9789144104287

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN – studieteknik, motivation och inspiration

Marina Bergman Britt-Marie Israelsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38780 ISBN 978-91-44-10428-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Hubis/shutterstock.com Bilder på innehållssidor samt kapitelsidor: Julien Tromeur/shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

1 Din resa! 7 Bokens upplägg 8 Skapa din egen bok 10 Övningar 11

2 Tänka nya tankar 13 Tänk med hjälp av frågor 15 Djupinriktat lärande 15 Att tänka och anteckna samtidigt 18 Tankekartor 19 Tänk innan du glömmer 22 Känna igen kontra att kunna 23 Att skapa nya vanor 24 Lästips 26 Övningar 26

3 Mål med utbildningen 29 Lärandemål 31 Faktakunskap 32 Förståelse 32 Förmågor 33 Kognitiva förmågor 33 Det egna ansvaret 36 Lästips 38 Övningar 39

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3

Innehåll

4 Karriärplaner 41 Kompetens 43 Självständighet 46 Ett lärande mindset 46 Lästips 49 Övningar 49

5 Motivation 55 Motivet att göra något 56 Mer om motivation 57 Bara gör 57 Fokusera på en sak i taget 58 Uthållighet 58 Tankar 59 Flow 59 Belöningar 60 Tydliga mål 61 Energi 63 Checklista 63 Lästips 64 Övningar 64

6 Självkännedom 67 MBTI – vad är du för en typ? 67 Vad ger dig energi? 68 Fakta eller idéer? 69 Objektiv eller subjektiv? 71 Strukturerad eller spontan? 72 Sammanfattande ord om MBTI 73 Intelligent på olika sätt 73 Olika preferenser 76 Lästips 78 Övningar 79

4

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Innehåll

7 Minnet 83 Arbetsminnet 83 Långtidsminnet 85 Skapa kopplingar med hjälp av bilder 87 Gör en bildberättelse 89 Skapa en minnespromenad 90 Skapa kopplingar med hjälp av ord 92 Minne och stress 92 Lästips 93 Övningar 94

8 Konsten att planera 97 Överblick 98 Förberedelse 98 Tydliga mål 99 Tidsbestämma studiepassen 100 Prioritera 100 Lästips 102 Övningar 103

9 Att analysera och kritiskt granska 107 Nyfikna frågor 108 Förstå samband 111 Kritiskt tänkande i vardagen 112 Lästips 113 Övningar 113

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5

Innehåll

10 Att läsa kurslitteratur 115 Förbered dig innan du läser 118 Var aktiv när du läser 119 Att lägga ett stort pussel 120 Förmågan att läsa bortom orden 122 Lästips 123 Övningar 123

11 Att kommunicera 125 Muntlig presentation 126 Akademiskt skrivande 130 Att göra en text läsvänlig 133 Skriva för att lära – en process 138 Lästips 140 Övningar 141

12 Att vara kreativ 143 Brainstorming 145 Disneystrategin 146 Problemlösning 147 Sex tänkande hattar 148 Lästips 149 Övningar 149

13 Min kompetens 151 Övningar 153

Slutord 159 Lista över övningar 161 Referenslista 163 Sakregister 165

6

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

KAPITEL 3

Mål med utbildningen

”Hur ska jag veta vad som är viktigt?” ”Hur ska jag veta vad det är jag ska lära mig?”

Det är bra frågor att ställa sig. Som tur är finns det en hel del dokument som hjälper dig under resans gång. Högskolan är en statlig myndighet som styrs av högskolelagen och högskoleförordningen.1 Varje utbildningsprogram har formulerade examensmål där det framgår vad det är du ska lära dig och därmed kunna när du är klar med din utbildning, och målen beskrivs med dessa rubriker: • Kunskap och förståelse

• Färdigheter och förmågor

• Värderingsförmåga och förhållningssätt

Kunskap och förståelse handlar om att du förväntas ha kunskap och för­ ståelse inom ditt ämnesområde när du är klar, vilket är ganska självklart.

