Page 1

Jimmie Kristensson är legitimerad sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och universitets­lektor i omvårdnad vid Lunds universitet. Han är forskare och lärare vid sjuksköterskeprogrammet och har handlett uppsatser sedan 2005. Dessutom är han utbildad journalist.

Kristensson  Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik

Att skriva uppsats inom vårdvetenskap är en alldeles särskild och utmanande uppgift. Du har nu chans att fördjupa dig i ett ämne som du brinner lite extra för. Som student förväntas du självständigt kunna planera och genomföra ditt projekt. Centrala frågor som behöver besvaras är: Vilken är min frågeställning? Vilken metod ska jag välja och hur går jag konkret tillväga?   Denna handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik guidar dig genom arbetsprocessen på ett mycket överskådligt och lättillgängligt sätt. Författaren tar upp tre vanliga typer av uppsatser som bygger på enkätstudien, intervjustudien och litteratur­studien. Olika vetenskapliga teorier och metoder presenteras på ett användbart sätt. Att skriva uppsats är ett hantverk och med rätt verktyg behöver det inte vara så svårt. Det kan till och med vara riktigt spännande.   Boken vänder sig i första hand till dig som ska göra ett examensarbete inom omvårdnad, sjukgymnastik eller arbetsterapi.

Jimmie Kristensson Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso - och vårdvetenskap

ISBN 978-91-27-13120-0

9 789127 131200

978-91-27-13120-0_Kristensson_omslag.indd Alla sidor

2013-12-02 09:46


Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 2

2013-11-20 16:57


Innehåll

Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 1. Uppsatsens innehåll och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Uppsatsens struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Syfte och frågeställningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Titelsida. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Abstrakt/sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Forskningsetiska överväganden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Diskussion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Slutsats. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Referenslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Handledarens roll och studentens ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

2. Olika sätt att se på vetenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Vad är vetenskap och vetenskapsteori? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Tre betydelsefulla vetenskapsteoretiska perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . 32 Positivism. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Hermeneutik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Fenomenologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Paradigmbegreppet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

3. Uppsatsarbetets olika steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Forskningsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Planeringsfas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Empirisk fas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Analytisk fas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Rapporteringsfas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

4. Några ord på vägen om forskningsetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Etiskt tillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 5

2013-11-20 16:57


5. Kvantitativ forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Kvantitativa forskningsdesigner

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Experimentella studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Observationsstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Deskriptiva eller explorativa studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

6. Validitet och reliabilitet i kvantitativ forskning . . . . . . . . . . . 70 Validitet ur ett designperspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Intern validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Extern validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Begreppsvaliditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statistisk validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

71 73 74 75

Validitet ur ett mät- och testperspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Reliabilitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

7. Den kvantitativa enkätstudien. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Att identifiera studiens syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Urval och urvalsförfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Att konstruera en enkät. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Att distribuera enkäten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Att samla in besvarade enkäter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

Databearbetning och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Variabler och skalor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beskrivande statistisk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jämförande statistik och statistisk signifikans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Korrelerande statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Effektstorlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

102 104 106 110 110

Resultatredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Sammanfattning av den kvantitativa enkätstudien utifrån forskningsprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

8. Kvalitativ forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Kvalitativ innehållsanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Grounded theory. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Fenomenologiska metoder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

9. Trovärdighet i kvalitativ forskning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 10. Den kvalitativa intervjustudien

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

Att identifiera studiens syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 6

2013-11-20 16:57


Urval och urvalsförfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Inför intervjun. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Konsten att intervjua. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Under intervjun. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Efter intervjun. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Databearbetning och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Den kvalitativa innehållsanalysen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Resultatredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Sammanfattning av den kvalitativa intervjustudien utifrån forskningsprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

11. Litteraturstudien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Litteraturstudier och evidensbaserad hälso- och sjukvård. . . . . . . . 153 Att identifiera studiens syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Att skapa en bra sökstrategi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Att söka efter litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Gallring av abstrakts. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164

Databearbetning och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Att granska litteraturen kritiskt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164

Resultatredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Sammanfattning av litteraturstudien utifrån forskningsprocessen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175

