9789144118598 by Smakprov Media AB

S v e n s k a

TOPPFORM – arbeta formativt och målinriktat i Svenska 1

1 Pia Cederholm

i n n e h å l l 1. Första steget mot din toppform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Och nu är vi här . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Motivation i toppform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vad koncentration är och inte är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Studieteknik – finns det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Apropå dokumenten som styr oss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Ämnesplan: svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Centralt innehåll i svenska 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Kunskapskrav för svenska 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Svenska i toppform – så funkar det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

2. Svensk slang – kul eller ful? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Han och hon i slangen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Apropå slang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pudra näsan och hälla av potatisen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Faxa och släppa kottar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trampa på en groda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Snacka med Ulrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

34 34 35 36 37 37

3. Bara lite blod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Blod och skräck genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Apropå fobier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Jag är hemofob . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

4. Retorik i toppform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Retorik genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gamla trick rostar aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Talarens egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hillary Clinton om talarstilar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Retorik för talare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Talets delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Presentationskonstens hemligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Retorik för skribenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

54 54 56 57 58 58 59 62

5. Omvägar till kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72 Apropå meningen med skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Mellan kunskap och betyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Hets! En bok om skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

6. Mobiltelefonens vett och etikett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 140 år av telekommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Apropå mobilvett . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Prova frasen: Jag ringer upp dig strax! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

7. Med orden som vapen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Argumentation genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tes och argument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det korta och enkla talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det genomarbetade talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den enkla insändaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den komplexa debattartikeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

100 100 103 103 104 105

8. Ensam i bräcklig farkost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Ensamhet i litteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Ett zoo och ett skeppsbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Berättelsen om Pi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

9. Du ska vara hemma halv tolv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Berömda kärlekspar i dödens skugga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 En historia som upprepar sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 När hundarna kommer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

10. Baserat på en osann historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Apropå sanning i litteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Verklighetsbaserade storsäljare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Farväl fiktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

11. Med grepp om svenska språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Riktig svenska genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språktermer varje svensk behöver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ordklasser varje svensk behöver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skiljetecken varje skribent behöver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språkriktighetens första hjälpen-kit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”Språkligt godtycke inkörsporten till barbariet” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

166 168 170 175 179 183

12. Tusen varianter på svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Språklig variation genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Apropå språklig variation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dialekt och standardspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dialektområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uttalet varierar med talaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alla dessa lekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Talspråk och skriftspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språkbruk och status . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Språklig variation är inte fel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ”Logik räcker inte som argument, Kallifatides” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

196 196 198 199 201 202 204 206 206 207

13. Som ett sommarminne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Novellen vinner på korta distanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Svenskar, sommar och semester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218 Hud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219

14. Då var det männens värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Kvinnornas väg till Svenska Akademien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Elin Wägner i debattens mitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Stockholm 16 oktober . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234

15. Mina drömmars stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Stockholm genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Ung och ensamkommande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Mina drömmars stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248

7 7

Med orden som vapen KAPITEL 7

Ämnesplanen

Centrala innehållet

• Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift.

• Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande.

• Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv.

• I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna.

• Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. • Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.

• Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikations situationen.

• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. • Grunderna i den retoriska arbetspro cessen.

Kunskapskraven • Eleven kan muntliga förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. • Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. • Eleven kan skriva argumenterande text som är sammanhängande, begriplig och väldisponerad samt anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Introduktion Det här kapitlet kan göra dig till en skickligare debattör, oavsett dina förkunskaper.

florentinsk från Florens, i synnerhet före Italiens grund ande när staden var en själv ständig stat rättfärdiga göra försvarbart, omvandla till lagligt eller etiskt riktigt reformationen den protest, ledd av bl.a. Martin Luther, mot påven och katolska kyrkan som resulterade i många människor och flera nationer, däribland Sverige, bytte religiös inriktning grepp knep, taktik filantrop människovän, person som ägnar sig åt välgörenhet (motsats till misantrop – människohatare)

Tes och argument När du talar och skriver för att påverka är det argumentation du sysslar med. Du vill att mottagaren ska se en viss fråga ur samma perspektiv som du och som en följd av det ställa sig på din sida. Om din publik byter åsikt efter att ha hört dig eller läst det du skrivit så har du lyckats. All argumentation utgår från en tes. Tesen är ditt ärende, det du vill ha sagt, ditt huvudbudskap. Tesen ska alltid kunna sammanfat tas i en mening. I skriftlig argumentation är den meningen det vik tigaste i hela texten, en kärnmening som alla andra meningar pekar mot och som kanske återkommer flera gånger. I muntlig argumen tation landar allt du har sagt i tesen, som du under vissa omständig heter kan hålla inne med ända till avslutningen. Men då smäller det!

Argumentation genom tiderna Retoriken upptäcks i antikens Grekland och på 300-talet f.Kr. finns redan en uppsättning detaljerade instruktioner för hur man håller övertygande tal. Vid årsskiftet 56–57 e.Kr. skriver Paulus i ett brev till den kristna församlingen i Korinth några meningar som fått stor betydelse: ”Liksom över allt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten.” (1 Kor. 14:33–35) 1532 utkommer Fursten, en handbok i ledarskap av den florentinske filosofen och författaren Niccolò Macchiavelli. Själv är han då redan död men de idéer han argumenterar för ska komma att återuppstå med varje ny diktator under de kom mande femhundra åren. Enligt Macchiavelli är allt tillåtet för den starke ledaren, att stjäla, ljuga, utnyttja, tortera och mörda; makten rättfärdigar varje grymhet.

100

Med orden som vapen

1547 spikar den tyske prästen Martin Luther upp sina teser – 95 punkter där han argumenterar mot katolska kyrkans praxis – på kyrkporten i Witten berg. Därmed påskyndar han det religiösa uppror som växer till reformationen och en fullständig brytning mellan katolicismen och protestant ismen. 1729 publicerar den irländske författaren Jonathan Swift, känd för klassikern Gullivers resor, en debattskrift med titeln Ett anspråkslöst förslag. Där argumenterar han med kuslig elegans för en lös ning på svältens och överbefolkningens problem: fattiga irländska familjer ska sälja sina spädbarn till de rika – som mat. Med detta satiriska grepp lyckas han åtminstone delvis sätta ljuset på de gigantiska orättvisorna i samhället. År 1856 är den svenska författaren Fredrika Bremer inbjuden som talare på en kongress för filantroper i Belgien. Hon skriver talet men det läses upp av en man. Att en kvinna skulle tala i ett offentligt sammanhang är för många en alltför djärv tanke. 1911 talar författaren Selma Lagerlöf vid en inter nationell rösträttskongress som hålls i Stockholm.

