9789186047177 by Smakprov Media AB

Boken erbjuder en mängd fantastiska möjligheter för att lära sig använda hjärnans dolda resurser. Med hjälp av olika verktyg och övningsexempel får du veta hur du kan träna upp din kreativa förmåga och samtidigt inspireras till att tänka i helt nya banor.

PA STÅHLBERG

TÄNK DETOTÄNKTA

Tänk det otänkta bjuder dig på en svindlande resa in i vårt tänkande och vår hjärna. Den förklarar hur det kommer sig att vi människor nästan alltid är fast i tanke- och beteendemönster som vi i själva verket vill slippa. Och den ger unik kunskap om hjärnans outnyttjade skaparförmåga. En förmåga som några få har hittat, men som är tillgänglig för oss alla om vi bara förstår hur den fungerar. Det är ungefär som att lära sig cykla. Först verkar det omöjligt, men med lite träning kommer man snart på knepet, och rätt vad det är cyklar man alldeles själv av bara farten.

PA Ståhlberg är en väletablerad föreläsare och utbildare inom mönsterbrytning och visionärt tänkande som under åren hjälpt många av Sveriges största företag att tänka utanför den (ö)kända boxen. PA har skapat och driver världens enda Tänkologutbildning (Thinknician training program), en utbildning i kreativt tänkande och ledarskap som dels inriktar sig på hur man praktiskt är kreativ, dels handlar om hur man leder kreativa medarbetare och skapar en kreativ organisation.

Tänk det otänkta riktar sig till dig som är en nyfiken, vanlig människa mitt i vår brusande nutid. Du kan använda boken för att hjälpa till med att bygga det nya samhället, för starta ett eget företag, för att bryta dina personliga beteendemönster, eller bara för att måla om köket på ett verkligt kreativt sätt. Boken ger dig kunskap − du bestämmer själv hur du skall använda den! www.stahlberg.com

ISBN: 978-91-86047-17-7

www.roostegner.se

TÄNKKREATIVT GÖRDETOVÄNTADE BRYTMOTMÖNSTER OCHHOPPAÖVERDET REDANTÄNKTA

PA har en mångfacetterad bakgrund som ledare och utbildare inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Han har även erbjudits forskarutbildning inom kognition och kreativitet av såväl svenska som utländska universitet men konsekvent tackat nej med argumentet att "universitet är inte särskilt kreativa miljöer". Bland de företag PA har hjälpt finns: Ericsson, SEB, Volvo, TeliaSonera, Tetra Pak, Posten, Scania, Alfa Laval, ABB, SVT, Telia, SCA, Pfizer, Scandic, SKF, Karolinska med flera.

… att öppna en bok på rätt sätt är inte medfött. Det finns inte nedärvt i dina gener eller i din DNA. Det är ett inlärt beteende som sitter så djupt i dig att du antagligen aldrig tidigare har funderat på det. ”Att öppna en bok på rätt sätt”-mönstret i din hjärna aktiveras automatiskt, utan att du känner det eller ens är medveten om det. Ändå är det så kraftfullt att det styr dina handlingar! Eller hur? Har du förresten tänkt på hur många liknande, icke medfödda, mönster som du har i din hjärna? − och hur de styr dig? − och varför? − och hur de kom dit? Alltså: du förstår saker och navigerar genom livet med gammal kunskap och gamla mönster. De flesta finns inprogrammerade i din hjärna redan innan du slutar grundskolan! Och du vill tänka nytt!!! Hur stänger du av de gamla mönstren, och hur skapar du nya? − bättre anpassade för att utnyttja hela vår mänskliga potential − bättre anpassade till idag − bättre anpassade till DIG Nyfiken? Följ med på en resa från Big Bang till hur DU tänker det otänkta.

