9789147100675

Redovisning och beskattning / Redovisning 2 består av fyra block 1 Affärsredovisning: – Redovisning av företagets ekonomi – Löpande bokföring – Bokslutsrutiner – Bokslutsplanering – Redovisning i olika företagsformer – Årsredovisning i aktiebolag – Revision och intern kontroll – Redovisning i koncerner – Företagsanalys 2 Intern redovisning: – Redovisning i varuhandelsföretag – Redovisning i tjänsteföretag – Redovisning i tillverkande företag 3 Beskattning: – Beskattning av privatpersoner – Beskattning av näringsverksamhet – Ekonomisk brottslighet

FAKTABOK

4 Internationell redovisning Förutom denna Faktabok finns en Problembok med verklighetsnära tillämpningar inom varje problemområde och ett utförligt Lösningshäfte. Till hjälp vid arbetet i problemboken finns en CD med modeller för bokslut och analys.

Som studerande har du också tillgång till Visma Spcs ekonomiprogram, antingen via Libers hemsida (gå in på Ekonomistyrning: Redovisning och beskattning / Redovisning 2) eller via www.vismaspcs.se/elevlicens.

Kommentarer, kursplaner, OH-underlag, extra-/provuppgifter m m finns samlade i Handledningen.

Författare till Redovisning och beskattning / Redovisning 2 är Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Anders Gabrielsson, Eva Jansson och Monica Tengling. De två förstnämnda är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver egen konsultverksamhet.

Anders Gabrielsson är ekonomidirektör i ÅF. Eva Jansson är auktoriserad revisor hos KPMG. Monica Tengling är också lärare i ekonomiska ämnen.

Redovisning och beskattning / Redovisning 2

Affärsekonomi! EKONOMISTYRNING är ett utbildningsmaterial som kopplar ihop metoder för ekonomisk planering, kalkylering och intern/extern redovisning med affärsmässigt tänkande. EKONOMI­STYRNING består av de två läromedelspaketen Redovisning och beskattning / Redovisning 2 och Finansiering och kalkylering.

EKONOMISTYRNING är främst avsett för fördjupningskurser på gymnasiet och komvux, kurser inom kvalificerad yrkesutbildning (Yh) samt grundläggande kurser på hög­skolan. Materialet är också lämpligt för företagsinterna utbildningar och studiecirklar samt för självstudier.

Redovisning och beskattning / Redovisning 2 FAKTABOK

Best.nr 47-10067-5 Tryck.nr 47-10067-5

13 uppl Ekostyr R&B Fakta - omslag.indd 1

2011-05-26 11.09

JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRÖM ANDERS GABRIELSSON EVA JANSSON MONICA TENGLING

Redovisning och beskattning / Redovisning 2 FAKTABOK

LIBER

fakta.indb 1

11-05-10 16.13.06

Ekonomistyrning: Redovisning och beskattning / Redovisning 2 Faktabok © 2006, 2009, 2011 Författarna och Liber AB ISBN 978-91-47-10067-5 Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag: Mats Mjörnemark (bild: IBL Bildbyrå) Typografi: Fredrik Elvander Teckningar: Kent Harbo Bildredaktör: Cissi Glave

Upplaga 13:1 Tryck: Kina, 2011

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering).

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00 Fax 040-611 98 13, 97 05 50 www.liber.se Kundservice: tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/02 e-post: kundservice.liber@liber.se

fakta.indb 2

11-05-10 16.13.06

Till läsaren Arbetet med Redovisning och beskattning / Redovisning 2 förut­ sätter grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Det första kapitlet, som behandlar grunderna i ekonomisk redovisning, kan dock betraktas som repetition. Även inledningen till vissa kapitel innehåller moment som tidigare har tagits upp i ämnet företags­ ekonomi. Denna uppläggning gör det möjligt att använda lärome­ dlet även i grundläggande kurser i ekonomistyrning på högskolan samt i före­tagsinterna kurser.

Faktabokens text belyses löpande med typexempel. Sammanfatt­ ningen i slutet av kapitlen ger innehållet i ett nötskal. Boken består av fyra block: Affärsredovisning, Internredovisning, Beskattning och In­ ternationell redovisning. Problemboken inne­håller ett stort antal öv­ ningsuppgifter i stigande svårighetsgrad. En del övningar är av typen räkneuppgifter, medan andra är mer pro­blem­inriktade. Till boken finns också cd:n Bokslut & Analys, innehållande Excelmodeller för arbete på dator med problembokens bokslutstablåer samt för nyck­ eltalsberäkning. Dess­utom kan cd:n WinKonto (Liber) med interak­ tiva konteringsövningar enligt BAS 2000 vara ett komplement.

Varje kapitel i problemboken börjar med övningsuppgifter som är möjliga att lösa med hjälp av faktabokens typexempel. Efter hand blir dock problemen mer avancerade och kräver därför mer efter­ tanke. För samtliga problem finns lösningsförslag. För att riktigt tränga in i företagsekonomi och redovisning måste du arbeta ak­ tivt med övningsuppgifterna. På detta sätt får du möjlighet att sätta dig in i vad ekonomistyrning och redovisning egentligen går ut på. En del av uppgifterna är märkta med ”Praktikfall”, vilket innebär att de ger en helhetssyn på olika kunskapsmoment i bo­ ken. Problemboken avslutas med ett större praktikfall med allt­ ifrån kontering till årsredovisning och deklaration för ett mindre aktiebolag.

Läromedlets huvudförfattare är Jan-Olof Andersson och Cege Ek­ ström, lärare i ekonomiska ämnen. Medförfattare från näringslivet är Anders Gabrielsson och Eva Jansson. Anders är ekonomidirek­ tör i ÅF, ett av Sveriges större konsultföretag inom teknik, data och företagsledning. Eva är auktoriserad revisor. Moni­ca Tengling är lärare i ekonomiska ämnen.

Trettonde upplagan (2011/2012) Ambitionen med Redovisning och beskattning / Redovisning 2 är att innehållet alltid ska vara relevant och aktuellt. Därför uppdate­ ras hela materialet – såväl fakta och exempel som övningsuppgifter etc – kontinuerligt utifrån senaste bestämmelser och lagstiftning inom såväl re­do­vis­nings- som beskattningsområdet. Det innebär bl a följande i denna trettonde upplaga: baskontoplan enligt se­ naste versionen, aktuell aktiebolagslag, beskattningsregler enligt

fakta.indb 3

11-05-10 16.13.06

Skatteverkets Tax 2012 för såväl privatpersoner som företag, redo­ visning av moms, löner, skatter, sociala avgifter etc enligt aktuella bestämmelser och lagar, aktuella regler för internationell redovis­ ning, koncernredovisning enl EU-regler och vidare nytt beträffande K1–4-företag, förenklat årsbokslut, periodisering, förbrukningsin­ ventarier, lag om kassaregister etc. Dessutom en allmän uppdatering och aktualisering av innehållet i sin helhet med hänsyn till redovis­ ningslagstiftning, övriga om­världs­förändringar etc.

En nyhet är vidare att du som studerande kan hämta en elevlicens för Visma Spcs ekonomiprogram via Libers hemsida, gå in på Eko­ nomistyrning: Redovisning och beskattning / Redovisning 2. Du kan också ladda ner programmet via www.vismaspcs.se/elevlicens. Ad­ ministration 500 innefattar bokföringsprogrammet, som kan köras separat, men också program för kund- och leverantörsfakturor.

Författarna och förlaget är tacksamma för synpunkter på innehållet i boken. Kontakta Liber, 205 10 Malmö. Telefon, fax och e-post – se föregående blad.

fakta.indb 4

11-05-10 16.13.06

Innehåll Block 1 Affärsredovisning 1. Redovisning av företagets ekonomi 11 Vad är redovisning? 11 Varför redovisar man? 12 Affärshändelser i företaget 13 Vad säger bokföringslagen? 13 Verifikationer – kvitton på affärshändel­ ser 14 Affärshändelserna konteras 16 Varför bokför man dubbelt? 17 Kontoplanen – basen i bokföringen 20 Kontering på verifikationen 21 Ibland räcker manuell bokföring 22 Datorn till hjälp vid bokföringen 23 Hjälpbokföring 26 All bokföring samlad i ett system 28 Hjälp till god redovisningssed 29 Sammanfattning 31 2. Löpande bokföring 33 Bokföra olika affärshändelser 33 Hur ska försäljning redovisas? 34

Försäljning 34 Utgående moms 34 Kontant försäljning 35 Krav på kassaregister 35 Försäljning mot kontokort 35 Kreditförsäljning 36 Lämnade rabatter 37 Förskott 38 Kundförluster 39

Hur ska inköp redovisas? 41

Inköp av material och varor 41 Ingående moms 41 Kontantinköp 42 Kreditinköp 42 Förskott 43 Erhållna rabatter 44

Så ska momsen redovisas 45 Hur redovisas personalkostnader? 47

Löner och personalskatter 47 Förskott till anställda 49 Intjänad semester 49 Kostnadsersättningar till anställda 49

Förmåner till anställda 51 Arbetsgivaravgifter 51 Övriga personalkostnader 53 Inhyrd personal 53

Hur redovisas lokaler och inventarier? 53

Lokalkostnader 53 Förbrukningsinventarier 54 Hyrda inventarier 54 Inventarier, byggnader m m 54 Försäljning av inventarier 55

Övriga rörelsekostnader 55 Bilkostnader 55

Representationskostnader och förenings­ avgifter 56 Kursdifferenser 56 Övriga externa kostnader 57

Finansiering ska också redovisas 58 Långfristiga fordringar och skulder 58

Finansiella intäkter och kostnader 58 Factoring 59

Sammanfattning 60 3. Bokslutsrutiner 63 Vad är målet med bokslut? 63 Här avslutas affärsredovisningen 64 Periodisering för rättvisande bild 65 Bokslutstablå – ett hjälpmedel 66 Genom omföring hamnar beloppen rätt 68 Var finns felet? 72 Intäkterna förs till rätt period 72

Förskott 72 Räntor 72 Försäljning 73

Varor – inköp och lager 74 Avskrivning på inventarier, maskiner m m 76 Avskrivning på förbrukningsinventarier 77 Avskrivning på byggnader 77 Löner 79 Sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) 79 Låneräntor 80 Övriga inköp 80 Förskottsbetalda kostnader 81 Kundförlust 82 Kursdifferenser 84

Förenklingar vid periodisering 85

Kostnaderna förs till rätt period 74

Företag med förenklat årsbokslut 85

5

fakta.indb 5

11-05-10 16.13.06

Bokslutet som dokument – resultat- och balansräkning 86 Datorn är till stor hjälp 88 Bokslut i elektroniskt nätverk 89 Sammanfattning 90

Handelsbolag – juridisk person med flera ägare 132 Ideell förening – bygger på ett intres­ se 133 Stiftelse – juridisk person utan ägare 135 Sammanfattning 136

4. Bokslutsplanering 93 Bokslutsdispositioner – ett sätt att ändra verkligheten 93 Avskrivning – inte alltid värde­ minskning 95 Räkenskapsenlig avskrivning 95

6. Årsredovisning i aktiebolag 139 Årsredovisning – mer än bara bokslut 139 Röster avgör på årsstämman 140 Värderingsregler 142 EU-anpassade bokslutsrapporter 143

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet 87

Huvudregeln: 30 % 96 Kompletteringsregeln: 20 % 98 Avskrivningar över plan – kortare livs längd 99 Anläggningsreserver – håller koll på värdet 101

Försäljning av inventarier 104

Bokföring av realisationsvinst/-förlust 105

Restvärdeavskrivning – för mindre företag 107 Resultatreglerande åtgärder – bara på papperet 108 Avsättning till periodiseringsfond 108

Övriga resultatreglerande åtgärder 110

Sammanfattning 111 5. Redovisning i olika företags former 113 Enskild näringsidkare – den lilla firman 114 Aktiebolag – en egen person 114 Fördelar med aktiebolag 116 Bokslut i aktiebolag – mer att tänka på 117 Periodiseringsfond – påverkar bokslutet 117

I balansräkningen och resultaträkningen 119

Skatt i aktiebolag 120 Eget kapital i aktiebolag – fritt eller bundet 123 Redovisning av vinstdisposition 124 Nytt aktiekapital 126 Ökning av det egna kapitalet 126 Tvångslikvidation – ett måste vid stora förluster 128

Ekonomisk förening – för medlemmar­ nas bästa 130

Större bolag – högre krav 148 Tilläggsupplysningar – ger mer information 148

Förvaltningsberättelse – med viktiga händelser 151 Årsredovisningen kan läsas av alla 152 Delårsrapporten – information under året 154 Rättvisande bild – en målsättning 155 Koncernredovisning – flera bolag tillsammans 156 Finansieringsanalys – varifrån kommer pengarna? 156 Finansieringsanalysens utformning 157 Företaget och miljön 160 Miljörevision – en genomlysning av företaget 160