För att göra din tes slagkraftig och övertygande behöver du effek tiva argument. Allt som stöttar din tes kan kallas argument, oavsett om det är fakta, känslor eller ett väldigt subjektivt sätt att beskriva något på. Ett argument kan faktiskt bestå av vad som helst som ger tyngd och trovärdighet åt tesen – ”kött på benen”. Du kan använda faktauppgifter, statistik, expertutlåtanden, jämförelser, liknelser, skämt, aktuella händelser, historiska händelser, påhittade exempel och berättelser om något du själv eller någon annan varit med om. Det man spontant kommer att tänka på är argument som svarar på frågan varför. Den här åtgärden behövs därför att ... När du letar efter bra argument kan du börja med nyttan av den förändring du föreslår. Vilka tjänar på det här? Ju fler som tjänar på det desto bättre

Svenska kvinnor har då ännu inte rösträtt trots att flera andra europeiska länder har det och Selma Lagerlöf hör till dem som argumenterar för en förändring. Att få öppna munnen i en talarstol, använda retorikens verktyg och vända sig till en större publik än familjen är förstås starkt kopplat till demokratiska värderingar och idén om allmän rösträtt. Även kvinnor ska ha en röst. 1923 börjar den norsk-svenska journalisten Elise Ottesen-Jensen, ”Ottar”, turnera i Sverige med sina föreläsningar om sexualpolitik. Hon argu menterar skickligt för preventivmedel, abort och homosexuellas rätt. Hon uttrycker sig rakt på sak, så att åhörarna förstår, och hon väcker deras hopp om en bättre värld genom att tala om hur det borde vara. Trots att allt hon förespråkar är olagligt lyckas hon undvika fängelsestraff och hon fortsätter sin agitation ända fram till sin död 1973. Då har lagarna ändrats och Ottar hittat nya frågor att slåss för.

agitation propaganda eller annat budskap som framförs på ett sätt som väcker starka känslor medborgarrättskämpe person som i organiserad form och med egna uppoffringar arbetar mot diskriminering av t.ex. kvinnor eller svarta slagkraftig verkningsfull, övertygande, effektiv

Ottars föreläsningar, på tekniken att måla upp en vision och argumentera för att samhället ska sträva dit. Hösten 2016 får Sverige besök av påven Franciskus. Han är ute på försoningsturné: efter närmare fem århundraden av fiendskap argumenterar han nu för att katoliker och protestanter tillhör samma religiösa gemenskap. Men på frågan om katolska kvinnor i framtiden ska kunna bli präster svarar han ett bestämt nej.

1963 håller den amerikanske medborgarrättskäm pen Martin Luther King sitt berömda I have a dream-tal i Washington. Det bygger, precis som

Med orden som vapen

101

kalkyl uträkning, kvalificerad gissning inför framtiden tryta ta slut, inte räcka till, fattas

(och räkna då in även djuren, miljön, framtida generationer och hela planeten). Nytta kan förstås räknas både i pengar och tid och hållbarhet, men även andra värden spelar in, som demokrati, frihet, jämlikhet, hälsa, lycka och livskvalitet. Försök visa att du står för det som är gott och rätt, att din kalkyl är osjälvisk och rättvis och att du som framför detta har ett starkt etos (se s. xx). Ifall de goda argumenten tryter får man ta till de som är sämre. Redan de gamla grekerna kunde knepet att jämföra ett ovälkommet budskap med något som lät mer skrämmande i åhörarnas öron. Om du vill föreslå något som är impopulärt, till exempel höjda skatter, så bör du ställa det i förhållande till ett större hot. Säg därför att du är väl medveten om att skattetrycket redan är hårt och drabbar många hårt arbetande medborgare MEN om vi inte höjer skatten kommer det att få hemska konsekvenser som drabbar de hårt arbetande med borgarna ännu hårdare. I vissa situationer går det varken att hitta goda argument eller trixa sig fram med fungerande hot och jämförelser med något värre.

Bildtext här!

102

Med orden som vapen

Då återstår endast de riktigt fula knepen. Dem ska du undvika i det längsta, inte minst på grund av det du själv riskerar när du ger dig in i den sortens krig, men du bör känna igen dem så att du kan genomskåda dem. De fula argumenten är nästan alltid varianter av olika sorters personangrepp. Till exempel kan man antyda att motståndaren är korkad, tråkig, omdömeslös eller har onda avsikter, eller så kan man styra publikens associationer genom att likna motståndaren vid något fullkomligt negativt: Ja, Hitler hade också hund/mustasch/ konstnärliga ambitioner! Om du är den som blir utsatt för ett personangrepp kan du för söka parera det genom att avslöja tricket och vända det till din fördel. Använd ett lugnt tonfall och påpeka avfärdande att din motståndare tydligen har slut på argument. Själv tycker du att sakfrågan är för viktig för att tappas bort i en larvig pajkastning. Efter en sådan kommentar framstår du som seriös medan publikens förtroende för din motståndare minskar.

parera avvärja, blockera, bemöta i syfte att undvika skada avfärda avvisa, förneka, vägra att befatta sig med trängt läge pressad och utsatt situation initialt inledningsvis, i början

Det korta och enkla talet Har du åhörarna på din sida redan innan du öppnat munnen? Då behöver du inte lägga något krut på att bygga upp en gemensam förståelse utan kan gå mer eller mindre direkt på tesen.

1) Säg några inledande ord som tydligt markerar att du har börjat och samtidigt upprättar en gemenskap mellan alla er i rummet. 2) Ge en kort bakgrund till din tes och berätta varför den är viktig. 3) Nämn några argument för tesen.

4) Upprepa tesen. Repetera varför detta är viktigt.