TÄNK DET OTÄNKTA

PA STÅHLBERG

ALLA EKONOME HARRY PO ALLA EKONOMER LÄSER HARRY POTTER

Sverige har ett av världens bästa skolsystem. Vi är ett av de mest allmänbildade folken. När FN gör övergripande undersökningar om hur det är att leva och bo i olika länder, hamnar Sverige alltid på en topplacering. I varje fall hitintills! Vårt skolsystem är framväxt tillsammans med industrialismen och präglas naturligtvis av detta. Något annat vore konstigt. En utveckling som har gått från jordbrukssamhällets praktiska syn på att lära sig ett hantverk genom att man som lärling på ett handgripligt sätt arbetade med just sitt yrke, till dagens mer teoretiska skollektioner. Utvecklingen var både ett svar på att vi började industrialiseras och en drivande del av densamma. Så man kan alltså fastslå att skolan är en del av den tidsålder som den finns i. Skolans politiska syfte är att förse det rådande samhället med rätt sorts utbildade medborgare. Om vi tittar på de viktigaste strukturerna som vår skola är uppbyggd av så upptäcker vi att den ska vara: logisk, sekventiell, snabb, matematisk, naturvetenskaplig och positivistisk. 40

ER LÄSER OTTER Det vill säga utmärkta drag för att förstå och angripa

omvärlden genom tänkande och resonerande, och för att skapa strukturer i information som senare ska bli till kunskap.

Vi hyllar det raka och rätlinjiga i vår yttre värld. Men

även i vår tankevärld. Industrialismen är naturveten-

skaplig till sin karaktär, rak och sekventiell i sin utformning av den fysiska världen. Men det innebär också att

den mentala infrastrukturen, som är grunden till de yttre fysiska sakerna i vår värld, är just rätlinjig, sekventiell, matematisk etc. Vi tänker, ritar och konstruerar hus,

bilar, vägar, skolsystem, sjukvård och så vidare med hjälp av den rådande mentala infrastrukturen. Flödet från tanke till handling, till avtryck i vår värld formas av ovan nämnda saker.

Kunskapsarbetare = Industriarbetare (i tanken) Vissa säger att vi har passerat industrisamhället och numera till största delen är kunskapsarbetare i olika former. Detta är en feltolkning av när man lämnar ett gammalt paradigm för ett nytt. De så kallade kunskapsarbetarna är en del av industrialismens utveckling. De är nämligen stöpta i samma skola, den skolan som vi just har tittat in i. De tänker, organiserar sig, skapar produkter och tjänster som överensstämmer med den grundläggande mentala infrastrukturen som just nu råder. Kunskapsarbetare är också rätlinjiga, sekventiella, matematiska, positivistiska. Enda skillnaden är att de har renare kläder än sina klassiska föregångare ”arbetarna”.

Alla ekonomer läser Harry Potter När jag föreläser och det finns chefer i publiken som kommer från någon handelshögskola i Sverige, eller liknande utbildning utomlands, skrattar de först lite förläget när jag påstår att ”alla ekonomer läser Harry Potter” (jag gissar att de verkligen läser Harry Potter ...), sedan rättar alltid någon person mig och säger att jag nog menade Philip Kotler. Och visst är det Kotler jag menar, men kanske inte på det sättet som seminariedeltagarna tror. Jag vill bara illustrera för dem hur vi alla läser samma sorts litteratur i våra skolor. Allt från grundskola över gymnasium/high school till universitet. Philip Kotler anses av många vara den moderna marknadsföringens fader. Hans böcker finns i nästan alla västerländska universitets studieplaner inom marknadsföring.

Skolorna i den så kallade västvärlden är alla baserade på samma grund som vår svenska skola. Även om våra böcker på ytan är olika, så är det grundläggande tankesystemet som lärs ut i väst logiskt, sekventiellt, snabbt, matematiskt, naturvetenskapligt och positivistiskt till sin natur. Vi ska tävla mot varandra när det gäller innovationer inom alla områden. Och vi har alla samma kunskap från samma sorts böcker, från samma utbildningsstruktur. Hur annorlunda tror du det kommer att bli? Och inte nog med det. Vi har en icke synlig grundläg-