Det handlar om fakta, terminologi, teorier, modeller och begrepp, och om att kunna tillämpa dina teoretiska kunskaper. Du förväntas också ha en fördjupad kunskap inom något delområde.

Färdigheteroch förmågor handlar om både ämneskunskaper och kogni­ tiva förmågor omsatta i handling. Det du förväntas kunna göra och beskrivs med verb som: söka, samla, tolka, värdera, kritiskt granska, kommunicera muntligt och skriftligt, diskutera, samarbeta, arbeta självständigt, definiera problem, lösa problem. Det är viktigt att du förstår att dessa färdigheter och förmågor är en form av kunskap du förväntas tillägna dig under din studietid.

1 Se universitetskanslerämbetets hemsida, www.uka.se.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

29

3 Mål med utbildningen

Värderingsförmåga och förhållningssätt innebär att du kan värdera din kunskap och förstår vad den kan användas till. Det innebär också att du förstår vilken ny kunskap du kommer att behöva tillägna dig och att du har förmåga att lära. Helt enkelt att du lärt dig att lära.

Här nedan ser du hur examensmålen är formulerade för en generell kandidat­examen. Innehållet i examensmålen är nationellt övergripande desamma oavsett utbildning, men det kan finnas vissa tillägg på respektive Tabell 3.1 Examensmål för en generell kandidatexamen (3-årig utbildning).*

*

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Kunskap och förståelse

Färdighet och förmåga

• Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen.

• Visa kunskap om tillämpliga metoder inom området.

• Fördjupning inom någon del av området.

• Orientering om aktuella forskningsfrågor.

• Visa förmåga att söka, • Visa förmåga att inom samla, värdera och kritiskt huvudområdet för tolka relevant information utbildningen göra i en problemställning. bedömningar med hänsyn • Visa förmåga att kritiskt till relevanta vetenskapliga, diskutera företeelser, samhälleliga och etiska frågeställningar och aspekter. situationer.

• Visa insikt om kunskapens • Visa förmåga att självständigt roll i samhället och om identifiera, formulera och människors ansvar för hur lösa problem. den används.

• Visa förmåga att genomföra • Visa förmåga att identifiera uppgifter inom givna sitt behov av ytterligare tidsramar. kunskap och att utveckla • Visa förmåga att muntligt sin kompetens och skriftligt redogöra för information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

• Visa förmåga att diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

• Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Se högskoleförordningen, Bilaga 2. Examensförordning. www.uka.se

30

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Mål med utbildningen

utbildning. Sök gärna upp din egen utbildning och titta på examensmålen, så att du tydligt ser vad det är du ska lära dig.

Du som läser fristående kurser och plockar ihop din egen utbildning kommer också att nå dessa examensmål då alla kursplaner är de som reali­ serar examensmålen i form av lärandemål, vilket vi kommer till snart.

Lärandemål För att göra din utbildning hanterbar är den uppdelad i olika kurser, och varje kurs har en kursplan. Det är ett juridiskt bindande dokument som beskriver de regler som gäller för kursen och där finns rubriker som syfte, lärandemål, innehåll, undervisning och examination. Det är i lärandemålen du mer konkret hittar vad det är du ska lära dig, vad som är viktigt. På så sätt är kursplanen ett dokument som är till för att skydda dig som student. När kursen är slut är det dags att testa dina kunskaper genom examination. Och en kurs får enbart examineras mot de lärandemål som är angivna i kurs­ planen. En kurs kan ha ett eller flera examinationstillfällen och de vanligaste formerna för en examination är: salstentamen, hemtentamen, muntlig tenta­ men, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), seminarium, examensarbete, laboration, projektrapport, fältstudierapport, uppsats, promemoria (PM), övning, obligatorisk närvaro och inlämningsuppgift.