Till sist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Referenser

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 7

2013-11-20 16:57


Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 8

2013-11-20 16:57


Förord

Du vet kanske inte om det än, men du har börjat en resa. Det är inte många tillfällen under din utbildning som du är så fri som du är nu. Du ska skriva din uppsats och har några speciella veckor framför dig där du kan låta din nyfikenhet styra och har chans att fördjupa dig i något som du brinner lite extra för. Du har fått tid att skapa något nytt. Något som kan göra skillnad. Uppsatsskrivandet kommer att vara en utmanande resa och din närmaste tid kommer att präglas av kreativitet, arbete, frustration, glädje och stolthet; en härlig blandning av utmaningar där du kommer att lära dig massor och där du dessutom har möjlighet att sprida din kunskap vidare till andra. Det finns redan många bra böcker om vetenskap, forskning och uppsatsarbete. Varför behövs då denna? Jo, för att det saknades en tydlig handbok i uppsatsskrivning. Att skriva uppsats är nämligen ett hantverk – ett logiskt sådant – och med rätt verktyg behöver det inte vara så svårt. Boken vänder sig i första hand till dig som ska göra ett examensarbete på grundläggande eller avancerad nivå inom omvårdnad, sjukgymnastik eller arbetsterapi. Den tar upp tre vanliga typer av uppsatser: enkätstudien, intervjustudien och litteraturstudien. I boken varvas teoretiska delar med mer praktiskt inriktade avsnitt. Det finns en medveten tanke bakom det. De teoretiska delarna behövs för att ge en bakgrund och insikt som är nödvändig för dig att ha när du arbetar med din uppsats. För att förtydliga och förklara viktiga begrepp eller moment i uppsatsarbetet innehåller nästan alla kapitel dessutom faktarutor. Boken gör inga anspråk på att ge en heltäckande bild utan tar upp det du behöver känna till för att kunna skriva din uppsats. Förhoppningsvis kommer den att göra din resa lite lättare. 9

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 9

2013-11-20 16:57


En bok skriver inte sig själv. Det är många personer som på olika sätt har hjälpt till. Jag vill rikta ett stort tack till Natur & Kultur för ett engagerat, kompetent och professionellt stöd. Men också till Mia Gudmundsson och Rebecca Tillman Hurst för att ni i egenskap av studenter läst manuset och kommit med kloka och värdefulla synpunkter, samt till universitetslektor Anne Wennick på Malmö högskola för värdefulla kommentarer. Jag vill också rikta ett särskilt tack till min familj som på olika sätt har bidragit till att jag fått tid att skriva vilket jag är mycket tacksam för; till Ylwa och Kjell Kristensson, Bengt Ekwall och Birte Pollack Ekwall för ett ovärderligt stöd och till mina älskade Anna, Manne, Ellen och Idde för ert stora tålamod. Framför allt vill jag tacka alla kreativa och intelligenta studenter som jag mött under åren och som utmanat och inspirerat mig. Jag har tänkt på er när jag skrivit. Lund 2013 Jimmie Kristensson

10

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 10

2013-11-20 16:57


1. Uppsatsens innehåll och struktur

I de flesta fall har du ungefär tio veckor på dig att genomföra din uppsats. Det är det sista steget mot en akademisk examen och det förutsätter att du kan arbeta självständigt, ta ansvar, planera och genomföra ett projekt. Det kan vara både svårt och frustrerande att veta vilken nivå uppsatsen ska ligga på. Innan du börjar skriva kan det därför vara bra att känna till vad uppsatsen ska innehålla på ett mer övergripande och strukturellt plan. Det här kapitlet beskriver just detta. En akademisk uppsats har vissa övergripande krav. Den ska vara tydligt formulerad och ha ett korrekt språkbruk. Den ska vara strukturerad, logiskt uppbyggd och präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt, som bland annat kännetecknas av öppenhet, kritisk granskning och analytiskt tänkande. Ett sätt att ta kontroll över eventuell frustration är att noga läsa igenom de styrdokument som finns och som definierar uppsatskursens innehåll. Det handlar om utbildningsplanen, den aktuella kursplanen, den specifika information som finns för kursen och de bedömningskriterier som kommer att användas vid examinationen. Tillsammans ger de en ganska god teoretisk bild av vad som förväntas.

