Page 1

Mattias Derlén Staffan Ingmanson Johan Lindholm

EU-rätt Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen och därmed bundet av EU:s rättsordning. Men EU-rätten påverkar inte bara Sverige som medlemsstat, utan också de människor och företag som bor och verkar i landet. I praktiken finns det knappast något nationellt definierat politik- eller rättsområde som undgår att, direkt eller indirekt, påverkas av den lagstiftning som antas i Bryssel och de domar som meddelas av domstolarna i Luxemburg. Utan att överdriva kan därför anslutningen till EU sägas vara den enskilt viktigaste händelse som inträffat för svensk rätt i modern tid. EU-rätt beskriver huvuddragen i EU:s rättsordning ur ett såväl konstitutionellt och institutionellt som materielrättsligt perspektiv, med beaktande av de förändringar som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009. Boken, som inte kräver några särskilda förkunskaper, är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EUrätten på universitets- och högskoleutbildningar, men vänder

Mattias Derlén Staffan Ingmanson Johan Lindholm

EU rätt

sig också till den intresserade medborgaren och personer

EU-rätt

som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. Mattias Derlén, Staffan Ingmanson och Johan Lindholm är doktorer i rättsvetenskap och universitetslektorer vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. Samtliga är aktiva vid Centrum för Europarätt och Internationell Handelsrätt vid Umeå universitet. in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur Best.nr 47-09478-3

Tryck.nr 47-09478-3-00

EU-ra tt in nuce - omslag.indd 1

10-08-18 11.55.47


EU-rätt ISBN 978-91-47-09478-3 © 2010 Författarna och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn, ProduGrafia Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

EU-ra tt in nuce.indd 2

10-08-18 12.50.22


Förord Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen och därmed bundet av EU:s rättsordning. EU-rätten påverkar emellertid inte bara Sverige som medlemsstat, utan också de människor och företag som bor och verkar i landet. I praktiken finns det knappast något nationellt definierat politik- eller rättsområde som undgår att, direkt eller indirekt, påverkas av den lagstiftning som antas i Bryssel och de domar som meddelas av domstolarna i Luxemburg. Anslutningen till EU får därför sägas vara den enskilt viktigaste händelsen av betydelse för svensk rätt i modern tid. Syftet med boken är att beskriva huvuddragen i EU:s rättsordning ur ett såväl konstitutionellt, institutionellt som materielrättsligt perspektiv, med beaktande av de förändringar som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009. I den första delen söker vi svar på frågan vad EU är för något, vad som kännetecknar dess rättsordning och hur unionsrätten förhåller sig till nationell rätt. I den andra delen redogörs för regelverket på några centrala politikområden och i den tredje och avslutande delen behandlas bl.a. frågan om hur unionsrättens tillämpning och effektiva genomslag säkerställs i medlemsstaterna. Ämnets komplexitet och bokens ringa omfång gör att framställningen i flera avseenden är förenklad och att vissa frågor som kan vara av intresse har lämnats utanför. Boken, som inte kräver några särskilda förkunskaper, är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EU-rätten på universitets- och högskoleutbildningar, men vänder sig också till den intresserade medborgaren och personer som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. Även om vi i arbetet med boken har delat upp skrivandet mellan oss svarar vi gemensamt för slutprodukten. Umeå i augusti 2010 Mattias Derlén  Staffan Ingmanson 

Johan Lindholm  3

EU-ra tt in nuce.indd 3

10-08-18 12.50.22


Innehåll

Förord  3 Förkortningar  7 1. Inledning och disposition  8 Del A  Vad är EU-rätt? 2. Vad är EU?  12

EU:s utveckling  12 Några viktiga händelser i EU:s historia  14 Den inre marknaden  15 EU utanför den inre marknaden  17

3. Institutionerna  20

Rådet  20 Europeiska rådet  22 Kommissionen  23 Europaparlamentet  23 Domstolen  24 Andra institutioner och organ  26