Varje examinationsform kan i sin tur se olika ut beroende på kurs och vilken lärare som ansvarar för kursen. Men en examination är alltid kopplad till lärandemålen i kursplanen. Det är mot dem man examineras och testas på sina kunskaper. Det är därför viktigt att lära sig att förstå vad lärandemålen betyder. Nedan följer några exempel på lärandemål från olika kurser och program.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: • beskriva vad företag och företagsekonomi är

• översiktligt redogöra för hur den nordiska elmarknaden fungerar • förklara samband mellan sjukdomarnas symtom och förlopp

utifrån patofysiologiska förändringar

• samla in och analysera kvalitativa och kvantitativa marknadsdata • planera, utföra och redovisa ett projektarbete i samarbete med

andra studenter

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

31

3 Mål med utbildningen

• tillämpa ett reflekterande förhållningssätt på sitt eget lärande

• självständigt och kritiskt analysera, tolka och kreativt identifiera,

formulera och hantera komplexa frågeställningar

• värdera och kritiskt bedöma vetenskapliga texter samt argumentera

för dessas relevans i aktuellt uppsatsarbete

• visa förmåga att muntligt och skriftligt presentera slutsatser och

metoder, språkligt korrekt och på trovärdigt sätt.

Som du kan se finns här färdigheter och förmågor som att arbeta själv­ständigt, samarbeta, planera, diskutera, redovisa, kommunicera muntligt och skriftligt.

Men här finns också färdigheter och förmågor som beskriva, redogöra för, tillämpa, tolka, förklara, analysera, argumentera för, kritiskt granska och så vidare. Och dessa verb har betydelse för det du ska lära dig, de indikerar kunskap på olika nivåer.

FAK TAKUNSK AP

Initialt tänker nog många av oss att kunskap handlar om att veta en massa saker om något. Att kunna fakta om något. Och visst är det så. Och det finns mängder med frågesporter och spel där just faktakunskap efterfrågas. Allt från vem som regisserade en viss film eller vilken benämning ett grundämne har till vem som vann nobelpriset i litteratur ett visst år eller vilken färg det var på kopplet en hund hade på sig på en viss vinylplatta. Alla dessa fakta är en sorts kunskap. Och du kommer att behöva tillägna dig en mängd fakta­ kunskap inom ditt område och också kunna redogöra för den.

FÖRSTÅELSE

Men kunskap kan utvidgas till att jag får förståelse för något. Att jag förstår något på ett djupare plan och därmed förstår hur något hänger ihop eller vilka konsekvenser något kan få. Det handlar också om att jag förstår vilka teorier, modeller eller begrepp som kan eller ska användas i olika sammanhang.

32

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Mål med utbildningen

FÖRMÅGOR

Kunskap kan också vara att jag har förmåga att göra något. Det kan vara att omsätta mina teoretiska kunskaper i praktiken genom att programmera, budgetera, bygga nätverk, undervisa, vårda och så vidare2. Men det kan också innebära att jag kan diskutera en komplex frågeställning eller att jag kan förklara en invecklad teori på ett sätt så att någon som kanske inte har samma kunskap ändå förstår vad som menas. Det kan också innebära att jag kan reflektera över och att vrida och vända på och kritiskt granska och värdera fakta och utifrån det lösa problem. Det kan vara att jag har förmåga att kommunicera så att mottagaren förstår exakt det jag vill förmedla, att jag kan uttrycka egna åsikter och ståndpunkter eller att jag kan argumentera för något men också bemöta andras argument. Allt detta är också en form av kunskap som kallas för färdigheter och förmågor.

Ditt lärande på högskolan handlar om alla dessa former av kunskap. När du testas på din kunskap vill vi i den akademiska världen många gånger se vad som hänt i ditt huvud – det låter kanske lite konstigt, men vi vill se vad som hänt med de fakta och den information som du tagit till dig och bearbetat till kunskap, till din egen kunskap. Vi vill se att du förstår något på ett djupare plan genom att du exempelvis visar att du kan analysera något och dra slutsatser eller genom att tillämpa en teori i ett nytt sammanhang.

KOGNITIVA FÖRMÅGOR

Det är inte helt enkelt att mäta kunskap eftersom den i många fall är mång­ facetterad och svårfångad. Men det är något som högskolan måste göra då du examineras och får högskolepoäng för avklarade kurser som leder till en examen.

