Issuu on Google+

Donatella Prete  .  Pierangelo Sassola

2

ITALIENSKA FÖR GYMNASIET


72


2 Italienska för gymnasieskolan Steg 2

Donatella Prete  •  Pierangelo Sassola

1


Folkuniversitetets förlag Magle Lilla Kyrkogata 4 SE-223 51 Lund tel 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS - Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS - Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

2

Första upplagan © 2012 Donatella Prete, Pierangelo Sassola och Folkuniversitetets förlag Foton: Camilla Bardel sidan 65 n, 67 ö, 69 Gianluca Greco sidan 30 ö & n, 52 Donatella Prete sidan 8, 9 ö, 10, 11, 14 öv & öh, 15, 21, 22 ö, 24 ö, 25, 32, 38, 40, 41 öh, 42, 43 ö & n, 47, 57 öh, 60, 61, 62 n, 63, 70 ö Pierangelo Sassola sidan 9 n, 14 n, 18, 19, 20, 22 n, 24 n, 26, 27, 28, 30 m, 34, 35, 41 n, 43 m, 44 n, 45, 48, 49, 50, 54, 55, 62 ö, 64 n, 65 v, 66, 67 m, 70 n Traitlin Burke sidan 41 m, c b http://flickr.com/photos/traitlinburke/825587338/ Patrick Finnegan sidan 71 ö, c b http://flickr.com/photos/vax-o-matic/2621890270/ Omslag: John Wasden Omslagsfoto: Knud Nielsen Illustrationer: Carla Cariboni Killander Granskare: Carla Cariboni Killander Redaktör: Henrik Killander Grafisk form: Ola Sturesson, [bröd] Layout: Dan Abelin Tryck: Bulls Graphics 2012 ISBN 978-91-7434-664-0


Inledning Comunicare 2 är en lärobok i italienska steg 2 på gymnasiet eller motsvarande inom vuxenutbildningen. Boken är en del i ett läromedelspaket som består av en bok, inspelningar till bokens alla dialoger och vissa övningar, samt en webbplats, www.comunicare.se, med studieråd och extra övningar till viktiga moment i boken. Comunicare 2 följer Skolverkets kursplan för steg 2 och presenterar de viktigaste baskunskaperna på nivå A2 och en del av B1 enligt Europarådets nivåskala. Till baskunskaperna hör att förstå vardaglig italienska, själv kunna göra sig förstådd och klara av många språkliga vardagssituationer. Dessutom ska man kunna läsa inte alltför svåra texter och skriva korta meddelanden. Comunicare 2 består av åtta inspirerande avsnitt och en uppslagsdel till dessa avsnitt. I uppslagsdelen finns en minigrammatik med övningar och facit till alla övningar. Boken avslutas med två ordlistor: en sidordlista till avsnitten och en italiensk-svensk alfabetisk ordlista. Comunicare 2 innehåller många foton och illustrationer som kompletterar texterna och övningarna i boken. Comunicare 2 omfattar också en webbplats. Där finns fler övningar, varav en del med ljud, och dessutom många interaktiva övningar. På webbplatsen finns praktiska råd i hur man kan använda läromedelspaketet Comunicare 2 på olika sätt för att underlätta inlärningen. Det handlar om betydligt mer än att plugga isolerade glosor. Comunicare 2 hjälper den studerande till djupare förståelse av språket och att kommunicera med det ordförråd man lärt sig. Vi författare till detta läromedel har mångårig erfarenhet av utbildning i italienska på olika nivåer och inom olika skolformer och har gett ut flera läromedel i italienska på Folkuniversitetets förlag. Vi vill tacka Maddalena Di Emidio Blomqvist och Giuseppe Castorina för värdefulla synpunkter på den pedagogiska uppläggningen. Kristianstad och Lund i juni 2012 Donatella Prete och Pierangelo Sassola

3


Innehållsförteckning Uttal och betoning 1. Un incontro sull’autobus Alla Feltrinelli Al bar della stazione Alla biglietteria Gerundio: sto andando Mi piace/Non mi piace