4. Förhållandet mellan EU och medlemsstaterna  27

EU:s utveckling mot ökad överstatlighet  27 Unionens respekt för EU-rätten och för medlemsstaterna  29 Medlemsstaternas respekt för EU-rätten och för unionen  33

5. EU-rättens källor  39

Den EU-rättsliga rättskällehierarkin   39 Primärrätten  41 Sekundärrättsliga akter  42 EU-domstolarnas praxis   45 Allmänna rättsprinciper  46

4

EU-ra tt in nuce.indd 4

10-08-18 12.50.23


Innehå l l

Del B  Vilka mål har EU och hur uppnås de? 6. Allmänt om EU:s politik   50

Från Rom till Lissabon  50 Kort om fördelningen av befogenheter   51

7. Marknadens EU  53

Från gemensam marknad till inre marknad  53 Basnäringarna  54 De fyra friheterna  55 Fri rörlighet för varor  57 Fri rörlighet för personer och tjänster   63 Fri rörlighet för kapital och EMU  69 EU:s konkurrensrätt   70

8. Medborgarnas EU  76

Unionsmedborgarskapet  76 Rörlighetsdirektivet  77 Skydd mot diskriminering  78 Ett område med frihet säkerhet och rättvisa  80

9. Samarbetet inom några andra politikområden  84

Den sociala dimensionen  85 Konsumentskydd  87 Miljöpolitik   87 Utbildningspolitik  88

10. Unionens yttre åtgärder   90

Den gemensamma handelspolitiken   90 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken   91

Del C EU-rätten från skrift till verklighet 11. Tre aktörer och två arenor  94

Grundtanken i fördraget – EU-domstolen som EU-rättens väktare  94 Förhandsavgörande – nationella domstolar som genväg till Luxemburg  95

5

EU-ra tt in nuce.indd 5

10-08-18 12.50.23


Innehå l l

12. Unionen bryter mot EU-rätten  100

EU har agerat felaktigt – ogiltighetstalan   100 EU har inte agerat alls – passivitetstalan  107 Show me the money – skadeståndstalan  109

13. Medlemsstater bryter mot EU-rätten  112

Uppifrån och ner – kommissionen agerar  112 Nerifrån och upp – individer agerar  114

14. Individer bryter mot EU-rätten  123

Staten mot enskild – stopp och belägg!  123 Enskild mot enskild – horisontellt krångel  124

Centrala begrepp  131

6

EU-ra tt in nuce.indd 6

10-08-18 12.50.23


Förkortningar

ECB ECTS EEG

Europeiska centralbanken Europeiska systemet för överföring av studiemeriter Europeiska ekonomiska gemenskapen alt. EEGfördraget (Romfördraget) EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFTA European Free Trade Association (Europeiska frihandelssammanslutningen) EG Europeiska gemenskapen alt. EG-fördraget (Maastrichtfördraget) ECOSOC Ekonomiska och sociala kommittén Ekofin Ekonomi- och finansministerrådet EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen EMU Ekonomiska och monetära unionen EU Europeiska unionen Euratom Europeiska atomenergi­gemenskapen FEU Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ­(EUFfördraget) GD Generaldirektorat GSFP Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken GUSP Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken SIS Schengens informationssystem WTO World Trade Organization (Världshandelsorganisationen)

