Politiska idÊer – drÜmmen om det goda samhället
Politiska idÊer – drÜmmen om det goda samhället
Uriel Hedengren Hur ska samhället styras och organiseras? De politiska partierna har olika üsikter och drÜmmar. Varifrün kommer de? Hur har de
Politiska idÊer – drÜmmen om det goda samhället
utvecklats? Denna faktabok skildrar bakgrunden till den aktuella politiska debatten. Med utgĂĽngspunkt i de klassiska ideologierna fĂśljer den de politiska idĂŠernas utveckling fram till idag.
Uriel Hedengren
*4#/
Reviderad utgĂĽva 2010
Uriel Hedengren
Hanna Qwist och Christiaan Hollander Textredaktör: Hanna Qwist Bildredaktör: Anita Englund Grafisk form: Caroline Bagge Omslag: Melissa Rydquist Layout: Team Media Sweden AB
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till
NATUR & KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tel 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm Tel 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90 info@nok.se www.nok.se Projektledare: Hanna Qwist och Christiaan Hollander Textredaktör: Hanna Qwist Bildredaktör: Anita Englund Grafisk form: Caroline Bagge Omslag: Melissa Rydquist Layout: Team Media Sweden AB
Innehåll Det goda samhället 4 Liberalismen 13 Konservatismen 31 Socialismen 45 Idéer på ytterkanten 65 Andra politiska åskådningar 83 Ideologiernas död? 97 Hur ska man välja? 111
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. © 2010 Uriel Hedengren och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Slovenien 2010 Andra utgåvans första tryckning ISBN 978-91-27-41982-7
DET GODA SAMHÄLLET Det är kyligt i luften. Kanske kommer det snö framåt kvällen. Du drar ner mössan långt över öronen och tänker att du ska ta ett varmt bad när du kommer hem. På andra sidan gatan ligger en av stans finaste restauranger. Utanför står lyxbilarna på rad – Mercedes, BMW, till och med en och annan Jaguar. Bara hundra meter längre bort ligger en man på trottoaren. På en kartongbit har han skrivit att han är hemlös och behöver hjälp med pengar.
4
DET GODA SAMHÄLLET 5
DET GODA SAMHÄLLET Det är kyligt i luften. Kanske kommer det snö framåt kvällen. Du drar ner mössan långt över öronen och tänker att du ska ta ett varmt bad när du kommer hem. På andra sidan gatan ligger en av stans finaste restauranger. Utanför står lyxbilarna på rad – Mercedes, BMW, till och med en och annan Jaguar. Bara hundra meter längre bort ligger en man på trottoaren. På en kartongbit har han skrivit att han är hemlös och behöver hjälp med pengar.
4
DET GODA SAMHÄLLET 5
Vi lever i en besvärlig tid. Det gjorde även din farmor och farfar och deras föräldrar. Livet har aldrig varit speciellt lätt. Det är bara att slå upp morgontidningen eller titta på TV-nyheterna. Krig, miljöförstöring, svält, ekonomiska kriser, arbetslöshet. På en halvtimme kan du få i dig det mesta av världens elände. Men det är bara en sida av saken. Den snabba tekniska utvecklingen gör att människors livssituation ständigt har förbättrats. Allt fler får till exempel chansen att äta sig mätta och skaffa en utbildning. Det är Asien ett bra exempel på. Där har miljontals människor lämnat fattigdomen under de senaste årtiondena och kunnat ta del av sådant som vi i Sverige tycker är självklarheter. Samtidigt finns det problem även i vårt land. Visst bor många bra och tjänar tillräckligt mycket för att resa på utlandssemester och köpa det mesta de vill ha. Men det finns också människor i Sverige som knappt får pengarna att räcka till det allra nödvändigaste. En del har inte ens en egen bostad. Rikedom och fattigdom lever sida vid sida.
Drömmar och verklighet
Även den som inte är så intresserad av politik brukar någon gång fundera på vilken typ av samhälle han eller hon helst skulle vilja leva i.