42 42

and the answer is

gande struktur som genomsyrar det mesta av hur vi värderar och förhåller oss till vår omvärld: kristendomen! Västvärlden har kristendomen som

grundsten i samhället. Det spelar ingen roll om du är aktivt troende, har din egen trosvariant eller är ateist. Hela vårt rättvisetänk (till exempel vår lagbok) kommer ur detta. Hur annorlunda tror du det kommer att bli? Och i nästa steg ska vi i väst tävla mot öst om marknadsandelar med hjälp av innovationer. Hur tror du det kommer att gå? Eller rättare sagt GÅR! För tävlingen har precis börjat och den kommer att öka både i fart och intensitet. Öst har numera byggt upp en liknande skolstruktur som vi när det gäller innehåll. De besitter samma mentala infrastruktur som vi när det gäller logik, matematik, naturvetenskap och så vidare. I det hänseendet är vi alla lika. Det som skiljer oss åt är att öst befinner sig i en uppbyggnadsfas av sina samhällen medan vi i väst är i en mer mogen fas. Och att de har en annan grundsten än kristendom i sina samhällen. Och den växande marknaden är deras hemmaplan. Svår bortamatch för väst är i det här fallet inte en klyscha. Om vår skola fortsätter att utbilda i samma kunskapstradition ger det i slutänden samma verktyg inom hela affärsvärlden. Samma verktyg som öst numera också har och behärskar. Vi får samma strömlinjeformade tänk om hur saker fungerar och ser ut och vi kan inte tankemässigt bryta oss ur detta eftersom vi aldrig tränar på riktigt nytänkande och verklig mönsterbrytning i våra skolor, i vår vardag eller i våra företag.

TÄNK SJÄLV 1. När tänkte du själv senast verkligt annorlunda, mönsterbrytande och kreativt om något? Och fick ett svar som både var verkligt annorlunda och som förvånade dig? 43

2. Hur många gånger fick du chans att göra detta i skolan? 3. Fick du någon utbildning i hur ditt tänkande och din hjärna fungerar under din skolgång? Och då menar jag inte lite naturvetenskap här och lite psykologi där. Utan en speciell, sammanhållen utbildning. 4. Har du haft turen att få en sådan utbildning någon annanstans?

Lägg ner skolan Vi ska naturligtvis inte lägga ner vår skola. Jag tror att en grundförutsättning för att ett land ska kunna ha demokrati, utveckla sig både kulturellt och intellektuellt och bygga en bra samhällsstruktur för sina medborgare är just utbildning. Dock tror jag inte att all utbildning måste vara teoretisk. Det är varken finare eller bättre att förstå eller kunna något utifrån ett teoretiskt synsätt än ett praktiskt. Ändå värderas den teoretiska utbildningen mycket högre än den praktiska i vårt samhälle. Varför? Din gissning är lika bra som min. Men jag tror det beror på att vi tycker oss gå från att vara smutsiga arbetare till kunskapsarbetare, och att detta fysiska ”icke-nedsmutsande” är ett bevis på utveckling. Alltså samma feltänk som jag pratade om alldeles nyss. Vad tror du? Logik behövs i västvärldens skolsystem, men det är inte tillräckligt. Logik kan bara skapa mer inom det tankesystem som vi just nu är fångna i. Om vi vill ha verkligt nytänkande måste vi först ändra på, eller om du vill kalla det utveckla, vår skola så att den börjar lära ut nyskapande som en både praktisk och teoretisk kunskap. Då kommer skolan att inte bara stödja den gällande 44

OGIK

samhällsstrukturen utan också vara med och skapa den nya, det de postindustriella samhället. Och vägen dit går genom en ny m mental infrastruktur.

Jag undrar verkligen om politiker, lärare, utbildningsutbildnings-

planerare rare och skolarkitekter är beredda att till både kropp och själ äl vika av från den stora vägen, gå in på

den lilla upptrampade ade stigen, för att sedan sed vika av från den också och ge sig ut i det okända och bli stigskapare istället för att bara vara stig- och vägfinnare.

O l ik O-logik

Hittills i Sverige har skolan minskat på o-logik: musik, bild, idrott, och ökat på logik: matematik, naturveten naturveten-skap data. Det har alltså inte funnits f nnits någon vilja ilja att skap, data skapa nytänkande och mönsterbrytning eller lägga grunden runden till ett paradigmskifte. para

Om vi snabbt tittar på den svenska grundskolans

timmar så är eleverna garanterade totalt total 6 283 timmar

(1 timme = 60 minuter) från årskurs 1 till til 9. Skolorna kan

själva välj välja när de lägger ut timmarna så länge det totala antalet uppnås för alla elever. ele