Att i en text rada upp meningar, som i sig är korrekta, räcker inte alltid som bevis för att du har den kunskap som efterfrågas, eftersom det inte per automatik visar att du förstår något på ett djupare plan. Det visar att du har kapacitet att minnas ett visst antal ord i rätt följd. Och det är något annat.

Högskolestudier handlar om att tillägna sig mängder med nya teoretiska kunskaper och ibland ska du kunna återge korrekta fakta. Men en stor del

2 www.ne.se

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

33

3 Mål med utbildningen

av lärandet handlar om att utveckla kognitiva förmågor. Kognition är därför ett begrepp som är bra att känna till och det kan beskrivas som de tanke­ funktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. Varsebliv­ ning, minne, begreppsbildning, resonerande och problemlösning är exempel på kognitiva förmågor 3 Metakognition är också ett begrepp som är bra att känna till. Då hand­ lar det om hur jag tänker om mina egna tankar. Att tänka om tänkandet.

Om min förmåga att stanna upp och reflektera om mina egna tankar och tolkningar.4

Du är här för att tillägna dig en mängd ny kunskap, men kanske lika mycket för att etablera ett nytt sätt att förhålla dig till kunskap.

Nedan finns en lista med verb som ofta förekommer i lärandemålen i kurs­ planerna. Till dessa verb finns också förslag på vad de kan innebära eller betyda. Läs igenom dem noga och fundera på vilken betydelse de har för det du ska lära dig. För de har betydelse för vad du förväntas visa att du kan om något. De anger vilken nivå av kunskap och förståelse som efterfrågas.

Diskutera gärna detta med dina kurskamrater och titta tillsammans på hur lärandemålen är formulerade på era kurser.

Tabell 3.2 Verb kopplade till olika kunskapsnivåer/kognitiva färdigheter.

Beskriva

Att återge information och fakta. Att redogöra för de väsentliga egenskaperna hos någon eller något i syfte att ge en helhetsbild.

Inte nödvändigtvis i tidsföljd eller en specifik ordning.

Redogöra

Att göra en förklarande utläggning om exempelvis en teori, ett händelseförlopp, ett komplicerat förhållande eller något annat. Här ska det viktigaste presenteras.

Tolka

Att försöka förstå och förklara vad något betyder, vad någon säger eller gör eller något som händer. Det som tolkas kan vara lagar, teorier, forskningsresultat, dikter, handlingar.

3 www.ne.se 4 Nilsonne, Mindfulness i hjärnan.

34

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Mål med utbildningen

Jämföra

Att bedöma något i förhållande till något annat. Det kan vara att jämföra teorier, idéer eller olika konsekvenser av något. Att visa på likheter och olikheter/skillnader.

Förklara

Att bena upp och utreda något så att det kan bli förstått på ett djupare plan. Att visa hur saker, företeelser, något hänger ihop. Det kan innebära att förklara exempelvis en princip, en teori eller en modell.

Sammanfatta

Att göra en kort beskrivning av något där det viktigaste finns med.

Berätta

Att återge något i tidsföljd eller orsaksföljd eller annan naturlig ordning, vanligtvis med avseende på händelseförlopp eller något liknande.

Tillämpa

Att omsätta något i praktiken. Kan vara att programmera, göra en budget, att veta vilka frågor som ska användas i en undersökning, veta vilka formler som är relevanta för en viss beräkning, veta vilken metod som är bäst att använda i ett visst sammanhang. Lösa problem.

Reflektera

Att noga tänka igenom något. Att ägna en tanke åt något. Att begrunda, fundera över något, resonera fram och tillbaka, se saker, få syn på saker.

Diskutera något

Att presentera ett sakförhållande, visa på olika ståndpunkter, synvinklar, perspektiv, uppfattningar, åsikter m.m. Det handlar om att väga olika tankar, idéer, teorier och synpunkter mot varandra och förklara, argumentera för, resonera om varför det ena är bättre, mer relevant, än det andra. Å ena sidan och å andra sidan.

Resonera/föra Att diskutera förnuftigt och med vilja till samförstånd med någon, ett resonemang med tonvikt på resultat.