Uppsatsens struktur En uppsats ska ha en logisk struktur och det ska finnas en tydlig röd tråd genom dess olika delar (se faktaruta s. 13). Inom den medicinska vetenskapen är det vanligt att rapporter och artiklar struktureras utifrån akronymen IMRAD , som står för Introduction, 11

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 11

2013-11-20 16:57


Method, Result And Discussion. Det betyder att en rapport eller artikel startar med en bakgrundsbeskrivning för att sedan innehålla metodbeskrivning, resultatbeskrivning och slutligen en diskussion. IMRAD kan fungera som en enkel och övergripande minnesregel för dig som skriver uppsats, men den ger inte en heltäckande bild. En uppsats ska utöver detta dessutom innehålla syfte och frågeställningar, slutsatser, referenslista och en inledande strukturerad sammanfattning (som kallas för abstrakt). De flesta uppsatser baseras dock på IMRAD -strukturen. Rubriksättningen kan variera mellan olika lärosäten men principen är densamma och en vanlig disposition är: 1. Titelsida 2. Abstrakt/sammanfattning 3. Innehållsförteckning 4. Inledning/problemformulering 5. Bakgrund 6. Syfte och frågeställningar 7. Metod 8. Forskningsetiska överväganden 9. Resultat 10. Diskussion 11. Slutsats 12. Referenslista 13. Bilagor

12

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 12

2013-11-20 16:57


Alla pratar om den röda tråden, men vad betyder det? En uppsats ska ha en tydlig struktur, vilket betyder att den ska vara disponerad så att dess olika delar kommer i en logisk ordning. Ett exempel är att metoden beskrivs före resultatet eftersom det är svårt att följa med i texten och värdera vad som framkommit om läsaren inte förstår hur det framkommit. Den röda tråden handlar helt enkelt om hur fokuserad uppsatsen är rent innehållsmässigt. Den röda tråden utgår från syftet, som är den faktor som påverkar alla delar av uppsatsen och avgör vilka nyckelbegrepp som ska definieras och beskrivas i uppsatsens bakgrundsbeskrivning. Det är syftet som avgör vilket upplägg studien behöver, vilken population som ska studeras, hur urvalet rekryteras och vilka metoder som ska användas för att syftet ska kunna besvaras. Den röda tråden fortsätter i resultatdelen, i vilken syftet och inget annat ska besvaras; diskussionen ska här kritiskt värdera om metoden var bra nog för att besvara syftet och på vilket vis resultatet kan sägas besvara syftet.

Syfte och frågeställningar Syftet kommer egentligen inte först i uppsatsen, vilket framgår av uppställningen ovan, utan det ska placeras efter bakgrunden och före metoden, men eftersom syftet är viktigt för uppsatsens alla delar beskrivs det först i denna uppställning. Ett syfte ska vara formulerat så att det är så avgränsat som möjligt utan att det för den skull förlorar viktig information. Det kan formuleras på många olika vis och det finns ingen standardmall för hur det exakt ska skrivas. Det är dock alltid bra att börja med något i stil med: ”Syftet med uppsatsen/studien var att . . .” Ett syfte ska vara avgränsat och så kortfattat som möjligt. Det ska alltid innehålla information om vilken population (vilka personer/vilken grupp) som ska undersökas samt en beskrivning av vad det är som ska undersökas; alltså vilka mått, variabler eller fenomen som är centrala. Slutligen bör syftet också ha med någon form av metodologiska nyckelord som antyder hur de olika måtten, variablerna eller fenomenen ska undersökas. Det betyder att den som vill undersöka skillnader mellan olika grupper kanske använder 13

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 13

2013-11-20 16:57


verbet ”jämföra” någonstans i syftet, medan den som vill undersöka förekomsten av något väljer verben ”beskriva” eller ”kartlägga” och den som vill göra en studie om upplevelser använder substantiven ”upplevelse” eller ”uppfattning”. Ibland kan det också vara nödvändigt att tydligt beskriva i vilken kontext studien är utförd. Ett exempel på detta är: ”Syftet med studien var att undersöka förekomsten (metodologiskt nyckelord) av hot och våld (mått) mot sjuksköterskor (population) inom akutsjukvården (kontext).” Ett annat skulle kunna vara: ”Syftet med studien var att undersöka kvinnors (population) upplevelse (metodologiskt nyckelord) av att föda barn (fenomen i fokus).” Ibland kan en studie syfta till att undersöka flera aspekter av samma fenomen. Ett exempel på detta är: ”Syftet med uppsatsen var att beskriva och jämföra (metodologiska nyckelord) graden av fysisk aktivitet (mått) bland 25-åriga män och kvinnor (population).” Tänk på följande när du skriver syftet: • Syftet ska vara inom ditt ämnesområde. • Syftet ska vara motiverat att undersöka. • Syftet ska vara rimligt och kunna besvaras med vetenskapliga metoder. • Syftet ska vara etiskt försvarbart. • Syftet ska vara specifikt, tydligt och så kortfattat som möjligt. • Syftet ska innehålla vilken population som ska undersökas. • Syftet ska innehålla vilka variabler eller fenomen som ska undersökas. Mer information om syfte och frågeställningar finns i kapitel 7, 10 och 11.