5) Avsluta med att aktivera åhörarna: dela ut något, uppmana till en specifik handling, få dem att skratta eller att rösta på ditt förslag. Tacka för dig på ett sätt som ger applåder.

Det genomarbetade talet I ett trängt läge kan du behöva vinna över åhörarna till din sida trots att de initialt är skeptiska till dig. Det är ingen omöjlig uppgift. Många har misslyckats med detta därför att de inte insett var publi ken står. Gör du en ordentlig analys av åhörarnas inställning hittar du också vägar att förändra den. Analysen gör du först av allt, i det steg som heter intellectio (se s. XX).

Med orden som vapen

103

vända en opinion få folk att byta åsikt, ändra stämningen sympati uppskattning, välvilja, medkänsla

Ett tal som ska vända en opinion tar lite längre tid att hålla och kräver mer förberedelser. Publiken ska dock inte märka något av hur noggrant du har planerat talet utan bara ryckas med. 1) Inled charmigt och personligt så att du får åhörarnas sympati. Var ödmjuk och visa dig mänsklig, till exempel genom att avslöja något eget misslyckande. Ett annat användbart trick är att smick ra publiken genom att titta uppskattande på dem och säga att de ser ovanligt snygga, pigga eller pålästa ut. 2) Byt röstläge och berätta en fängslande historia, gärna med dra matiska inslag. Det ska inte verka som om berättelsen har något med ditt budskap att göra.

3) Låt berättelsen oväntat leda fram till din tes, som du uttalar med övertygelse. 4) Leverera ditt nästbästa argument, därpå ditt nästnästbästa och sedan ditt allra bästa, det som knockar lyssnarna.

5) Bemöt motargumenten. Ta upp några av de invändningar som publiken kanske sitter och ruvar på och gör det här, innan de själva får en chans att formulera dem. Erkänn att kritiken har en poäng men förklara varför din tes ändå är starkare. 6) Avsluta som om alla nu instämmer i din åsikt och är redo att gå ut i världen och handla efter den.

Den enkla insändaren Insändare är korta texter som bara ägnar sig åt argumentation. Om vi undantar kommentarer på nätsajter och sociala medier, där texten kanske inte ens innehåller något riktigt argument utan bara en åsikt, går det inte att argumentera mer kortfattat i skrift än så här. 1) Rubriken ska fungera som en löpsedel: väcka omedelbart intresse. Få människor tar sig tid att läsa en insändare med en intetsäg ande rubrik. Därför ska du fila extra mycket på ditt rubrikförslag

104

Med orden som vapen

(ofta vill redaktionen själva sätta rubriker men om ditt förslag är bra kan de använda det). Formulera rubriken sist, när brödtexten är färdig.

avfärda avvisa, förneka, vägra att befatta sig med

2) Inled med tesen direkt i första meningen, alternativt använd första meningen till att sätta in läsaren i problemet och låt tesen komma i mening två eller tre. 3) Ge två bra argument av modellen sakskäl – varför är din tes viktig/ riktig/akut att åtgärda. Det kan räcka med ett enda argument också, ifall du har ett underargument som backar upp det. 4) Avsluta med att slå fast tesen igen.

5) Underteckna med en signatur som ditt namn och/eller din funk tion, till exempel ”orolig gymnasieelev”.

Den komplexa debattartikeln Skillnaden mellan en insändare och en debattartikel är att den senare är längre, innehåller fler och mer välutvecklade argument och tar längre tid på sig att komma fram till tesen. Skribenten är inte heller anonym utan presenteras med för- och efternamn, yrke eller mot svarande och kanske till och med en porträttbild. Detta för att ge mer trovärdighet åt argumentationen i texten.

1) Ditt rubrikförslag kan exempelvis utgöras av ett citat ur din text, något som går på tvärs med en vanlig uppfattning och därför väcker nyfikenhet. 2) Inledningen kan vara flera stycken lång och teckna en bakgrund till att det har blivit som det är, alternativt återge en enskild per sons berättelse som illustration till det problem på vilket din tes är den bästa lösningen. 3) Om läsaren är mogen kan tesen komma direkt efter den utbygg da inledningen, eller så sparar du tesen en stund och går in på argumenten i stället. Du behöver 2–4 starka argument, gärna med underargument och underunderargument så att argumenta tionen bildar en stabil väv.

4) Nu är det dags att presentera tesen, om du inte redan gjort det. Passa på att oskadliggöra tänkbara motargument genom att for mulera dem på ett avfärdande sätt och förkasta dem. 5) Avsluta med en uppmaning eller en varning: Om inget görs nu kommer läget att förvärras. 6) Underteckna med fullständigt namn och en mening som klargör varför du är expert på frågan. © Författaren och Studentlitteratur

Med orden som vapen

105

INPASS & UTPASS

Till läraren

1. Varför ska du lära dig att argumentera?

Fråga 1 ska besvaras individu ellt och med egna ord.

2. Vad är en tes?

Fråga 2–6 kan också gärna användas individuellt men de fungerar även för diskussion i par eller grupp. Se också s. xx i lärarguiden.

a) Det är orsaken till att man hyser en viss åsikt. b) Det är åsikten man argumenterar för. c) Det är bakgrunden till en debatt. d) Det är samma sak som underargument. 3) I vilken situation kan det vara klokt att hålla inne med tesen en stund? a) När man är osäker på vad man själv tycker. b) När man tror att mottagaren är fientligt inställd till tesen. c) När man har lovat att tala länge. d) När man vet att alla kommer att hålla med. 4) Personangrepp förekommer ibland i debatter. Vad är det? a) Det är när man blir personlig och avslöjar något pinsamt om sig själv. b) Det är när åhörarna protesterar och kommer med invändningar. c) Det är när man smutskastar motståndaren i stället för att tala om sakfrågan. d) Det är när man använder ett hotfullt kroppsspråk. 5) Vad kan fungera som argument? a) Påhittade exempel, berättelser, nyhetshändelser. b) Expertutlåtanden, siffror, jämförelser. c) Inget av ovanstående. d) Allt i a och b. 6. Vad är en insändare? a) Det är samma sak som en nyhetsnotis. b) Det är en enklare form av debattartikel. c) Det är ett radiosänt tal. d) Det är ett internt politikerskämt.

