Page 1

E

E

litteraturbok 1

Ekengrens svenska HANS-ERIC EKENGREN BRITA LORENTZSON-EKENGREN Ekengrens svenska 3:e upplagan är reviderad med utgångspunkt i det centrala innehållet i ämnesplanerna för Gy 2011.

Ekengrens svenska 3:e upplagan består av . Litteraturbok 1 . Litteraturbok 2 . Språkbok 1 . Språkbok 2

Ekengrens svenska

I Litteraturbok 1 presenteras litteraturhistorien kronologiskt med början i kapitlet ”Myter”. Boken avslutas med ”Realismen och naturalismen”. Varje kapitel inleds med ett uppslag som i text och bild introducerar innehållet. Därefter följer avsnitt som guidar läsaren genom epoken, dess litterära texter och händelser som påverkat samhällsutvecklingen. De litterära textutdragen avslutas med samtalsfrågor och varje kapitel sammanfattas med ett uppslag med bilder och uppgifter under rubrikerna ”Skriv” och ”Gå vidare”. Längst bak finns ett avsnitt som presenterar verktyg vid litteratursamtal.

www.nok.se/laromedel

litteraturbok 1

E

Ekengrens svenska

HANS-ERIC EKENGREN  ⋅  BRITA LORENTZSON-EKENGREN

ISBN 978-91-27-42187-5

9 789127 421875

Ekengren_omslag.indd 1

2011-02-24 16.49


Ekengrensbok.indb 2

2011-02-24 19.36


förord Litteraturbok 1 tar dig med på en litteraturhistorisk resa från myters uppkomst i urminnes tider fram till 1800-talets realism och naturalism. Det är vår förhoppning att de skönlitterära textutdrag som vi har valt att ha med i varje kapitel ska fungera som ett nyckelhål till den epok de kommer från. När man sätter sig in i en epok förstår man bättre dess litteratur och när man sätter sig in i litteratur förstår man epoken i fråga bättre. Genom läsning av skönlitteratur skriven av kvinnor och män från olika tider och kulturer förstår man därför också bättre varför människors åsikter och idéer har ändrats genom tiderna och varför vi lever, tänker och uttrycker oss som vi gör i dag. Litteratur kan vara både text, teater, film och bild. Litteratur är något som är skapat av människor åt människor i syfte att antingen påverka, återberätta, förklara eller underhålla. Låt därför arbetet med Litteraturbok 1 ge dig inspiration till att påverka, återberätta och dra paralleller till litteratur i vår egen tid. Det är din egen tolkning och upplevelse av texterna som är viktigast och det är givande för andra att höra vad du tänker och känner när du läser något. Efter varje textutdrag följer därför samtalsfrågor som kan hjälpa dig att tolka texten och längst bak i boken finns en ordlista med termer som kan berika ditt litterära samtal. De många uppgifterna som avslutar varje kapitel ger dig ytterligare tillfälle att reflektera över de texter du har läst, att prova på att skriva egna texter eller att gå vidare och söka mer kunskap om epoken och dess litteratur. God läsning!

Ekengrensbok.indb 3

2011-02-24 19.37


1 MYTER

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Våra myter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Grönländsk myt om månen och solen . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Den samiska skapelsemyten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Den fornnordiska skapelsemyten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Den sumeriska undergångsmyten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Den bibliska undergångsmyten, Noa och floden . . . . . 24 Den fornnordiska undergångsmyten, Ragnarök . . . . . 27 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

2 BIBELN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

34

Urkunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Gamla testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Gud skapar världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Josef och hans bröder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Ur Höga visan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Nya testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Liknelsen om den förlorade sonen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Bibelutgåvor och bibelöversättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

3 DEN GREKISKA ANTIKEN

. . . . . . . . . . . .

54

Kosmos och Kaos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Den gåtfulle Homeros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Iliaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Ur Iliaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Odysséen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Ur Odysséen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Lyrikens Sapfo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Månen har …, En gudars like  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Teaterns födelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Tragedins Aiskylos, Sofokles och Euripides . . . . . . . . . . . . . 77 Ur Antigone . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Aristofanes och komedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Ur Lysistrate . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Sokrates och Platon — två vänner med idéer . . . . . . . . . . . . 92 Ur Faidon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Aristoteles, från mönsterelev till lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

4 DEN ROMERSKA ANTIKEN

. . . . . . . .

102

Arvet från Rom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Frispråkige Catullus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Låt oss leva, min Lesbia, låt oss älska . . . . . . . . . . . . . . . 106 Lilla sparv … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Levnadsglade Horatius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Livets rätta kurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Ekengrensbok.indb 4

Förvandlingarnas Ovidius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Ur Metamorfoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Nationalskalden Vergilius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Ur Aeneiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

5 DEN NORDISKA MEDELTIDEN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

122

Runornas hemligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Bland källor och heta vulkaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Den isländska sagan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Ur Njáls saga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Snorre Sturlason, den politiske skalden . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Den Poetiska Eddan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Ur Völuspá, Ur Hávamál . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141, 142 Birgitta av Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Balladen – ett medeltida nöje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Nordisk balladdiktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Ebbe Skammelsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Herr Olof och älvorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

6 DEN EUROPEISKA MEDELTIDEN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

154

En motsägelsefull tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Kyrkan och makten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Riddare, Gud och den höviska kärleken . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Grevinnan av Dia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 I stor vånda har jag varit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Riddarromaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Ur Tristan och Isolde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Dante och den nya, ljuva stilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Ur Helvetet, Ur Skärselden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169, 173 Boccaccio och döden i Florens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Tredje dagens första novell ur Decamerone . . . . . . . 176 Christine de Pisan, med kvinnor i fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 François Villon i galgens skugga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 De hängdas ballad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Commedia dell’Arte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

7 RENÄSSANSEN OCH FRANSKKLASSICISMEN

. . . . . . . . . . . . . .