4

6 8 9 9 9 12 14

2. E’ uscita alle otto Maria Giulia, Gessica e Roberto Alcune interviste Passato: Gessica è arrivata… Modali: Maria Giulia deve aiutare… Cognomi italiani Meno bottiglie, più bistecche Cibo e salute

16 16–17 17 20 21 22 23 23

3. Dove, scusi? Chiedere informazioni; la strada Dove? Vada! Vengo. Imperativo Andare, venire Scusi, dov’è...? Scusi c’è...? Città italiane

24 25–27 28 28 29 31

4. Da lunedì a sabato La settimana di Mariella Riflessivi: mi alzo alle sette Bologna mangia, Napoli dorme Le città e la qualità di vita

32 33 36 38 39

5. Qualcosa da mangiare Piatti tipici Quanto...? Buono, buonissimo La lista della spesa Una cosa piace o non piace Cucinare all’italiana. Tre ricette

40 42–43 44 45 45 46–47


6. Casa e famiglia Antonio Massari e la sua famiglia L’appartamento di Marta La camera di Luciana Imperfetto: non stavate bene qui? Objekt: lo, mi, ne Possessiva: la tua famiglia Casa e famiglia nel 2000

48 48 49 51 52 52 53 54

7. Tempo libero Una bella serata Sabrina, Marco e Marcella Moda e shopping Attività sportive Cinema e musei ai primi posti

56 56 57 60 62 63

8. Vita italiana Volontariato. Ciclomobilisti Un imprenditore e tassista Pubblicità su rete Tempusväxling: ieri, oggi e domani Come eravamo Come siamo Come saremo?

64 64 65 66 68 69 70 71

Grammatik med övningar

73

Facit till avsnitt 1–8

110

Texter till de längre hörövningarna

117

Facit till grammatikdelen

120

Ordlistor Sidordlista Italiensk-svensk ordlista

130 131 145

Spårlista till bokens cd-skiva

174

5


X1–8

Italienskans uttal och betoning Regionala faktorer påverkar uttal och intonation. Reglerna nedan följs därför i varierande grad i olika delar av Italien.

Uttal a ca, co, cu ch ce, ci e ga, go, gu gh ge, gi gli gn h i o qu r s sce, sci u z

mamma casa, come? che?, chiesa cento, cinque meno, vero bello, certo gatto, gola spaghetti gelato, giorno figli, moglie bagno, signora ha, ho in, vino sole, non moda, no quattro prego, vorrei sera, cassa svedese, sbaglio prosciutto uno, due stazione, pizza zero

ungefär som det svenska a i kall som svenska k i kall som svenska k i kall ett tj-ljud ungefär som i tjäna ungefär som svenska e i se öppet e-ljud ungefär som i svenska väl som g i god som g i god ett dj-ljud ungefär som i engelskans gentle ungefär som svenska familj nästan som svenska njure h uttalas inte ungefär som i svenska sill ungefär som i svenska gå ett öppnare ljud som i svenska gott som ku hos de flesta italiensktalande som ett kort tungspets-r uttalas ofta tonlöst är tonande före tonande konsonant (t.ex. b, v) som ett svenskt sje-ljud som svenska bodde, bott som ts som tonande s

Betoning 6

caffè, città ord som skrivs med accent har betoningen på sista stavelsen telefono, parlano en del ord, varav många verbformer (3:e person plural), har betoningen på tredje stavelsen från slutet desiderano? några ord, framför allt 3:e person plural av vissa verb, har betoningen på fjärde stavelsen från slutet


italiano, signora

de flesta orden har betoningen på näst sista stavelsen, den består ofta av två bokstäver

X 9–11

famiglia, formaggio, ibland kan sista stavelsen bestå av flera bokstäver, men orden notizia, negozio betonas fortfarande på näst sista stavelsen io, zio, farmacia, periferia, agenzia, polizia

hos ett antal ord är sista stavelsen en vokal, men även dessa ord betonas på näst sista stavelsen

Tänk på att betona lätt när du talar italienska. Det underlättar när du ska uttala ord som bl.a. desiderano.