106

Med orden som vapen

ORDKUNSKAP Följande ord och uttryck ska ingå i ditt ordförråd efter det här kapitlet så kontrollera att du vet vad de betyder innan du gör det digitala ord kunskapstestet. anonym

gigantisk

offentlig

skeptisk

association

gå på tvärs med

omdömeslös

statistik

diktator

hysa en åsikt

pajkastning

subjektiv

djärv

illustration

praxis

sätta ljuset på

effektiv

impopulär

protestantism

tonfall

expertutlåtande

intern

ruva på

underargument

fila

intetsägande

sakfråga

uppsättning

förespråka

katolicism

sammankomst

vision

förkasta

kongress

satirisk

åtgärd

församling

nytta

skattetryck

UPPGIFTER 1. Håll ett argumenterande tal Vad vill du förändra? Bestäm dig för en tes och samla argument till en muntlig framställning. Välj om du vill utgå från modellen för det korta och enkla talet (som är smidigt) eller modellen för det genom arbetade talet (som ställer högre krav och därför utvecklar dig mer). Båda taltyperna beskrivs på s. xx–xx. Fler retoriktips för talare hittar du i kapitel 4. Använd kamratbedömningsformuläret på s. xx för att vässa ditt manus och ditt framförande efter att du testat ditt tal på några kompisar. Ditt argumenterande tal bedöms sedan enligt de första två kraven i matrisen på s. xx. 2. Gör ett skriftligt debattinlägg Så här kan det inte fortsätta! Formulera en tes och strukturera dina argument inför en skriftlig framställning. Välj om du vill utgå från insändarmodellen (som är nästan omöjlig att misslyckas med) eller debattartikelmodellen (som kräver mer arbete och därför utvecklar dig mer). Båda texttyperna beskrivs på s. xx–xx. Fler retoriktips för skribenter hittar du i kapitel 4. Låt några kompisar läsa ditt debattinlägg när du börjar bli färdig. Be dem fylla i kamratbedömningsformuläret på s. xx så att du får hjälp att förbättra texten. Din argumenterande text bedöms enligt det sista kravet i matrisen på s. xx.

Med orden som vapen

107

KAMRATBEDÖMNING ARGUMENTERANDE TAL

aspekt

nej förslag

Talaren inleder på ett sätt som fångar min uppmärk samhet. Tesen framgår tydligt, antingen redan från början eller som en överraskning i slutet. Jag uppfattar flera bra argument för tesen.

Allt talaren säger är begripligt och hänger ihop.

Talet är övertygande eftersom talaren framför det med säkerhet. Talet är övertygande eftersom talaren verkar ha bra koll på fakta. Det märks att talaren har tänkt på att anpassa språk och stil till mig som lyssnar. Talaren möter min blick vid flera tillfällen.

Talet avslutas på ett sätt som får mig att vilja agera och applådera. Den som talade var__________________________________________________________________________ Jag som lyssnade heter_______________________________________________________________________

108

Med orden som vapen

KAMRATBEDÖMNING SKRIFTLIGT DEBATTINLÄGG

aspekt

nej förslag

Rubriken fångar mitt intresse. Det framgår tydligt vem som ligger bakom texten. Det finns bara en tes i texten och den är lätt att uppfatta. Inledningen fyller sin funktion att snabbt sätta in mig i ämnet. Skribenten presenterar flera argument för tesen. Argumenten är tillräckligt välutvecklade för att jag som läsare ska kunna bedöma deras hållbarhet. Texten har en logisk upp byggnad där varje sak behandlas i ett eget stycke. Jag följer enkelt med i läsningen eftersom allt är begripligt och hänger ihop. Skribenten har lyckats få till en debatterande stil. Alla ord och uttryck är rättstavade och används på rätt sätt. Jag får intrycket att skriben ten har kollat upp fakta och satt sig in i ämnet. Avslutningen bidrar till att övertyga mig som läsare. Texten var skriven av_________________________________________________________________________ Den kamratbedömdes av_____________________________________________________________________

Med orden som vapen

109

DIN SJÄLVVÄRDERING 1. Jag har förstått principerna bakom effektiv argumentation. a) Nej, om sanningen ska fram så har jag inte fattat särskilt mycket. b) Åtminstone delvis, tror jag. c) Det känns så. d) Ja, det är inte precis kärnfysik vi talar om här. 2. Jag kan hålla ett tal som övertygar åhörarna. a) Usch! Jag vill inte vara en sådan där Hitler-typ! b) Kanske, om jag får tala inför en grupp som redan tycker som jag. c) Ja, det verkar inte alltför krävande. d) Det är kul, ju! 3) Jag kan skriva en text som övertygar läsarna. a) Nej, sådant vill jag inte ägna mig åt. Andra får tycka vad de vill. b) I teorin ja. I praktiken tveksamt. c) Jag märker att jag utvecklas som skribent. d) Ja, det kan jag. Jag behöver träna mer på_________________________________________ ______________________________________________________________ Lärarens kommentar: ____________________________________________ ______________________________________________________________

LÄRARENS BEDÖMNING Jag behöver höra dig genomföra ytterligare en muntlig framställning innan jag kan bedöma de två första förmågorna i matrisen nedan. Jag vill se ännu en text av dig där du argumenterar för något innan jag känner mig redo att bedöma din skrivförmåga.

110

Med orden som vapen

Betyget E

Betyget C

Betyget A

Du kan muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genom föra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör du med viss säkerhet.

Du kan muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanse rat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör du med viss säkerhet.

Du kan muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyan serat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör du med säkerhet.

Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunika tionssituation.

Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunika tionssituation. Du har viss åhörar kontakt.

Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig, och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Du har god åhörarkontakt.

Du kan skriva en argumenterande text som är sammanhängande och begriplig samt till viss del anpassad till syfte, mottagare och kommuni kationssituation. Du kan i huvud sak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.

Du kan skriva en argumenterande text som är sammanhängande och begriplig samt anpassad till syfte, mottagare och kommunika tionssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Du kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkrik tighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.

Du kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begriplig och väldisponerad samt anpassade till syfte, mottagare och kommunika tionssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Du kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkrik tighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar.

Med orden som vapen

111

Introduktion Efter skeppsbrottet Ă¤r han den ende Ăśverlevande, ensam i livbĂĽten. Eller kanske inte helt ensam?