Analysera

Analys betyder sönderdelning. Att undersöka vad något består av.

Det kan vara att bryta ner fakta och information i mindre delar för att se hur saker hänger ihop. Eller att se att de inte hänger ihop. Det handlar om att identifiera orsaker och verkan, dra slutsatser och finna bevis.

Förstå vilka konsekvenser något kan få.

Värdera

Att bedöma värdet av något. Påtala för- och nackdelar. Att ta ställning för något. Presentera och försvara åsikter genom att värdera fakta och information. Bedöma idéers giltighet eller arbetens kvalitet utifrån ett antal kriterier.

Argumentera

Att övertyga mottagaren om sin egen uppfattning, eller någon annans.

Att utgå ifrån sin tes och lägga fram argument för sin ståndpunkt.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35

3 Mål med utbildningen

Det egna ansvaret Ett av examensmålen på samtliga utbildningar är att du under din utbildning ska utveckla din förmåga att arbeta självständigt. I det ligger att ta ett eget ansvar för det egna lärandet, och det kan man göra på många olika sätt.

Det händer att studenter ställer följande frågor till oss: • Måste jag köpa boken?

• Måste jag läsa det här?

• Måste jag gå på alla föreläsningar?

• Måste jag vara med på seminarier och ställa frågor och diskutera?

• Måste jag skriva en labbrapport, jag har ju gjort alla övningar?

• Måste jag lämna in uppgiften i tid?

• Måste jag …?

Vi svarar med en motfråga – skulle du ställa de här frågorna till din chef om du precis börjat på ett nytt jobb?

• Måste jag läsa rapporten du skickade?

• Måste jag delta på alla avdelningsmöten?

• Måste jag förbereda mig inför ett möte?

• Måste jag läsa rapporter och protokoll innan jag går på mötena?

• Måste jag vara delaktig på mötena och vara med och diskutera

– räcker det inte om jag sitter där?

• Måste jag skriva minnesanteckningar från mötet?

• Måste jag lämna in budgetrapporten i tid?

Vi förstår att du ibland inte har möjlighet att vara med på allt. Men syftet med föreläsningar, seminarier, grupparbeten, labbar, inlämningsuppgifter, examinationer och litteratur är att du ska få möjlighet att träna på de färdigheter och förmågor som det är tänkt att du ska lära dig under din utbildning.

Vi hör en del studenter resonera att det är bättre att sitta hemma och plugga istället för att delta på föreläsningar och seminarier som inte är obliga­ toriska. De tänker att de är effektiva, spar tid. Vi tror att de inte helt och hållet förstår syftet med föreläsningen, seminariet eller labbövningen, eller något annat. Dessa moment läggs in i din utbildning för att du ska få möjlighet att träna på att: diskutera med andra, höra andras åsikter, vara delaktig, tolka, 36

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Mål med utbildningen

ställa frågor, bidra med ditt perspektiv och dina tankar. Och dina tankar, reflektioner, tolkningar och frågor är viktiga – även för att andra ska lära.

Att diskutera med andra är ett av de bästa sätten att lära sig på. Att höra andras tankar, tolkningar och åsikter gör att du själv får några pusselbitar, som sedan gör att du själv förstår. Om du deltar i diskussioner lär du dig också att lyssna på andra, att få förståelse för hur andra kan tänka och se på saker och ting. Du tränar också på att hävda ditt eget perspektiv, att argu­ mentera för din ståndpunkt. Du utvecklar dina kommunikativa färdigheter och förmågor.

Ge dig själv förutsättningar för att lyckas med dina studier genom att delta på föreläsningar och seminarier och allt annat som är schemalagt. Det finns där av en anledning. Se alla tillfällen som olika träningspass där du har möjlighet att träna. Och delta aktivt, sitt inte bara av tiden. Sätt upp konkreta mål för dig själv som att du ska bli bra på att diskutera, ställa frågor, argumentera, föra fram din åsikt och så vidare.