Alfabetet 21 skrivtecken

Att bokstavera

Det italienska alfabetet består av 21 skrivtecken. När man läser alfabetet uttalas bokstäverna enligt nedan. a – a d – di g – gi l – elle o – o r – erre u – u

b – bi e – e h – acca m – emme p – pi s – esse v – vu/vi

c – ci f – effe i–i n – enne q – qu t – ti z – zeta

Följande ord kan man använda för att bokstavera. Ancona Domodossola Genova Jazz Milano Padova Savona Venezia York

Bologna Empoli Hotel Kursaal Napoli Quarto Taranto Washington Zara

Como Firenze Imola Livorno Otranto Roma Udine Xeres

Några främmande tecken som förekommer i italienskan. j – i lunga k – kappa w – doppia vu

y – i greca/ipsilon x – ics 7


X

12–15

1 Un incontro sull’autobus Claudia e Paolo non si vedono da tempo. Un giorno si incontrano per caso sull’autobus. – Ciao Claudia! È un pezzo che non ci vediamo! Sei in gran forma! – Grazie, anche tu però, sei tutto abbronzato! – Sì sono appena tornato dalle vacanze. – Beato te! Ma non mi presenti il tuo amico? – Certo, scusa. Lui è Fabio. – Ciao Fabio! – Ciao Claudia. – Fabio, sei di Roma anche tu? – No, io sono umbro, di Perugia. – Non conosco Perugia, com’è? – È una bella cittadina, piena di studenti stranieri. – E studentesse… – Sì certo, anche studentesse!

8 u

otto

– E ora dove state andando? – Stiamo andando alla stazione. Fabio deve tornare a Gaeta dai suoi e preferisce comprare il biglietto oggi, visto che parte domani mattina presto. Tu che fai? – Sto andando alla Feltrinelli. Beh! Io scendo alla prossima. – E noi al capolinea. Uno di questi giorni ti chiamo e facciamo una bella chiacchierata. – Ok, ciao! – Ciao! – Scusi, Lei scende alla prossima? – Sì, scendo qui anch’io.


Alla biglietteria

Alla Feltrinelli – Vorrei questo libro. E pure uno di questi bigliettini. Quanto costano? – Uno e quaranta. – Bene, mi fa un pacchetto, per favore? È per il compleanno di un’amica. – Certo. Così va bene? – Benissimo, grazie.

– Un biglietto di sola andata per Gaeta. – Il treno arriva solo a Formia e poi c’è l’autobus per Gaeta. – Sì, lo so. – Bene, quando vuole partire? – Domani mattina. – Ok, allora il treno delle 08.27. – Da che binario parte? – Dal binario 10. Sono 7 euro e 40. – Prego.

X

16–20

Al bar della stazione – Ti va un gelato? – Sì, dai, perché no? Alla cassa del bar – Due coni grandi. – 6 euro. – Prego. Al banco – Due coni da 3 euro. – Che gusti? – Bacio, pistacchio e nocciola. – La panna la vuole? – Sì grazie. – L’altro? – Fragola, cocco e pesca. Senza panna per favore.

9 u

nove


Frasi Capisci le frasi seguenti? (La traduzione è sotto) beato te! dai! in gran forma l’altro? perché no? scende? ti chiamo ti va? tutto abbronzato den andra? • helt solbränd • i fin form jag ringer dig • kör till! • lyckost! stiger ni av? • varför inte? är du med på det?