190

Nya tidens upptäckarglädje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Boktryckarkonsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Cervantes bild av människan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Ur Don Quijote . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198

2011-02-24 19.37


William Shakespeare, ordkonstnären . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 ”Att vara eller icke vara”, ur Hamlet . . . . . . . . . . . . . . . 207 Ur Romeo och Juliet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Sverige på 1500- och 1600-talen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Stiernhielm och stormakten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Ur Herkules . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Franskklassicismens praktfulla fasader . . . . . . . . . . . . . . . 222 Fablernas Jean de La Fontaine . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Syrsan och myran . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Komedins Molière . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Ur Den girige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236

8 UPPLYSNINGEN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

238

En ny värld av vetande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Defoe med sin Crusoe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Ur Robinson Crusoe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Återupptäckta Anne Finch . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Soldatens död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Jonathan Swift, den kritiske prästen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Ur Gullivers resor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 François Voltaire och åsiktsfriheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Ur Candide . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Svenskt 1700-tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Dalin, den förste journalisten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Nordenflycht, den första yrkesförfattaren . . . . . . . . . . . . . . 263 Ur Min levnads lust är skuren av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Vinets och de utslagnas Bellman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Fredmans epistel nr 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267 Fredmans epistel nr 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Vaggvisa för min son Carl den 18 augusti 1787 . . . . 269 Kellgren och kärleken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Ur Mina löjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Den nya skapelsen, eller Inbillningens värld . . . . . 271 Anna Maria Lenngrens skarpa penna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Porträtterne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Pojkarne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

9 ROMANTIKEN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

280

Goethe och den unge Werther . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Ur Den unge Werthers lidanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 Vildros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 Romantiska strömningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Historiska romaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Folksagan, folksjälen och folkspråken . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 Skräckromantikens grepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Shelley, Poe och människans okända krafter . . . . . . . . . 291

Ekengrensbok.indb 5

Ur Frankenstein eller den moderne Prometeus . . 292 Svensk romantik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 Malla Silfverstolpes salong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Tegnér och hjälten Frithiof . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Det eviga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Geijer och det svenska lynnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 På nyårsdagen 1838 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Sensible Stagnelius . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Till förruttnelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Necken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 Runeberg, Sveriges finske nationalskald . . . . . . . . . . . . . . . 304 Ur Fänriks Ståls sägner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 Följetonger, romaner och yrkesförfattare . . . . . . . . . . . . . . 307 Jane Austens tankar bakom idyllen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Spänningens Emilie Flygare-Carlén . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 Ur Rosen på Tistelön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Viktor Rydbergs klassresa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316

10 REALISMEN OCH NATURALISMEN

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

318

En omvälvande tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 Samhällsskildraren Charles Dickens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322 Ur Oliver Twist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 Nytänkande Almqvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327 Du går icke ensam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 Den lyssnande Maria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 Ur Det går an . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 Självständiga Fredrika Bremer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334 Ur Hemmen i den Nya världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 336 Systrarna Brontë . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 Ur Jane Eyre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340 Berättarkonstens Fjodor Dostojevskij . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 345 Ur Brott och straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 Modige naturalisten Flaubert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 351 Ur Madame Bovary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 352 Émile Zola — noggrann och närgången . . . . . . . . . . . . . . . . . . 358 Ur Thérèse Raquin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 360 Träffsäkre Anton Tjechov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363 Spegeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370 Verktyg vid litteratursamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 372 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 374 Textkällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380 Bildkällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 383

2011-02-24 19.37


8  UPPLYSNINGEN Upplysningstidens människosyn skiljer sig från renässansens. Människan står fortfarande i centrum, men nu tar förnuftet herraväldet över både känslan och fantasin. Med förnuftets och vetenskapens hjälp skulle naturens hemlig­­heter förklaras. Bibeln var inte längre all kunskaps källa. Upplysningen gällde främst borgarna, den nya samhälls­klassen i städerna, som ville frigöra sig från auktoriteter och få tänka fritt. Genom studier kunde de få ett värde utan att tillhöra adeln. Upplysningsrörelsen startade i England och spreds snabbt över Europa, speciellt i Frankrike. Genom ”den ärorika revolutionen” (1688) fick England en ny kung och en ny författning och folket större frihet. Den engelska vetenskapen och filosofin utformade den nya världs­bilden och det nya tänkandet.

När människan föds är hennes medvet­ ande en tom vaxtavla, ”tabula rasa”. Ingen kunskap är alltså medfödd. Den uppstår då erfarenheter sätter sina spår i ”vaxet”. John Locke (1632–1704) var en inflytelserik filosof i England. Han menade att människan skaffar sig kunskap genom empiriska studier, dvs erfarenheter och iakttagelser.

Förnuft och vetenskap Kan ett äpple som faller till marken vara orsa­ ken till att jordens dragningskraft upptäcktes? Den välkända anekdoten om Isaac Newton och äpplet är en lustig historia, som möjligen kan vara sann. Så här berättas det: Newton satt en dag i sin trädgård. Plötsligt föll ett äpple från en gren och träffade honom i huvudet. Newton började fundera över vad som hade hänt, och tack vare händelsen kom han så småningom att upptäcka tyngdkraften. 238