7

EU-ra tt in nuce.indd 7

10-08-18 12.50.23


1. Inledning och disposition

Detta är en introduktionsbok till EU-rätten, dvs. Europeiska unionens rättssystem såsom det kommer till uttryck i EU-rättens källor. Ämnet har tidigare berörts i litteraturen under beteckningarna EG-rätt och gemenskapsrätt. Dessa beteckningar är numera förlegade genom att den organisation som tidigare var känd som Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och senare som Europeiska gemenskapen (EG) numera är införlivad i Europeiska unionen (se artikel 1 FEUF (EUFfördraget)). I boken behandlas såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler. EU-rätten är på många sätt omfattande. Den spänner över en mängd ämnen, från institutionella principer som styr institutionernas förhållande till varandra till konkreta rättigheter som enskilda kan göra gällande mot andra enskilda. EU-rätten berör också många olika aktörer, där­ ibland EU:s institutioner, nationella regeringar, nationella domstolar och andra myndigheter samt enskilda. Vissa upplever EU-rätt som främmande och annorlunda. EUrätten skiljer sig också i flera hänseenden från vår föreställning om ett rättssystem om vi utgår från traditionell svensk rätt. Detta kan till en början göra det svårt att förstå till synes enkla saker, som vem som skapar rätten, varför och var den återfinns. Unionen uppträder på olika sätt i olika situationer. Unionen låter sig inte heller inordnas organisatoriskt utifrån den traditionella uppdelningen mellan nationella stater och internationella organisationer. Denna bok syftar till att avmystifiera EU-rätten genom att på ett så enkelt sätt som möjligt introducera läsaren för EU-rättens innehåll, logik och systematik. Detta åstadkoms bl.a. genom att kontrastera 8

EU-ra tt in nuce.indd 8

10-08-18 12.50.24


1. In le dning o ch disp osit ion

EU-rätten mot vad som i övrigt gäller i svensk rätt (EU-rätten är ju också svensk rätt!) och redogöra för EU-rättens påverkan på svenska förhållanden. Boken är indelad i tre delar. Del A beskriver Europeiska unionen och EU-rätten samt deras förhållande till medlemsstaterna respektive den nationellt skapade rätten. I denna del beskrivs vad EU är och hur organisationen har utvecklats över tid (kapitel 2), hur EU:s institutioner är sammansatta och vilka funktioner de har tilldelats (kapitel 3), förhållandet mellan EU och medlemsstaterna (kapitel 4) samt EU-rättens källor och hur dessa uppkommer (kapitel 5). Del A utgör en bas för bokens senare delar. Del B behandlar målen för unionens verksamhet och hur dessa mål ska uppnås. Här redogörs för huvuddragen i EU:s politik och det unionsrättsliga regelverket på några centrala områden. Först ges en inledning till ämnet (kapitel 6), därefter behandlas unionens ekonomiska regelverk (kapitel 7) och reglerna om det europeiska medborgarskapet, principen om icke-diskriminering samt EUF-fördragets bestämmelser om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (kapitel 8). Nästa kapitel tar upp den harmoniserade lagstiftningen på ett antal områden (kapitel 9), varefter denna del av boken avslutas med en redogörelse för unionens yttre åtgärder (kapitel 10). Del C behandlar slutligen EU-rätten från skrift till verklighet, dvs. de rättsliga mekanismer och processer som garanterar EU-rättens genomslag. Till att börja med introduceras de tre olika aktörerna: unionen, medlemsstaten och medborgarna (kapitel 11). Samtliga dessa kan undandra sig sina skyldigheter och därmed bryta mot EU-rätten. Resterande kapitel ägnas åt att diskutera hur sådana brott mot EUrätten hanteras rättsligt. Först diskuteras vad som händer när unionen själv (eller noga taget en av EU:s institutioner) bryter mot EUrätten (kapitel 12), sedan behandlas brott mot EU-rätten begångna av medlemsstaterna (kapitel 13) och sist situationer där enskilda bryter mot EU-rätten (kapitel 14).

9

EU-ra tt in nuce.indd 9

10-08-18 12.50.24


EU-ra tt in nuce.indd 10

10-08-18 12.50.24


Del A Vad 채r EU-r채tt?

EU-ra tt in nuce.indd 11

10-08-18 12.50.24


2. Vad är EU?

I detta avsnitt beskrivs kortfattat hur EU blev den organisation som den är idag och varför. Genom att förstå tanken bakom Europeiska unionen blir det lättare att förstå EU-rätten och dess funktion.