8 Ensam i bräcklig farkost KAPITEL 8

Ämnesplanen

• Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum.

• Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. • I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, läsa och lyssna. • Kunskaper om berättartekniska och stilistiska drag i skönlitteratur.

Centrala innehållet

• Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

• Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och film.

Kunskapskraven

• Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter. • Eleven kan läsa och reflektera över texter.

• Eleven kan redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.

• Eleven reflekterar över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp.

• Eleven återger iakttagelser och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet till allmänmänskliga förhållanden.

krigsbyte rikedomar erövrade i krig av segraren lärdom boklig bildning, djup teoretisk kunskap efter omfat tande studier lyder som följer låter (eller ser ut) på det här viset låga flamma upp, brinna (som himlen i solnedgången)

Tom Hanks i Cast Away, en modern verison av Robinson Crusoe, 2000.

Ensamhet i litteraturen Job i Gamla testamentet är en forntida berättelse med många tolkningsmöjligheter. På ett plan är Job en representant för alla människor, på ett annat plan är han extrem. Till en början tycks Job vara lyckligt lottad men så förlorar han allt: först sina rikedomar, sedan sina tio barn och slutligen sin egen hälsa. Ensam, sjuk, övergiven och utstött får han utkämpa en kamp med sig själv innan all ting vänder och han reser sig igen, med hela sin värdighet i behåll. Odysseus i Homeros epos Odysséen från 700-talet f.Kr. lämnar Troja efter tio års krig och sätter kurs mot hemön Ithaka. Men av de tolv skepp med besättning och rikligt med krigsbyte som Odys seus har inledningsvis återstår till sist bara han själv. Alla kamrater är borta, alla skepp har sjunkit och Odysseus ligger halvdöd och naken och guppar på Medelhavets vågor tills han flyter iland på en okänd kust. Vem kan i det ögonblicket tro att han är en hjälte, en kung? Michel de Montaigne, essäns skapare, var en fransk 1500-talsjurist som på sin 38-årsdag insåg att han tröttnat på världen. Han lämnade sin kar riär och stängde in sig i det ena tornrummet på sitt slott (hans fru satt i det andra) där han ostört kunde ägna dagarna åt att läsa, tänka och skriva. Resultatet blev Essäer 1–3 (1580–1588) som med allvar, ironi och en stor portion lärdom avhandlar alla möjliga ämnen, även samtal med vänner och att umgås i sällskap med kvinnor. En av världens mest berömda böcker, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, utkom 1719 och blev starten för en egen genre: robinsonader. I originalet berättar Robinson själv i jagform om hur hans äventyr började med några dumma beslut i ung domen och hur han efter ett skeppsbrott spolades

114

Ensam i bräcklig farkost

iland på en öde ö. Efter många år i ensamhet får han sällskap av Fredag och efter 28 år kan han lämna ön som en klokare människa. Frankenstein av Mary Shelley är vår första riktigt stora skräckklassiker. I denna roman från 1818 får läsaren receptet på hur man fostrar ett monster. Den unge vetenskapsmannen Victor Frankenstein vill knäcka livets gåta genom att skapa en ny varelse. Han lyckas också, men varelsen väcker bara avsky hos alla den möter. Monstret längtar förtvivlat efter mänsklig närhet men när alla stöter bort honom, också hans skapare Frankenstein, vänds hans kärlekstörst till hat och hämnd. Den som aldrig mötts av kärlek kan inte älska. Erik Gustaf Geijers dikt ”På Nyårsdagen 1838” lyder som följer. Ensam i bräcklig farkost vågar Seglaren sig på det vida haf; Stjernhvalfvet öfver honom lågar, Nedanför brusar hemskt hans graf. Framåt! – så är hans ödes bud; Och i djupet bor som uti himlen Gud.

vän att anförtro sig åt, börjar han fundera på en stor handling som ska ge mening åt hans existens. Det hela leder så småningom fram till ett mord men efteråt mår han ännu sämre. Ernest Hemingway berättar i Den gamle och havet (1952) om fiskaren Santiago som gett sig ut på fisketur 84 dagar i sträck utan napp. Den 85:e dagen får han däremot en jättestor svärdfisk på kroken. Då är han långt ut till havs. Ensam i båten käm par han i flera dygn, utan mat och sömn, för att fånga in fisken, döda den, surra den vid relingen och ta sig in till land. Hungriga hajar angriper svärdfisken tills bara skelettet finns kvar. Men trots den hopplösa situationen vägrar Santiago att ge upp.

Henry David Thoreau beskriver i Skogsliv vid Walden (1854) hur han under två år drog sig undan civilisationen och flyttade ut till en hydda i skogen. Han lever enkelt, äter vegetariskt, mediterar, läser klassiker och studerar noggrant naturen runt omkring, från fiskar och myror till fåglar och träd. Att slippa umgås med andra människor är den stora vinsten. Doktor Glas i Hjalmar Söderbergs dagboksroman från 1905 är en ensam och deprimerad läkare i Stockholm vid sekelskiftet 1900. Han lider av livets meningslöshet och har självmordstankar. Instängd i sina egna grubblerier, utan någon nära

Ensam i bräcklig farkost

115

Ett zoo och ett skeppsbrott

nn Martel protagonist huvudperson, huvudrollsinnehavare sekulariserad icke-religiös, modern