Personalekonomisk redovisning 162 Sammanfattning 162 7. Revision och intern kontroll 165 Revision – kritik och förslag 165 Varför behövs revision? 165 Revisor – proffs eller lekman 167 Revisorn – en oberoende person 169 Tystnadsplikt med undantag 170 Vad ska revisorn göra? 171 God revisionssed – anger tonen 172 Rapport från revisorn 173

Om revisorn misstänker brott 175

Praktiskt revisionsarbete 175 Kontroll av balansräkningen 177

Granska tillgångar och skulder 177

Kontroll av resultaträkningen 179

6

fakta.indb 6

11-05-10 16.13.07

Granskning av räkenskaperna 179 Granskning av den interna kontrollen 180 Göra förvaltningsrevision 182 Skatterevisionen – i samhällets tjänst 182 Företagets egna kontroller 183 Sammanfattning 187 8. Redovisning i koncerner 189 Vad är en koncern? 189

Fördelar med koncern 191

Varför gör man en koncernredovisning? 193 Hur gör man en balansräkning för en koncern? 193

Internt aktieinnehav 193 Minoritetsintressen 196 Interna fordringar och skulder 198

Koncernens resultaträkning 198

Minoritetsintressets andel av vinsten 198 Internförsäljning 199 Utdelning från dotterbolag 200 Koncernbidrag 200 Internationella regler 200

Sammanfattning 201 9. Företagsanalys 203 Vad vill intressenterna veta? 203 Vad innehåller en intern företags­analys? 205 Hur gör man en företagsanalys? 207

Minoritetsintressen 209

Tillväxt 210 Rörelsekapital 210 Finansiell balans 212 Likviditet 212

Soliditet 213 Arbets- och kapitaleffektivitet 217

Lönsamhet 219 Problem vid räkenskapsanalys 222 Sammanfattning 223

Block 2 Internredovisning 10. Redovisning i varuhandels företag 227 Fördela på olika objekt 227

Vad är syftet med intern redovisning? 229 Hur redovisar man en resultatenhet? 230 Göra bokslut med tilläggskoder 232 Intern redovisning för enskild näringsidkare 232

Olika verksamhetstyper 234 Så redovisar man i ett varuhandelsföre­ tag 234 Sammanfattning 239 11. Redovisning i tjänsteföretag 241 Serviceföretag 241 Sammanfattning 246 12. Redovisning i tillverkande företag 249 Från material till färdig produkt 249 Vad är standardkostnader? 253 Syfte och samband 257 Så används 48-metoden 257 Bokföra direkta kostnader 262

Direkt lön 262 Direkt material 265

Bokföra indirekta kostnader 267

Material och tillverkning 267 Försäljning och administration 271

Vad gör man med kalkylmässiga mer­ kostnader? 273 Till slut blir det en resultatredovisning 274 Variant på 48-metoden 275 Klass 9-metoden – den andra meto­ den 275 Sammanfattning 276

Block 3 Beskattning 13. Beskattning av privatpersoner 281 Offentliga sektorns inkomster 281

Statens skatteinkomster 281 Kommunernas skatteinkomster 282

Hur beskattas inkomsten? 282

Det finns tre inkomstslag 282 Nettoinkomsten beskattas 283

Så beskattas kapitalinkomster 284 Vad är inkomst av tjänst? 287 7

fakta.indb 7

11-05-10 16.13.07

Så beskattas inkomst av tjänst 289

Hur beräknas grundavdraget? 290 Jobbskatteavdrag 290 Skattereduktion för hushållstjänster 291 Kyrkoavgift 291

Fastighetsägare betalar avgift eller skatt 291 Hur betalas skatten under året? 292

När ska deklarationen lämnas? 294

Så blir den slutliga skatten 295 Skatteverket har ansvaret 296 Internationell beskattning 297

14. Beskattning av näringsverksam het 305

Vad är näringsverksamhet? 305 Självständighet 305 Yrkesmässighet 306 Varaktighet 306

Ett företag kan vara olika förvärvs­ källor 307 Så beräknas skatten för aktiebolag 308

Speciella regler för ägare av fåmansföretag 309 Koncernbidrag flyttar vinster och förluster 310 Så beräknas inkomsten för enskild näringsverksamhet 311

Resultatreglering – skjuter på skatten 312

Resultatreglering i mindre företag 312 Resultatreglering i större företag 314 Resultatreglering i samband med deklaration 319 Många skatter för enskild näringsidkare 321 Nedsättning av egenavgifter 322 Inkomsten kan delas upp 323 Speciella deklarationsblanketter 323 Bilkostnader 324 Resekostnader 324 Företaget hemma 324 Avdrag för pensionsförsäkring 324 Standardiserat räkenskapsschema 324

Sammanfattning 326

Trolöshet mot huvudman 331

Fusk med skulderna 332 Fusk med inkomster 333 Fusk med utgifter 334 Hur kan man minska ekobrotten? 336

Åtgärder mot penningtvätt 337 Revisors skyldighet att anmäla brott 337 Ekobrottsmyndigheten 338

Sammanfattning 338

Block 4 Internationell redovisning

Sverige kontra utlandet 298

Det går att överklaga 300 Skatterevision 301 Sammanfattning 302

Fusk med tillgångarna 330

16. Internationell redovisning 341 Olika sätt att redovisa 341 Alternativa uppställningar i EU 343 Bokslut i USA 349 Nyckeltal – används världen över 352 God redovisningssed – GAAP 353

IASB – samordnare 355

USA eller EU? 356 Sammanfattning 357

Bilaga 1. Exempel på BAS-kontoplan (BAS 2000) 358 Bilaga 2. Beräkningsmodeller och formler 360 Bilaga 3. Skattedeklaration 365 Bilaga 4. Årsredovisningslagens uppställning för balans- och resultat­ räkning 367 Bilaga 5. Förenklat årsbokslut 369 Svensk-engelsk ordlista 370 Engelsk-svensk ordlista 373 Informationskällor 376 Sakregister 379

15. Ekonomisk brottslighet 329 Vad är ekonomisk brottslighet? 329 Vilken skada medför ekobrotten? 329

8

fakta.indb 8

11-05-10 16.13.07

Affärsredovisning

1

B L O C K

1 Redovisning av företagets ekonomi s. 11 2 Löpande bokföring s. 33 3 Bokslutsrutiner s. 63 4 Bokslutsplanering s. 93 5 Redovisning i olika företagsformer s. 113 6 Årsredovisning i aktiebolag s. 139 7 Revision och intern kontroll s. 165 8 Redovisning i koncerner s. 189 9 Företagsanalys s. 203

fakta.indb 9

11-05-10 16.13.07

– Jag är garant för att den ekonomiska informationen som företaget lämnar ifrån sig är korrekt. Efter att ha granskat innehållet uttalar jag mig om kvaliteten. Om jag inte godkänner revisionsberättelsen, blir det en s k oren revisionsberättelse.

Svante Larsson, auktoriserad revisor, KPMG AB

fakta.indb 10

11-05-10 16.13.07

av 1. Redovisning företagets

1

ekonomi

Om du vill visa för omvärlden hur det går för ditt företag måste du ta fram ekonomiska rapporter. För att du ska få fram dessa rapporter måste alla affärshändelser registreras i företagets redovisning. Enligt bokföringslagen ska du registrera dels i kronologisk, dels i systematisk ordning. Som hjälp i bokföringsarbetet har du företagets kontoplan som ofta är uppbyggd enligt baskontoplanens principer.

Efter att ha läst detta kapitel ska du • känna till olika typer av affärshändelser • kunna bokföra enklare affärshändelser • känna till bokföringslagens regler om bokföring • förstå hur baskontoplanen är uppbyggd • förstå hur ett redovisningssystem fungerar­

Vad är redovisning?

Företagets ekonomisystem

Företagets ekonomiska redovisning, kalkylering och budgetering bildar tillsammans företagets ekonomisystem (se nedanstå­ ende bild). Detta system omfattar då också metoder för planering och uppföljning av företagets lönsamhet och finansiering.

➀ Den planerade verksamheten beskrivs i kalkyler (t ex för olika produkter) och budgetar (t ex för olika delar av företaget och för verksamheten i sin helhet).

➁ När verksamhetsåret börjar rulla i form av olika affärshändelser beskrivs detta i företagets redovisning.

➂ Verkligheten jämförs med planerna, dvs man analyserar varför utfallet, enligt redovisningsrapporterna, eventuellt avviker från den budget man lade inför året.

Det ekonomiska styrsystemet.

11

fakta.indb 11

11-05-10 16.13.08

Block 1 Affärsredovisning

Med redovisning menas registrering, bearbetning och rapportering av ekonomiska händelser, s k affärshändelser. Redovisningen är historisk, dvs den sker i efterhand, och ger därför information om företagets ekonomi för en viss period. Företagets redo­ visningssystem ger bl a möjlighet att genomföra budgetavstäm­ ningar och efterkalkyler.

Affärshändelser

registreras /Business

transaction/

Affärsredo- Företagets redovisning kan bestå av extern redovisning, s k affärsvisning redovisning, och intern redovisning. Med extern redovisning Intern menas den redovisning som företaget enligt lag måste ha. Den redovisning interna redovisningen ger information t ex om intern kostnads­

fördelning mellan avdelningar. I denna bok behandlas rutiner för både extern och intern redovisning.

Varför redovisar man?

Ge underlag för styrning

Redovisningens huvudsyfte är att ta fram ekonomiska rapporter över företagets verksamhet under det gångna året. Rapporterna ska hjälpa företagsledningen att styra företaget mot de uppsatta målen.

De ekonomiska rapporterna används bl a på följande sätt:

• för att kunna följa upp förkalkyler och budgetar

Visa resultat • som underlag för planering och beslut och ekonomisk • för att visa företagets resultat och ekonomiska ställning för ställning

ägare och övriga intressenter

Intressenter

Exempel på intressenter för en enskild näringsidkare är främst skattemyndigheter, anställda, eventuella kreditgivare, kunder och leverantörer. För aktiebolag är också aktieägarna viktiga intres­ senter, liksom medlemmarna i en ekonomisk förening.

Resultaträkning /Income statement/ Balansräkning /Balance sheet/

Skillnaden mellan intäkter och kostnader under det gångna året utgör företagets resultat. Resultatet sammanfattas i en resultaträkning (resultatrapport). Den ekonomiska ställningen framgår av företagets tillgångar, skulder och eget kapital den sista dagen på året. Den ekonomiska ställningen redovisas i en balansräkning (balansrapport). Se bilden på nästa sida.

Resultatet påverkar balansräkningen på så sätt att en vinst ökar företagets förmögenhet, medan en förlust minskar den. Med för­ mögenhet menas skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs eget kapital. Periodens resultat påverkar alltså storleken på det egna kapitalet.

Eget kapital /Equity/

12

fakta.indb 12

11-05-10 16.13.08

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

1

Hur gick det för företaget under året – och hur stabilt är det? Resultatet sammanfattas i en resultatrapport och den ekonomiska ställningen i en balansrapport.

Affärshändelser i företaget

Anskaffa resurser

Sälja produkter Betala/få betalt

Huvudtyper

När ett företag anskaffar resurser och säljer produkter (varor eller tjänster) uppstår affärshändelser. Detsamma gäller när företaget betalar respektive får betalt. Affärshändelserna innebär förändringar av företagets ekonomiska förhållande till omvärl­ den. En affärshändelse leder till att sammansättningen av eller storleken på företagets förmögenhet ändras. Man brukar skilja mellan följande tre huvudtyper av affärshändelser: • försäljning av varor och tjänster som leder till intäkter • anskaffning av varor och tjänster som leder till kostnader • finansiella händelser, t ex när företaget betalar eller får betalt

Vad säger bokföringslagen?

All ekonomisk verksamhet

Bokföringslagen (BFL) innehåller bestämmelser om löpande bokföring och årsbokslut för alla som yrkesmässigt driver ekonomisk verksamhet. Lagen gäller också ideella föreningar, stiftelser m fl som har tillgångar värda mer än 1,5 miljoner kr eller bedriver nä­ ringsverksamhet. För aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa handelsbolag gäller dessutom en årsredovisningslag (ÅRL), vilken också innehåller bokslutsuppställningar för alla bokslutsföretag (se kap 3).

Registrera i ordning

Alla affärshändelser ska enligt bokföringslagen bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning, vanligen i datumordning (kronologisk ordning) av företaget samt delas upp på olika typer av affärshändelser (systematisk ordning).

13

fakta.indb 13

11-05-10 16.13.08

Block 1 Affärsredovisning

Bokföringslagen omfattar dessutom följande bestämmelser:

• För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation.

• Verifikationen ska innehålla följande information:

– datum för affärshändelsen

– vad den avser

– belopp med momsen specificerad (momslagen)

– motpartens namn och organisationsnummer • Verifikationerna ska förses med verifikationsnummer som vi­ sar sambandet mellan verifikation och bokföring.