Ekengrensbok.indb 238

Blir människan någon gång riktigt lycklig? Och kan världen bli bättre? Ja, svarade flera tänkare på 1700-talet, bara människan vågar lita på sitt sunda förnuft och törs experimente­ ra och dra egna slutsatser. För att tänka rätt och handla förnuftigt krävs kunskap, ”upplys­ ning”. Människorna måste upplysas om att kyrkan och de styrande inte alltid hade rätt. Newton t ex hade upptäckt att universum inte hade någon själ utan var uppbyggt av naturla­

litteraturbok 1

2011-02-24 19.38


Med vetenskap och förnuft skulle okunnighetens dunkel skingras. Att syret är livsviktigt för andningen kunde lätt visas med ett vetenskapligt experiment. En fågel, instängd i en glasbur, dör då syret pumpas ut. De förstummade åskådarna, som trängs kring glasbehållaren, glömmer nog aldrig den stackars fågeln som offras för vetenskapen.

gar, som kunde beräknas matematiskt. Under upplysningen förändrade naturveten­ skapliga upptäckter således människans uppfattning om världen. Den stora franska Encyklopedin (Encyclopédie) är ett lexikon i upplysningens anda. Det gavs ut 1772 och sammanfattar sin tids moderna vetande, världsbild och tro på för­ nuftet, vetenskapen och tekniken.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 239

239

2011-02-24 19.38


260

Ekengrensbok.indb 260

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Svenskt 1700-tal Var det lönnmord eller inte? Var det någon av kungens egna som sköt? Var kulan verkligen kungens egen mässingsknapp? Frågorna kring Karl XII:s död vid Fredrikshald i Norge (1718) är många. Men ett är säkert, med Karl XII dog det kungliga enväldet i vårt land. Därför kallas perioden mellan åren 1719 och 1772 för frihetstiden. Nu hade regering och riksdag makten och ”hattarna” och ”mössorna”, Sveriges båda politiska partier vid den här tiden, diskuterade fortsatt krig eller fred. ”Hattarnas” krig med Ryssland (1741–1743) slutade med att Sverige förlorade delar av Finland.

Inte vilken kung som helst Det var en ovanlig kung som tog över Sverige i den oblodiga statskuppen 1772. Det var en kung, som det stod en strålglans omkring. ”Tjusarkungen” kallades han ibland och så här skriver poeten Esaias Tegnér, biskop i Växjö. ”Där låg ett

skimmer över Gustavs dagar, fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill.”

Nog skimrade det runt Gustav III (1746–1792). Hans passion för teater och kultur är berömd. Tack vare honom fick Sverige både ett operahus och en dramatisk teater. På Drottningholm, kungens eget lustslott, fanns dessutom en ståtlig slottsteater. Det var ett arv från kungens mor Drottning Lovisa Ulrika, som var mycket intresserad av teater, litteratur och konst. Kungen beundrade allt som var franskt. Vid hans hov talades franska; hela hans livsstil var elegant och inspirerad av franskt mode. Naturligtvis påverkades den svenska kulturen av allt det franska. År 1786 bildades Svenska Akademien efter fransk förebild. Akademiens uppgift blev att utveckla det svenska språket och den svenska litteraturen. Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är bekant för de flesta även i dag. Utan Gustav III:s engagemang hade knappast det svenska kulturlivet utvecklats så mycket. Men kungens slösaktiga hovliv kostade enorma summor. Missnöjet växte bland adeln, som började smida planer på ett kungamord. När kungen sedan ändrade i författningen så att han nästan blev enväldig, var måttet rågat. Den 16 mars 1792 mördades Gustav III av kapten Anckarströms välriktade kulor, mitt under en maskerad på Operan. Med kungens död dog intresset för Frankrike och fransk kultur. I stället öppnades Sverige för intressen västerifrån, från England.

Gustav III har kallats ”teaterkungen”. Här står han själv som skådespelare bakom hovets scen och får skon knuten före sin entré. Målning av Pehr Hilleström d ä från 1779.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 261

261

2011-02-24 19.39


262

Ekengrensbok.indb 262

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Dalin, den förste journalisten Argos hette en jätte i den grekiska mytologin. Han hade en mängd ögon och såg därför allt. Inte undra på att Olof von Dalin (1708–1763), Sveriges förste journalist, kallade sin veckotidning Den svenska Argus. Tidningen blev känd för sina elaka och avslöjande artiklar om tidens högfärd, hyckleri och lyx. Det märkvärdiga med Dalin var hans språk. Han skrev så enkelt och så klart att alla människor kunde läsa hans artiklar och förstå dem. Precis som Georg Stiernhielm en gång hade gjort, ville också Dalin rensa bort alla utländska ord och uttryck, som han ansåg missprydde vårt språk. Olof von Dalin blev också känd för Sagan om hästen. Det är ingen vanlig saga, utan en allegori, dvs ett slags bildlig berättelse som handlar om hästen Grålle och hans många krigiska ryttare. Grålle är helt enkelt Sverige och svensk­ arna, som lider under trycket från alla krigsälskande kungar.

Nordenflycht, den första yrkesförfattaren Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763) blev änka i unga år och flyttade till Stockholm. Här bildade hon ett litterärt sällskap tillsammans med några manliga poeter. Hen­nes dikter är oftast känslosamma, som denna dikt som hon skrev strax efter makens död.

Ur Min levnads lust är skuren av Min levnads lust är skuren av, och döden är min längtan, till dig, du mörka, tysta grav står all min trängtan. På jorden jag ej finner vad mer min själ mitt nöje bär, min glädje borta är; min tid i gråt förinner, [–––]

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763)

Av Hedvig Charlotta Nordenflycht

Nordenflycht var en viktig författare i Sverige under 1700- ­talet. Hon anses vara Sveriges första yrkesförfattare, som också kämpade för att kvinnor skulle få rätt att bli författare.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 263