EU:s utveckling Idén om ett enat Europa är mycket gammal, men Europeiska unionens historia som organisation börjar efter andra världskriget. De ursprungliga medlemsstaternas syfte med att bilda den organisation som nu är EU var att undvika framtida krig mellan Europas stater genom att staterna integrerades, i första hand i ekonomiskt hänseende. Att huvudsyftet med EU är integration återspeglas än idag i fördragen, de dokument som ligger till grund för unionen, av vilka det framgår att unionen syftar till att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, att fördjupa integrationen och att uppnå konvergens mellan medlemsstaternas ekonomi (ingress och artikel 1 FEU (FEU-fördraget), ingress FEUF). Till EU:s syften hör också att främja fred, folkens välfärd och de grundläggande värdena (t.ex. frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna). Centralt för att detta ska uppnås är att det upprättas en inre marknad som bygger på fria marknadskrafter men som även ska främja andra värden (artiklarna 2 och 3 FEUF). EU har i flera hänseenden utvecklats sedan organisationen grundades på 1950-talet. För det första har EU ökat till sin storlek. EU omfattar idag 27 medlemsstater och ca en halv miljard människor.

12

EU-ra tt in nuce.indd 12

10-08-18 12.50.25


2. Vad är EU?

Av världens länder har endast Kina och Indien större befolkning.1 EU har också expanderat ekonomiskt och är idag världens största ekonomi sett till den totala bruttonationalprodukten.2 För det andra har EU blivit tilltagande överstatlig i bemärkelsen att EU i ökad utsträckning kan fatta beslut som är bindande för medlemsstaterna (se kapitel 4). För det tredje har EU:s verksamhetsområde utvidgats. Från att ha varit en handelsunion omfattar EU-samarbetet numera sådana områden som miljö, utrikespolitik, konsumentskydd och brottsbekämpning. I stor utsträckning återspeglas denna utveckling i fördragen. EU vilar primärt på två internationella överenskommelser, de s.k. grundfördragen: Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, undertecknat i Rom 1957, och Fördraget om Europeiska unionen, undertecknat i Maastricht 1992. Under åren har medlemsstaterna genom att ingå ändringsfördrag väsentligt ändrat grundfördragen. Fördraget om Europeiska unionen har kvar sitt namn men kallas vanligen EU-fördraget (förkortas i hänvisningar här ”FEU”). Efter de senaste ändringarna innehåller EU-fördraget grundläggande regler om EU:s funktion och organisation samt vissa grundläggande principer. Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen heter numera Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kallas vanligen EUF-fördraget (förkortas i hänvisningar här ”FEUF”). EUF-fördraget innehåller en mängd mer detaljerade regler av varierande innehåll som inte ansågs lämpliga för EU-fördraget.

1 Eurostat yearbook 2009 s. 127–130. 2 A.a. s. 65–74.

13

EU-ra tt in nuce.indd 13

10-08-18 12.50.25


D el A  Vad är EU-rätt?

Några viktiga händelser i EU:s historia 1951

De sex grundarländerna (Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg) undertecknar Kol- och stålfördraget (träder i kraft juli 1952) och upprättar därmed Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG).

1957

Medlemsstaterna undertecknar EEG-fördraget (också känt som Romfördraget) och Euratomfördraget (båda träder i kraft januari 1958) och skapar därmed Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) respektive Europeiska atomenergigemenskapen.

1965

Medlemsstaterna undertecknar Fusionsfördraget (träder i kraft juli 1967) som genom ändringar i EEG-fördraget och de andra grundfördragen sammanför de tre gemenskaperna (EKSG, EEG och Euratom) under gemensamma institutioner.

1973

Första utvidgningen. Danmark, Irland och Storbritannien blir medlemsstater.

1981

Andra utvidgningen. Grekland blir medlemsstat.

1986

Tredje utvidgningen. Portugal och Spanien blir medlemsstater. Medlemsstaterna undertecknar Europeiska enhetsakten (träder i kraft juli 1987) som genom ändringar i EEG-fördraget bl.a. förstärker arbetet med att etablera en gemensam marknad.

1992

Medlemsstaterna undertecknar Maastrichtfördraget (träder i kraft november 1993) som bl.a. ändrar namn på EEG och EEG-fördraget till EG respektive EG-fördraget samt inför ändringar i EG-fördraget. Maastrichtfördraget utgör också grunden för ett nytt fördrag, fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) som etablerar EU som organisation.