• Bokföringen ska göras på ett varaktigt sätt i ett ordnat system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel.

• Inbetalningar och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Detta kan man göra genom en separat kassabokfö­ ring eller direkt i affärsbokföringen.

• Bokföringen ska i övrigt göras enligt ”god redovisningssed” (se s 29).

Årsbokslut • Alla företag ska upprätta ett årsbokslut med resultaträkning Räkenskapsår och balansräkning. Enskilda näringsidkare med en omsätt /Financial year/ ning per år som inte överstiger 3 miljoner kronor får upprätta ett förenklat årsbokslut. Företagets redovisningsår, det s k räken­ skapsåret, ska omfatta ett kalenderår för enskild näringsidkare och handelsbolag/kommanditbolag som ägs av fysisk person.

Aktiebolag och ekonomisk förening får använda ”brutet” rä­ kenskapsår efter­tillstånd från Skatteverket.

Förvaring • Verifikationer, bokföringsböcker, bokslut och annat bokfö ringsmaterial ska förvaras (arkiveras) på ett betryggande sätt under minst sju år.

Redovisnings- • Bokföringen ska göras i svenska kronor. I aktiebolag och ekono valuta miska föreningar får redovisningsvalutan istället vara euro.

Skattedeklarationer och inkomstdeklarationer måste dock en­ ligt skattelagstiftningen räknas om till svenska kronor.

Regler om verifikation

Verifikationer – kvitton på affärshändelser

En verifikation utgör ett skriftligt bevis på att affärshändelsen har inträffat. Exempel på vanliga verifikationer är

Faktura • inkommande faktura (leverantörsfaktura, räkning) – visar in/Invoice/ köp av resurser, t ex varor, kontorsmaterial, med specificerad

ingående moms.

• utgående faktura (kundfaktura) – visar försäljning av varor och tjänster samt utgående moms.

Utgör bevis

14

fakta.indb 14

11-05-10 16.13.08

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

Vid betalning efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta.

Räntesats för närvarande: 15 %

▼

En affärshändelse berör alltid minst två parter, likaså verifikationen.

Fakturan är utgående för Metoda och inkommande för Sahlgrenska.

1

15

fakta.indb 15

11-05-10 16.13.08

Block 1 Affärsredovisning

• leverantörskvitto – visar att företagets inköp är betalda.

• betalningsorder – visar att betalning gjorts genom företagets bankgiro eller plusgiro till exempelvis leverantörer.

• lönekvitto respektive kontantkvitto – visar att lönebetalning respektive ägaruttag gjorts med kontanter, check eller genom överföring från företagets bankkonto eller plusgirokonto.

• kundkvitto – visar att företaget har fått betalt för försäljning.

Kvittot eller kassaremsan används när kunden betalar med kontanter, kontokort, check, postväxel etc. Det är kopian som utgör verifikation, medan originalkvittot lämnas till kunden.

Dagens totala försäljning kan bokföras med en gemensam veri­ fikation.

• insättningsuppgift – visar inbetalning till företagets bankkonto eller plusgirokonto, t ex från kunder, via bankgiro, plusgiro el­ ler genom kontantinsättning.

• övriga verifikationer, t ex kvitto på räntebetalning för banklån.

Här kan också nämnas s k bokföringsorder, som bl a används när ingen naturlig verifikation finns. Bokföringsorder används t ex för rättelser av bokföringsfel och vid omföringar i samband med bokslut. (Se exemplet på s 65.)

Affärshändelserna konteras Affärshändel- serna kodas

Gemensamt för all redovisning, oavsett om den görs manuellt eller med hjälp av dator, är att alla affärshändelser kodas. Koder­ na ska visa hur varje affärshändelse påverkar företagets resultat respektive ekonomiska ställning. Man kan säga att kodningen på så sätt är tvådimensionell.

Fyra kontotyper /Accounts/

Kodningen innebär att man anger konton för varje affärshändelse. Kontona kan delas in i fyra kontotyper – se bilden på nästa sida. Till varje kontotyp finns flera underkonton som mer detal­ jerat beskriver på vilket sätt företagets ekonomi har påverkats.

Förändring av företagets ekonomiska ställning registreras på konton för tillgångar och skulder, medan förändring av resultatet registreras på konton för inkomster och utgifter. Konton för tillgångar och skulder kallas därför ställningskonton (balanskon­ ton) eller finansiella konton. Konton för inkomster och utgifter kallas resultatkonton.

16

fakta.indb 16

11-05-10 16.13.09

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

Kontotyp

Exempel på konton

Tillgångskonton

Inventarier, Kundfordringar, Kassa, Checkräkning

Skuldkonton

Banklån, Leverantörsskulder, Utgående moms, Personalskatt

Inkomstkonton

Försäljning (Varuförsäljning eller Utförda arbeten), Inkomsträntor

Utgiftskonton

Varuinköp, Materialinköp, Hyra, Reklam, El, Telefon, Kontorsmaterial, Löner, Skuldräntor

Kontonummer

För att underlätta kodningen brukar man använda kontonummer istället för kontots namn (se bilaga 1).

/Accounts number/

1 Ställningskonton eller Finansiella konton

Resultatkonton

Varför bokför man dubbelt?

Från Italien

Dagens bokföring har sitt ursprung i 1400-talets Italien. Det var de internationellt verksamma köpmännen i den då så betydelse­ fulla handelsstaden Venedig som utvecklade det system för eko­ nomisk redovisning som brukar kallas dubbel bokföring.

Dubbla funktioner

Tanken med dubbel bokföring är att man samtidigt ska kunna registrera hur en affärshändelse påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen. Vid enkel bokföring registreras enbart inkomster och utgifter – som i en hushållskassabok.

Inbyggd kontroll

Dubbel bokföring innebär också att det finns en inbyggd kontroll som gör det möjligt att upptäcka vissa typer av felregistreringar.

Kontrollen bygger på att beloppen registreras två gånger i bokfö­ ringen, en gång på vänster sida, debet, och en gång på höger sida, kredit. Varje affärshändelse måste alltså registreras på minst två konton så att det sammanlagda beloppet på debetsidan blir lika stort som det sammanlagda beloppet på kreditsidan (grundregel 1).

Samtidigt måste nedanstående anvisningar följas (grundregel 2):

Grundregel 1

Grundregel 2

Kontotyp

Registrering på debetsidan innebär

Registrering på kreditsidan innebär

Tillgångar

ökning

minskning

Eget kapital

och Skulder

minskning

ökning

Inkomster

Utgifter

minskning ökning

ökning minskning

17

fakta.indb 17

11-05-10 16.13.09

Block 1 Affärsredovisning

Exempel 1

Låt oss se på konteringen av fyra olika affärshändelser hos städföre­ taget Cleaners AB. (Från moms bortses.)

1 Faktura nr 185 för utförd städning (försäljning av tjänster) på belop­ pet 8 000 kr skickas till en kund, Abax AB:

Konto

Debet

Kundfordringar 8 000 Försäljning

Kredit 8 000

Kommentar: Kundfordringar är ett tillgångskonto som ökar i debet och Försäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. Cleaners har alltså sålt tjänster men får inte betalt med en gång utan lämnar en viss kredittid.

2 Faktura nr 128 kommer från en leverantör, Duro AB. Den gäller in­ köpt rengöringsmedel för 15 000 kr.

Konto

Debet

Kredit

Materialinköp 15 000 Leverantörsskulder

15 000

Kommentar: Materialinköp är ett utgiftskonto som ökar i debet och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som ökar i kredit. Cleaners kö­ per rengöringsmaterial på kredit, dvs man betalar inte kontant.

3

Abax AB skickar pengar för faktura nr 185 över bankgiro, dvs till Clea­ ners konto för checkräkning:

Konto

Debet

Checkräkning 8 000 Kundfordringar

Kredit 8 000

Kommentar: Checkräkning är ett tillgångskonto som ökar i debet och Kundfordringar är ett tillgångskonto som minskar i kredit. Cleaners minskar alltså sina kundfordringar och istället ökar man summan på checkräkningen.

4

Cleaners betalar 15 000 kr över plusgiro för faktura nr 128 till Duro AB:

Konto

Debet

Kredit

Plusgiro Leverantörsskulder 15 000

15 000

Kommentar: Plusgiro är ett tillgångskonto som minskar i kredit och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som minskar i debet. Cleaners gör sig alltså av med en skuld och samtidigt minskar summan på plus­ girokontot.

18

fakta.indb 18

11-05-10 16.13.09

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

Bokförings- mässiga principer /Accrual concept/

Kontant- bokföring

/Accounting on a cash basis/

Att som Cleaners AB bokföra en faktura redan när den skickas iväg respektive erhålls, kallas för ”redovisning enligt bokföringsmässiga principer”. Företag med ”ett mindre antal fakturor” kan enligt bokföringslagen ha rätt att använda sig av en enklare form, nämligen kontantbokföring, om detta uppfyller god redovis­ ningssed. Det innebär att man bokför affärshändelserna först när fakturorna betalas. I sådana fall använder man inte kontona för kundfordringar och leverantörsskulder löpande under året.

I samband med årsbokslut måste dock alla kundfordringar och leverantörsskulder bokföras. Alla företag med en årsomsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor får använda kontantbokfö­ ring.

1

De flesta företag använder sig av bokföringsmässiga principer eftersom man på så sätt får kontinuerlig kontroll över sina ford­ ringar och skulder. Metoden innebär också att arbetet med års­ bokslut och periodbokslut underlättas.

Exempel 2 1

Nedanstående konteringar visar affärshändelserna i exempel 1 som de skulle registrerats om företaget haft kontantbokföring.

Utförd städning (försäljning av tjänster) för 8 000 kr betalas av kun­ den, Abax AB:

Konto

Debet

Checkräkning 8 000 Försäljning

Kredit 8 000

Kommentar: Vid kontantbokföring används inte konto Kundford­ ringar, eftersom försäljningen bokförs först när kunden har betalat.

2 Faktura nr 128 betalas till leverantören, Duro AB. Den gäller inköpt rengöringsmedel för 15 000 kr.

Konto

Debet

Kredit

Plusgiro Materialinköp 15 000

15 000

Kommentar: Konto Leverantörsskulder används inte vid kontantbok­ föring, eftersom inköpet bokförs först när företaget betalar till leve­ rantören.

I dag datorise- rad redovisning

Den dubbla bokföringen har varit så ändamålsenlig att den överlevt en utveckling från manuell bokföring med ”gåspenna”, över olika typer av bokföringsmaskiner, fram till dagens datori­ serade bokföring. Vår tids bokföring med dator bygger alltså på samma principer som användes i 1400-talets Venedig.

19

fakta.indb 19

11-05-10 16.13.09

Block 1 Affärsredovisning

Kontoplanen – basen i bokföringen

BAS-planen

BAS 2000

Svenskt Näringsliv (dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, och Sveriges Industriförbund) ut­arbetade i början av 1970talet en enhetlig standardkontoplan, BAS-planen. Den publicera­ des första gången 1976 under namnet BAS 76. Under 1996 tog BAS-gruppen på Svenskt Näringsliv fram en EU-anpassad, EUBAS 97. Därefter har en mindre översyn gjorts i form av BAS 2000.

I denna bok används genomgående aktuell BAS 2000, vilken kon­ tinuerligt uppdateras (se www.bas.se). Den senaste heter BAS 2009.

Datoranpassad

BAS-planen är direkt anpassad för datoriserad bokföring. Den har därför fått en mycket stor spridning och har även påverkat utvecklingen av kontoplaner i större företag. Detta har skett i takt med att företagens bokföring förts över till datoriserade redo­ visningssystem.

Kontomeny

BAS 2000 är publicerad i form av en förteckning över tillgängliga konton. Varje företag kan ta fram en egen ”skräddarsydd” kon­ toplan genom att välja lämpliga konton. BAS 2000 är samtidigt en handbok med kommentarer till hur de föreslagna kontona är tänkta att användas.

Kontoklasser /Class of accounts/

Kontogrupper /Group of accounts/

BAS-planens konton är indelade i olika kontoklasser (se bilden på nästa sida). Enligt decimalsystemet anges kontots ställning i kontoplanen genom sifferpositionen. Första siffran i kontonumret anger kontoklass. Varje kontoklass är indelad i olika grupper av likartade konton, kontogrupper, vilket framgår av kontonumrets andra siffra. Dessutom finns konton som är mer detaljerat angiv­ na med ytterligare en siffra, s k huvudkonton och underkonton.

Underkonton /Sub-accounts/

6 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader 62 Tele och post 6200 Tele och post

6210 Telekommunikation

6211 Telefon Standard-

program

Kontoklass Kontogrupp Gruppkonto Huvudkonto Underkonto

Den enhetliga kontoindelningen gör det möjligt att redan från början lägga upp en kontoplan och färdiga rapportuppställningar med hjälp av s k standardprogram för ekonomisk redo­ visning med dator. Standardprogram säljs av datorleverantörer eller fristående programvaruhus och behöver endast mindre ju­­ steringar för att passa varje företags behov.