263

2011-02-24 19.39


Vinets och de utslagnas Bellman Det fanns många krogar i Stockholm vid mitten av 1700-talet, 700 påstås det på bara 70 000 invånare. Inte undra på att superiet var hejdlöst. Lägg sedan till att Bellmans Stockholm, i stort sett nuvarande Gamla stan, saknade renhållning. Vi kan knappast föreställa oss smutsen och stanken från allt avfall, som hälldes direkt i rännstenen. En av orsakerna till att det söps så mycket vid den här tiden var förmodligen att penningvärdet plötsligt försämrades. Folk tyckte kanske att det var lika bra att supa upp pengarna, innan de blev ännu mindre värda. Drick, ät, roa dig, älska medan du kan för i morgon kan det vara för sent, resonerade man och gav sig ut i kroglivet. Det var om krogarnas stamkunder Carl Michael Bellman (1740–1795) diktade. Han skrev epistlar, ett slags brev. Men inte vilka brev som helst. Det var Bibelns brev, de som apostlarna skrev, som Bellman parodierade. Trots att Bellman var religiös, skojade han friskt med Bibelns personer. Vem har inte sjungit Gubben Noak, visan som handlar om hur Bibelns Noa, han med arken, planterar vin på marken. Visan väckte ogudaktiga känslor och man ansåg att den rent av uppmanade folk att supa. Därför försökte Sveriges präster en gång att stoppa spridningen av den syndfulla visan genom att samla ihop så många exemplar de kunde; sedan brände de dem och trodde att de gjort en välgärning. Vi vet bättre hur det gick. Visan är fortfarande lika populär som den gången. Bellman föddes i Stockholm i ett borgerligt hem. Han fick studera och skaffade sig en utbildning. Som vuxen arbetade han en tid i Riksbanken. Men Bellman blev snart utan pengar och måste skuldsätta sig. Det räckte inte med de pengar han fick av kungen då han uppträdde på slottet. Bellman kunde inte betala sina skulder och flydde till Norge. Men det hjälpte inte. Bellman sattes i häkte för alla obetalda räkningar. Då var han redan sjuk i lungsot. Han dog 1795. Bellman samlade alla sina epistlar, 82 stycken, i en bok, som han kallade Fredmans epistlar (1790). Året därpå kom Fredmans sånger.

Fredmans sällskap Fredman var en verklig person, som hade levt i Stockholm. En gång var han urmakare men hade supit ner sig och tvingats lämna sitt arbete. Omkring honom samlades försupna och utslagna människor från gatan. Här fanns Mollberg, korpralen, och Movitz, en gång konstapel och så förstås nymfen (vi skulle säga den prostituerade) Ulla Winblad. Det här är bara några ur Fredmans gäng, som drog från krog till krog för att supa och dansa, bekymmerslösa så länge fyllan varade. Men när baksmällan kom, kom också tankarna på döden. Det är viktigt att säga, att Bellman själv aldrig tillhörde sällskapet kring 264

Ekengrensbok.indb 264

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Fredman. Bellman bara skrev om dem och framförde sina visor i andra sam­ man­hang, bara för att roa. Inför grevar och baroner, ja, till och med inför kung Gustav III sjöng han sina epistlar. Bellman måste ha varit en bra underhållare. Det finns ögonvittnen, som berättar hur Bellman med sin luta på magen spelade upp sina enmansshower och själv härmade alla sina figurer, till publikens stora förtjusning. Fredman blir huvudfiguren i ett slags orden, ett brödrasällskap, men bara på låtsas: Bacchi orden är ingen riktig orden. Bacchus var ju vinets gud och villkoret för att bli medlem av denna vinorden var inte svårt att uppfylla: två

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 265

265

2011-02-24 19.39


gånger, minst, skulle man nämligen ha legat rejält påstruken i rännstenen. Bacchi orden blev en parodi på de riktiga ordnarna, som var på modet under 1700-talet. Fredman finns med överallt där det händer något: på krogen, på gatorna, i gränderna och på utflykterna utanför staden. Det är Fredman som berättar i Bellmans olika epistlar. Det är med hans ögon och öron vi får följa det vilda kroglivet, höra glasen klirra och se människorna ragla omkring.

Gudar och gudinnor Bellman berättar på ett alldeles speciellt sätt. Han skildrar inte bara autentiskt, skränande krogliv och vacker natur. I sina visor lyfter Bellman också fram sina personer, förskönar dem, gör dem till någonting annat än det de är. Därför får många i Fredmansällskapet drag av både nordiska och antika gudar och gudinnor. Bellman bygger upp en värdighet kring människor som har hamnat vid sidan av livet. Men ibland händer det också att Bellman plötsligt bryter sönder storheten och elegansen och människorna står där igen, lika utblottade och ömkansvärda som tidigare. Så går det t ex med Ulla Winblad och flera andra ge­ stalter i Bellmans värld i den kända episteln ”Solen glimmar blank och trind”. Efter en behaglig idyllisk båttur över Mälarens vatten i solskenet slutar episteln med att Ulla Winblad älskar med både Nordström, som var hennes man, och med Movitz, på samma gång. Bellman skriver inte bara om krogar. Många av epistlarna tilldrar sig i naturen omkring Stockholm. Hit ut beger sig Fredman med följe, här dukar de upp sin frukost i gräset, dricker sitt vin och äter sin kyckling. ”Ulla, min Ulla”, ”Liksom en herdinna, högtidsklädd” och ”Vila vid denna källa” är några sådana epistlar. Även döden finns med i Bellmans diktning. ”Karon i luren tutar” är en mörk berättelse om hur dödens färjkarl, Karon, fraktar de dödas själar över dödsrikets flod. I ”Drick ur ditt glas” är huvudpersonen den lungsjuke och döende Movitz. Sjukdomen förstör hans kropp och Movitz tynar bort.

Bellman i dag Varför är Bellmans diktning lika aktuell i dag som på 1700-talet? Det är inte bara musiken som gjort att epistlarna överlevt så många år. (Musiken lånade Bellman från den tidens dansmusik, ”schlagers” och populära operamelodier.) Svaret blir nog att Bellman skildrar sina utslagna personer med en stor värme och ömhet som griper läsaren. Aldrig har han skrivit ett ont ord om dem. Han älskade dem helt enkelt. Det är Bellmans storhet.