Som student har du också en skyldighet att ta del av och följa de regler, anvisningar och föreskrifter som gäller för exempelvis examinationer och disciplinförseelser. Det går inte att skylla ifrån sig och hävda att man inte kände till regelverket ifall något blir ”galet.” Det blir lika tokigt som att hävda att jag inte visste att maxhastigheten på en sträcka var 70 km/tim där jag susade fram i 100 km/tim. Det håller inte.

Det pratas en del om fusk och plagiering och du bör känna till vad det är och innebär så att du inte hamnar i en sådan situation av ren okunskap.

I högskoleförordningen, kapitel 10, finns information om disciplinära åtgärder. Där finns följande information. 5 Det finns fyra olika fall av disciplinförseelser som kan leda till disciplinära åtgärder: • försök till vilseledande när studieprestation ska bedömas – fusk

• om du stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet

inom ramen för utbildningen vid högskolan

• störande verksamhet vid högskolans bibliotek eller annan särskild

inrättning inom högskolan

• om du utsätter någon annan för trakasserier.

5 www.uka.se

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

37

3 Mål med utbildningen

Vanligast är att studenter anmäls på grund av det som kallas för fusk. Det är bra att känna till att det inte är något krav på att ”fusket” ska ha lyckats för att du ska kunna bli anmäld. Det räcker med att du förberett dig för att fuska, exempelvis haft med dig en fusklapp i avsikt att fuska.

Exempel på fusk är att använda otillåtna hjälpmedel – kan vara kalkylator vid en examination som inte tillåter det. Det kan vara att plagiera andras texter från Internet eller att samarbeta på ett otillåtet sätt vid individuell examination. Att hjälpa någon annan att fuska betraktas också som fusk.

Det kan vara att skriva upp en frånvarande person som närvarande på ett obligatoriskt moment. Eller att låta en student kopiera svar vid en examina­ tion. Åtgärder om man fälls i disciplinnämnden är avstängning eller varning.

Urkund är ett webbaserat system för plagiatkontroll och används av flera högskolor i Sverige. Det är till för att upptäcka och förebygga plagiat.

Det fungerar på så sätt att studentens text jämförs med källor som Internet, förlags­material och tidigare inskickat material. På Urkunds webbsida finns en antiplagiatguide. Den ger information om vad som kan anses som plagiat, men framför allt finns information om och tips på hur du undviker att skriva texter som kan ses som plagiat. Vi rekommenderar att du tittar i den för att vara helt säker på vad som gäller.

LÄSTIPS Hållbara texter – grunderna i formellt skrivande av Sofia Ask. En lättläst bok med många bra skrivtips för den som är ny på högskolan.

Om lärande av Ference Marton och Shirley Booth. En bok som redogör för djup- och ytinriktat lärande hos högskolestudenter och deras förhållningssätt till sina studier. www.urkund.se. På webbsidan finns en sida för studenter. Där kan du hitta ”Plagiathandboken” som tar upp vad plagiering är och hur du ska göra för att undvika att hamna i en sådan situation.

38

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

3 Mål med utbildningen

FÖR FAT TARENS REFLEK T IONER Till min stora lycka var mitt första examinationstillfälle en hemtentamen.

Vi skulle få frågor och ha en hel vecka på oss att skriva. Och vi fick ha all litteratur till förfogande när vi skrev. Ha, hur svårt kan det vara? tänkte jag glatt. På kursen hade vi haft litteratur på ca 2 000 sidor.

Examinationen innehöll endast tre frågor, som jag absolut inte förstod, hur mycket jag än försökte. Vad göra? Jo jag skrev och jag skrev och jag skrev.

Och så skrev jag lite till. Och lämnade in 29 sidor. Min förhoppning var att något av det jag skrivit skulle vara rätt. Efter några dagar gick jag förbi min institution och lärarassistenten som rättade examinationerna ropade på mig. Hon skrattade och sa: ”Marina, vad har du gjort? Du har ju nästan skrivit en bok, eller i alla fall ett kompendium, och sammanfattat all litteratur på kursen. Det är bra skrivet, men det var inte det du skulle göra. Du skulle svara på tre frågor, det som efterfrågades, inte sammanfatta all litteratur.”