Ensamhet kan vara ett självvalt tillstånd. Man drar sig undan världen för att man är trött på den, för att man behöver höra sina egna tankar eller för att det inte finns en enda levande varelse som för står sig på en i det sammanhang där man olyckligtvis har hamnat. Ensamhet kan också vara ofrivillig, resultatet av en katastrof där protagonisten ensam överlever. Så är det för Pi. Pi är huvudperson i en prisbelönt och filmatiserad roman av den kanadensiske författaren Yann Martel (född 1963), Berättelsen om Pi som utkom 2002. Det är historien om en pojke som vuxit upp i sin fars indiska djurpark där han lärt sig en del om naturens skönhet och grymhet. Hans ängsliga pappa oroar sig dock för att Pi ska tro att djuren är hans vänner, så en dag tar pappan med sig den då åtta årige Pi och hans storebror Ravi till tigerburen där de tvingas se på när tigern i ett nafs sätter i sig en stackars darrande get. Pappans tanke är att pojkarna efter detta på inga villkor ska få för sig att närma sig tigern eller något av de många andra dödligt farliga djuren, hur vackra och fascinerande de än ser ut. Det hade pojkarna nog redan klart för sig men det blir ändå ett oförglömligt och upp skakande minne. Från den dagen terroriserar Ravi sin lillebror genom att hotfullt väsa ”Du kommer att bli nästa get!”. Mycket annat skulle kunna berättas om Pi, som historien bakom hans märkliga namn eller hur det kommer sig att han tillsammans med sin mamma, pappa och bror och djurparkens alla djur befinner sig på det japanska lastfartyget Tsimtsum när det plötsligt sjunker i Stilla havet, men det får du läsa själv. Se också gärna filmatiseringen av Ang Lee, helst 3D-versionen. Romanen (och filmen) tar en oväntad vändning i slutet som för ändrar allting. Det ska inte avslöjas här! Men en sak till om Pi behöver du veta innan du möter honom i kapitel 37 (av romanens 100). Trots att han vuxit upp i ett sekulariserat hem är han själv djupt troende hindu, kristen och muslim. Tre världsreligioner samsas utan kon flikter i hans sinne. Och det kommer han att få stor nytta av.

Om-symbol (hinduism), kors (kristendom) och månskäran (islam)

116

Ensam i bräcklig farkost

BERÄTTELSEN OM PI

Fartyget sjönk. Det lät som ett enormt metalliskt rap. Föremål bubblade omkring på vattenytan och försvann. Allting tjöt: havet, vinden, mitt hjärta. Från livbåten upptäckte jag någonting i vattnet. Jag skrek: ”Richard Parker, är det du? Det är så svårt att se. Om det bara ville sluta regna! Richard Parker? Richard Parker? Ja, det är du!” Jag kunde se hans huvud. Han kämpade för att hålla sig uppe vid ytan. ”Jesus, Maria, Muhammed och Vishnu, vad det är härligt att se dig, Richard Parker! Snälla, ge inte upp! Kom hit till livbåten. Kan du höra den här visselpipan? TRIIIIII! TRIIIIII! TRIIIIII! Du hörde rätt. Simma, simma! Du är jättebra på att simma. Det är inte mer än trettio meter.” Han hade upptäckt mig. Han såg panikslagen ut. Han började simma åt mitt håll. Vattnet runt omkring var mycket upprört. Han såg liten och hjälplös ut. ”Richard Parker, kan du fatta vad vi har råkat ut för? Säg att det är en ond dröm. Säg att det inte är på riktigt. Säg att jag fortfarande ligger och kastar mig fram och tillbaka i min koj på Tsimtsum och att jag snart kommer att vakna upp ur den här mardrömmen. Säg att jag fortfarande är lycklig och glad. Mamma, du min ömma kloka skyddsängel, var är du? Och du, pappa, min kärleksfulle pappa som aldrig kan låta bli att oroa sig? Och Ravi, du min barndoms skim rande hjälte? Vishnu bevara mig, Allah beskydda mig, Kristus rädda mig, jag står inte ut! TRIIIIII! TRIIIIII! TRIIIIII!” Jag var inte skadad någonstans, men jag har aldrig upplevt en sådan intensiv smärta, någonting som varit så upprivande, gjort så hjärtskärande ont i mig. Han skulle inte klara det. Han skulle drunkna. Han rörde sig knappt framåt och hans rörelser var trötta. Han fick hela tiden nederdelen av huvudet under vattnet. Det var bara hans ögon som stadigt var fästa på mig. ”Vad håller du på med, Richard Parker? Älskar du inte livet? Men simma då! TRIIIIII! TRIIIIII! TRIIIIII! Sparka med benen. Sparka! Sparka! Sparka!” Han rörde på sig i vattnet och gjorde ansatser till att simma. ”Och vad har hänt med min storfamilj – fåglar, fyrfotadjur och reptiler? De har också drunknat. Allt som betyder någonting för mig är borta. Och jag ska inte få någon förklaring? Jag ska lida helvetets kval utan att få någon redogörelse från himlen? Då undrar

öm kärleksfull lida helvetets kval uppleva fysisk och/eller psykisk smärta som om man pinades i helvetet

Ensam i bräcklig farkost

117

förståndet förnuftet, intelli gensen

118

Ensam i bräcklig farkost

jag, Richard Parker, vad är det för mening med förståndet? Är det bara till för att underlätta det praktiska – när man ska skaffa sig mat, kläder och tak över huvudet? Varför kan inte förståndet ge bättre svar? Varför kan vi kasta ut en fråga längre än vi kan håva in ett svar? Varför ett sådant stort nät om det finns så lite fisk att fånga?” Hans huvud befann sig nätt och jämnt ovanför vattenytan. Han tittade uppåt, betraktade himlen en sista gång. Det fanns en livboj i båten med ett rep i. Jag tog livbojen och började vifta med den. ”Ser du livbojen, Richard Parker? Ser du den? Ta tag i den! ÖMPF! Jag provar en gång till. ÖMPF!” Han var för långt ifrån. Men anblicken av livbojen som kom flygande åt hans håll ingav honom hopp. Han vaknade till liv och började simma med energiska, desperata tag. ”Det är bra! Ett, två. Ett, två. Ett, två. Andas när du kan. Se upp för vågorna. TRIIIIII! TRIIIIII! TRIIIIII!” Mitt hjärta var kallt som is. Jag kände mig sjuk av sorg. Men nu gick det inte an att vara lamslagen av chock. Nu gällde det att handla. Någonting inom mig ville inte ge upp, ville inte släppa taget om