266

Ekengrensbok.indb 266

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Fredmans epistel nr 30 Till fader Movitz, under dess sjukdom, lungsoten. Elegi Drick ur ditt glas, se döden på dig väntar, slipar sitt svärd och vid din tröskel står. Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörrn gläntar, slår den igen, kanske än på ett år. Movitz, din lungsot den drar dig i graven. – – – Knäpp nu oktaven; stäm dina strängar, sjung om livets vår! Guldguler hy, matt blomstrande små kinder, nedkramat bröst och platta skulderblad. Lät se din hand! Var ådra blå och trinder ligger så svälld och fuktig som i bad; handen är svettig och ådrorna stela. – – – Knäpp nu och spela, töm ur din flaska, sjung och drick, var glad! Himmel, du dör, din hosta mig förskräcker; tomhet och klang, inälvorna ge ljud; tungan är vit, det rädda hjärtat kläcker, mjuk som en svamp är sena, märg och hud. Andas! – Fy tusan, vad dunst ur din aska! – – – Län’ mig din flaska! Movitz gutår! Skål! Sjung om vinets gud! Utur hans kärl din död i droppar flutit helt oförmärkt med löje, sång och ro. Ja, detta glas bedrövligt inneslutit glödande maskar, vill du, Movitz, tro. Allt är förtärt, dina ögon de rinna, – – – tarmarna brinna. Orkar du ropa än gutår? – Jo, jo. [–––] Av Carl Michael Bellman

elegi sorgesång kläcker slår ojämnt aska kropp län mig låna mig

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 267

267

2011-02-24 19.39


Fredmans epistel nr 71 Till Ulla i fenstret på Fiskartorpet middagstiden, en sommardag Ulla, min Ulla, säj, får jag dig bjuda rödaste smultron i mjölk och vin eller ur sumpen en sprittande ruda eller från källan en vattenterrin? Dörrarna öppnas av vädren med våda, blommor och granris vällukt ger. Duggande skyar de solen bebåda, som du ser. Ä’ke det gudomligt, Fiskartorpet, vad? ”Gudomligt att beskåda!” Än de stolta stammar som stå rad i rad, med friska blad? Än den lugna viken som går fram? ”Åh, ja!” Än på långt håll mellan diken åkrarna! Ä’ke det gudomligt? Dessa ängarna! ”Gudomliga, gudomliga!” [---] Nu ledes hingsten i spiltan, min Ulla, gnäggande, stampande, i galopp. Än uti stalldörrn dess ögon de rulla stolt opp till fenstret, till dig, just dit opp. Du all naturen uppeldar i låga med dina ögons varma prål. Klang! ner vid grinden, i varmaste råga, klang, din skål! Ä’ke det gudomligt etc. Av Carl Michael Bellman

Fiskartorpet värdshus på Djurgården, vattenterrin skål med vatten, råga välfyllt glas eller bägare

268

Ekengrensbok.indb 268

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Vaggvisa för min son Carl den 18 augusti 1787 Detta är en av Bellmans mest spridda visor; man kan hitta den i folklig tradition på landsbygden över hela Norden. Vaggvisan är skriven i augusti år 1787, då Bellmans son Carl var en dryg månad gammal. Bara några veckor tidigare hade sonen Elis dött två år gammal i kopporna. Lilla Carl, sov sött, i frid! Ty du får tids nog vaka, tids nog se vår onda tid och hennes galla smaka. Världen är en sorgeö, bäst man andas, skall man dö och bli mull tillbaka.

Sove lulla, lille vän! Din välgång skall oss gläda. När du vaknar, sku vi sen dig klippa häst och släda; sen små hus av kort - lull lull sku vi bygga, blåsa kull och små visor kväda.

En gång, där en källa flöt förbi en skyl i rågen, stod en liten gosse söt och spegla sig i vågen: bäst sin bild han såg så skön, uti böljan klar och grön, straxt han inte såg‘en.

Mamma har åt barnet här små gullskor och gullkappa; och om Carl beskedlig är, så kommer rättnu pappa, lilla barnet namnam ger ... Sove lulla! Ligg nu ner och din kudde klappa!

Så är med vår levnad fatt, och så försvinna åren: bäst man andas gott och glatt, så lägges man på båren. Lilla Carl skall tänka så, när han ser de blommor små, som bepryda våren. Av Carl Michael Bellman

1. Hur skildrar Bellman sina gestalter? Vad får vi veta om dem? 2. Vad får du för intryck av miljöerna? Hur beskriver Bellman dem?

samtala

3. Hur upplever du stämningen i de olika epistlarna? Ge några exempel. 4. Hur tror du det var att leva i Stockholm på Bellmans tid? Vilka hade det bra? Vilka led nöd? 5. Hur upplever du vaggvisan? Vilken stämning finns i den?

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 269

269

2011-02-24 19.39


Kellgren och kärleken Johan Henric Kellgren (1751–1795) var en upplysningens poet. Många kände sig träffade av hans vassa penna; i synnerhet prästerna och kyrkan, och hans elaka satirer nådde stor spridning, eftersom han skrev i Stockholmsposten, tidningen för de nya, radikala idéerna. Typisk för Kellgren är dikten ”Mina löjen”. Här driver han med tidens alla dumheter. Varken kyrkans män eller kvinnorna undgår hans hånskratt.