Titelsida Titelsidan är det första som möter läsaren. Den innehåller uppsatsens titel, författarens/författarnas och handledarens namn, handledarens titel och organisatoriska tillhörighet. Titeln ska spegla 14

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 14

2013-11-20 16:57


uppsatsens fokus. Här kan du eventuellt kosta på dig att vara lite kreativ, men det är viktigt att du bär med dig att uppsatsen inte är en massmedial produkt och att det finns en risk med alltför braskande eller effektsökande titlar. De som främst kommer att läsa uppsatsen är personer som har ett intresse av det område eller den fråga som har undersökts. Därför är det viktigt att detta framkommer redan i titeln så att uppsatsen inte felaktigt riskerar att bedömas som irrelevant. Ett sätt att formulera titeln är att utgå från uppsatsens syfte. Det kan tyckas aningen tråkigt, men det ger de facto en tydlig bild av vad som har studerats och vad läsaren kan förvänta sig av innehållet. En uppsats med syftet att undersöka kvinnors upplevelser av att föda barn får kanske helt enkelt titeln ”Kvinnors upplevelser av att föda barn”. Ibland kan det finnas en vinst i att dessutom ange vilken typ av studie som har utförts. En studie med syftet att beskriva och jämföra fysisk aktivitet bland 25-åriga män och kvinnor skulle till exempel kunna få titeln: ”Fysisk aktivitet bland 25-åriga män och kvinnor. En jämförande enkätstudie.” I andra fall finns det kanske en önskan att antyda vad uppsatsen kommit fram till. Det kan fungera, men det är då nödvändigt att det även framgår vad som har undersökts. En rubrik som till exempel: ”Som en urkraft”, säger ingenting om den inte sätts i sitt sammanhang – alltså speglar syftet. Här skulle titeln i stället kunna vara: ”Som en urkraft. Kvinnors upplevelser av att föda barn.”

Abstrakt/sammanfattning Abstraktet eller sammanfattningen kommer direkt efter titelsidan och är en kort sammanfattning av uppsatsen på ca 250 ord. Abstraktet ska alltid innehålla syftet (ordagrant), en kort sammanfattning av metoden, resultatets viktigaste delar och det viktigaste ur slutsatsen. Abstraktet är till för att potentiella läsare ska få en bild av uppsatsens innehåll så att de utifrån det kan besluta sig för om det finns ett värde i att läsa arbetet i sin helhet eller ej. 15

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 15

2013-11-20 16:57


Bakgrund Den första större delen av uppsatsen består av bakgrundsinformation. Ibland delas den upp i två separata rubriker där den första heter något i stil med inledning/introduktion eller problemområde, och den andra kort och gott heter något i stil med bakgrund. Uppsatsen inleds alltid med någon form av problembeskrivning som svarar på frågan varför det valda syftet behöver undersökas. Det är här som läsaren får förklarat för sig att det var motiverat att genomföra studien. Problembeskrivningen ska vara relativt kortfattad och bör omfatta ungefär en halv sida. Den ska fokusera på vad som är problemet och motivera varför detta problem behöver undersökas. Vanliga anledningar till att något behöver undersökas är helt enkelt att det saknas någon form av kunskap, att den kunskap som finns är bristfällig, att mer kunskap behövs för att optimera omhändertagandet av vissa människor eller att det finns ett behov av förändrade kliniska arbetssätt. Andra anledningar kan vara att det finns få eller inga studier alls gjorda kring det valda problemet utifrån en viss metodik; kanske saknas det översikter av den kunskap som finns, kanske har de studier som finns utförts i andra sammanhang, med andra deltagare eller med andra mätinstrument eller så har kanske tidigare forskning visat på tvetydiga resultat? Bakgrunden kommer efter inledningen i uppsatsens disposition. Den omfattar flera sidor text och ska ge en fördjupad bild av syftet och inget annat. Den ska framförallt fokusera på: • En förklaring av problemområdet genom beskrivningar och fakta. • En detaljerad genomgång av tidigare kunskap i form av teorier och vetenskapliga studier. • Definitioner och förklaringar av viktiga begrepp. • En tydlig motivering av syftet. Bakgrunden ska börja brett för att sedan bli mer fokuserad och till slut landa i syftet. Tänk på den som att den ska vara strukturerad 16