Om vi antar att bild (som har 3,7 procent av de garangaran-

terade timmarna), mmarna), musik (3,7 procent) samt idrott och

hälsa (8,0 procent) är de ämnen där det finns mest m chans att arbeta eta med mönsterbrytning och nytänkande så

ger er det på pappret 15,4 procent av de 6 283 garanterade

timmarna. Det var teorin. Nu till verkligheten. Håller du

med mig när jag säger att det nästan helt beror på läraren om det blir bra lektioner? När jag frågar människor

som har g gått ut skolan om de upplevt mönsterbrytning och nytänkande under sin skolgång blir svaret nästan alltid tid nej. Och de som har haft en sådan upplevelse

hänvisar nästan alla till de så kallade skapande ämnena

45 4

(bild, musik, idrott). Om vi antar att var fjärde lektion i dessa ämnen är mönsterbrytande och nyskapande ur elevernas perspektiv blir resultatet att 3,85 procent av skolgången var inriktad mot nästa steg i vår samhällsutveckling. Mot nästa paradigmskifte. Jag vill påstå att de övriga 96,15 procenten av timmarna är baserade på logik. Slutresultat i matchen: o-logik − 242 timmar, logik − 6 041 timmar. Klar seger för industrialismens mentala infrastruktur! Siffrorna ovan är officiella uppgifter från Skolverket, 2009-04-28 (se Info). Min egen undersökning där jag frågar olika människor om de har upplevt nytänkande eller mönsterbrytning (jag använder ett mer vardagligt språk) i skolan har inga ambitioner att vara vetenskaplig eller att ge några statistiskt säkerställda siffror som svar. Men jag hoppas att du själv ställer dig frågan och svarar helt ärligt. Vad blir ditt svar? Redovisning av uppdrag om att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. Dnr U2009/312/S

Koffertfisken Tänk dig att du ska skapa en aerodynamisk bil av världsklass. Skulle du då börja med att sätta in en koffert i en vindtunnel och hoppas på att få ett superlågt cv-tal (värde som anger luftmotstånd, litet tal = lågt luftmotstånd)? Om du följer allt som du lärt dig i skolan, i samhället och vårt så kallade sunda förnuft, som är baserat på våra inlärda mönster, tror jag att du skulle svara ett klart nej på frågan. 46

Som tur är finns det nyfikna människor som inte låter sin skolträning stoppa nyfikenheten. De råkade få ögonen på en fisk som heter koffertfisk (Box fish på engelska). Den finns på de varmare breddgraderna, i Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet. De började funderar på varför koffertfisken inte var utdöd. Naturen brukar ha en förmåga att få det effektiva att överleva och det otympliga eller ineffektiva att dö ut. Men här simmade vad som såg ut som en fisk med väldigt dålig hydrodynamik, i all välmåga i våra stora hav. Med så stort vattenmotstånd borde den inte ha överlevt utan blivit utkonkurrerad av de andra arterna. Men det verkade den koffertliknande fisken inte förstå! Hydrodynamik = hur föremål i rörelse påverkas av vatten (vätskor)

Aerodynamik = hur föremål i rörelse påverkas av luften (gaser)

Någon på Mercedes kom på den mönsterbrytande idén att göra en kopia av en koffertfisk och sätta den i en vindtunnel. Och gissa om förvåningen var stor! Den hade ett cv-tal på 0,06, vilket är extremt lågt. När Mercedes senare skapade sin konceptbil Bionic Car och använde denna kunskap i karossdesignen kom de ner till cv-talet 0,19, vilket får betecknas som utmärkt. Detta exempel får visa på både nyttan och möjligheterna som döljer sig utanför våra inlärda mönster. Att vi alla går i samma skola är bra för den nuvarande samhällsformen. Men om du som jag tror att vi medvetet måste skapa ett paradigmskifte så finns det nya att söka i en superaerodynamisk koffert!