Som bilaga 1 i slutet av boken finns ett exempel på en kontoplan med ett urval av konton ur BAS 2000.

20

fakta.indb 20

11-05-10 16.13.09

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

Konton för STÄLLNING RESULTAT Konton för komplette- avstämning rande Konton för av intern information, Balanskonton Konton för rörelseresultat övriga redovisning statistik resultatsteg mm m m Rörelsens utgifter/kostnader Valfritt Tillgångar Eget Huvud- Finan-

kapital intäkter siella Uppgifts- Inköp av Övriga externa Personal poster lämnande Avsätt- Aktiverat varor och poster till SCB ningar arbete för material Ned- Extra egen skrivningar ordinära

Skulder räkning Lager- poster

föränd- Avskriv- Boksluts Övriga ringar ningar disp

rörelse-

intäkter Övriga Skatter

rörelse-

kostnader Årets

resultat

Klass 0 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Klass 7 Klass 8

1

Valfritt

Klass 9

BAS-planen och dess kontoklassindelning (källa: BAS-gruppen).

Kontering på verifikationen

Lämpliga konton väljs

All bokföring börjar med att man konterar verifikationerna. Konteringen innebär att man bestämmer vilka konton som en affärshändelse påverkar. Praktiskt går konteringen i de flesta fall till så, att man skriver kontonummer och belopp direkt på verifikatio­ nerna i en påstämplad konteringsruta (se nedan).

Marita Hansson förser den inkommande fakturan med en konteringsruta och konterar i den.

21

fakta.indb 21

11-05-10 16.13.09

Block 1 Affärsredovisning

Exempel 3

Följande konteringsrutor visar de fyra konteringsexemplen i exempel 1. Kontonumren är hämtade från kontoplanen i bilaga 1:

1

2

3

4

Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

1510 Kundfordringar 8 000 3010 Försäljning

8 000

Konto Nr Namn

Kredit kronor

Debet kronor

2440 Leverantörsskulder 4020 Material 15 000

15 000

Konto Nr Namn

Kredit kronor

Debet kronor

1930 Checkräkning 8 000 1510 Kundfordringar

8 000

Konto Nr Namn

Kredit kronor

Debet kronor

1920 Plusgiro 2440 Leverantörsskulder 15 000

15 000

Ibland räcker manuell bokföring Vid få verifikationer /Voucher/

För företag och föreningar som har ett mindre antal verifikationer, kan manuell bokföring vara en bra lösning. I t ex mindre idrottsföreningar förekommer det ofta att någon i styrelsen, van­ ligen kassören, gör bokföringen hemma utan ersättning.

Kolumndagbok /Journal/

Den vanligaste formen av manuell bokföring är en kolumndagbok, i vilken affärshändelserna skrivs in för hand. På nästa sida visas ett utdrag ur en sådan dagbok.

Grundbokföring Huvudbokföring

I kolumndagboken skrivs affärshändelserna in i tidsmässig ordning, dvs grundbokföring, med en affärshändelse på varje rad.

Den systematiska ordningen, dvs huvudbokföringen, ordnas ge­ nom att de flesta konton har egna kolumner på vilka affärshän­ delserna sorteras. De konton som inte används ofta skrivs in i en gemensam kolumn kallad ”övriga konton” för att spara plats. I denna kolumn måste kontonumret anges vid varje registrering.

22

fakta.indb 22

11-05-10 16.13.09

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

Huvudbokföring Grundbokföring

1

Utdrag ur kolumndagbok.

Tvärkontroll

Komprimerad huvudbok /General ledger/

Kolumnerna summeras vanligen för varje månad. I samband med detta görs en s k tvärkontroll, vilken innebär att debetkolum­ nernas summor ska vara lika stora som kreditkolumnernas. Om de inte är det, har man bokfört felaktigt på någon rad. Denna felmöjlighet undviks vid bokföring med dator, eftersom program­ men är utformade så att det inte går att registrera en kontering om inte tvärkontrollen stämmer. Att tvärkontrollen stämmer är dock ingen garanti för att man har valt rätt konton.

När en månad avslutas gör man ett sammandrag per konto för de konton som har bokförts i kolumnen Övriga konton. Därefter skriver man in månadens summor från samtliga konton på en ny sida i dagboken. Dessa månadssummor summeras och blir se­ dan underlag för bokslutet i en s k bokslutstablå (se kapitel 3).

Datorn till hjälp vid bokföringen

Två huvud- alternativ

Registrering av affärshändelser kan antingen göras i en handskriven, manuell, dagbok eller med hjälp av dator. De allra flesta företag använder sig numera av dator i bokföringsarbetet. Da­ torbokföringen kan läggas upp enligt två huvudalternativ: En redovisningsbyrå kan köra bokföringen i dator och därefter sända rapporter till kunden. Underlaget för registreringen kan vara konterade verifikationer eller konteringslistor som överlämnas till redovisningsbyrån.

En del företag skriver in affärshändelserna i en handskriven dagbok och skickar en kopia till redovisningsbyrån. Detta är således ett mellanting mellan manuell bokföring och bokföring med dator. Övriga företag måste skriva någon typ av ”kas­ sadagbok” bredvid den vanliga bokföringen. Det beror på att

Redovisnings- 1 byrå

23

fakta.indb 23

11-05-10 16.13.09

Block 1 Affärsredovisning

man måste uppfylla bokföringslagens krav om att kontanta affärshändelser, dvs inbetalningar och utbetalningar, ska bok­ föras senast påföljande arbetsdag. Det är oftast inte praktiskt eller ekonomiskt möjligt att låta redovisningbyrån registrera affärshändelserna varje dag. Registreringen sker därför van­ ligen en gång per månad eller en gång per vecka beroende på bokföringens omfattning.

Egen dator

2 Företaget kan också ha egen dator och sköta sin bokföring självt.

När persondatorer kopplas ihop i ett nätverk, så kan program och lagringsmöjligheter utnyttjas gemensamt. Till en stordator eller en central ”server” kan man koppla terminaler, som är olika geografiskt belägna. Dessa kopplingar kan ske via tele­ nätet eller egna kablar.

Bokföringsrutinerna med egen dator blir i stort sett desamma som när man utnyttjar en redovisningsbyrå. Egen dator gör det dock möjligt att registrera affärshändelser oftare.

Den egna datorn används vanligen också för andra admini­ strativa rutiner än bokföring, exempelvis för textbehandling, orderregistrering, fakturering, lagerbokföring, budgetering och löneberäkning. Ju större företaget är, desto vanligare är det att man använder en av terminalerna enbart för bokföring och att man registrerar affärshändelserna varje arbetsdag.

Dagbok Huvudbok

Med dagbok menas i samband med datoriserad bokföring en lista, även kallad verifikationslista, med de konteringar som har registrerats under perioden i tidsmässig ordning. Huvudboken innebär att konteringarna har sorterats per konto. Under t ex rubriken Plusgiro kan man se hur periodens affärshän­ delser har påverkat plusgirokontot.

Huvud­boken kallas också för konto­ specifikation. Med bokföringslagens uttryck är huvudboken sorterad i sys­ tematisk ordning. Huvudboken har stor betydelse i samband med avstämning av konton. Bokslut, kundreskontra, leve­ rantörsreskontra samt begreppet av­ stämning kommer att behandlas längre fram i boken.

24

fakta.indb 24

11-05-10 16.13.09

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

1

Exempel på huvudbok (utdrag) och verifikations­lista framtagna i datori­serat redovisnings­program.

25

fakta.indb 25

11-05-10 16.13.10

Block 1 Affärsredovisning

Hjälpbokföring /Subsidiary ledger/

De flesta företag använder sig av en hjälpbokföring (sidoordnad bokföring) bredvid dagbok och huvudbok. De två vanligaste ty­ perna av hjälpbokföring är reskontra och lagerbokföring.

Reskontra Lagerbokföring

En reskontra är en specifikation av företagets ekonomiska mellanhavanden med t ex anställda, kunder och leverantörer, dvs en reskontra är en specifikation av vissa konton i huvudboken.

Följande information får man i dessa former av hjälpbokföring: Lönereskontra uppgift per anställd om utbetald lön, avdragen personalskatt, eventuella förskott etc Kundreskontra uppgift per kund om utgående fakturor, in­ kommande betalningar, aktuell kund­ford­ran, eventuellt utskickade betalningskrav, årsför­ säljning etc Leverantörs- uppgift per leverantör om erhållna fakturor reskontra utbetalningar, aktuell skuld, årsinköp etc Lagerbokföring uppgift om inlevererade artiklar, sålda varor­, aktuellt lagersaldo, beställningar, lager­in­ven­te­ ringar etc uppdelat på olika artiklar Inventarie- uppgift om inventarier samt under året köpta förteckning och sålda inventarier

Till hjälp vid avstämning

Hjälpbokföringen är till mycket stor hjälp vid avstämning av konton (se kapitel 7). Med hjälp av den kan man jämföra t ex saldot på kundfordringarna i huvudboken med summan av alla kunders konton ett visst datum. Om inte dessa summor stämmer

Leverantörsreskontra för ett internationellt verksamt företag. Leverantörsskulderna specificeras i både ursprungslandets valuta och svenska kronor.

26

fakta.indb 26

11-05-10 16.13.10

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

överens finns det anledning att undersöka, om man har gjort något bokföringsfel. På samma sätt kan kontot för leverantörsskul­ der jämföras med leverantörsreskontran osv.

Manuellt eller datoriserat

Reskontra och lagerbokföring kan göras manuellt eller med hjälp av dator. Manuellt system innebär att man lägger upp ett kort för varje anställd, kund, leverantör respektive artikel. Datorbaserat system innebär att varje anställd, kund, leverantör och artikel får ett nummer. När affärshändelser registreras i hjälpbok­ föringen anges samtidigt detta nummer. Datorn kan sedan sortera affärshändelserna och skriva ut datalistor med uppgifter om varje anställd, kund osv. Hjälpbokföringen kan också integreras med affärsbokföringen så att registreringen till affärsbokföringen görs på samma gång.

Journaler

En del mindre företag använder sig av en kombination av bok­ föringsunderlag och reskontra. Metoden kallas för ”löpande förda förteckningar”. Utgående respektive inkommande fakturor skrivs in i tidsmässig ordning i en försäljningsjournal respektive inköpsjournal. Journalerna summeras varje månad och används som bokföringsunderlag, för registrering i dagboken. Detta un­ derlag kan alltså bli en del av grundbokföringen. Journalerna fungerar också som reskontra eftersom betalningsdagen noteras.

1

Utdrag ur försäljningsjournal.

Pärmreskontra

Den vanliga reskontran kompletteras oftast i mindre företag med en pärmreskontra. Kopior på obetalda fakturor placeras i bok­ stavsordning efter namnet på kunden i en pärm för ”obetalda fakturor”. När fakturan är betald flyttas den till ett arkiv för ”betalda fakturor”. Samtidigt antecknas betalningsdatum på fak­ turakopian. Rutinen är densamma för leverantörsfakturor. Pärm­ reskontra är ett hjälpmedel när man kräver kunder på betalning respektive när man betalar sina leverantörsfakturor.

27

fakta.indb 27

11-05-10 16.13.10

Block 1 Affärsredovisning

All bokföring samlad i ett system Administrativa rutiner kopplas till redovis-

ningen

De företag som använder datorn för sina administrativa rutiner kan också integrera dessa direkt med den ekonomiska redovisningen. Detta innebär t ex att en kundfaktura automatiskt registreras i bokföringen redan när fakturan skrivs ut, och att en betalning registreras samtidigt i bokföringen och i reskontran.

Någon detaljerad dagbok kan inte skrivas ut. Dagboken kommer istället till stor del att bestå av hänvisningar till olika s k försystem, t ex till löneredovisning och orderrutiner. Man kan säga att grundbokföringen (grundnoteringen) görs i samband med and­ ra rutiner. Bilden nedan är ett exempel på hur ett integrerat admi­ nistrationssystem kan vara utformat.

Försystem /Enter system/

Grund- Försäljning notering

Inbetal- ningar

Inköp

För- system

Order- Kund- fakturering reskontra

OFL (order – fakturering – lager)

Utbetalningar

Lager- Leverantörs- redovisning reskontra

Arbetad tid

Löneredovisning

Huvudbokföring BudgetRedovisning

avstämning

Exempel på integrerat administrations­sy­stem med dator.

Grundnotering

Övriga affärshändelser

Manuell registrering via terminal Automatisk överföring i dator

28

fakta.indb 28

11-05-10 16.13.10

1 . R e d o v i s n i n g a v f ö r e t a g e t s e k o n o m i

Hjälp till god redovisningssed

G od redovisnings-

sed

De lagar som ställer krav på den ekonomiska redovisningen anger inte i detalj hur bokföringen ska gå till. Uttrycket ”god redovisningssed” används för att lagstiftningen inte ska binda sig för vissa detaljregler.