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 16

2013-11-20 16:57


som en tratt. Det låter kanske luddigt, men det innebär i praktiken att bakgrunden inleds med mer allmän information om problemområdet för att sedan bli alltmer specifikt fokuserad på syftet. På så vis hålls den röda tråden intakt. När läsaren har tagit del av bakgrunden ska hon eller han ha fått så mycket information om syftet att det upplevs som självklart, relevant och viktigt. Ett sätt att lägga upp trattdispositionen är att bryta ner syftet i viktiga nyckelbegrepp. Därefter placeras nyckelbegreppen i en ordning som ger dig möjlighet att gå från det mer allmänna till det mer specifika. Bakgrundens olika stycken fokuserar sedan på att beskriva ett begrepp i taget, hela tiden med fokus på att definiera begrepp, beskriva tidigare kunskap, lyfta fram det valda problemet och motivera varför det behöver undersökas. Ett exempel kan vara en uppsats med syftet att undersöka förekomsten av hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården, vilket då skulle kunna brytas ner i nyckelbegreppen: akutsjukvård, hot, våld och sjuksköterska. Ett av flera tänkbara sätt att disponera en sådan bakgrund utifrån en trattdisposition kulle kunna vara: • Ett stycke om akutsjukvård som till exempel innehåller en definition av begreppet, hur akutsjukvården är organiserad, vilka yrkesgrupper som finns, akutsjukvårdens uppgifter, hur många personer som besöker akutsjukvården varje år och vad som kännetecknar kontexten. • Ett stycke om våld som till exempel innehåller en definition av begreppet, juridiska aspekter och allmänt om förekomst och konsekvenser av våld inom sjukvården och speciellt inom akutsjukvården. • Ett stycke om hot med exempelvis en definition av begreppet, juridiska aspekter och allmänt om förekomst och konsekvenser av hot inom sjukvården och speciellt inom akutsjukvården. • Ett stycke med fokus på hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården som till exempel innehåller frekvens, vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor och omvårdnaden av patienterna. 17

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 17

2013-11-20 16:57


Tänk på att definiera ett begrepp redan första gången du använder det i bakgrunden. Det bidrar till att hålla läsaren fokuserad. Bakgrunden ska också alltid ha en noggrann genomgång av den tidigare kunskap som finns om det syfte du valt, i termer av både teoretisk och empirisk sådan. Det handlar med andra ord om att förklara viktiga begrepp och ge en bild både av vad som är och vad som inte är undersökt. Tänk på! Det är generellt viktigt att dina argument och synpunkter är underbyggda med referenser. Det betyder inte att du inte får ha egna uppfattningar, det får du absolut, men de måste vara välgrundade och förankrade. Påstår du något ska du kunna motivera din ståndpunkt. Generalisera inte när du hänvisar till tidigare kunskap om du inte har ordentligt på fötterna. Och var försiktig när du påstår något, skriv inte saker som: ”Det är plågsamt att drabbas av . . .” om du inte är absolut säker på att det är plågsamt, utan skriv då i stället: ”Det kan vara plågsamt att drabbas av . . .”

Metod Metoddelen ska innehålla en tydlig och strukturerad beskrivning av studiens upplägg, det vill säga hur du gick tillväga för att besvara syftet. Det finns flera anledningar till detta. En är att akademiska uppsatser ska präglas av en öppen redovisning så att läsaren har en chans att bedöma om de metoder som använts är relevanta för att besvara syftet. En annan anledning är att andra ska kunna upprepa (replikera) studien om de så önskar och ytterligare en är att det är i metoddelen som du har störst möjlighet att visa hur du har jobbat för att hålla en hög kvalitet. Metoddelen ska, förutom en beskrivning av studiens upplägg, innehålla tre övergripande aspekter: urval, datainsamling och dataanalys. Det kan vara bra att redan i första meningen i metoddelen fastslå studiens design (som är studiens upplägg). Denna kan i den här boken dels vara kvalitativ och utgöras av intervjuer, en s.k. intervjustudie, dels kvantitativ och omfatta enkäter, en s.k. 18