Ur Mina löjen Åt er, åt er, I tidens lärde, jag ofta hjärtligt skrattat har. Åt edra frågor utan värde och edra meningslösa svar, ert raseri att allt förklara, evad som hänt och aldrig hänt, er blinda vördnad, att försvara, vad ålderdomen tänkt förvänt, er konst, att över hårstrån kiva 0ch skriva, skriva, skriva, skriva, i kors och tvärs och med och mot, att känna noga jordens klot [–––] Av Johan Henric Kjellgren

Från början kunde Kellgren inte tåla trubaduren Bellman. Han tyckte nämligen att Bellman skrev alldeles för fult och vulgärt. Men plötsligt hände någonting märkligt. En dag tog Kellgren, den store kritikern, sin penna, satte sig ner och skrev ett försvar för Bellmans diktning och berömde honom. Vad hade hänt? Kellgren hade tagit intryck av alla dem som tyckte att en diktare skulle få vara sig själv, skriva fritt precis som han ville, fri att skapa någonting nytt. Så kom det sig alltså att Kellgren skrev det berömda förordet till Bellmans diktsamling Fredmans epistlar. Kellgren skrev ”Den nya skapelsen”, den svenska litteraturens stora kärleks­ ­dikt vilket för många var förvånande eftersom han tidigare hade drivit med kärleken som en tillfällig sinnesförvirring. Kanske hade han själv drabbats av kärleken? Kvinnan i Kellgrens vackra, klassiska kärleksdikt heter Hilma. Kanske var hon diktarens älskarinna eller hans ljuva kärleksdröm. ”Den nya skapelsen” ska nog inte läsas som en hyllning till en enda speciell kvinna. Dikten handlar kanhända mer om kärlekens kraft som är mäktigare än det beräknande, kallsinniga förnuftet. 270

Ekengrensbok.indb 270

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Den nya skapelsen, eller Inbillningens värld Du, som av skönhet och behagen en ren och himmelsk urbild ger! Jag såg dig – och från denna dagen jag endast dig i världen ser. Död låg naturen för mitt öga, djupt låg hon för min känsla död – kom så en fläkt ifrån det höga, och ljus och liv i världen böd. [–––] Då fann min själ sig himlaburen, som sprungen av en gudastam, och såg de under i naturen, som aldrig visheten förnam. [–––] Din blick i dagens blickar blandas, din röst fick näktergalens sång. Jag dig i rosens vällukt andas och västanfläkten har din gång. [–––] I kungars slott, i hov och städer, jag ser bland tusende blott dig. Och, när min fot i hyddan träder, är du där redan före mig. Av Johan Henric Kjellgren

Anna Maria Lenngrens skarpa penna Hon hade något att säga om det mesta. Varken krogar, bordeller, fattighus eller herrskapssalonger undgick hennes skarpa, avslöjande blick. Det hon skrev var fräckt, elakt och uppriktigt. Så här kunde några minnesord över en avliden låta: ”Min hustru vilar här till världens sista dag. Hon är i ro och även jag.” För säkerhets skull skrev hon anonymt. Hon var kvinna och då kunde man inte skriva kritiska dikter i Stockholmsposten, den ledande tidningen på den här tiden. En kvinna, som vågade ta till orda i männens värld! Vad skulle folk säga om hon blev avslöjad? Men så hände det: hon blev upptäckt. Det var Anna Maria Lenngren (1754– 1817), dotter till en lärare vid universitetet i Uppsala, som låg bakom alla elaka dikter i tidningen.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 271

271

2011-02-24 19.39


Anna Maria Lenngren vid sitt skrivbord. Akvarell av Carl Larsson.

Med läsning öd ej tiden bort vårt kön så föga det behöver och skall du läsa, gör det fort, att såsen ej må koka över.

272

Ekengrensbok.indb 272

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Det här rådet får Betti, låtsasdottern i dikten ”Några ord till min k. dotter, om jag hade någon” (1798). Kvinnans plats är alltså hemmet. Studier är inte att tänka på för en flicka. Det är underligt, att fru Lenngren, som varit så frän och rättfram i samhällsdebatten, och som själv fått en bra utbildning, nu gör en helomvändning. Kan hon verkligen ha menat så här? Ingen vet. Kanske ville hon utåt, nu när hon var avslöjad, ”rentvå” sig som författare eller var hon bara ironisk, då hon rådde sin ”dotter” att bli hemmafru?

De små och svagas vän Det allra finaste med Anna Maria Lenngren var nog att hon visade stor förståelse för de små och svaga i samhället. Hennes parodier på adelns högfärd uppskattades givetvis av vanligt folk. Anna Maria Lenngrens mest kända dikter skrevs på 1790-talet. I ”Den glada festen” berättar hon om ett kalas i en prästgård på landet; här, mitt i familje­ idyllen, firar prästfar sin sjuttioårsdag. Det bjuds på tårta och vin. Alla deltar i festen, både prästfamiljen och tjänstefolket. Annorlunda är det i dikten ”Grevinnans besök”; prästgården ska få förnämt besök, grevinnan med dotter. Det är ingen hejd på prästfamiljens fjäskande inför det förnäma besöket. Man kan lätt förstå pastorskans tankar, då grevinnan nedlåtande och malligt säger: ”Bevars, vad ni gjort er besvär!” Överklassens högfärdiga och uppblåsta kvinnor får sig också en gliring i ”Porträtterna”. Här beskriver fru Lenngren en riktig häxa till grevinna, gammal, skrynklig och eländig. Men skryta och imponera kan hon! För kammarjungfrun skrävlar hon om alla fina, förnäma släktingar, som hänger där på väggen inom glas och ram. Sonen t ex, fänriken som dog av frisk luft då någon råkade öppna ett fönster.