K Fler övningar hittar du på www.comunicare.se

Il verbo non adatto Cancellare il verbo che non va bene. Esempio: cominciare  entrare  finire

chiedere  salire  scendere conoscere  domandare  rispondere costare  leggere  pagare andare  tornare  vedere entrare  dormire  uscire arrivare  partire  ridere

Parole, parole, parole… Leggere le pagine 8–9, trovare e aggiungere la terza parola che manca. Esempio: binario • stazione • treno

10 u

dieci

pomeriggio • sera • oggi • ieri • semifreddo • granita • burro • latte • piccolo • medio • ananas • pistacchio • more • lamponi • albicocca • mela •


Vero o falso? Leggere pag. 8 e scrivere V o F vicino alle frasi. 1. Claudia ha incontrato Paolo e Fabio sul treno. 2. Fabio ha fatto una bella vacanza. 3. Claudia conosce bene Fabio. 4. Fabio è umbro. 5. I genitori di Fabio sono a Gaeta. 6. Fabio deve partire per Gaeta. 7. Claudia sta andando a casa. 8. Paolo invita Claudia a uscire insieme.

La telefonata

X

21

Ascolta la telefonata di Paolo e Claudia e rispondi. Cos’ha fatto Paolo in vacanza? Dov’è andato con Fabio? E Claudia cos’ha fatto? Chi ha aiutato?

Fare frasi

Claudia Gli amici In campeggio Paolo Paolo e Fabio Fabio

ha comprato ha incontrato ha presentato hanno conosciuto hanno fatto hanno passato

dei ragazzi di Bologna. l’amico a Claudia. le vacanze insieme. Paolo sull’autobus. un biglietto per Gaeta. un libro alla Feltrinelli. un giro in moto.

11 u

undici


Come si usa il gerundio Trova la fine della frase – scegli qui sotto: ma lo sto imparando • ma sta arrivando mentre stiamo mangiando • perchè sta piovendo tornando a casa L’autobus è in ritardo… Non parlare al cellulare… Abbiamo incontrato Lina… Non parlo ancora bene l’italiano… Prendiamo l’ombrello… 12 u

dodici


Cosa sta/stanno facendo? Fare frasi sui disegni a pag. 12–13 con i verbi: andare a scuola • fare le pulizie • guardare la tivù leggere • mangiare • suonare • telefonare Esempio: La ragazza sta telefonando ad un’amica.

K Fler övningar hittar du på www.comunicare.se

13

Cos’hanno fatto? Fare frasi sui disegni ma al passato – visto che è già successo.

u

tredici


Mi piace/Non mi piace Mi piace andare al cinema Non mi piacciono le code För att tala om vad du tycker om (eller inte tycker om) kan du använda mi piace/non mi piace Men se upp! Det du tycker om (eller inte tycker om) styr verbvalet i singular eller plural: piace/piacciono Läs mer mi piace/piacciono på s. 106.

Mi piace, non mi piace Scrivi le cose che ti piacciono o no a destra secondo l’esempio:

14

la musica italiana gli spaghetti alle vongole il tiramisù i cornetti la pasta fredda i cani fare un picnic i gelati italiani il caffè forte la cioccolata fare i compiti le lasagne i dolci giocare a scacchi

u

quattordici

A coppie Dicutete insieme. Es: Ti piace la musica italiana?


Alla spiaggia

X 22

Virginia parla con un ragazzo. Ascolta le risposte del ragazzo alle domande di Virginia. – Ciao sono Virginia, sono qui in vacanza e tu? – Ciao… – Di dove sei? – Sono… – Io sono di Pavia e vado al liceo. Tu studi o lavori? – Faccio… – Ti ho visto ieri al centro commerciale. Che cosa hai comprato? – Ho…

Prova a rispondere Come si chiama il ragazzo? È in vacanza? Di dov’è? Dove abita? Studia o lavora? Che cosa ha fatto al centro commerciale?

A coppie Fate un dialogo simile a quello che avete ascoltato.