IQ+CQ = OK Intelligence Quotient Intelligent vill väl både du och jag bli betraktade som. Och gärna kreativ också. Och allra helst bägge delar! Men intelligens och kreativ kompetens är två helt olika saker. Ändå blandas de nästan alltid ihop och för det mesta sorteras allting in under intelligens och IQ-stämplas. Sanningen är dock att de verkar inom olika områden: mönsterkompetens och mönsterbrytning. Eller logik och kreativitet om du hellre vill använda de etiketterna. Med intelligens menar man oftast att en person är smart, begåvad, klarar skolan galant och har en högt IQ (Intelligence Quotient). Men vad är kännetecknen på intelligens och IQ? Jo, att kunna förstå ett problem, inse vilken som är den bästa lösningen och planera för den. Gärna också kunna implementera själva lösningen i praktiken. Det sista är dock inte nödvändigt för att du ska ses som intelligent, det sorteras oftast in under praktiskt genomförande (och är således inte intelligent!). Förmågor som att tänka abstrakt, lösa problem, associera symmetriskt, förstå idéer och orsakssammanhang är grundstenar i hur vi ser på intelligens. Det stämmer bra överens med hur skolan, från grundskola till högskola och universitet, vill att eleverna ska utbildas. De ska oftast presentera det rätta svaret, det som står i facit. Då 50

har man visat att man hittat rätt lösning på problemet, det vill säga att man har förstått och hämtat upp rätt mönster ur hjärnans mönstersamling. Ett mönster som man med skolans hjälp och samhällets överinseende har skapat och sedan stoppat in i hjärnan. I lite ovanligare fall har eleven satt ihop två mönster som hon redan har och fått ett helt nytt svar. Här uppkommer nästan alltid ett problem med att få acceptans för det nya svaret. Det gäller inte bara i skolan utan i hela vårt samhälle. Om du presenterar ett nytt svar så hoppas jag att du har en begåvad lärare eller chef som ser nyttan av ditt försök att tänka utåt kanterna. Men fortfarande är den gällande normen konvergent tänkande (att gå mot ett mål, snäva in mot ett rätt svar). En av de klubbar som just mäter dessa egenskaper är Mensa. En världsomspännande förening för dem som har högre IQ än genomsnittet. De har på sin webbplats ett bra test där du verkligen förstår vad IQ mäter.

Varför är det så här? Jo, det är helt enkelt mer lätthanterligt i både skolan och arbetslivet att ha enkla, rätlinjiga strukturer att hålla sig till och bedöma resultat utifrån. Och ur ett hjärnperspektiv är det så att din hjärna och ditt tänkande automatiskt föredrar att använda ett redan etablerat mönster, något som du redan kan eller vet, istället för att skapa ett nytt. Att återanvända mönster är energibesparande för hjärnan, och det är också den default-inställningen som vår personliga hårddisk kommer med. Att se på detta i ett företagsperspektiv innebär att man (nästan) alltid använder sekvenser som: 51

utvecklaÜsäljaÜförbättra. Istället för att mönsterbryta och nyskapa. Att se på detta i ett hjärnperspektiv innebär att man till största del använder den vänstra sidan av hjärnan som står för det rationella, logik, matematik, analysförmåga, sunt förnuft. Att kunna läsa det som står skrivet här, inte att förstå innebörden i det. Den vänstra hjärnhalvan arbetar sekventiellt, vilket innebär att den koncentrerar sig på en sak i taget.

Creativity Quotient Vad är då CQ (creativity quotient), kreativ kompetens, om det nu inte är lika med intelligens och IQ? Jo, kreativ kompetens handlar om mönsterbrytningsförmåga och att kunna skapa helt nya mönster. När man inom logik tar fram rätt svar (ett mönster) eller ett nytt svar (sätta ihop två mönster) så sysslar kreativ kompetens med att ta fram annorlunda svar (skapa nya mönster). Det vill säga att vara kreativ, nytänkande och nyskapande. Varken vår skola eller vårt samhälle uppmuntrar kreativt tänkande i någon större utsträckning. Inte förrän det har skett så applåderar vi det. Vi kan förstå nyttan av penicillin och uppskattar dess verkningar när det väl finns till hands. Men få uppmuntrar den typ av mönsterbrytning som ledde fram till upptäckten av penicillinet. Låt mig förtydliga: ingen styrd, mer företags-nyttoinriktad eller mönsterutnyttjande forskning eller testning kan hitta penicillin. Till det behövs kreativ kompetens som arbetar med det okända, det nya, det slumpmässiga, det mönsterbrytande som en plattform för att kunna få hjärnan och tänkandet att släppa de redan existerande mönstren och istället skapa nya mönster. Och detta är inte den rådande kulturen i vare sig vår skola, vårt arbets-

liv eller vårt övriga samhälle.