6 Det goda samhället
Säkert dagdrömmer du ibland. Det gör de flesta av oss. Vi fantiserar om hur bra livet egentligen skulle kunna vara. Tänk bara om man vann ett par miljoner på lotto, då skulle alla problem vara lösta! Människor har i alla tider längtat efter något bättre, ett liv som är fritt från bekymmer och motgångar. Det är som en sorts säkerhets ventil; det är förstås lättare att handskas med problemen i dag om man ser möjligheterna i morgon. Längtan efter ett bättre liv gäller inte bara enskilda personer och deras familjer. Många fantiserar även om en värld där alla människor har en chans att bli lyckliga och där fattigdom, svält, krig och annat elände inte existerar. Drömmen om ett perfekt samhälle är inte lika för alla. Frågar du dina kamrater får du säkert olika svar. Samma sak gäller om du pratar med våra politiker. Deras syn på hur man ska skapa ett bra samhälle skiljer sig åt på många sätt. En del menar att staten genom skatter, lagar och bidrag ska se till så att alla får ett anständigt liv. Andra säger i stället att det främst är upp till oss själva att i konkurrens med andra göra det bästa möjliga av situationen. En sak är i alla fall säker; det går inte alltid att bete sig som man själv vill utan att ta hänsyn till andra. Eftersom vi lever tillsammans Det goda samhället 7
Vi lever i en besvärlig tid. Det gjorde även din farmor och farfar och deras föräldrar. Livet har aldrig varit speciellt lätt. Det är bara att slå upp morgontidningen eller titta på TV-nyheterna. Krig, miljöförstöring, svält, ekonomiska kriser, arbetslöshet. På en halvtimme kan du få i dig det mesta av världens elände. Men det är bara en sida av saken. Den snabba tekniska utvecklingen gör att människors livssituation ständigt har förbättrats. Allt fler får till exempel chansen att äta sig mätta och skaffa en utbildning. Det är Asien ett bra exempel på. Där har miljontals människor lämnat fattigdomen under de senaste årtiondena och kunnat ta del av sådant som vi i Sverige tycker är självklarheter. Samtidigt finns det problem även i vårt land. Visst bor många bra och tjänar tillräckligt mycket för att resa på utlandssemester och köpa det mesta de vill ha. Men det finns också människor i Sverige som knappt får pengarna att räcka till det allra nödvändigaste. En del har inte ens en egen bostad. Rikedom och fattigdom lever sida vid sida.
Drömmar och verklighet
Även den som inte är så intresserad av politik brukar någon gång fundera på vilken typ av samhälle han eller hon helst skulle vilja leva i.
6 Det goda samhället
Säkert dagdrömmer du ibland. Det gör de flesta av oss. Vi fantiserar om hur bra livet egentligen skulle kunna vara. Tänk bara om man vann ett par miljoner på lotto, då skulle alla problem vara lösta! Människor har i alla tider längtat efter något bättre, ett liv som är fritt från bekymmer och motgångar. Det är som en sorts säkerhets ventil; det är förstås lättare att handskas med problemen i dag om man ser möjligheterna i morgon. Längtan efter ett bättre liv gäller inte bara enskilda personer och deras familjer. Många fantiserar även om en värld där alla människor har en chans att bli lyckliga och där fattigdom, svält, krig och annat elände inte existerar. Drömmen om ett perfekt samhälle är inte lika för alla. Frågar du dina kamrater får du säkert olika svar. Samma sak gäller om du pratar med våra politiker. Deras syn på hur man ska skapa ett bra samhälle skiljer sig åt på många sätt. En del menar att staten genom skatter, lagar och bidrag ska se till så att alla får ett anständigt liv. Andra säger i stället att det främst är upp till oss själva att i konkurrens med andra göra det bästa möjliga av situationen. En sak är i alla fall säker; det går inte alltid att bete sig som man själv vill utan att ta hänsyn till andra. Eftersom vi lever tillsammans Det goda samhället 7
måste det finnas gemensamma regler som alla accepterar och följer. Den inskränkningen av friheten är priset vi betalar för att få trygghet och gemenskap.
Ideologi och människosyn hänger ihop Ibland kan man få för sig att det nästan finns lika många åsikter om hur ett land ska styras som det finns invånare. Men tittar vi lite närmare upptäcker vi snart att det på ett övergripande plan finns mycket som hänger ihop. Många har alltså samma helhetssyn. Det betyder att en grupp människor – trots olika uppfattning i enskilda frågor – kan ha samma grundinställning när det gäller hur samhället i stort ska organiseras. Det kan till exempel vara synen på hur man ska fatta gemensamma beslut, vem eller vilka som ska bestämma, eller vilka områden staten ska ansvara för och vilka som kan överlåtas till var och en att sköta på egen hand. De svar man kommer fram till bygger i sin tur på hur man tror att människan i grund och botten är till sin natur, det vill säga ens människosyn. Är vi egoistiska eller inställda på att samarbeta och hjälpa varandra? Är konkurrens bra, eller leder det bara till orättvisor? Är frihet viktigare än jämlikhet?