15 u

quindici


72


Grammatik med övningar Innehållsförteckning Substantiv: genus, plural 74 Obestämda artiklar 74 Bestämda artiklar 75 Adjektivets böjning 77 Adjektivets komparation 78 Prepositioner 80 Personliga och possessiva pronomen 82 Objektspronomen 84 Demonstrativa pronomen: questo, quello 86 Adverb, adverbial och frågeord 87 Det finns – c’è/ci sono 88 Pronominaladverben ci, ne 88 Negation 88 Regelbundna verb – presens 90 Reflexiva verb – presens 92 Modala verb – presens 93 avere, essere, fare, andare – presens 94 Fler oregelbundna verb – presens 94 Förfluten tid – en kort introduktion 96 Passato prossimo 96 Imperfetto 98 Tempusväxling passato/imperfetto 100 Passato remoto 100 Futuro 102 Gerundio 103 Imperativo 104 Condizionale presente 105 Mi piace, mi basta, mi manca 106 Räkneord, tidsuttryck 107 Facit till grammatikövningarna 120

73


Substantiv: genus och pluralbildning Italienska substantiv är antingen maskulina eller feminina. Genus kan ofta avläsas av substantivets ändelse – en vokal. un libro due libri

– de som slutar på -o är oftast maskulina, dessa substantiv bildar plural med -i

una casa due case

– de som slutar på -a är oftast feminina, dessa substantiv bildar plural med -e

När det gäller substantiv som inte följer reglerna ovan har vi angett genus (samt eventuellt plural) i den alfabetiska ordlistan. Många substantiv slutar på -e un signore • una chiave – de kan vara maskulina eller feminina, due signori • due chiavi de bildar plural med -i Egenheter hos vissa substantiv un dentista, due dentisti – de på -ista är maskulina eller feminina una dentista, due dentiste och de bildar plural enligt sitt genus un tè, due tè una città, due città

– de som slutar på betonad vokal förändras inte i plural (oavsett genus)

un bar, due bar

– de som slutar på konsonant är ofta maskulina och förändras inte i plural

Obestämda artiklar De obestämda artiklarna står före substantivet och finns bara i singular.

74

Före maskulina substantiv används un, uno un libro un italiano un – för de allra flesta maskulina substantiv uno zero uno studente uno – om substantivet börjar på z, sv, st, sp eller vissa andra bokstäver, t.ex. uno psicologo, uno yoghurt Före feminina substantiv används una, un’ una casa una – om substantivet börjar på konsonant un’isola un’ – om substantivet börjar på vokal


Bestämda artiklar De bestämda artiklarna står före substantivet och anger en bestämd sak eller person. Före feminina substantiv la casa le case l’isola le isole

la, l’ (plural le) la – om substantivet börjar på konsonant l’ – om substantivet börjar på vokal

Före maskulina substantiv il lo l’ (plural i gli) il libro i libri il – för de allra flesta maskulina substantiv l’ombrello gli ombrelli l’ – om substantivet börjar på vokal lo svedese gli svedesi lo – om substantivet börjar på sv, st, sp, z* *) Samt några andra bokstäver, t.ex. lo psicologo, lo yoghurt. Jämför med fallet uno på föregående sida. OBS! Till skillnad från svenskan används de bestämda artiklarna vid: – titlar och yrkesnamn: la signora Maria, l’avvocato Bianchi – geografiska namn: la Svezia, il Veneto, il Po – ämnesnamn: il vino rosso, l’olio d’oliva – årtal: nel 1993, dal ’72 al ’92

Övningar – substantiv 1.  Skriv rätt form – un uno una un’.

2.  Skriv rätt pluralform.

_____ casalinga

_____ amico

una coppia

sei ____________

_____ bicchiere

_____ chiave

un signore

due ____________

_____ caffè

_____ camera

una signora

tre ____________

_____ studente

_____ sorpresa

un tram

sette ____________

_____ amica

_____ lavoro

una chiave

cinque ____________

_____ direttrice

_____ svedese

un tassì

quattro ____________

_____ scontrino

_____ isola

un biglietto

otto ______________

75


3.  Singular eller plural? Vilka ord är singular? Vilka är plural? Vilka kan vara båda?

6.  Skriv den form som saknas. Singular

Plural

amici • case • cane • domanda lavoro • macchine • notte università • spiagge • tram • zeri