sidor har du läst hittills

Penicillinet upptäcks År 1928 åker den brittiske bakteriologen Alexander Fleming på semester. När han kommer tillbaka till sitt laboratorium finner han en odiskad odlingsskål, där en bakterieodling har växt under tiden han var borta. På en del av odlingen finns det en kal fläck, där inget växer. Alexander förstår att det är något mycket intressant och viktigt som han tack vare slumpen har snubblat över. Han forskar vidare på vad som hänt och upptäcker på så sätt penicillinet. Här är det slump och mönsterbrytning som spelar huvudrollen för att Alexander ska tvingas att skapa sig ny förståelse (nya mönster) om det som han hittar då han återvänder till jobbet. Här handlar det om divergent tänkande, det vill säga att gå från en punkt och sprida tänkandet för att kunna hitta annorlunda saker/tankar/idéer som finns utanför den vanliga mönstersamlingen. Ett tänkande som vi just nu har svårt både att hantera och acceptera. Men vi vill gärna ha de färdiga nyskapande produkterna, tjänsterna, upptäckterna eller vad det nu kan vara när de väl har skapats och förpackats så att vi kan förstå dem. Vi behöver förstå hur den kreativa processen fungerar så att vi kan känna igen den och inte skrämmas av de få människor som besitter kreativ kompetens, utan istället förstå vad och hur de gör. Och vi måste redan i skolan (grundskola/högskola/universitet) börja lära eleverna att skapa själva, att mönsterbryta, för att sedan ta dessa nya och annorlunda tankar in i den värld som kommer att bli vår framtid.

TÄNK SJÄLV Hur skulle du reagera om du: − hade en stor fisk framför dig och fick till uppgift att skapa matematik ur den? − ur tystnad skulle visa att Internet är perfekt för samtal/konferenser till andra sidan av jordklotet? − var tvungen att förklara en helt ny, mönsterbrytande idé för dem som inte har mönster att känna igen det nya med? Att skapa mönster är mycket energikrävande för hjärnan, och det är INTE den defaultinställning som vår personliga hårddisk kommer med. Att se på kreativ kompetens i ett företagsperspektiv innebär att man använder sekvenser som: nyskapaÜsäljaÜersätta det gamla. Istället för att bara förbättra. Exempel: en ny bilmodell är en förbättring av det redan existerande, det gamla, inget nyskapande. Däremot är en flygplansmotor som drivs med alger istället för flygfotogen ett exempel på mönsterbrytning, det vill säga kreativitet. Att se på detta i ett hjärnperspektiv innebär att man mest använder den högra sidan av hjärnan, som står för det otänkta, intuition, formkänsla, helhetsuppfattning, tolkning (av till exempel ansiktsuttryck), skapande, bilder. Att förstå innebörden i det som står skrivet här, inte att kunna läsa det. Den arbetar holistiskt, vilket innebär att den arbetar med många olika saker samtidigt.

inte o m

. ..

T채

T채 n

k om

vänster: INTELLIGENS * TYP: MENSA

* K O N V E R G E N T TÄ N K A N D E

* SKOLAN UPPMUNTRAR - H A R L ÄT T AT T H A N T E R A

* U T V E C K L A – F Ö R B ÄT T R A

* MÖNSTERKOMPETENS - R ÄT T S V A R ( R ÄT T M Ö N S T E R ) - N Y T T S V A R ( 2 E X I S T E R A N D E M Ö N S T E R PA R A S )

* SKOLAN UPPMUNTRAR EJ - H A R S V Å R T AT T H A N T E R A

* T Y P : TÄ N K O L O G

* D I V E R G E N T TÄ N K A N D E

* MÖNSTERBRYTNINGSFÖRMÅGA - A N N O R L U N D A S VA R ( N YA M Ö N S T E R S K A PA S )

* N Y S K A PA – E R S ÄT TA D E T G A M L A

höger: KREATIV KOMPETENS 57

PA STÅHLBERG

TÄNK DETOTÄNKTA

ISBN: 978-91-86047-17-7

www.roostegner.se

TÄNKKREATIVT GÖRDETOVÄNTADE BRYTMOTMÖNSTER OCHHOPPAÖVERDET REDANTÄNKTA