Porträtterne I den här dikten sitter en gammal grevinna och långleds. Plötsligt får hon en idé. Kanske skulle hon ta och prata lite med pigan. Inte för att det passar sig, men när nu ingen annan finns att tala med … Det skadar inte att berätta vilken fin person man är! Uppå ett gammalt gods, ett arv av gamla fäder, en skinntorr grevlig änka satt, var skral, drack ständigt te på fläder och hade ben, som spådde väder, och leddes merendels besatt. En dag, Gud vet hur det var fatt, när hon med kammarpigan satt  8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 273

273

2011-02-24 19.39


uti den stora saln, beklädd med gyllenläder samt här och där med ett porträtt av hennes högvälborna ätt, hon i sitt höga sinne tänkte: Om jag likväl så lågt mig sänkte att tala med det lumpna hjon, kanske det gav min gikt en liten diversion, och fast ej denna dumma flundran förstår en fin konversation, så får min lunga en motion, och detta stackars våp skall falla i förundran att höra min extraktion. Susanna, sade hon, ”du sopar denna salen, och sopar den mest alla dar; du ser de konterfej, den har, men gapar, som du vore galen, och vet ej av vad folk du spindelväven tar. Hör då – till höger främst, det är min farfars far, den vittbereste presidenten, som kände flugors namn på grekska och latin och förde med sig hem och skänkt Akademin en metmask ifrån Orienten. – Nå, Den där näst intill (av våda satt i vrån) är salig fänriken, min enda kära son, i ställning och i dans ett mönster, mitt och familjens hela hopp; som sju slags stångpiskor fann opp men fick en fläkt ifrån ett fönster och slöt i en katarr sitt ärofulla lopp; hans gravvård resas skall av marmor. – Det här är till min mor, grevinnan, en fru farmor; hon var uppå sin tid för skönhet vitt i rop och, som det verkligt hänt, och icke är en sagen, halp drottning Kirstin kröningsdagen att häkta understubben hop. – Nu, den där damen i mantiljen, det är min grand-tant, kära barn; och den där gubben med talárn det är en onkel i familjen, som spelte en gång schack med själva ryska tsarn. –

274

Ekengrensbok.indb 274

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Det där porträttet sen till vänster är salig översten, min man; Vem ägde skicklighet, talanger och förtjänster i rapphönsjakt, om icke han? Men, se nu väl på denna damen i den ovala vackra ramen, som i sin höga barm den där buketten bär, se hitåt – inte på den där – vad stolthet kan man ej ur hennes ögon läsa! Se, vilken ädelt buktad näsa! Kung Fredrik blev en kväll i denna skönhet kär, men hon var dygden själv och började att fräsa och kungen underdånigt snäsa, så att han blev helt flat och sade: ‘ack, ma chère, bevars vad hon är fasligt fjär!’ Ja, ja, den händelsen kan ännu mången sanna – Nå, ser du inte vem det är? Vad? … känns jag inte strax på denna stolta panna?” ”Men, kors bevars väl”, skrek Susanna och släppte nålar, sax och tråd, ”skall detta vara Hennes Nåd!!!” ”Vad skall det vara? vad! vad! slyna, Fort ut på dörrn med dig och med din knyppeldyna! Vad harm! – men det med rätta sker, när man med slika djur i nådigt tal sig ger!” Grevinnan fick på stund en ny attack av gikten, och det är alltihop som lärs av denna dikten. Av Anna Maria Lenngren

diversion förströelse, extraktion härkomst, ursprung, konterfej porträtt, stångpiska hårsvans, sagen sägen, halp hjälpte, Kirstin Kristina, understubb underkjol, mantilj sidensjal, talár fotsid mantel, fjär stolt, avvisande

1. Vad tycker du spontant om grevinnan? 2. Vad är det Lenngren vill säga med sin dikt?

samtala

3. Finns det ”grevinnor” av den här typen i dagens samhälle? Ge exempel.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 275

275

2011-02-24 19.39


Pojkarne Jämställdhet och riktig vänskap gäller bara småbarn. De förstår sig på sådant. När de blivit vuxna har de glömt allt och blivit rivaler om karriären. Vänskapen är borta; nu finns bara hatet. Läsaren möter pojkarna först som barn, sedan som vuxna. Men någonting har hänt. Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som i går, då oskulden och friden tätt följde mina spår, då lasten var en häxa och sorgen snart försvann, då allt utom min läxa jag lätt och lustigt fann.

Ej skillnad till personer jag såg i nöjets dar; bondpojkar och baroner, allt för mig lika var. I glädjen och i yran den av oss, raska barn, som gav den längsta lyran, var den förnämsta karln.

Uppå min mun var löjet och hälsan i min blod, i själen bodde nöjet, var människa var god. Var pojke, glad och yster, var strax min hulda bror, var flicka var min syster, var gumma var min mor.

Ej sanning av oss döljdes uti förtjänst och fel, oväldigheten följdes vid minsta kägelspel. Den trasigaste ungen vann priset vid vår dom, när han slog riktigt kungen och greven kasta’ bom.

Jag minns de fria fälten, jag mätt så mången gång, där ofta jag var hjälten i lekar och i språng; de tusen glada spratten i sommarns friska vind med fjärlarne i hatten och purpurn på min kind.

Hur hördes ej vår klagan, vårt späda hjärta sved vid bannorne och agan, som någon lekbror led. Hur glad att få tillbaka den glädje riset slöt, min enda pepparkaka jag med den sorgsna bröt.

Av falskheten och sveken jag visste intet än, i var kamrat av leken jag såg en trogen vän. De långa, lömska kiven, dem kände icke vi; när örfilen var given, var vreden ock förbi.

Men, mina ungdomsvänner, hur tiden ändrat sig! Jag er ej mera känner, I kännen icke mig. De blivit män i staten, de fordna pojkarne, och kivas nu om maten och slåss om titlarne.