1994

EES-avtalet träder i kraft. Avtalet utgör grunden för samarbete mellan EU:s medlemsstater och vissa länder som ingår i frihandelsorganisationen EFTA. År 2010 omfattas Island, Liechtenstein och Norge av EES-avtalet.

1995

Fjärde utvidgningen. Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar.

1997

Medlemsstaterna undertecknar Amsterdamfördraget (träder i kraft maj 1999) som genom ändringar i EG- och EU-fördragen bl.a. underlättar för personer att korsa gränser och ändrar fördragsartiklarnas nummer.

1999

Euron ersätter de nationella valutorna i de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet.

14

EU-ra tt in nuce.indd 14

10-08-18 12.50.25


2. Vad är EU?

2000

Medlemsstaterna undertecknar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som blir rättsligt bindande först i december 2009 genom Lissabonfördraget då den får samma rättsliga värde som fördragen.

2001

Medlemsstaterna undertecknar Nicefördraget (träder i kraft februari 2003) som genom ändringar i EG- och EU-fördragen bl.a. reformerar institutionerna i syfte att underlätta fortsatt utvidgning.

2002

Kol- och stålfördraget löper planenligt ut och EG tar över Kol- och stålgemenskapens uppgifter.

2004

Femte utvidgningen. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern blir medlemmar. Medlemsstaterna undertecknar fördraget om upprättande av en konstitution för Europa som aldrig trädde i kraft eftersom det förkastades i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna (2005).

2007

Sjätte utvidgningen. Bulgarien och Rumänien blir medlemmar. Medlemsstaterna undertecknar Lissabonfördraget (träder i kraft december 2009) som byter namn på EG-fördraget till EUF-fördraget och genom ändringar i EU- och EUF-fördraget bl.a. organisatoriskt införlivar EG i EU och ändrar fördragsartiklarnas nummer.

Den inre marknaden Vad är den inre marknaden? Etableringen av en inre marknad utgör kärnan i unionssamarbetet och i EU-rätten. Den inre marknaden kan förklaras som idén om att det geografiska område som utgör EU ekonomiskt ska fungera på samma sätt som de nationella marknaderna. Vi tar för givet att Sverige utgör en marknad, vilket bl.a. innebär att vi utan hinder kan handla i olika kommuner och söka arbete i olika län. Visionen om den inre marknaden är att de nationella marknaderna på ett liknande sätt ska förenas till en enda marknad. EU:s uppgift är att förverkliga denna vision. För att åstadkomma den inre marknaden krävs en mängd åtgärder.

15

EU-ra tt in nuce.indd 15

10-08-18 12.50.26


D el A  Vad är EU-rätt?

Det som framför allt kännetecknar den inre marknaden är att varor, tjänster, personer och kapital obehindrat ska kunna röra sig mellan medlemsstaterna (se artikel 26.2 FEUF, se vidare kapitel 7). Därför är de grundläggande rättigheterna till fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital (de s.k. fyra friheterna) centrala för den inre marknaden. Hit hör också etableringsfriheten som låter enskilda starta och driva verksamhet som egenföretagare och starta bolag i andra medlemsstater (artikel 49 FEUF). För det andra består den inre marknaden av en tullunion som kännetecknas av avskaffandet av tullar mellan medlemsstaterna samt gemensamma tullar och en gemensam handelspolitik mot länder som inte är medlemsstater, s.k. tredje länder (artiklarna 30–32 FEUF). För det tredje består den av en gemensam konkurrenspolitik. En välfungerande inre marknad anses förutsätta att marknadens parter fritt kan konkurrera med varandra på lika villkor. Av detta skäl är det förbjudet för företag att förhindra fri och rättvis konkurrens genom att ingå konkurrensbegränsande överenskommelser eller genom att missbruka en dominerande ställning (artiklarna 101 och 102 FEUF). För det fjärde kräver en välfungerande inre marknad att medlemsstaterna avstår från att skydda de nationella företagen från konkurrens. Det är därför förbjudet för medlemsstater att gynna nationella företag genom att ge stöd och hjälp till dessa eller genom att beskatta varor som liknar eller konkurrerar med inhemskt producerade varor högre (artiklarna 107 och 110 FEUF). För det femte stöds den inre marknadens etablering av att medlemsstaterna på olika områden för en koordinerad politik. Till de områden där EU för en samordnad politik av relevans för den inre marknaden hör bl.a. jordbruk, fiske, transport och handeln med resten av världen (artiklarna 38, 90–91, 206–207 FEUF). Avslutningsvis bör här också nämnas EU:s monetära politik samt Ekonomiska och monetära unionen (EMU). En gemensam valuta under kontroll av ett gemensamt centralbankssystem understödjer den inre marknaden.