För att lagarna ska fungera måste begreppet god redovisningssed i många fall närmare preciseras. Detta görs av en statlig myndighet, Bokföringsnämnden (BFN), som har huvudansvaret för att utveckla god redovisningssed i Sverige, s k normgivning. Nämn­ den är sammansatt av representanter för statliga myndigheter, nä­ ringsliv och revisorer.

Bokförings- nämnden

Rådet för finan- siell rapportering

1

Rådet för finansiell rapportering är en förening för utvecklande av god redovisningssed. Medlemmar är bl a representanter för revisorer, näringsliv, banker och försäkringsbolag. Rådet tar sikte på de företag vars aktier handlas offentligt eller som genom sin storlek är av stort allmänt intresse. Dessa företag betecknar man som note­ rade företag. Rådets rekommendationer, normer, har sin utgångs­ punkt i International Financial Reporting Standards (IFRS). Även andra företag än noterade kan följa rådets rekom­mendationer.

Rådet vill med sina rekommendationer bidra till att göra redovis­ ningen i de noterade företagen jämförbar med den i andra företag, såväl i Sverige som i utlandet.

BFNs arbete inriktas mot frågor om löpande bokföring och ar­ kivering samt övriga redovisningsfrågor för de företag som inte ingår i Rådet för finansiell rapporterings målgrupp eller följer rådets normer. BFN ger därför ut egna normer i form av allmänna råd och vägledningar. Dessa bygger i stort på motsvarande nor­ mer från Rådet för finansiell rapportering men med lättnader för företagen. Lättnaderna varierar dock beroende på företagets stor­ lek. Företagen delas in i följande grupper:

K1–4

• Enskild näringsidkare som har en årsomsättning på högst tre miljoner kr.

• Övriga mindre företag som inte är att beakta som större enligt definitionen under nästa punkt.

• Större företag som uppfyller fler än ett av följande villkor: – fler än 50 anställda – mer än 40 miljoner kr i tillgångar – mer än 80 miljoner kr i försäljning.

• Större företag som är börsnoterade koncerner.

Bokföringsnämnden kallar dessa fyra kategorier av företag för K1–4.

29

fakta.indb 29

11-05-10 16.13.10

Block 1 Affärsredovisning

BFN menar att det är användarens behov av redovisningsinfor­ mation som ska styra kraven i de allmänna råden. Behoven och nyttan måste ställas mot kostnaderna för den redovisningsskyl­ dige att ta fram och presentera information.

IASB

FAR SRF

FASB

International Accounting Standards Board (IASB) ger ut rekom­ mendationer för företag som är internationellt verksamma och vars aktier vanligen är noterade på de större fondbörserna. IASB publicerar sina rekommendationer under beteckningen IFRS (International Financial Reporting Standards). Dessa har som nämnts stort inflytande även på den svenska normgivningen. Även andra organisationer påverkar genom sitt arbete den svens­ ka normgivningen, bl a FAR (Branschföreningen för revisorer och rådgivare) och SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund). FAR ger genom sitt förlag ut bl a FARs Samlingsvolym, en sammanställning av lagar och övrig normgivning inom redovis­ ning och revision. FAR ger också ut tidningen Balans och SRF ger ut tidningen Redovisningskonsulten.

Financial Accounting Standards Board (FASB) utvecklar god redovisningssed i USA, benämnd GAAP – Generally Accepted Accounting Principles. Även de amerikanska normerna har sin utgångspunkt i IFRS. Alla börsnoterade företag ska enligt en EU­förordning upprätta sin koncernredovisning (se kap 8) enligt IFRS. Icke­noterade fö­ retag får frivilligt upprätta koncernredovisning enligt IFRS (alla av EU godkända IFRS måste i så fall tillämpas). IFRS innebär att fokus flyttas i redovisningen hos svenska noterade bolag (koncer­ ner) från försiktighetsprincipen enligt svensk redovisningstradi­ tion mot att visa en mer rättvisande bild. Detta överensstämmer inte alltid med den svenska skattelagstiftningen, men koncerner beskattas inte, enbart de enskilda bolagen i koncernen.

Facktidskrifter för redovisare.

Redovisningskonsulten utges av SRF och Balans av FAR.

30

fakta.indb 30

11-05-10 16.13.11

1 . r e d o v i s n i n g Av f ö r e tA g e t s e k o n o m i

Sammanfattning • Med redovisning menas registrering, bear­ betning och rapportering av affärshändelser.

Dessa uppstår när ett företag skaffar resurser och säljer produkter eller när företaget betalar respektive får betalt.

• Många företag använder hjälpbokföring bred­ vid dagbok och huvudbok. De två vanligaste typerna av hjälpbokföring är reskontra och lagerbokföring.

• Syftet med redovisningen är att ta fram ekonomiska rapporter över företagets verksamhet.

Dessa rapporter är främst en resultaträkning (resultatrapport), som visar resultatet och en balansräkning (balansrapport), som visar den ekonomiska ställningen.

• De flesta företag använder idag datorn för sin bokföring. Detta innebär att verifikationerna konteras och registreras på datorn. Därefter kan verifikationslista och huvudbok skrivas ut tillsam­ mans med resultatrapport och balansrapport.

❦ • I bokföringslagen står bl a att alla affärshän­ delser ska kunna presenteras i registreringsord­ ning, vanligen i kronologisk ordning (datum­ ordning) samt systematisk ordning (på olika konton). För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Inbetalningar och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Bok­ föringen ska göras i svenska kronor, men aktie­ bolag och ekonomiska föreningar kan istället ha euro som redovisningsvaluta.

• Företagets räkenskapsår, ska omfatta ett ka­ lenderår för enskild näringsidkare och han­ delsbolag/kommanditbolag, som ägs av fysisk person. Aktiebolag och ekonomisk förening får använda ”brutet” räkenskapsår efter tillstånd från Skatteverket. Allt bokföringsmaterial ska förvaras på ett betryggande sätt under minst sju år.

❦ • BAS 2000 är en förteckning över konton indelade i olika kontoklasser. Varje konto­ klass är indelad i olika grupper av likartade konton. Vissa konton är mer detaljerat an­ givna i form av underkonton. Varje företag kan ”skräddarsy” en egen kontoplan, som är anpassad efter det egna behovet men ändå ba­ serad på BAS 2000.

1

❦

• Många företag använder också datorn för sina administrativa rutiner. Detta medför att företa­ gets hjälpbokföring kan integreras direkt med den ekonomiska redovisningen. En kundfaktura kan t ex registreras automatiskt i bokföringen direkt när fakturan skrivs ut. Dagboken kom­ mer på så sätt att bestå av hänvisningar till olika s k försystem, t ex till faktureringssystemet.

❦ • Med god redovisningssed menas att man i förs­ ta hand följer den statliga Bokföringsnämndens anvisningar och rekommendationer från FAR och Rådet för finansiell rapportering. Men svenska företag med utländska dotterföretag måste ofta även ta hänsyn till direktiv från EU eller rekommendationer från International Ac­ counting Standards Board (IASB). Börsnote­ rade koncerner måste enligt en EU­förordning följa IASB:s regler som ges ut som Internatio­ nal Financial Reporting Standards (IFRS).

• Bokföringsnämnden (BFN) är en myndighet som har huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Detta sker bland annat genom att nämnden ger ut allmänna råd och informationsmaterial inom sitt ansvarsom­ råde.

❦ • Manuell bokföring sker oftast i en kolumndag­ bok. Affärshändelserna skrivs in i tidsmässig ordning med en affärshändelse på varje rad.

Huvudbokföringen ordnas genom att de flesta konton har egna kolumner i dagboken där af­ färshändelserna registreras.

31

fakta.indb 31

11-05-10 16.13.12

– Alla kvitton lämnar jag vidare till min redovisningskonsult som tar hand om den biten. Jag håller mig till det jag är bäst på, nämligen att meka och sälja bilar.

Ove Jurborn, Konsumentbilar AB

fakta.indb 32

11-05-10 16.13.12

2. Löpande bokföring Om du slarvar med grundarbetet blir ald­ rig slutresultatet bra. Det gäller även inom redovisningen. Grunden till bra rapporter lägger du redan i bokföringsarbetet. Genom att du bokför affärshändelserna på rätt konton kan du vid redovisningsperiodens slut ta fram rättvisande rapporter. Det är därför som alla företag är måna om att kontera på rätt konto.

2

Efter att ha läst kapitlet ska du kunna kontera • affärshändelser som gäller försäljning och inköp • moms vid utlandsaffärer • momsredovisning • personalens kostnader • diverse andra affärshändelser

Bokföra olika affärshändelser

Handbok: BAS 2000

De grundläggande reglerna för dubbel bokföring anger huvudprincipen för hur affärshändelser ska registreras. Inom ramen för dessa regler kan företaget välja mellan olika redovisningssätt. I valet har man god hjälp av de riktlinjer som beskrivs i handboken BAS 2000 Baskontoplan med instruktioner (ansvaret för BASkonceptet ligger numera hos BAS-gruppen med stöd av Sveriges Industriförbund). BAS-kontoplanen har fått en mycket stor spridning i svenskt näringsliv. Även de företag och branscher som har anpassat BAS-planen till den egna verksam­ heten kan ha nytta av anvisning­ arna i handboken.

I detta kapitel ska vi titta på hur man bokför några vanligt före­ kommande affärshändelser enligt BAS-planen. Fyrsiffriga konto­ nummer används genomgående.

Vi beskriver affärshändelser ut­ ifrån ”problemområdena” överst på nästa sida.

BAS 2000 – en handbok som uppdateras kontinuerligt.

33

fakta.indb 33

11-05-10 16.13.13

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

• Försäljning och kunder • Inköp och leverantörer • Redovisning av moms • Personal

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

Intäkter

• Lokaler och inventarier • Övriga rörelsekostnader • Finansiering

Som vägledning till vilken kontotyp ett konto hör, visas i detta kapitel ofta figuren här bredvid. Den kontotyp som berörs mar­ keras i blått. Figuren visar också på vilken sida, debet eller kredit, kontotypen ökar eller minskar. För Tillgångar och Kostnader kan man utläsa att dessa kontotyper ökar (Ö) i debet och minskar (M) i kredit. För Skulder och Intäkter är det tvärtom, dvs de mins­ kar (M) i debet och ökar (Ö) i kredit.

Hur ska försäljning redovisas?

Försäljning Försäljningsinkomster exkl moms ska krediteras ett inkomstkon­ to i kontoklass 3, t ex konto 3010 Varuförsäljning Sverige. Vid försäljning av tjänster används t ex konto 3020 Utförda arbeten eller Arvoden.

Om företaget har försäljning med olika momsskattesatser kan in­ komsterna registreras var för sig på följande konton: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

3011 3012 3013 3014 3030 3040

Försäljning, full moms Försäljning, reducerad moms (12 %) Försäljning, reducerad moms (6 %) Försäljning, momsfri Försäljning, export till länder utanför EU Försäljning, till annat EU-land

Orsaken till denna uppdelning är att det blir lättare att kontrol­ lera att momsen blivit rätt redovisad.

För de företag som i övrigt har varierande typer av försäljnings­ inkomster ger BAS-planen förslag på olika försäljningskonton.

Nedan visas några exempel: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

/Value added tax/

3910 3920 3980 3990

Hyres- och arrendeintäkter Provisionsintäkter Erhållna statliga, kommunala och EU-bidrag Övriga ersättningar och intäkter

Utgående moms De företag som är redovisningsskyldiga för mervärdesskatt (moms) måste registrera momsen separat i bokföringen. Moms­ beloppet vid försäljning krediteras något av följande konton:

34

fakta.indb 34

11-05-10 16.13.13

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

2610 2615 2620 2630

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

Intäkter

Utgående moms, oreducerad (25 %) Utgående moms, oreducerad vid inköp från annat EU-land Utgående moms, reducerad 1 (12 %) Utgående moms, reducerad 2 (6 %)

2

Kontant försäljning

/Cash sales/

1910 1920 1930 1940 1970

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

Kontant försäljning innebär att företaget får betalning för en för­ säljning i samband med leveransen av varan eller tjänsten. Med kontant betalning menas betalning till kassa, plusgiro, bankgiro eller bankkonto. Med kontant betalning likställs också betalning med kontokort, check eller postväxel. Bokföring sker genom de­ bitering av försäljningsbeloppet inklusive moms på något av föl­ jande konton:

Intäkter

Kassa Plusgiro Checkräkning/bankgiro Bank Särskilda bankkonton

Krav på kassaregister Den som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning (även kontokort) måste från år 2010 ha ett godkänt (certifierat) kassaregister och säljaren måste alltid erbjuda kunden ett kassa­ kvitto. Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inom kontanthandeln mot illojal konkurrens. Undantagna företag är taxi, distans- och hemförsäljning, automatförsäljning, torg- och marknadshandel samt ej skattskyldig verksamhet. De företag som kan garantera att de har bra underlag för skattekontroll på annat sätt, kan ansöka om undantag från lagen. Ett företag har, efter ansökan, rätt till undantag om kontantförsäljningen understiger 4 prisbasbelopp eller är högst 2 % av omsättningen, eller om för­ säljning sker under högst 30 dagar per år.