Välj ett land Tänk dig två olika länder. I det ena är människor helt utlämnade till sin egen förmåga. De ekonomiska skillnaderna är stora – en del är rika, andra fattiga och rätt många befinner sig någonstans mitt emellan. Samtidigt har alla chansen att slå sig fram i livet, oavsett vilken bakgrund de har. Det finns personer som är födda i fattiga familjer eller som invandrat från andra länder, men ändå gjort karriär och blivit förmögna. I det andra landet är läget annorlunda. Här finns statliga garantier för att ingen ska behöva lida nöd. Alla har rätt till utbildning och arbete samtidigt som skattesystemet är utformat så att ingen kan bli rik. Det betyder också att man inte kan ärva pengar, mark och fastigheter. Eftersom allt ägs gemensamt genom staten är de ekonomiska skillnaderna små.
?
Vilka för- och nackdelar finns i respektive land? I vilket land skulle du helst vilja bo?
8 Det goda samhället
Synen på den här typen av frågor avgör vilken ideologi man fastnar för. En ideologi är en samling idéer som tillsammans beskriver hur ett samhälle ska organiseras och styras. Med den helhetssynen som utgångspunkt är det sedan möjligt att avgöra hur olika samhällsproblem ska lösas, till exempel vad som krävs för att minska miljöförstöringen eller få fler ungdomar att starta företag. På biblioteket finns det många böcker som handlar om hur samhället ska organiseras och styras. Kanske känner du igen en del författare som skrivit om de här frågorna, till exempel Burke, Smith och Marx. Även om de har olika åsikter om hur man ska gå tillväga rent praktiskt, är slutmålet ungefär detsamma: ett samhälle där människor lever i fred och har möjlighet att utveckla sina talanger, och där ingen behöver vara utan bostad eller sitta på gatan och tigga. Om detta ska vi berätta mer i den här boken!
Utopier I början av 1500-talet skrev engelsmannen Thomas More (1477–1535) berättelsen om Utopia. I boken beskriver författaren en ö – Utopia – där medborgarna lever fridfullt och harmoniskt. Det högsta målet på Utopia är social rättvisa. Med det menar More att alla behandlas lika och med samma omsorg. Ingen ska behöva lida eller utsättas för övergrepp; Utopia ska styras förnuftigt och vara fritt från våld och maktkamp. För att skapa detta perfekta samhälle – en idealstat – måste medborgarna äga allt gemensamt, vilket samtidigt innebär att den personliga friheten begränsas. Thomas More fick många efterföljare. Flera av dessa valde, precis som i Utopia, att förlägga handlingen till en ö där en klok furste eller filosof bestämde hur man skulle leva tillsammans. I boken Det nya Atlantis av Francis Bacon (1561–1626) får till exempel ingen utnyttja vetenskapens resultat för egen vinning. Alla ska få det bättre, inte bara ett fåtal. På 1800-talet började man kalla de personer som hade liknande åsikter som More för sociala utopister. De ville ha ett samhälle där ingen grupp – eller klass – skulle styra över någon annan. Målet var det klasslösa samhället. En av de mest kända sociala utopisterna var industriägaren Robert Owen (1771–1858). Han försökte skapa ett idealsamhälle där arbete, Det goda samhället 9
9
Politiska idÊer – drÜmmen om det goda samhället
Politiska idÊer – drÜmmen om det goda samhället
Uriel Hedengren Hur ska samhället styras och organiseras? De politiska partierna har olika üsikter och drÜmmar. Varifrün kommer de? Hur har de
Politiska idÊer – drÜmmen om det goda samhället
utvecklats? Denna faktabok skildrar bakgrunden till den aktuella politiska debatten. Med utgĂĽngspunkt i de klassiska ideologierna fĂśljer den de politiska idĂŠernas utveckling fram till idag.
Uriel Hedengren
*4#/
Reviderad utgĂĽva 2010
Uriel Hedengren