Vi pratade en stund och jag insåg att jag inte hade en aning om vad det var för skillnad på att beskriva, redogöra för, förklara och analysera. Jag hade läst litteraturen och skrivit i hopp om att något skulle vara ”rätt”. För mig blev det en viktig lärdom där jag insåg att jag först behövde analysera och tolka uppgiften, försöka förstå vad som efterfrågades i examinationen, och efter det skriva och hålla mig till det. Inte svara på något annat, inte fladdra iväg och skriva om något bara för att jag ville visa att jag kunde något. Jag förstod att om jag skrev om något som inte efterfrågades visade jag samtidigt att jag inte förstått uppgiften. Och jag lärde mig att detta att tolka själva examinationsuppgiften är en del av själva examinationen.

Övningar ÖVNING 3A: EX AMENSMÅL PÅ MIN UTBILDNING

Sök fram examensmålen för just din utbildning. Titta igenom dem och formulera med egna ord vad det är du ska kunna när du är klar med utbild­ ningen. Gör en tankekarta, eller skriv en lista. Gör det som tilltalar dig och sätt upp den i badrummet så att du ser den varje dag. Då påminns du om vad det är du ska lära dig, ha fokus på, det skapar motivation!

Du kan också skriva ner dina formuleringar i din bok.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

39

3 Mål med utbildningen

ÖVNING 3B: E T T KONTR AK T – DE T HÄR LOVAR JAG MIG SJÄLV

Ta fram din anteckningsbok. Det är du själv som satsar energi, tid och pengar på att du ska lära dig så mycket som möjligt under din studietid. Skriv ett kontrakt med dig själv om vilka spelregler som gäller, vad du förväntar dig av dig själv.

Ange hur mycket tid du ska lägga ner på studierna. Konkretisera vad du ska lära dig och hur du ska förbereda dig. Beskriv hur självständig du ska vara. Beskriv hur du ska motivera dig och hur du ska se till att du mår bra.

Här ska du bara koncentrera dig på din egen insats, inga krav på lärare och kurskamrater.

Har du svårt att formulera dig kan du låtsas att du betalar studierna för någon annan och därmed skriver vad du förväntar dig för motprestation av personen i fråga i form av hur den ska förhålla sig till sina studier.

Du kan göra övningen som en punktlista eller som en tankekarta. Sätt upp den på en synlig plats så att du ser den ibland. Som en påminnelse.

40

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Marina Bergman (t.v.) är beteende­­ vetare och har arbetat med introduktion av nya studenter sedan 2002. Hon har också arbetat med karriärvägledning och utvecklat en studentsupport för högskolestudenter.

Britt-Marie Israelsson (t.h.) är energiingenjör och har arbetat som lärare, studierektor samt karriär- och studievägledare sedan 1991. Båda författarna är verksamma vid Mälardalens högskola, och fler än 5 000 studenter har gått deras kurs i studieteknik.

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN – studieteknik, motivation och inspiration Läser du din första termin på högskolan? Har du frågor om kurslitteratur och studievanor, eller undrar du vilka krav som kommer att ställas på dig som student? Den här boken är till för dig. Den beskriver vad du förväntas lära dig på högskolan, men erbjuder också konkreta verktyg och tips på hur du lyckas med dina studier.

Exempel på frågor som boken tar upp är: • Hur lär jag på bästa sätt?

• Hur utvecklar jag min förmåga att arbeta självständigt?

• Hur skapar jag goda studievanor?

• Hur läser jag kurslitteratur?

• Hur blir jag bra på att planera?

• Hur gör jag för att analysera och kritiskt granska?

• Hur behåller jag koncentrationen när jag läser?

• Hur kan jag påverka min motivation?

• Hur tränar jag och förbättrar mitt minne?

• Hur utvecklar jag min förmåga att lösa problem?

Boken är fylld med frågor, svar och praktiska övningar. Den vänder sig till nya studenter på högskolan, men kan även användas av gymnasieelever som en förberedelse inför högre studier.

Art.nr 38780

www.studentlitteratur.se