16

EU-ra tt in nuce.indd 16

10-08-18 12.50.26


2. Vad är EU?

Hur ska den inre marknaden uppnås? Centrala aspekter av den inre marknaden framgår direkt av fördragen, såsom förbud mot tullavgifter, diskriminering av arbetstagare p.g.a. nationalitet samt snedvridning av konkurrensen (artiklarna 30, 45, 101–102 FEUF). EU-domstolen har slagit fast att flera av dessa fördragsartiklar ger enskilda rättigheter som de kan åberopa mot medlemsstaterna och deras myndigheter och ibland också mot andra enskilda. Fördragen innehåller främst negativa förpliktelser, dvs. förbud mot att agera på visst sätt (se exemplen ovan). Genom att förbjuda vissa typer av agerande försäkrar EU-rätten att medlemsstaternas nationella rätt inte har visst innehåll. Att EU-rätten på detta sätt likriktar nationell rätt kallas ibland för negativ integration. För att uppnå en fungerande inre marknad måste dock dessa grundläggande rättigheter kompletteras med mer specifik lagstiftning. Denna lagstiftning består främst av positiva regler, dvs. oavsett tidigare innehåll ersätter den EU-rättsliga lagstiftningen befintlig nationell lagstiftning. Att EU-rätten på detta sätt likriktar medlemsstaternas lagstiftning benämns positiv integration. Det finns olika typer av EU-rättsliga lagstiftningsakter och dessa fungerar på lite olika sätt (se kapitel 5), men EU:s lagstiftning kan också delas in utifrån hur mycket den lämnar åt medlemsstaterna att reglera. Utifrån detta perspektiv kan EU:s lagstiftning delas in i två kategorier: minimiharmonisering som etablerar en lägsta nivå som medlemsstaterna kan välja att överträffa och totalharmonisering som inte lämnar något utrymme alls för nationell lagstiftning.

EU utanför den inre marknaden Det framgick av det ursprungliga EEG-fördraget att förverkligandet av den inre marknaden var det primära syftet med samarbetet, och det var främst därigenom som unionen skulle uppnå sina mål (artikel 2 EEG). Även om den inre marknaden fortfarande utgör EU:s kärna har unionen genom fördragen tilldelats många uppgifter som inte direkt hör till den inre marknaden. Det finns också en tydlig trend 17

EU-ra tt in nuce.indd 17

10-08-18 12.50.27


D el A  Vad är EU-rätt?

