Bakterier och arkéer Bakterier och arkéer syns inte. Men de finns överallt. Arkéer kan till och med överleva i heta vulkansjöar som du ser på bilden. Det är arkéerna som ger de olika färgerna. Många bakterier är nyttiga, andra är skadliga för oss. Och många gör stor nytta i naturen. De flesta bara finns och lever sitt eget liv. 28

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 28

2011-05-18 14.52

spiriller

Först och minst 1

Bland det första som levde på jorden var bakterier. Man har hittat spår av bakterier i berg som är över 3 miljarder år. En bakterie består av en enda cell som är mindre än alla andra celler. Den är så liten att det får plats 10 000 bakterier i punkten som finns i slutet av den här meningen. En bakterie kan föröka sig snabbt genom att dela sig. På 12 timmar kan det bli 68 miljarder nya bakterier!

Bakterier kan sorteras efter hur de ser ut. De som ser ut som stavar kallas baciller, de som ser ut som runda kulor kallas kocker och de som har spiralform kallas spiriller.

baciller

Holländaren Antoine van Leeuwenhoek upptäckte bakterier i sitt mikroskop redan 1676, men först på 1800-talet blev de mer kocker kända. kocker kocker

Du har kanske hört talas om streptokocker. Det är kocker som sitter i långa rader, och de kan ge oss halsfluss.

kocker

baciller

skaffar sig mat på flera olika sätt

En del bakterier får sin näring från levande organismer. Sådana organismer kallas parasiter och till dem hör bland annat de bakterier som kan göra oss sjuka. Många bakterier är nedbrytare. Nedbrytarna äter döda organismer. Då bryts de döda organismerna ner i mindre delar och blir jord.

baciller

baciller spiriller

spiriller

Det finns många olika slags bakterier. De sorteras i grupperna spiriller baciller, kocker och spiriller.

En särskild sorts bakterier har klorofyll och kan tillverka socker precis som växterna. Det är cyanobakterierna, de kallas också blågröna alger.

Arkéer tål mer än bakterier

Arkéer är mikroskopiskt små, encelliga och saknar cellkärna. De liknar därför bakterier. Bakterier dör av hög värme. Arkéer tål oftast tuffare miljöer. En del kan till exempel leva i heta källor och saltbassänger. Andra kan leva där det inte finns något syre. Arkéer kan få energi genom att omvandla olika kemiska ämnen.

Cyanobakterier har klorofyll och gör sin egen mat precis som växterna.

BAkterier OCh Arkéer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 29

2011-05-18 14.52

Bakterier överallt 1

Bakterier finns nästan överallt. Helt friska människor bär på ungefär 3 kg bakterier. De flesta bakterierna finns i tarmen. De finns också i våra munnar, på huden, i öron och ögon. I tjocktarmen trivs kolibakterier och många andra bakterier. Där finns det gott om mat. I avföringen finns det bakterier, men inte i urinen. Ett nyfött barn har inga bakterier i sin kropp. Men redan när barnet är ett år har det fått 400 olika slags bakterier som det sedan bär på hela livet.

Bakterier kan göra oss sjuka 10

Bakterier som gör oss sjuka kan spridas med dåligt vatten och smittad mat. Och när du hostar och nyser sprider du bakterier. Bakterier kan också spridas av sjuka djur, till exempel råttor, loppor, löss och flugor. Vi skyddar oss mot bakterier genom att göra miljön otrevlig för dem. Det kan vi göra genom att tvätta oss. När vi lagar mat är det viktigt att de knivar, kastruller och skålar som vi använder är rena. Maten skyddar vi mot bakterier genom att torka, frysa, koka eller steka den. Om vi blir sjuka av bakterier kan vi få antibiotika, till exempel penicillin. Men det är inte bra att använda för mycket penicillin för då kan det bildas bakterier som är resistenta mot penicillinet. Det betyder att bakterierna inte dör av penicillinet.

Bakterier kan göra oss friska 25

De flesta bakterier i våra kroppar är nyttiga eller ofarliga. I näsan lever gula runda kocker, oftast utan att skada oss. På bilden är kockerna 10 000 gånger förstorade.

Många bakterier är nyttiga för oss. Mjölksyrabakterier skyddar vår tarm mot skadliga bakterier. Om du får ont i magen när du äter penicillin beror det på att de nyttiga bakterierna i tarmen dör. En del bakterier tillverkar vitaminer som tarmen tar upp och skickar ut i blodet.

Bakteriesjukdomar på spåren Fransmannen Louis Pasteur levde på 1800-talet. Han förstod att bakterier kunde göra oss sjuka. Pasteur kom också på att hög värme kan döda skadliga bakterier. Så behandlar vi mjölk i dag och det kallas pastörisering.

Livets MyLLer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 30

2011-05-18 14.52

Bakterier gör stor nytta i naturen 1

I naturen fungerar bakterierna som renhållningsarbetare. Döda växter och djur bryts ner till mindre delar när bakterierna använder dem som mat. Till slut blir det bara jord kvar. Jorden som blir kvar innehåller ämnen som är viktiga för växter.

Bakterier som jobbar med bioteknik Bakterier kan användas för att göra olika saker åt oss. Det kallas bioteknik. Att använda bakterier är inget nytt. Vi har länge använt bakterier för att göra filmjölk, yoghurt, vinäger, surkål och surströmming. 10

I dag använder vi bakterier också på många andra sätt, till exempel för att rena vatten i reningsverket, tillverka mediciner, rena mark från olja och gifter, få ut metaller ur berg, göra jord av gamla växter i komposten, bekämpa skadedjur i odlingar och för att konservera djurfoder.

Sammanfattning BAkterier OCh Arkéer Bakterier och arkéer finns överallt. De kan vara både nyttiga och skadliga. De är de minsta av alla levande organismer. Bakterier fanns först av allt liv på jorden.

viktiga begrepp i kapitlet bakterier

spiriller

nedbrytare

mjölksyrabakterier

arkéer

cyanobakterier

kolibakterier

bioteknik

baciller

blågröna alger

antibiotika

kocker

parasiter

penicillin

BAkterier OCh Arkéer

PULS_Biologi_2 fd3 2011.indd 31

2011-05-18 14.52

PULS Biologi Fokus

Undersökande arbetssätt Skriv tydliga svar på de olika frågorna i din rapport – som hela meningar. Fråga eller problem Planering

Hypotes Vilket material behöver du? Hur ska du göra? Varför vill du göra så? Vad kan gå fel? Hur ska du få bort felkällorna? Vilka risker finns det? Hur ska du hantera dem?

Genomförande

Utvärdering

PULS Biologi Fokus för grundskolans år 7-9 Berth Andreasson, Sture Gedda, Birgitta Johansson, Lars Bondesson, Ingemar Zachrisson Puls Biologi Fokus består av

Biologi FOKUS

Kemi FOKUS

ysik FOKUS

ISBN 978-91-27-42167-7

9 789127 421677

PULS Biologi Fokus omslag 2011 Flikar.indd 6

2013-09-19 16:02