Skatteverket kan, utan att anmäla det i förväg, kontrollera att företaget har ett kassaregister som uppfyller kraven. Verket kan oanmält göra följande kontrollåtgärder: räkna kunder, göra kon­ trollköp, göra kvittokontroller och göra kassainventering. Den som inte följer lagen kan få betala kontrollavgift på 10 000 kr.

Försäljning mot kontokort

/Account card/

Vid försäljning mot kontokort får säljaren betala ca 1–3 % av försäljningsbeloppet i avgift till kontokortsföretaget. De kostna­ der som uppstår i samband med kontokortshantering debiteras konto 6040 Kontokortsavgifter. Utgifter i samband med kre­ ditupplysning och kreditkontroll av kund debiteras konto 6060 Kreditförsäljningskostnader.

35

fakta.indb 35

11-05-10 16.13.13

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

Exempel 1

Lillys Boutique säljer ganska ofta mot kontokort. Under en dag i de­ cember sålde Lilly för 700 000 kr inklusive moms mot betalning med kontokort. Kontokortsföretaget tar 2 % i avgift i genomsnitt. Lilly gör följande notering i slutet av dagen: Konto Nr Namn

3010 Försäljning 2610 Utgående moms 6040 Kontokortsavgifter 14 000 ➌ 1580 Kontokortsfordringar 686 000 ➍

➊ Försäljning exklusive moms ➋ Moms = 20 % av 700 000

/Credit sales/

Kundfaktura /Invoice/

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

Debet kronor

Kredit kronor 560 000 ➊ 140 000 ➋

➌ Avgift = 2 % av 700 000 ➍ Fordran på kontokortsföretaget

Kreditförsäljning Vid kreditförsäljning sker registrering på följande konton: 1510 Kundfordringar: debiteras med hela fordringsbeloppet inkl moms 3010 Varuförsäljning: krediteras med försäljningsbelopp exklusive moms 2610 Utgående moms: krediteras med momsbeloppet

När kunden senare betalar debiteras kontot för likvida medel, t ex 1920 Plusgiro, och konto 1510 Kundfordringar krediteras.

Underlaget för en kundfordran är en utgående faktura (kundfaktu­ ra). Kundfakturan kan avse försäljning av både varor och tjäns­ter.

Exempel 2

Nedan visas exempel på kontering hos Happy Days AB av en kundfak­ tura (1) samt betalning från kunden (2).

1 Konto Nr Namn

Kredit kronor

1510 Kundfordringar 12 000 ➊ 3010 Varuförsäljning 9 600 ➋ 2610 Utgående moms 2 400 ➌ ➊ Fakturabelopp inklusive moms ➋ Försäljning exklusive moms

2 Konto Nr Namn

Debet kronor

➌ Moms 20 % av 12 000 kr

Debet kronor

1920 Plusgiro 12 000 ➊ 1510 Kundfordringar

Kredit kronor 12 000 ➋

➊ Kunden betalar fakturan på plusgiro

➋ Kundfordran försvinner

36

fakta.indb 36

11-05-10 16.13.13

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

Kreditfaktura /Credit note/

En kreditfaktura innebär en reduktion av försäljningsvärdet inkl moms på grund av t ex fel i levererad vara eller försenad leverans.

När en kreditfaktura sänds till en kund sker följande kontering: 3010 Varuförsäljning: debiteras med kreditfakturans summa exklusive moms 2610 Utgående moms: debiteras med motsvarande momsbelopp 1510 Kundfordringar: krediteras med hela summan inklusive moms

2

Lämnade rabatter Ö M M Ö Tillgångar Skulder

Lämnade rabatter betraktas i BAS-planen inte som kostnader utan som intäktskorrigeringar. Exempel på sådana konton är

Kostnader Intäkter

Kassarabatt /Cash discount/

3731 Lämnade kassarabatter

3732 Lämnade mängdrabatter, bonus

Lämnade kassarabatter redovisas i samband med att kunden gör ett avdrag vid betalningen, då följande kontering sker: 1510 3731 1920 2610

Kundfordringar: krediteras med det ursprungliga fordringsbeloppet Lämnade kassarabatter: debiteras med kassarabatten Plusgiro: debiteras med resterande inbetalning Utgående moms: debiteras med ett belopp som motsvarar moms på kassarabatten*

* Vid bokföring av kundfordringen har konto Utgående moms krediterats på hela försäljningsbelop­ pet. Vid betalningen debiteras konto Utgående moms med ett belopp som motsvarar momsbeloppet för kassarabatten.

Exempel 3

En kund betalar en faktura på 10 000 kr och gör samtidigt avdrag för kassarabatt enligt nedanstående kontering. Rabatten är 2 % av fakturabeloppet exkl moms (0,02 · 10 000 · 0,8 = 160 kr). Eftersom det inte är moms i beloppet som motsvarar kassarabatten, ska kunden även gottgöras för momsen med 0,25 · 160 = 40 kr. Den totala rabat­ ten blir därför 160 + 40 = 200 kr.

Konto Nr Namn

Debet kronor

2610 Utgående moms 40 1920 Plusgiro 9 800 ➊ 1510 Kundfordringar 3731 Lämnade rabatter 160 ➌

Kredit kronor

10 000 ➋

➊ Fakturabelopp 10 000 kr – rabatt 200 kr ➌ Lämnad rabatt 2 % av 8 000 kr, ➋ Fakturabelopp 10 000 kr dvs fakturabelopp exklusive moms

Mängdrabatt Mängdrabatter

/Quantity discount/

kan registreras på följande sätt:

3010 Försäljning: krediteras med försäljningssumman exklusive moms 3732 Lämnad mängdrabatt: debiteras med mängdrabatten 2610 Utgående moms: krediteras med momsen, som beräknas på varuvär­ det av försäljningen minskad med rabatten 1510 Kundfordringar: debiteras med försäljningssumman minus rabatt

37

fakta.indb 37

11-05-10 16.13.13

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

Många företag registrerar i stället ”nettoförsäljningen” på försälj­ ningskontot, dvs konto 3010 Försäljning krediteras med försälj­ ningssumman exklusive moms minskad med mängdrabatten.

Bonus

Bonus (återbäring) är en form av mängdrabatt som erhålls i efter­ skott genom att kunden får en kreditfaktura med rabatt och moms.

Det totala bonusbeloppet bokförs på konto 1510 Kundfordringar i kredit, bonus exkl moms på konto 3733 Lämnad återbäring i debet och momsen på konto 2610 Utgående moms i debet.

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

Intäkter

Kunder /Customers/

Exempel 4

Förskott Förskottsbetalningar från kunder för kommande försäljningar ska registreras på skuldkontot 2420 Förskott från kunder.

Ett förskott på 7 000 kr, varav moms 1 400 kr, från en kund har beta­ lats in till checkräkningen hos Åmåls Bil AB. ➊ Beloppet exklusive moms, 5 600 kr, konteras som skuldökning.➋ Momsen konteras som vid försäljning på kontot för utgående moms.

Konteringarna visas nedan:

Förskott Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

1930 Checkräkning 7 000 ➊ 2610 Utgående moms 2420 Förskott kund

1 400 5 600 ➋

Företaget bokför senare en kundfaktura på 12 000 kr, varav moms 2 400 kr, och gör då avdrag för förskottet 7 000 kr. Resterande belopp inklusive moms, 5 000 kr, konteras som kundfordran. ➌ Samtidigt bokförs resten av momsen, 1 000 kr, och förskottet från kunden förs bort i debet som en skuldminskning. ➍ Försäljningen exklusive moms, 9 600 kr, krediteras konto 3010 Försäljning. ➎

Faktura Konto Debet Nr Namn

Kredit kronor

1510 Kundfordringar 5 000 ➌ 2610 Utgående moms 2420 Förskott kund 5 600 ➍ 3010 Försäljning

kronor 1 000 9 600 ➎

Därefter betalar kunden resterande belopp till checkräkning och kundfordran förs bort i kredit. ➏

38

fakta.indb 38

11-05-10 16.13.13

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

Betalning Konto Debet Nr Namn

Kredit kronor

1930 Checkräkning 5 000 1510 Kundfordringar

kronor

2

5 000 ➏

Om fakturabeloppet är detsamma som förskottet ”kvittas” be­ loppen mot varandra, dvs debet konto 2420 och kredit konto 3010, genom en bokföringsorder eftersom det inte finns någon annan lämplig betalningsverifikation.

Kundförluster

/Bad debt loss/

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

Återbetalning av moms

Vid slutbetalningar i samband med konkurs hos en kund eller vid en ackordsuppgörelse uppstår ibland s k kundförluster. Detta in­ nebär att någon del av en kundfordran inte blir betald. Företaget måste då kreditera det ursprungliga fordringsbeloppet på konto 1510 1920 6351 2610

Kundfordringar: debitera inbetalningen från kund på t ex Plusgiro: och debitera förlusten, exkl moms, på konto Konstaterade kundförluster – momsen debiteras konto Utgående moms

Företaget har rätt att få tillbaka momsbeloppet på en konstaterad kundförlust. Detta belopp har tidigare redovisats till skat­ temyndigheten i samband med att kundfakturan bokfördes. Ge­ nom att det obetalda momsbeloppet debiteras på konto 2610 Utgående­ moms betalar företaget ett lägre belopp till Skattever­ ket vid momsredovisningen för perioden. Vid konstaterad kund­ förlust får staten ”betala tillbaka” moms man tidigare fått in, genom att företaget får reducera utgående momsskuld.

Intrum Justitia är ett ledande företag inom inkasso och credit management.

Man hjälper företag att få betalt av sina kunder m m.

– för rättvisa i affärer

39

fakta.indb 39

11-05-10 16.13.14

BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNING

Exempel 5

Mocon AB är en grossist som säljer bildelar till bilverkstäder och bensinstationer. Den senaste månaden har två kunder helt oväntat gått i konkurs. En av dem, Bilfixen HB, har en obetald faktura från Mocon på 15 000 kr ➋ inklusive moms 3 000 kr. Efter en tid kommer en slutbetalning på plusgiro från konkursförvaltaren på 2 000 kr ➊ inklusive moms 400 kr. Betalningen konteras hos Mocon på följande sätt: Konto Nr Namn

1920 1510 6351 2610

Debet kronor

Plusgiro 2 000 ➊ Kundfordringar Konstaterad kundförlust 10 400 ➌ Utgående moms 2 600 ➍

Kredit kronor 15 000 ➋

Fakturan är på 12 000 kr exkl moms och man har fått 1 600 kr exklusive moms. Mocons kostnad för kundförlusten blir därför 10 400 kr. ➌ Samtidigt kommer man att få tillbaka det uteblivna momsbeloppet: 3 000 – 400 = 2 600 kr genom att konto Utgående moms debiteras. ➍

Nedskriven kundfordran

Vid befarad förlust kan, i samband med bokslutet, kundfordringen skrivas ned genom att man krediterar konto 1519 Nedskrivning kundfordringar och debiterar konto 6352 Befarad kund­förlust (se kapitel 3).

I samband med slutbetalning vid konkurs sker då följande: • Inbetalt belopp debiteras, t ex konto 1920 Plusgiro.

• Hela kundfordringen krediteras konto 1510 Kundfordringar.

• Det tidigare nedskrivna beloppet debiteras konto 1519 Nedskrivning kundfordringar.

• Utgående moms på förlusten debiteras 2610 Utgående moms.

• Återstående förlust debiteras 6351 Konstaterade kundförluster.

Oavsett om kundfordringen är nedskriven eller ej har företaget rätt att få tillbaka momsbeloppet på hela kundförlusten. Den kundförlust som drabbar företaget beräknas enligt uppställningen nedan: Ursprungligt fordringsbelopp – Eventuell nedskrivning = Bokförd fordran – Inbetalt belopp = Bruttoförlust – Momsen på hela kundförlusten = Resterande kundförlust

40

s 32-61 - kap 2.indd 40

11-05-27 13.43.54

2. LÖPANDE BOKFÖRING

Exempel 6

Border Music Distribution AB har fått 11 500 kr i utdelning från en kund vars konkurs är avslutad ➊. Kundfakturan var ursprungligen på 25 000 kr ➋, men är nedskriven i föregående bokslut med 10 000 (50 % på beloppet exkl moms), vilket bokfördes som en befarad kundförlust.

Nu återförs detta belopp på debet på konto 1519 Nedskrivning kund­ ford­ring­ar ➌.