livet, ville kämpa ända till slutet. Varifrån den delen av mig fick sitt mod, det vet jag inte. ”Är det inte ironiskt, Richard Parker? Vi befinner oss i helvetet och ändå fruktar vi odödligheten. Titta så nära du är! TRIIIIII! TRIIIIII! TRIIIIII! Hurra, hurra! Du klarade det, Richard Parker, du klarade det. Ta! ÖMPF!!” Jag kastade iväg livbojen allt vad jag orkade. Den hamnade i vatt net precis framför honom. Med uppbådande av sina sista krafter sträckte han sig fram och tog tag i den. ”Håll i ordentligt så ska jag dra in dig. Släpp inte taget. Dra med ögonen medan jag drar med händerna. Om ett par sekunder kom mer du att befinna dig ombord och vi är tillsammans. Vänta ett tag! Tillsammans? Vi tillsammans? Har jag blivit galen?” Det gick upp för mig vad jag höll på med. Jag ryckte till i repet. ”Släpp livbojen, Richard Parker! Släpp den, sa jag. Jag vill inte ha dig här, fattar du det? Ge dig av någon annanstans. Lämna mig i fred. Drunkna! Drunkna!” Han sparkade våldsamt med benen. Jag slet till mig en åra. Jag slog med den åt hans håll för att köra bort honom. Jag missade och tappade åran. Jag tog en annan åra. Jag satte den i en av årtullarna och tog i allt vad jag kunde för att få livbåten att röra sig. Det enda jag uppnådde var att livbåten svängde lite så att ena änden av den hamnade när mare Richard Parker. Jag kunde slå honom i huvudet! Jag höjde åran. Han var för snabb. Han tog tag i relingen och hävde sig ombord. ”Åh, Gud!” Ravi hade rätt. Jag var verkligen den som skulle bli nästa get. Jag hade en blöt, darrande, halvdränkt, stönande och spottande tre år gammal fullvuxen bengalisk tiger i livbåten. Richard Parker reste sig ostadigt upp på kapellet. Hans ögon flammade när de mötte mina. Hans öron låg tätt intill huvudet. Alla vapnen var dragna. Hans huvud var lika stort och hade samma färg som livbojen, fast med tänder. Jag vände mig om, tog ett kliv över zebran och kastade mig i havet. Yann Martel, Berättelsen om Pi

frukta känna rädsla, skräck, ångest eller respekt för odödligheten tillvaron bortom döden, på andra sidan livet med uppbådande av genom att satsa årtull årklyka, stöd för åran när man ror kapell avtagbart skydd som fungerar som tak på en båt dragna vapen redo för anfall, blottade svärd

Ensam i bräcklig farkost

119

INPASS & UTPASS

Till läraren Fråga 1– 4 kan användas som individuella in- eller utpass medan fråga 5–8 passar både individuellt och som ämne för en kort gruppdiskussion. Fråga 9 är tänkt som individu ellt utpass och kan också ge ett mer utförligt underlag för bedömning. Se också s. xx i lärarguiden.

1) Vilket berättarperspektiv använder Yann Martel i det här utdraget? a) Förstaperson. b) Tredjeperson. c) Allvetande berättare. d) Han växlar mellan förstaperson och tredjeperson. 2) Vilket ljud återges med bokstavskombinationen TRIIIIII? a) Stormens vinande b) Hjärtats rusande panik. c) Sjöfåglars skri. d) Blåsandet i visselpipan. 3) Vem är Richard Parker? a) Båtens kapten. b) Huvudpersonens husdjur. c) En tiger. d) En fantasifigur. 4) En familj ombord på en båt tillsammans med en massa djur – det påminner om Noa och arken i Gamla testamentet! Vad är det som är gemensamt? a) Slutet (båten sjunker). b) Motivet (en familj försöker rädda alla djur). c) Temat (ensamhet på havet). d) Budskapet (att man ska tro på rätt Gud). 5) ”Har jag blivit galen?” tänker Pi mitt i allt. Varför undrar han det? a) Han har tappat livbåtens ena åra. b) Han har slängt iväg livbojen till Richard Parker. c) Han har råkat släppa repet till livbojen. d) Han har fallit i vattnet. 6) ”Ravi hade rätt. Jag var verkligen den som skulle bli nästa get.” Vad menar Pi med det? a) Att hans liv är på väg att offras. b) Att han har gjort bort sig och får skämmas. c) Att hela familjens heder hänger på honom. d) Att han snart måste börja jobba och slita.

120

Ensam i bräcklig farkost

7) Pi ropar på Maria, Muhammed och Vishnu. Vilka är det? a) Hans släktingar. b) Medlemmar i hans ”storfamilj”, dvs. djur från djurparken. c) Heliga gestalter inom kristendomen, islam respektive hinduismen. d) Gudar inom kristendomen, islam respektive hinduismen. 8) Vad syftar Pi på med sin metaforiskt formulerade fråga ”Varför ett sådant stort nät om det finns så lite fisk att fånga?” a) Att havet är onödigt stort i förhållande till de varelser som lever där. b) Att människan med sin intelligens förgäves söker efter meningen med allt. c) Att jordens tillgångar inte räcker till för människornas behov. d) Att vår längtan efter kärlek och närhet alltid är större än till gången. 9) ”Är det inte ironiskt, Richard Parker? Vi befinner oss i helvetet och ändå fruktar vi odödligheten.” Varför säger Pi så? Förklara vad det är som är ironiskt här. Börja med en tolkning av vad han syftar på när han säger att de befinner sig i helvetet.

ORDKUNSKAP Följande ord och uttryck ska ingå i ditt ordförråd efter det här kapitlet så kontrollera att du vet vad de betyder innan du gör det digitala ord kunskapstestet. betrakta

livboj

bräcklig

rap

hjärtskärande

reling

håva in

reptil

inte gå an

skimrande

energisk

skyddsängel

koj

uppnå

lamslagen

upprivande

Ensam i bräcklig farkost

121

UPPGIFTER 1. Gruppdiskussion om Geijers dikt Sätt er i en grupp och se till att ni får vara ostörda. Låt varje person i gruppen läsa Geijers dikt på s. xx högt för de andra. Svara sedan gemensamt på frågorna i tabellen. Samtalsledaren fördelar ordet, sekreteraren antecknar och tidpassaren fördelar tiden så att ni hinner med alla frågor.

Frågor att diskutera

Våra svar

Vilka av orden i dikten stavas annorlunda i dag? Hur har stavningen förändrats? Någon i gruppen kan söka fakta om stavningsreformen 1906. Varför har dikten fått titeln ”På Nyårsdagen 1838”? Vad har inne hållet med ett nytt år att göra? Vilka känslor ryms i den korta dikten? Vad menas med ”hans ödes bud” i nästsista raden? Hur ser rimmönstret ut? Skriv det som en formel där A står för det första rimmet, B för nästa rim osv. Till exempel AABBCC.