276

Ekengrensbok.indb 276

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


Med fyrti år på nacken de streta i besvär tungt i den branta backen, där Lyckans tempel är. Vad ger då denna tärnan, så sökt i alla land? Kallt hjärta under stjärnan, gul hy och granna band. Av Anna Maria Lenngren

oväldighet rättvisa, opartiskhet Lyckan framgången

1. ”Kallt hjärta under stjärnan, gul hy och granna band.” Hur tolkar du detta citat?

samtala

2. Kommer du att tänka på någonting i vår egen tid då du läser dikten? Vad då, i så fall? 3. Vad skulle hända om vi i dag bytte ut diktens män mot kvinnor i stället? Skulle dikten förändras? Förklara din uppfattning.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 277

277

2011-02-24 19.39


Isaac Newton upptäckte att universum var uppbyggt av naturlagar och saknade själ. Kyrkans lära avfärdades som vidskepelse. Som vetenskapsman arbetade Newton på ett helt nytt sätt: han iakttog, experimente­ rade, samlade fakta och drog sina slutsatser.

Upplysningsfilosofen Jean-Jaques Rosseau (1712–1778) ansåg att ingen skulle uppfostras till att få styrda åsikter utan att alla människor hade rätt att få bilda sig sin egen uppfattning. Om detta skrev han i Émile eller om uppfostran (1762).

Skriv

gå vidare

1. Robinson Crusoe är inte alltid en självsäker, för­ nuftig människa. Han är en vanlig människa med både tankar och känslor. Lev dig in i Robinsons situation och i hans ensamhet på ön. Berätta vad han innerst inne tänker och känner. Tänk dig att han skriver dagbok under en vecka. Rubrik: Robinsons dagbok

Förnuftet i vår tid

2. Voltaire och Swift angrep det de tyckte var fel i samhället och ville väcka debatt. Det vill du också göra genom att skriva om det du anser vara fel i vårt samhälle i dag. Skriv en insändare i lokaltid­ ningen, argumentera för din åsikt och tala om vad du tycker man ska göra åt problemen. Hitta själv på en passande rubrik.

”Skurk, dåre och djävul!”

278

Ekengrensbok.indb 278

Under upplysningstiden trodde man mycket på för­ nuftet. Hur är det i dag? Är det förnuftet som styr världen eller inte? Samtala om detta. Samla bilder ur tidningar och tidskrifter, sök på internet och gör ett bildcollage som stöder era åsikter. Eller sammanfatta diskussionen i en tankekarta.

Jean-Jacques Rousseau var både älskad och hatad för sina åsikter och idéer. Han retade gallfeber på många upplysningsmän, bl a Voltaire, för sina tankar om jämlikhet. Rousseaus åsikt var kontroversiell bland upplysningsmännen, som tillhörde medel­

litteraturbok 1

2011-02-24 19.39


En ny tid skapar nya vanor. I de borgerliga salongerna blev läsandet på modet. Dels som tidsfördriv och nöje, dels som en reaktion på det nya bildningsidealet.

klassen och alls inte ville acceptera att makten och rätten borde tillhöra det enkla, fattiga folket, vilket Rousseau menade. Arbeta tillsammans och presentera Rousseau. Sök information och ställ samman materialet till ett person­ porträtt. Vad ansåg Rousseau om barnuppfostran, kärlek och passion? Och vad tänkte han om naturen, kulturen och vetenskapen?

Mer om Gustav III och hans tid

Upplysningen i musik och bild

Charles Dickens berättelse Två städer är en rafflande skildring av London och Paris under franska revolu­ tionen. I Italo Calvinos märkliga bok Klätterbaronen står en filosofisk ung man inte ut med tillvaron på marken utan flyr upp i träden. Historien utspelar sig på 1700-talet.

Hur låter en stråkkvartett av Mozart och Haydn? Hur målar Boucher, Watteau och Chardin? Sök efter infor­ mation och samarbeta i smågrupper. Gör sedan till­ sammans en multimediapresentation av 1700-talets musik och konst.

8 upplysningen 

Ekengrensbok.indb 279

Utgå från vad du läst om Gustav III i den här boken och fördjupa dig på ett av områdena konst, arkitektur, litteratur, musik, dans, kläder och vetenskap. Arbeta tillsammans och redovisa sedan er fördjup­ ning för de övriga grupperna.

Boktips

279

2011-02-24 19.39


E

E

litteraturbok 1

Ekengrens svenska HANS-ERIC EKENGREN BRITA LORENTZSON-EKENGREN Ekengrens svenska 3:e upplagan är reviderad med utgångspunkt i det centrala innehållet i ämnesplanerna för Gy 2011.

Ekengrens svenska 3:e upplagan består av . Litteraturbok 1 . Litteraturbok 2 . Språkbok 1 . Språkbok 2

Ekengrens svenska

I Litteraturbok 1 presenteras litteraturhistorien kronologiskt med början i kapitlet ”Myter”. Boken avslutas med ”Realismen och naturalismen”. Varje kapitel inleds med ett uppslag som i text och bild introducerar innehållet. Därefter följer avsnitt som guidar läsaren genom epoken, dess litterära texter och händelser som påverkat samhällsutvecklingen. De litterära textutdragen avslutas med samtalsfrågor och varje kapitel sammanfattas med ett uppslag med bilder och uppgifter under rubrikerna ”Skriv” och ”Gå vidare”. Längst bak finns ett avsnitt som presenterar verktyg vid litteratursamtal.

www.nok.se/laromedel

litteraturbok 1

E

Ekengrens svenska

HANS-ERIC EKENGREN  ⋅  BRITA LORENTZSON-EKENGREN

ISBN 978-91-27-42187-5

9 789127 421875

Ekengren_omslag.indd 1

2011-02-24 16.49

9789127421875  

Ekengrens svenska litteraturbok 1 HANS-ERIC EKENGREN ⋅ BRITA LORENTZSON-EKENGREN God läsning! 2 BIBELN ........................................

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you