2

Momsen på den sammanlagda kundförlusten, 2 700 kr (0,2 · 13 500), debiteras på konto 2610 Utgående moms ➍. Eftersom 10 000 kr redan tidigare bokförts som kundförlust återstår nu 800 kr (13 500 – 10 000 – – 2 700) att debitera på konto 6351 Konstaterade kundförluster➎.

Konteringen visas nedan: Konto Debet Nr Namn

1930 1510 1519 2610 6351

Kredit kronor

Checkräkning 11 500 ➊ Kundfordringar Nedskrivning kundfordringar 10 000 ➌ Utgående moms 2 700 ➍ Konstaterade kundförluster 800 ➎

kronor 25 000 ➋

Hur ska inköp redovisas?

Inköp av material och varor Inköp av färdiga varor, material, halvfabrikat, råvaror etc debiteras på något konto i klass 4 i BAS-planen. Här följer några exempel på sådana varukonton: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

Aktier m m /Share/

4010 4020 4030 4210

Inköp av varor (varuinköp) Inköp av material Inköp av varor från annat EU-land Inköp av halvfabrikat

Varor omfattar vanligen försäljningsvaror men även aktier, fastigheter, skuldebrev och obligationer om de är inköpta med avsikt att säljas vidare. Sådana varor kan förekomma hos fastighetsföretag, finansföretag och banker. Även andra typer av företag kan tillfälligtvis inneha t ex aktier, avsedda att säljas inom en kort tid.

Ingående moms De företag som är redovisningsskyldiga för mervärdesskatt (moms) måste registrera momsen separat i bokföringen. Momsbeloppet vid inköp debiteras något av följande konton: 2640 Ingående moms 2645 Beräknad ingående moms vid inköp från annat EU-land

Kontot 2640 Ingående moms används för moms som avser inköp av varor och tjänster oavsett skattesats.

41

s 32-61 - kap 2.indd 41

11-05-27 13.44.32

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

Kontantinköp

/Cash purchase/

Kontantinköp innebär att företaget betalar leverantören i sam­ band med leveransen av varan eller tjänsten. Med kontant be­ talning menas betalning från kassa, plusgiro eller bankgiro. Med kontant betalning menas också betalning med kontokort, check eller postväxel. Bokföring sker genom registrering av hela inköps­ beloppet inklusive moms på kredit.

Checkräkningen är vanligen kopplad till företagets bankgiro­num­ mer. Detta innebär att betalningar via bankgirot påverkar ställ­ning­ en på konto 1930 Checkräkning. Om företaget har checkräkning med kredit registreras vanligen hela checkkrediten (limitbeloppet) på konto 2330 Checkräkningskredit.

Fixkassa /Imprest cash/

Kassan används vanligen endast för mindre utbetalningar, s k handkassa. Den är då oftast en s k fixkassa, dvs kassabeloppet är alltid detsamma i bokföringen. Detta åstadkommer man genom att kassan löpande fylls på från t ex checkkontot och att utbetal­ ningarna samtidigt krediteras på checkkontot.

/Credit buying/

Kreditinköp

Leverantörs- faktura

Företagets löpande skulder registreras på konto 2440 Leverantörsskulder. Det är hela skuldbeloppet inkl moms som registreras på kontot. Underlaget för en leverantörsskuld är en ankomman­ de faktura (leverantörsfaktura). Denna faktura avser anskaffning av resurser, dvs inköp av alla varor och tjänster som behövs för att företaget ska fungera, t ex försäljningsvaror, kontorsmaterial, elkraft, reklam, städning och telefon.

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

Exempel 7

Nedan visas exempel på kontering av en leverantörsfaktura som av­ ser inköpt kontorsmaterial.

Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

2440 Leverantörsskulder 6110 Kontorsmaterial 2 880 ➋ 2640 Ingående moms 720 ➌

3 600 ➊

➊ Fakturabelopp inklusive moms ➋ Inköp exklusive moms

42

fakta.indb 42

Kreditfaktura

➌ Moms 20 % av 3 600 kr

När en kreditfaktura erhålls från en leverantör krediteras t ex konto 4010 Varuinköp med inköpsvärdet för reklamerade varor exklusive moms och konto 2640 Ingående moms med beloppet för momsen. Samtidigt debiteras konto 2440 Leverantörsskulder med hela beloppet för reduktionen.

11-05-10 16.13.14

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

Exempel 8

HemButiken har köpt porslin, glas, bestick m m för 50 000 kr inklu­ sive moms. Vid leveransen upptäcks att delar av partiet är skadade.

Företaget erhåller en kreditfaktura på 5 000 kr inklusive moms. Kre­ ditfakturan konteras på följande sätt:

Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

4010 Varuinköp 2640 Ingående moms 2440 Leverantörsskulder 5 000 ➌

4 000 ➊ 1 000 ➋

2

➊ Prisnedsättning 4 000 kr exkl moms ➋ Moms 20 % av 5 000 kr ➌ Leverantörsskulden minskar med totalt 5 000 kr inkl moms

Förskott

Leverantörer /Suppliers/

Förskottsbetalningar till leverantörer bör inte registreras som varuinköp. Förskotten kan, förutom momsen, istället debiteras ett till­gångskonto 1684 Fordringar hos leverantörer

När fakturan kommer från leverantören registreras: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

Intäkter

Exempel 9

4010 2640 1684 2440

Varuinköp: debiteras med värdet på inköpta varor exklusive moms Ingående moms: debiteras med resterande momsbelopp Fordringar hos leverantörer: krediteras med förskottsbelopp Leverantörsskulder: krediteras med resterande fakturabelopp

Byggtjänst HB har över bankgiro betalat 13 000 kr,➊ varav moms 2 600 kr,➋ i förskott till en leverantör för en pågående leverans till ett byggprojekt. Förskottet exklusive moms, 10 400 kr,➌ bokförs som en fordran på leverantören. Konteringarna visas nedan:

Förskott Konto Nr Namn

Debet kronor

1930 Checkräkning 2640 Ingående moms 2 600 ➋ 1684 Leverantörsfordran 10 400 ➌

Kredit kronor 13 000 ➊

När man senare bokför den slutliga leverantörsfakturan på 20 000 kr, varav moms 4 000 kr, gör man avdrag för förskottet➏ och bokför resten av momsen, 1 400 kr➎. Materialinköpet exklusive moms blir då 16 000 kr➍ och skulden till leverantören 7 000 kr (= 20 000 kr – – 13 000 kr).➐

43

fakta.indb 43

11-05-10 16.13.14

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

Faktura Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

4020 Materialinköp 16 000 ➍ 2640 Ingående moms 1 400 ➎ 1684 Leverantörsfordran 10 400 ➏ 2440 Leverantörsskulder 7 000 ➐ Därefter betalar man resten av fakturan kontant med 7 000 kr.➑

Betalning Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

1910 Kassa 7 000 ➑ 2440 Leverantörsskulder 7 000

Erhållna rabatter

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

Erhållna rabatter betraktas inte som intäkter utan som reduktion av inköpspriser. Därför bokförs de i klass 4. Om företaget har erhållit rabatter från leverantören ska beloppet krediteras något av följande konton: 4731 Erhållna kassarabatter 4732 Erhållna mängdrabatter (även bonus)

Erhållna kassarabatter registreras i samband med att avdrag görs vid betalning till leverantören. Samtidigt görs det ett avdrag för ingående moms. Erhållna mängdrabatter kan regi­streras samtidigt med inköpsfakturan på konto 4732 eller genom att inköpsbelop­ pet minskas. Bonus erhålls i efterskott genom en kreditfaktura från leverantören och registreras när kreditfakturan kommer.

Så ska momsen redovisas Momsöverföring

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

44

fakta.indb 44

Intäkter

Under varje momsperiod registreras all utgående och ingående moms på respektive konto. Den utgående momsen betraktas som en skuld till staten och den ingående momsen som en skuldminsk­ ning. Vid momsperiodens slut förs all utgående respektive ingå­ ende moms över till redovisningskontot enligt följande (endast ett konto för utgående moms visas här): • Konto 2610 Utgående moms debiteras och konto 2650 Redovisning moms krediteras med utgående momsbelopp.

• Konto 2650 Redovisning moms debiteras och konto 2640 In­ gående moms krediteras med ingående momsbelopp.

Om en momsfordran uppstår kan, om man så önskar, konto 1650 Momsfordran användas istället för konto 2650. På konto 2650

11-05-10 16.13.14

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

alternativt 1650 visas periodens momsskuld respektive moms­ fordran. Samtidigt blir de löpande momskontona nollställda in­ för nästa momsperiod.

S kattedeklaration

Skattekonto

Varje månad ska ett företag skicka in en skattedeklaration till Skatteverket. I denna redovisas företagets alla olika skatter, dvs moms, personalskatt och arbetsgivaravgifter. (Som bilaga 3 i slu­ tet av boken finns ett exempel på en skattedeklaration.) Samtidigt som skattedeklarationen sänds in betalar företaget in pengar för skatten till ett speciellt konto hos Skatteverket, ett s k skattekonto. Skattedeklarationen och momsbetalningen ska vara hos Skat­ teverket senast den 12:e med en månads förskjutning (kan välja tre månaders redovisningsperiod) om företagets årsomsättning är högst 40 miljoner kronor, i annat fall senast den 26:e i följande månad. Vid en årsomsättning under en miljon kronor redovisas momsen en gång om året i inkomstdeklarationen.

2

I företagets bokföring förs momsskulden (eller momsfordran) för perioden över till konto 2012 Avräkning för skatter och avgifter (i aktiebolag används konto 1630 med samma namn) så här:

Skattebetalning

Exempel 10

• Konto 2650 Redovisning moms debiteras och konto 2012 Av­ räkning för skatter och avgifter krediteras med momsskulden.

Om en momsfordran uppstår krediteras istället konto 1650 och konto 2012 debiteras.

• Vid betalning till skattekontot krediteras t ex konto 1920 Plusgiro och konto 2012 Avräkning för skatter och avgifter debiteras.

För en enskild näringsidkare uppgår utgående moms för januari må­ nad till 20 879 kr och ingående moms till 16 580 kr. Det innebär att företaget får en momsskuld på 20 879 – 16 580 = 4 299 kr. Vid måna­ dens slut görs följande kontering:

1 Momsöver- Konto föring Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

2610 Utgående moms 20 879 ➊ 2640 Ingående moms 16 580 ➋ 2650 Redov konto för moms 4 299 ➌ ➊ Periodens utgående moms förs över till Redovisningskonto för moms ➋ Periodens ingående moms förs över till Redovisningskonto för moms ➌ Periodens momsskuld krediteras Redovisningskonto för moms

Skattedeklarationen (se utdraget nedan) lämnas senast den 12:e mars och momsskulden för januari förs samtidigt över till konto 2012 Avräkning för skatter och avgifter enligt nästa sida:

45

fakta.indb 45

11-05-10 16.13.14

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

2 Överföring till Avräknings-

konto

Konto Nr Namn Deklarationen ska finnas hos Skatteverket på deklarationsdagen

Skattedeklaration

Debet kronor

2009-05-12 2650 Redov konto för moms 4 299 ➊ 556000-0092 SE556000009201 2012 Avräkn för skatter o avgifter 01 Deklarationsdag

Kredit kronor

02 Person-/Organisationsnummer

Momsregistreringsnummer (VAT-nummer)

Bankgiro, plusgiro och referensnummer (OCR), se andra sidan.

4 299 ➋

Deklarationsadress

➊ Periodens momsskuld förs över genom att konto 2650 debiteras ➋ Periodens momsskuld redovisas på konto 2012 i kredit Moms att deklarera för januari - mars 2009 A. Momspliktig försäljning eller uttag exklusive moms 05 Momspliktig försäljning som inte ingår i annan ruta nedan 06

835 1 6

Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd.

Statistiska centralbyrån (SCB) använder uppgifterna i skattedeklarationen för framställning av statistik.

L 08-11

Hyresinkomster vid frivillig skattskyldighet

Inköp av tjänster från annat EG-land Inköp av tjänster från land utanför EG Inköp av varor i Sverige

12

07 Utgående moms 6% 08

20879

+ + +

D. Utgående moms på inköp i ruta 20 - 24

20

30 Utgående moms 25 %

21

31 Utgående moms 12 %

22

32 Utgående moms 6 %

23

+ + +

24

Inköp av tjänster i Sverige

E. Försäljning m.m. som är undantagen från moms Försäljning av varor till annat EG-land 1 Försäljning av varor utanför EG

35 36

37 Mellanmans inköp av varor vid trepartshandel 38 Mellanmans försäljning av varor vid trepartshandel 1 Försäljning av tjänster 39 när köparen är skattskyldig i annat EG-land 40 Övrig försäljning av tjänster omsatta utom landet 41 Försäljning när köparen är skattskyldig i Sverige 42 Övrig försäljning m.m.