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 18

2013-11-20 16:57


enkätstudie. En annan vanlig metod är litteraturstudien eller forskningsöversikten, som är en systematisk sammanställning av tidigare studier som har genomförts inom ett visst område. I kapitel 5–11 beskrivs de olika metoderna mer ingående. I samband med detta ska du också ange den referens du lutat dig mot, till exempel: ”Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie” (referens) eller ”Uppsatsen genomfördes som en kvantitativ enkätstudie” (referens) eller ”Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie” (referens). Urval Efter att du har beskrivit upplägget är det lämpligt att du redogör för urvalet och urvalsförfarandet. I en studie som omfattar män­ niskor, som till exempel i en enkätstudie (där personer får besvara ett frågeformulär) eller i en intervjustudie (där personer intervjuas muntligt) utgörs urvalet av de personer som ingick i studien. Syftet med urvalsbeskrivningen är då att beskriva vilka som rekryterades samt var och hur de rekryterades. I en litteraturstudie består urvalet i stället av vetenskapliga artiklar, men principen är densamma. Inled med hur många artiklar som hämtades för att sedan beskriva var de hämtades. Redogör därefter för eventuella inklusions- och exklusionskriterier, till exempel: ”Urvalet bestod av X personer/ vetenskapliga studier. De rekryterades/valdes ut från X. Inklu­ sionskriterierna var X, Y, Z . . . och exklusionskriterierna Å, Ä, Ö . . .” I enkät- och intervjustudier studier kan det vara värdefullt att redovisa några bakgrundsfakta om urvalet, som var och hur urvalet rekryterades. Det kan röra sig om ett par viktiga aspekter som beskrivs i löpande text tillsammans med en hänvisning till någon form av tabell med mer information, till exempel: ”Urvalet omfattade X personer och bestod av X kvinnor och Y män. Medelåldern var X (tabell X). De rekryterades från X. Inklusionskriterierna var X, Y, Z . . . och exklusionskriterierna Å, Ä, Ö . . .” När det gäller var urvalet är hämtat är det viktigt att tänka på sådana aspekter som berör konfidentialitet. Det betyder till exempel 19

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 19

2013-11-20 16:57


att du inte kan beskriva urvalet så att enskilda personer kan identifieras. Om urvalet har rekryterats från två vårdcentraler i Höör skrivs alltså inte namnet på vårdcentralerna eller samhället ut. I stället skrivs två vårdcentraler i ett litet samhälle i södra Sverige, eller helt enkelt två vårdcentraler i södra Sverige. Därefter kommer en beskrivning av hur urvalet rekryterades. Det gäller dock enbart för enkät- och intervjustudier. I litteraturstudier är urvalsprocessen en del av datainsamlingen och beskrivs därför senare i uppsatsen. När det gäller frågan hur urvalet rekryterades är det viktigt att beskriva vilken typ av urvalsförfarande som användes, vilka tillstånd som hämtades in och vilken information som gavs till deltagarna. Detta blir ofta tydligt om du beskriver urvalsprocessen i den ordning som de olika stegen har skett. Ett tips kan vara att börja med att beskriva den typ av urvalsförfarande som du valt för att sedan gå vidare till hur du inhämtade tillstånd från olika verksamhetsföreträdare och att du därefter beskriver hur du närmade dig potentiella deltagare och hur de informerades. Det är också viktigt att beskriva hur många som tillfrågades, men också hur många som valde att inte delta, det vill säga att redogöra för ditt bortfall. Mer detaljerad information om urval och urvalsförfarande finns beskrivet i kapitel 7 och 10. Datainsamling Under rubriken datainsamling ska du beskriva hur data har samlats in och vilka hjälpmedel som använts. Gör du en litteraturstudie beskriver du då själva litteratursökningen och hur du gick tillväga för att välja ut relevanta artiklar i termer av sökstrategi, gallring av abstrakts och fulltextläsning. Sökstrategin och urvalsprocessen ska då finnas tydligt redovisad i tabellform. Ett sätt att strukturera texten i den här delen är att du utgår från de olika stegen kring datainsamling vid litteraturstudier som finns beskrivna i kapitel 11. Gör du däremot en enkät- eller intervjustudie ska du i stället beskriva hur dina data samlades in. I en enkätstudie redogör du för hur de enkäter du använde dig av distribuerades, hur eventuella 20