Samtalsledare:______________________________________________________________________________ Sekreterare:________________________________________________________________________________ Tidpassare:_________________________________________________________________________________ Övriga deltagare:____________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________

122

Ensam i bräcklig farkost

2. Gruppdiskussion om skrämseltaktik Ett gammalt uppfostringsknep är att som Pis pappa skrämma upp barn i förebyggande syfte. För att barn inte skulle leka nära brunnen berättade man förr om den ondskefulle brunnsgubben som bodde där. För att de inte skulle frestas att ströva för långt in i skogen drog man otäcka skrönor om jättar och troll. I dag varnar vuxna snarare för farorna i trafiken eller risken med att tala med främlingar men det allvarliga tonfallet är detsamma.

ändamålen helgar medlen om syftet bara är gott så kan man acceptera fula sätt att uppnå det

Diskutera frågorna nedan i en mindre grupp och skriv stödord i svarskolumnen. Se till att rollerna som samtalsledare, sekreterare och tidpassare fördelas annorlunda än de brukar eller låt rollerna växla inför varje ny fråga.

Frågor att diskutera

Våra svar

Vilka historier känner ni till som används för att skrämma bort barn från vissa platser eller vissa bete enden? Har ni egna erfarenheter av att ha blivit uppskrämda? Vilka detaljer i historierna var det i så fall som gjorde intryck? Fungerar det alltid att skrämma barn för att skydda dem från faror? Kan det få motsatt effekt? Är det etiskt rätt att ljuga om eller överdriva vissa risker om det kan rädda liv, enligt principen ända målen helgar medlen? Finns det alternativ till skräm selpedagogiken, till exempel att sanningsenligt berätta för barn att de allra, allra flesta farbröder de möter inte har några som helst planer på att kidnappa dem? Samtalsledare:______________________________________________________________________________ Sekreterare:________________________________________________________________________________ Tidpassare:_________________________________________________________________________________ Övriga deltagare:____________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________

Ensam i bräcklig farkost

123

DIN SJÄLVVÄRDERING

som smort utan motstånd, som på en inoljad bana

1. Jag har utvecklats som läsare. a) Knappast, eftersom jag ofta känner mig förvirrad och/eller uttråkad när jag försöker läsa. b) Nej! Och det är så frustrerande för jag vill verkligen kunna njuta av läsningen. c) En del, kanske. Men jag behöver fortsätta utveckla mina läsfärdigheter. d) Ja, läsningen går som smort! 2. Det här kapitlet bjöd på ett litet smakprov ur en bok, ungefär 1 procent av hela romanen. a) Det var fullt tillräckligt. b) Lite mer kunde man ju ha fått veta. Som ifall han överlever eller inte. c) Jag skulle nog vilja se filmen, den verkar spännande. d) Var det Berättelsen om Pi den hette? Jag tänker låna/ladda ner boken i dag. 3. Jag kan identifiera berättarperspektivet i en skönlitterär text. a) Eh ...? b) Alltså, är det om personen säger jag om sig själv eller inte? c) Jag tror det. d) Det är lätt! 4. Jag kan hitta temat i en skönlitterär text. a) Det är ju som att leta efter en nål i en höstack! b) Nej, men om någon annan säger vad det är så brukar jag hålla med. c) Kanske. Det är väl det som berättelsen handlar om, typ? d) Ja, samma teman återkommer hela tiden: kärlek, död, ensamhet, flykt, sorg, makt, rivalitet, avund, förändring ... 5. Jag kan redogöra för motivet i en skönlitterär text. a) Snälla, be mig inte att göra det! b) Jag vet bara att det inte är samma sak som ”mördarens motiv”. c) I vissa texter är det lätt, som här: Ensam efter katastrofen försöker huvudpersonen överleva och ta sig tillbaka till civilisationen. d) Det kan vara en utmaning men jag tror inte att jag skulle vara helt fel ute vad jag än föreslog.

124

Ensam i bräcklig farkost

6. Jag kan i diskussion med andra formulera egna tankar och åsikter om ett bestämt ämne. a) Tveksamt. Jag pratar vanligen om fel saker. b) Jag har blivit säkrare men fortfarande säger jag inte så mycket. c) När det är fasta ramar och tydligt vad som ska diskuteras går det bra. d) Ja, jag är van både att formulera mig muntligt och att lyssna. Jag behöver träna mer på_________________________________________ ______________________________________________________________ Lärarens kommentar: ____________________________________________ ______________________________________________________________

LÄRARENS BEDÖMNING Jag vill se eller höra fler bevis för att du deltar aktivt i gruppdiskus sioner innan jag kan bedöma din förmåga att muntligt förmedla egna tankar och åsikter. Jag kan inte med säkerhet bedöma din förmåga att redogöra för teman och motiv i skönlitterära verk innan jag hört dig göra det ordentligt på egen hand. Det är möjligt att du kan använda berättartekniska och stilistiska begrepp i din textanalys men jag behöver se mer av det innan jag kan bedöma den förmågan.

Betyget E

Betyget C

Betyget A

Du kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter.

Du kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt.

Du kan översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemen samma teman och motiv.

Du kan utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemen samma teman och motiv. Du reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättar tekniska och stilistiska begrepp. Du relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmän mänskliga förhållanden.

Ensam i bräcklig farkost

125

S v e n s k a

TOPPFORM

– arbeta formativt och målinriktat i Svenska 1

Att trimma sin svenska till toppform under variationsrikt läsande, lyssnande, tänkande, samtalande och skrivande är kanske det mest meningsfulla vi kan ägna oss åt i skolan. Svenska i toppform erbjuder ett inspirerande träningsprogram för detta. Dessutom med ett tydligt formativt arbetssätt. Svenska i toppform innehåller ett genomtänkt batteri av stöttning som gör det möjligt för alla elever att ta till sig texterna under optimala förutsättningar. Stöttningen fungerar formativt genom att eleven får snabb återkoppling och kan komma vidare i sitt lärande. Täta kontrollstationer försäkrar läraren om att ingen elev hamnat efter.

Art.nr 39518

studentlitteratur.se