att medlemsstaterna vid varje fördragsändring ger EU nya uppgifter och ökade maktbefogenheter för att utföra dessa uppgifter. Dessa ändringar kan uppfattas som att medlemsstaterna är nöjda med och vill fördjupa det europeiska samarbetet. Till följd av denna utveckling har EU idag flera mål utöver att uppnå en väl fungerande inre marknad. Bland dessa mål återfinns att även enskilda som inte deltar ekonomiskt i den inre marknaden, och därför står utanför det skydd som den inre marknadens regler erbjuder, inte ska utsättas för diskriminering. Detta gäller diskriminering p.g.a. nationalitet (artikel 18 FEUF) men även på andra grunder. Att främja jämställdheten mellan män och kvinnor är sedan länge ett av unionens mål för vilket flera åtgärder vidtagits. Till exempel framgår rätten till lika lön för lika arbete direkt av fördragen (artikel 157.1 FEUF) och kan åberopas av enskilda mot såväl offentliga som privata arbetsgivare (mål 43/75 Defrenne II). Även socialpolitiska mål i bredare bemärkelse hör till unionens uppgifter. Unionssamarbetet syftar bl.a. till att förbättra arbetsvillkoren för europeiska arbetstagare (t.ex. genom att skapa en säker arbetsmiljö), till att främja social rättvisa och socialt skydd. Arbetet med att skydda och förbättra miljön för att främja en hållbar utveckling är numera ett av de områden där EU är mycket aktiv. Europeiska unionen ska stärka säkerheten i Europa. Detta ska främst ske genom upprättandet av ”ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. Detta område kännetecknas bl.a. av en gemensam politik vad gäller asyl, invandring och gränskontroll för personer som kommer från tredje land, samarbete mellan brottsbekämpande organ för att utreda brott, gemensamma åtgärder för att bekämpa terrorism och människohandel (artiklarna 67, 79 och 83 FEUF, se vidare kapitel 8). Att medlemsstaterna etablerar en gemensam utrikes- och försvarspolitik (GUSP) kan också bidra till ökad säkerhet. Avslutningsvis bör nämnas att skyddet för mänskliga rättigheter och andra grundläggande rättigheter blir allt viktigare i unionssamarbetet. Detta utpekas som ett mål för verksamheten och i fördragen lyfts flera centrala instrument om grundläggande rättigheter fram 18

EU-ra tt in nuce.indd 18

10-08-18 12.50.27


2. Vad är EU?

(artiklarna 3 och 6 FEU, se vidare kapitel 5). Unionen har också påbörjat en process för att ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Sammanfattningsvis kan konstateras att det är alltför förenklat att beskriva EU som en institution som drivs av marknadsliberala idéer. Förverkligandet av den inre marknaden är förvisso alltjämt kärnan i unionssamarbetet men det uppbärs även av andra ideal än ekonomisk tillväxt och kompletteras av många andra mål. EU utgör en institutionell bas som medlemsstaterna använder för att på bästa sätt uppnå en mängd mycket olika mål.

19

EU-ra tt in nuce.indd 19

10-08-18 12.50.27


Mattias Derlén Staffan Ingmanson Johan Lindholm

EU-rätt Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen och därmed bundet av EU:s rättsordning. Men EU-rätten påverkar inte bara Sverige som medlemsstat, utan också de människor och företag som bor och verkar i landet. I praktiken finns det knappast något nationellt definierat politik- eller rättsområde som undgår att, direkt eller indirekt, påverkas av den lagstiftning som antas i Bryssel och de domar som meddelas av domstolarna i Luxemburg. Utan att överdriva kan därför anslutningen till EU sägas vara den enskilt viktigaste händelse som inträffat för svensk rätt i modern tid. EU-rätt beskriver huvuddragen i EU:s rättsordning ur ett såväl konstitutionellt och institutionellt som materielrättsligt perspektiv, med beaktande av de förändringar som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009. Boken, som inte kräver några särskilda förkunskaper, är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EUrätten på universitets- och högskoleutbildningar, men vänder

Mattias Derlén Staffan Ingmanson Johan Lindholm

EU rätt

sig också till den intresserade medborgaren och personer

EU-rätt

som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. Mattias Derlén, Staffan Ingmanson och Johan Lindholm är doktorer i rättsvetenskap och universitetslektorer vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. Samtliga är aktiva vid Centrum för Europarätt och Internationell Handelsrätt vid Umeå universitet. in nuce är Libers serie för juridisk översiktslitteratur Best.nr 47-09478-3

Tryck.nr 47-09478-3-00

EU-ra tt in nuce - omslag.indd 1

10-08-18 11.55.47

9789147094783  

EU rätt Mattias Derlén Staffan Ingmanson Johan Lindholm KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lage...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you