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 20

2013-11-20 16:57


påminnelser skedde, hur lång tid deltagarna hade på sig att svara och var de besvarade enkäterna lämnades in. Enkätens frågor beskrivs på ett övergripande vis. I en intervjustudie handlar det däremot om att redogöra för de personliga intervjuer du gjort, vars innehåll ska beskrivas i en s.k. intervjuguide, en sammanställning över var intervjuerna ägde rum, vem som intervjuade, hur intervjuerna spelades in och hur långa de var. Intervjuguiden eller enkäten kan med fördel läggas med som en bilaga. Dataanalys Sist i metodbeskrivningen kommer en redogörelse där du ska beskriva hur dina data har bearbetats och analyserats. När det gäller en litteraturstudie beskrivs då vilka hjälpmedel som användes för att granska artiklarna, hur många artiklar som granskades, hur granskningen gick till och hur de värderades. Därefter redogör du för hur många artiklar som slutligen inkluderades i resultatet och hur de analyserades. I enkätstudien beskrivs i stället hur det insamlade materialet hanterades i termer av databasinförande och vilken typ av statistik som användes, och i intervjustudien vem som transkriberade intervjuerna, analysens olika steg och vilka personer som var involverade (se kapitel 10).

Forskningsetiska överväganden Under rubriken om forskningsetiska överväganden ska du redogöra för dina etiska ställningstaganden och föra ett forskningsetiskt resonemang. Gör du en enkät- eller intervjustudie är det dessutom mycket viktigt att du här redogör för eventuella etiska tillstånd, hur samtycke har inhämtats, aspekter som rör anonymitet och konfidentialitet, hur data har förvarats under uppsatsen gång samt hur data kommer att hanteras när uppsatsen är avslutad. Ett sätt att strukturera det etiska resonemanget kan vara genom att luta sig mot de övergripande forskningsetiska principer som beskrivs i kapitel 4. 21

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 21

2013-11-20 16:57


Resultat I resultatdelen beskriver du det som du kom fram till. Resultatet ska svara på det syfte du har formulerat för uppsatsen och inte på något annat. Beroende på om det är en litteratur-, enkät- eller intervjustudie presenteras resultatet på olika sätt. Tänk på att använda dig av underrubriker när du skriver och hålla dig till ett ”ämne” i taget. (För utförligare information om hur resultatredovisningen kan se ut i en enkät-, intervju- respektive litteraturstudie, se kapitel 7, 10 och 11.)

Diskussion Diskussionen är uppsatsens sista stora del och ibland kanske den del som är svårast att skriva. Diskussionen ska innehålla två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen syftar till att lyfta fram styrkor och svagheter med fokus på metodens förmåga att besvara syftet: Var metoden lämplig för att besvara syftet och i så fall varför? Vilka styrkor hade metoden och vilka svagheter hade den? Uppstod det några problem och hur hanterades dessa i så fall? Finns det en risk för att systematiska fel kan ha påverkat resultatet? Beroende på vilken typ av studie du genomför behöver olika aspekter diskuteras. I en enkätstudie måste urvalet, urvalsprocessen, eventuellt bortfall, enkätens innehåll och eventuella statistiska analyser diskuteras (se kapitel 7). I en intervjustudie behöver urvalet, urvalsprocessen, intervjuguiden, intervjuernas kvalitet och analysprocessen diskuteras (se kapitel 10), och i en litteraturstudie ska sökstrategin, granskningsprocessen och de valda artiklarnas kvalitet och relevans diskuteras (se kapitel 11). Därutöver behöver specifika metodologiska aspekter för varje enskild studie lyftas upp. Resultatdiskussionen går ut på att kritiskt värdera resultaten i ljuset av tidigare kunskap och att argumentera för resultatets värde, med andra ord, vad kan vi lära oss av det som kommit fram och vilken betydelse har resultaten för det kliniska arbetet? För att 22

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 22

2013-11-20 16:57


du ska kunna begränsa dig och verkligen lyfta fram det viktigaste behöver du välja ut några (kanske runt tre) särskilt viktiga aspekter av resultatet och fokusera diskussionen på dem. Det är viktigt att poängtera att diskussionen inte ska vara en upprepning av resultatet, utan att det är här du har chansen att lyfta fram fynden, argumentera för dem och påvisa deras eventuella nytta. Ett sätt att disponera diskussionen kan vara utifrån följande struktur: • Inled med att i en mening sammanfatta några (kanske tre) viktiga fynd: ”Resultatet visade att . . .” • Diskutera därefter vart och ett av de fynd som presenterats ovan utifrån följande: – Inled med en tolkning av fyndet. – Backa upp tolkningen med vetenskapliga studier eller teorier som kan fördjupa och motivera tolkningen. – Argumentera emot tolkningen genom att hänvisa till tidigare kunskap (om det finns). – Avsluta med någon form av kort slutsats, rekommendation eller liknande.