_________________

le paste

la chiave

________________

il limone

________________

________________

le direttrici

4.  Skriv rätt bestämd artikel.

________________

i caffè

_____ libro

_____ gelato

la moglie

________________

_____ penna

_____ colazione

la cantante

________________

_____ telefono

_____ mare

________________

i gelati

_____ passaporto

_____ ombrello

________________

gli ombrelli

_____ zucchero

_____ famiglia

il lago

________________

_____ isola

_____ vino

________________

gli incontri

_____ panino

_____ nome

________________

i colori

_____ acqua

_____ formaggio

il tedesco

________________

________________

gli autobus

il fiore

________________

________________

i tassì

5.  Ge rätt pluralform.

76

la notte • la vita • lo studente la risposta • l’isola • il palazzo la cartolina • la regione • il bar il biglietto • il tassista • la svedese il caffè • la casalinga • l’indirizzo il motorino • la chiave • il bacio la città • la birra • la caramella lo scontrino • il compito • il tram la dentista • il cane • il francobollo l’amico • la cena • il compleanno

l’università ________________ ________________

i dentisti

il fotografo

________________

l’amica ________________ ________________

gli ingegneri

________________

le giornaliste

K Fler övningar hittar du på www.comunicare.se


Adjektiv Adjektivet placeras oftast efter sitt huvudord, substantivet. De allra flesta adjektiv böjs efter substantivets genus och numerus. I ordböcker står adjektiv i grundformen maskulin singular. libro rosso libri rossi

casa rossa case rosse

– de som slutar på -o får femininformen -a och pluralformerna -i (mask) -e (fem)

libro verde libri verdi

casa verde case verdi

– adjektiv som slutar på -e får pluralformen -i både i maskulinum och femininum.

Ett fåtal adjektiv, bl.a. några färgadjektiv, böjs inte alls. un quaderno blu, tre penne blu, un numero dispari De mest frekventa är: blu, lilla, rosa, viola, pari, dispari Oregelbunden böjning av buono, bello När dessa två adjektiv står före sitt huvudord har de fler former. buono böjs som den obestämda artikeln i singular: buon vino • buono stipendio buona cuoca • buona idea/buon’ idea

(un vino, uno stipendio) (una cuoca, un’idea)

Men i plural böjs buono som de andra adjektiven med fyra former buoni vini/buoni stipendi • buone cuoche/buone idee bello böjs som den bestämda artikeln i singular och plural: bel signore • bello specchio • bell’albero bei signori • begli studenti • begli alberi bella donna • bell’isola belle donne • belle isole

(il/lo/l’) (i/gli) (la/l’) (le)

77


COMUNICARE 2 är ett läromedel i italienska 2 för studerande på gymnasienivå eller motsvarande nivå inom vuxenutbildningen. Vid avklarad kurs har den studerande nått upp till nivå A2/B1 på Europarådets nivåskala (CEFR). På denna nivå ska man ha skaffat sig tillräckliga kunskaper för att kunna kommunicera i många vardagliga situationer, samt läsa och skriva kortare texter. COMUNICARE 2 består av en bok, ljudinspel­ningar samt en webbplats. Boken innehåller åtta avsnitt, en minigrammatik med övningar, två ordlistor och facit. Varje avsnitt består av texter, grammatik­rutor, varierande övningar att göra enskilt, i par eller i grupp, samt realiatexter. Grammatikdelen ger en kort översikt över italiensk grammatik. Comunicare 2 introducerar både förfluten tid och framtid. COMUNICARE 2 innehåller många foton och är rikt illustrerad. På webbplatsen, www.comunicare.se, finns kompletterande, inter­aktiva övningar i uttal, hör ­förståelse­ och skrift. Författarna Donatella Prete och Pierangelo Sassola har båda mångårig erfarenhet av undervisning i italienska. De har gett ut flera läromedel i italienska på Folkuniversitetets förlag.

ISBN 978-91-7434-664-0

9 789174 346640


9789174346640