03

Utgående moms 25 % Utgående moms 12%

C. Momspliktiga inköp vid omvänd skattskyldighet Inköp av varor från annat EG-land

10 11

Momspliktiga uttag Beskattningsunderlag vid vinstmarginalbeskattning

Ange endast kronor, ej ören

B. Utgående moms på försäljning eller uttag i ruta 05 - 08

1

F. Ingående moms 48 Ingående moms att dra av

16580

-

G. Moms att betala eller få tillbaka

Moms att betala eller få tillbaka

Beräkna din betalning (frivilliga uppgifter, registreras ej)

4299

49 +/-

=

Moms att betala/återfå Arbetsgivaravgift Avdragen skatt F- eller SA-skatt

Att betala/få tillbaka

Lämna även kvartalsredovisning

Underskrift

Upplysningar (Upplysningar kan bara lämnas i rutan)

SKV

4700

09

Senast den 12:e mars ska momsbetalningen på 4 299 kr vara insatt på företagets skattekonto hos Skatteverket, tillsammans med övriga skatter på 19 861 kr. Dessa har också förts över till konto 2012 som en 22 0147 skuld. Betalningen görs från plusgiro och konteras på följande sätt: Underskrift (behörig firmatecknare)

Namnförtydligande Kontaktperson

03 Administrativ kod

Telefonnummer

3 Skatte- Konto betalning Nr Namn

Debet kronor

2012 Avräkn för skatter o avgifter 24 160 ➊ 1920 Plusgiro

Kredit kronor 24 160 ➋

➊ Periodens skuld för skatter och avgifter debiteras konto 2012, så att skul­ den försvinner i bokföringen ➋ Betalningen görs från plusgiro, som krediteras

Fakturerings- metoden

Bokslutsmetoden /Accrual concept/

Vanligen är den fakturerade momsen underlag för momsredovisningen (faktureringsmetoden). Man kan dock ansöka om att få redovisa betald moms under året. Moms på fordringar och skulder ska i så fall redovisas vid räkenskapsårets sista momspe­ riod (bokslutsmetoden).

De företag som bedriver en verksamhet som inte är skattepliktig för moms gör inte något momspålägg på försäljningspriset. Dessa företag har således inte någon utgående moms. Den moms som uppstår i samband med inköp av varor och tjänster ska i dessa fall inte redovisas särskilt. Momsen redovisas istället som en del

46

fakta.indb 46

Momsfri försäljning

11-05-10 16.13.14

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

av utgiften. Företaget får således inte tillbaka den ingående moms man har betalat, momsen blir en kostnad.

EU-moms

Försäljning mellan länder inom EU är momsfri om köparen är momsregistrerad. Viss beskattning ska ske i det land där köparen av en vara eller tjänst hör hemma i stället för i säljarens land.

2

Vid inköp av varor och tjänster från annat EU-land beräknar kö­ paren den utgående momsen (ja, faktiskt!) enligt den procentsats som gäller i köparens land. Framräknat belopp för ingående moms bokförs i debet på konto 2645 Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet och i kredit på konto 2615 Beräknad utgående moms på varuförvärv från annat EU-land, oreducerad. Beloppet redovisas sedan separat i momsdelen av en skattedeklarationen.

Anledningen är att man vill ha statistik över den totala momsen, vilken utgör underlag för landets medlemsavgift till EU. Motsvarande redovisning görs av köparen vid försäljning från Sverige till ett annat EU-land.

Exempel 11

Border Music, som bl a köper skivor från ett skivbolag i England, har fått en faktura från det engelska företaget på 2 000 GBP (ca 24 000 SEK) plus moms (25 %). Fakturan konteras på följande sätt: Konto Nr Namn

Debet kronor

Kredit kronor

4030 Inköp (EU 25 %) 24 000 2645 Beräknad ingående moms 6 000 ➊ 2440 Leverantörsskulder 24 000 2615 Beräknad utgående moms 6 000 ➊

➊ Beräknad ingående respektive utgående moms = 25 % av 24 000

Inköp från länder utanför EU

Vid inköp (import) från land utanför EU beräknar tullverket s k införselmoms. Tullverket utfärdar en tullräkning på beloppet, som ofta förskotteras av speditören och sedan faktureras importören.

Konto 2640 Ingående moms ska användas vid bokning av inför­ selmomsen.

Hur redovisas personalkostnader? /Costs of personnel/ /Wages (arb.),

Salaries (tj.m.)/

Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

fakta.indb 47

Löner och personalskatter Löner till anställd personal samt lön till arbetande ägare i aktiebolag och ekonomisk förening ska debiteras på något av följande konton i klass 7: 7010 Löner till arbetare och servicepersonal 7210 Löner till tjänstemän 7220 Löner till företagsledare

47

11-05-10 16.13.14

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

Bruttolönen före avdragen personalskatt (källskatt) registreras på lönekontot. Men det är bara nettolönen som betalas ut till den anställde. Den avdragna källskatten krediteras samtidigt på skuldkontot

2710 Personalens källskatt

/Employee with holding taxes/

Enskilda näringsidkare samt ägare till handelsbolag och kommanditbolag registrerar inte sin ekonomiska ersättning som lön.

De pengar som dessa företagare tar ut debiteras istället på konto 2010 Eget kapital eller på underkontot 2013 Egna uttag. Dessa konton är skuldkonton och privata uttag innebär därför att före­ tagets ”skuld till ägaren” minskar.

Källskatt A-skatt

Senast den 12:e i månaden som följer ska föregående månads skatteavdrag, tillsammans med arbetsgivaravgifterna (se s 51), be­ talas till Skatteverket. Källskatten (A-skatt) är den del av brutto­ lönen som betalas in till myndigheten för den anställdes räkning som preliminär inkomst­skatt. Avdraget ska göras enligt årets tabell för preli­minärskatt eller enligt jämkningsbesked från Skatteverket.

Arbets­givar­avgifterna däremot är en kostnad som företaget har utöver bruttolönen.

Exempel 12

Lönetransaktion

Konto

Bruttolön – Skatt

7010 Löner 2710 Personalens källskatt

= Nettolön

1920/1930 Plusgiro/Checkräkning

Firma Städpatrullen betalar ut månadens löner på sammanlagt 52 700 kr över plusgiro, efter avdrag för 20 300 kr i personalskatter enligt konteringen nedan.

Konto Nr Namn

Debet kronor

1920 Plusgiro 2710 Personalens källskatt 7010 Löner 52 700 ➌

Kredit kronor 32 400 ➊ 20 300 ➋

➊ Nettolön, 32 400 kr, utbetalas till de anställda via plusgiro ➋ Personalens källskatt, 20 300 kr, noteras som en skuld till Skatteverket ➌ Bruttolön, 52 700 kr (= utbetald nettolön + källskatt)

48

fakta.indb 48

F-skatt

På privata uttag görs inget skatteavdrag. Ägarna måste själva be­ tala preliminär inkomstskatt till Skatteverket. Detta gör man i form av s k F-skattebetalningar varje månad, vilka också inklu­ derar sociala egenavgifter (se kapitel 14).

11-05-10 16.13.14

2 . LÖ P A NDE B OKFÖRING

Uppdragstagare /Contractor/

Uppdragstagare, t ex styrelseledamot och föredragshållare, betraktas vanligen som anställda och deras ersättning registreras som lön. Ersättning för arbete som utförs av personer som har ett eget, självständigt företag registreras dock inte som lön utan på något kostnadskonto. I det senare fallet är företaget (uppdrags­ givaren) inte ansvarigt för att källskatt och arbetsgivaravgifter blir betalda till Skatteverket. Gränsdragningen mellan uppdrags­ tagare och självständiga näringsidkare kan i praktiken bli kom­ plicerad. En förutsättning för att bli betraktad som närings­idkare är att personen har en F-skattsedel och är momsregistrerad, om verksamheten är momspliktig.

2

Förskott till anställda Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader

Förskottsbetalningar till anställda ska inte registreras som lön utan ska debiteras på konto 1610 Fordringar hos anställda

Intäkter

Kontot kan också delas in i följande underkonton: 1611 Reseförskott 1612 Kassaförskott 1614 Lån till anställda

Avdrag för källskatt på utbetalt förskott ska inte göras. Återbe­ talning av förskott sker vanligen genom avdrag på lönen eller genom att den anställde lämnar en reseräkning till företaget. I båda fallen krediteras konto 1610 Fordringar hos anställda för det återbetalda beloppet.

Intjänad semester Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

En del företag med datorbokföring kan ha automatkontering av intjänad semesterlön. Denna krediteras konto 2920 Upplupna semesterlöner (vanligen ca 12 % av lön för arbetad tid) och debi­ teras konto 7090 Förändring av semes­ter­skuld. Vid utbetalning av semesterlön debiteras lönesumman på konto

/Holiday entitlement/

2920 Upplupna semesterlöner

Kostnadsersättningar till anställda När anställda har fått betalt för egna utlägg som gäller företaget ska beloppen debiteras på följande konton: Ö M M Ö Tillgångar Skulder Kostnader Intäkter

7321 7322 7331 7332 7390 l

Traktamente, skattefritt1 Traktamente, skattepliktigt1 Bilersättning, skattefri1 Bilersättning, skattepliktig Övriga kostnadsersättningar

Se block 3, Beskattning.

49

fakta.indb 49

11-05-10 16.13.14

B LOCK 1 A FFÄRSREDOVISNING

Kostnader i arbetet

Exempel 13

Avdrag för källskatt ska inte göras från skattefria ersättningar, förutsatt att de gäller kostnader i arbetet (”i tjänsten”). Skatte­ pliktiga ersättningar betraktas som utbetald lön. Se exempel 13 nedan.

Exempel på kontering av reseräkning för montören Erik Kronberg på företaget LT Montage AB. Reseräkningen – som du ser nedan – avser resekostnader och övriga kostnader med avdrag för förskott på 800 kr i samband med Eriks tjänsteresa. Observera att ekonomiavdelning­ en vid konteringen av reseräkningen separerar momsen, i detta fall summa 84 kr (telefon 13 kr och representation 71 kr).

Konto Nr Namn

Debet kronor

7321 Traktamente 525 7331 Bilersättning 137 6210 Telefon 52 6070 Representation 283 2640 Ingående moms 84 1611 Reseförskott 1910 Kassa

Kredit kronor

800 281

50

fakta.indb 50

11-05-10 16.13.15

Redovisning och beskattning / Redovisning 2 består av fyra block 1 Affärsredovisning: – Redovisning av företagets ekonomi – Löpande bokföring – Bokslutsrutiner – Bokslutsplanering – Redovisning i olika företagsformer – Årsredovisning i aktiebolag – Revision och intern kontroll – Redovisning i koncerner – Företagsanalys 2 Intern redovisning: – Redovisning i varuhandelsföretag – Redovisning i tjänsteföretag – Redovisning i tillverkande företag 3 Beskattning: – Beskattning av privatpersoner – Beskattning av näringsverksamhet – Ekonomisk brottslighet

FAKTABOK

4 Internationell redovisning Förutom denna Faktabok finns en Problembok med verklighetsnära tillämpningar inom varje problemområde och ett utförligt Lösningshäfte. Till hjälp vid arbetet i problemboken finns en CD med modeller för bokslut och analys.

Som studerande har du också tillgång till Visma Spcs ekonomiprogram, antingen via Libers hemsida (gå in på Ekonomistyrning: Redovisning och beskattning / Redovisning 2) eller via www.vismaspcs.se/elevlicens.

Kommentarer, kursplaner, OH-underlag, extra-/provuppgifter m m finns samlade i Handledningen.

Författare till Redovisning och beskattning / Redovisning 2 är Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Anders Gabrielsson, Eva Jansson och Monica Tengling. De två förstnämnda är lärare i ekonomiska ämnen och bedriver egen konsultverksamhet.

Anders Gabrielsson är ekonomidirektör i ÅF. Eva Jansson är auktoriserad revisor hos KPMG. Monica Tengling är också lärare i ekonomiska ämnen.

Redovisning och beskattning / Redovisning 2

Affärsekonomi! EKONOMISTYRNING är ett utbildningsmaterial som kopplar ihop metoder för ekonomisk planering, kalkylering och intern/extern redovisning med affärsmässigt tänkande. EKONOMI­STYRNING består av de två läromedelspaketen Redovisning och beskattning / Redovisning 2 och Finansiering och kalkylering.

EKONOMISTYRNING är främst avsett för fördjupningskurser på gymnasiet och komvux, kurser inom kvalificerad yrkesutbildning (Yh) samt grundläggande kurser på hög­skolan. Materialet är också lämpligt för företagsinterna utbildningar och studiecirklar samt för självstudier.

Redovisning och beskattning / Redovisning 2 FAKTABOK

Best.nr 47-10067-5 Tryck.nr 47-10067-5

13 uppl Ekostyr R&B Fakta - omslag.indd 1

2011-05-26 11.09