Går det att ha med nya referenser i diskussionen? Det får du givetvis ha. Det florerar ibland en märklig uppfattning om att diskussionen inte får innehålla några referenser som inte finns med i bakgrunden. Låt oss ta kål på den uppfattningen här och nu. Det kan ju vara så att resultatet ger nya infallsvinklar på problemet eller leder fram till en modell som bara kan förklaras genom att söka efter fler och andra referenser.

Slutsats Efter diskussionen sammanfattas uppsatsens viktigaste fynd i någon form av slutsats eller klinisk implikation (alltså hur resultaten kan användas i praktiken). Det ska vara en sammanfattning av vad man 23

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 23

2013-11-20 16:57


kan lära sig av resultaten när de gått igenom en kritisk granskning i form av en diskussion. Det bör här också finnas med aspekter som rör vidare forskning.

Referenslista Sist i uppsatsen kommer referenslistan som innehåller alla de källor du använt. Uppsatsen ska genomgående innehålla referenser och det är i sig inget konstigt. Referenserna innebär att den information eller de argument du lyfter fram är underbyggda och förankrade. De referenser som används ska framför allt vara vetenskapliga studier och så kallade primärkällor. Det är viktigt att du är kritisk när du väljer referenser, att du väljer dina källor med omsorg och att du lutar dig mot litteratur som håller en hög kvalitet. Undvik därför så kallade sekundärkällor (se faktaruta nedan). Du hittar mer information om hur du söker och granskar litteratur i kapitel 11. Vad är skillnaden på en primär- och sekundärkälla? Primärkällor är forskningsrapporter eller liknande som är skrivna av de personer som utfört dem. En primärkälla är alltså en förstahandsinformation och utgörs av vetenskapliga originalarbeten (till exempel artiklar). Primärkällor kan även vara insamlat forskningsmaterial, som intervjuer, enkäter, observationsanteckningar etc. Sekundärkällor är i stället sammanställningar av en eller flera primärkällor där författaren sammanfattar, syntetiserar eller beskriver det som andra redan har skrivit. Sekundärkällor är andrahandsinformation och typiska exempel på sådana är läroböcker och populärvetenskapliga tidningsartiklar. Tänk på att du alltid ska vara källkritisk när du refererar och att det är extra viktigt om du trots allt måste använda dig av sekundärkällor, eftersom du då refererar till en författare som i sin tur refererar till en annan författare. Du bör därför leta upp originalkällan och använda dig av den i stället. Det är dessutom viktigt att vara medveten om att allt som står skrivet i ett vetenskapligt originalarbete inte automatiskt räknas som förstahandsinformation. Bakgrunden i ett vetenskapligt originalarbete är till exempel baserat på tidigare kunskap och är då en sekundärkälla. Resultatet däremot räknas som primärkälla. Det betyder att du kan använda källan som referens när du ska hänvisa till resultatet, men inte om du vill hänvisa till något som står skrivet i bakgrunden.

24

Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 24

2013-11-20 16:57


Handbok_i_uppsatsskrivande.indd 25

2013-11-20 16:57


Jimmie Kristensson är legitimerad sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och universitets­lektor i omvårdnad vid Lunds universitet. Han är forskare och lärare vid sjuksköterskeprogrammet och har handlett uppsatser sedan 2005. Dessutom är han utbildad journalist.

Kristensson  Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik

Att skriva uppsats inom vårdvetenskap är en alldeles särskild och utmanande uppgift. Du har nu chans att fördjupa dig i ett ämne som du brinner lite extra för. Som student förväntas du självständigt kunna planera och genomföra ditt projekt. Centrala frågor som behöver besvaras är: Vilken är min frågeställning? Vilken metod ska jag välja och hur går jag konkret tillväga?   Denna handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik guidar dig genom arbetsprocessen på ett mycket överskådligt och lättillgängligt sätt. Författaren tar upp tre vanliga typer av uppsatser som bygger på enkätstudien, intervjustudien och litteratur­studien. Olika vetenskapliga teorier och metoder presenteras på ett användbart sätt. Att skriva uppsats är ett hantverk och med rätt verktyg behöver det inte vara så svårt. Det kan till och med vara riktigt spännande.   Boken vänder sig i första hand till dig som ska göra ett examensarbete inom omvårdnad, sjukgymnastik eller arbetsterapi.

Jimmie Kristensson Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso - och vårdvetenskap

ISBN 978-91-27-13120-0

9 789127 131200

978-91-27-13120-0_Kristensson_omslag.indd Alla sidor

2013-12-02 09:46

9789127131200  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you